Ett annat sätt är att kolla:

Amiralitetskollegium, kansliet
                  Inkomna handlingar. Kungl. brev och resolutioner.
                  Register till kungl. brev och resolutioner

Det är ju i (Stockholms) handelskollegium som Ståhle inkommer med en attest från (Stockholms) Ämbetskollegium, att han blivit antagen till borgare i Stockholm. Han remitteras därifrån till Stockholms rådhusrätt, där processen slutförs. Det står, att han var barnfödd i Växjö, vilket torde vara nämnt i attesten (kollegiets handlingar är tyvärr dåligt bevarade).

Jag har ju ett konkret exempel, som jag skrivit om i förbundets årsbok, gällande brodern Marcus till Lars Breant. I detta fall inkom till rätten å födelseorten på Gotland genom en befullmäktigad släkting till Marcus en anhållan om tingsrättens bevis på äkta och hederlig härkomst, som skulle företes skrået i Stockholm. En mästare i Stockholmsskrået registrerade sedan Marcus som sin lärling och gick i god för dennes börd (baserat på attesten från tingsrätten på Gotland). I tinget genomgicks noga Marcus namngivna föräldrars frejd med prästens vittnesord.

Det är väl plausibelt, att processen med Johan Ståhle var likartad. Varför han först 1685 blev borgare i Stockholm, vet jag inte. Han uppges ju ha varit verksam i Stockholm från 1677. Han kanske var borgare i Växjö tidigare ?

Ett par av Växjö rådhusrätts protokollsvolymer är digitaliserade av AD. Man kan ju läsa den från 1673-1679 för att eventuellt göra slumpfynd, annars får man ta sig till Vadstena eller beställa en kopia av volymen 1680-1692 hos AD.

Proviantmästare var en administrativ befattning med uppgift att rusta fartyg och trupper. Köksmästare är en chef för ett kök. Traktör är en krögare. Dessa tre har inget med varandra att göra. Proviantmästare var en högre befattning med betydande omsättning.

Jag skulle avsätta några timmar med skråhandlingar på KB. Om bevarad finns Johan Ståhles ”legitimation” med föräldrar angivna, i bästa fall med hänvisning till ett rättsprotokoll, t ex från Växjö rådhusrätt.

Utan sådana fynd blir man hänvisad till att tröska årgångar av olika rättsprotokoll.

Briantsläkten från Gotland har en urfader, Hercules Briant, född uppskattningsvis på 1590-talet, anländ till Gotland 1619. Gotland var då danskt och omständigheterna tyder övertygande på en tidigare tillvaro i ”centrala” Danmark. Det finns inga som helst tecken på släktskap eller ens umgänge direkt eller indirekt med Breantsläkten, främst företrädd av Isac, industrialisten.

Isac är minst en generation yngre och ska ha varit son till en Jacque Breant, som kommit till Sverige på 1640-talet och blivit borgare i Stockholm 1654, alltså långt efter Hercules’ uppdykande.

Hercules’ hustru är inte ens känd till förnamnet !

Under många decennier har det spekulerats om Hercules’ ursprung och en hel del forskning har lagts på utrönandet av detta, inte minst av mig själv. Jag har fortfarande hopp om att återfinna Hercules i Danmark åtminstone på 1610-talet, numera uppmuntrad av digitaliserandet av danska arkiv.
Isacsläkten behöver ju inte vara förbunden med Herculessläkten – namnlikhet är ett ganska svagt indicium och det finns gott om Breant i hela västvärlden.

Den senaste ansatsen jag hört talas om går ut på att spåra DNA. Jag kan ingenting om DNA-forskning, men har svårt att förstå, hur man ska kunna hitta en urfader i ett annat land på 1500-talet m h a fragment av DNA. Anor till franska DNA-släktforskare skulle tyda på Briant-förekomst i vissa trakter av Frankrike.

Jag tror mer på min ansats, nämligen att utgå från Hercules’ kända verksamhet och därur avgränsa vilket slags verksamhet han kan ha haft i Danmark, parat med den uppenbara närheten till länsherren på Gotland. Men denna ansats kräver mycket arbete på egen hand i Danska Riksarkivet (ingen dansk släktforskare har visat minsta anknytning till Hercules Briant eller annan Briant i motsvarande tidsperiod).

Christopher Ulfeldt studerade vid universitetet i Orléans 1602 och en av mina hypoteser har varit, att Hercules och Christopher kunde ha varit studentkamrater, men handlingarna efter den franska nationen, som Hercules kunde förmodas ha tillhört, förstördes av de allierades bomber under andra världskriget.

Tyvärr ger mig dina vackra grafer inga nya impulser till en forskningsansats, än mindre till någon hypotes.

Toppen, Karin !


Då har vi placerat smalenderen i Småland, där det finns en god chans till syskon i Växjö.


En kille, som blir guldsmed är säkert son till någon åtminstone medelklassig far.


Man blev inte antagen av skrået ens som lärling utan bevis på välrenommerad härkomst, så hans föräldrar kan finnas i skråhandlingarna.

Först ett fylligare referat:

Didrik Ståhle i tvist med Ludwig Briants andra fru, änkan Christina Hastadia, uppger i en supplik till rätten 16 maj 1691:
…..A:o 1684 då hennes [motpartens, Ludwig Briants änka och andra hustru] Sahl: Man igenom döden afgick, och henne med 2:ne Kullar Barn uti ett medellöst willkor effterlembnade, wahr iag iampte dhe andre som genom bem:te Capitens förre giffte medh mitt Syskonnes barn prowiantzmästaren Sahl: Hans Canterbergsz dotter, woro beswågrade, omtänkte huru Enckian med barnen kunne blij medh Sorgekläder försedde, och Lijket befordrat till grafwen, derföre wij och något hwahr dertill Contribuerade, Men …[lång förklaring (totalt fyra sidor) till att han av de andra släktingarna övertalats att dessutom låna änkan 350 Dlr kopparmynt, totalt lån till änkan ca 590 Dlr kopparmynt, med alla villkor och turer i deras mellanhavanden.
Det var hårda tider: Ludwig hade varit skeppskapten på slagskeppet Hieronymus, deltagit i slutkampen vid Ölands södra udde 1676, i slaget vid Köge bukt 1677 och slaget på Malmö redd 1677; fått händerna sönderbrända, suttit fängslad i Köpenhamn; änkan fick uppbära hans pension i ett halvt år !]

Observera, att jag lanserade min hypotes, d v s den ansats, som jag kommer att pröva först. Om det inte var Didriks syster som varit gift med Hans Mårtensson, blir uppgiften närmast olöslig. Om Didrik varit bror eller son till  Hans Mårtensson, skulle han knappast ha hetat Ståhle. Om han varit brorson likaså, plus att vi inte känner till någon tänkbar bror till Hans med en tänkbar son vid namn Ståhle ! Om han varit son till en syster till HM, gift med Didriks far, en Ståhle, borde denna syster vara känd, annars har vi två okända kvinnor att söka. Didrik kunde ha varit mera avlägset släkt enbart med HM:s första hustru, varvid uppgiften är olöslig. Flera långsökta hypoteser: Didrik var halvbror till Hans Mårtensson genom dennes mors första make N Ståhle; Anna Wins hade varit gift före Hans Mårtensson med en N Ståhle, Didriks bror, som var far till Margaretha Hansdotter.

Han påstår sig ha hjälpt Ludvig ekonomiskt i livstiden och bekostat hela Ludvigs begravning inklusive kläder till gästerna samt mer eller mindre ha försörjt änkan. Det gör man väl inte annat än till nära släkt. Det kunde vara därför, som den övriga släkten tyckte, att just han skulle göra en mycket stor uppoffring.

Texten är Didriks egenhändiga. Didriks släktskap var inte del av målet på något sätt, bara hans sätt att framställa sig själv som en av en otacksam motpart missaktad välgörare. Han ville nog visa, att han minsann var närmare befryndad med Ludvig än den där elaka käringen, som inte var släkt med någon i sammanhanget (de var verkligen fiender, han en skurk i mina ögon).

Man kan i citatet tolka satsbyggnaden olika och tänka sig att det var "de andra", som var på olika sätt besvågrade, medan han var Margaretas morbror. (Jag tycker att SAOB rymmer även denna möjlighet).

Generellt tycker jag, att det är ett misstag att tolka historiska företeelser utifrån dagens kunskaper. SAOB vet långt ifrån allt, den bygger på exempel. Man får lov att sätta sig in i den aktuella situationen och försöka föreställa sig aktörernas premisser och avsikter.

Någon annan får pröva en bättre hypotes, men kan då inte utesluta möjligheten av en ingift syster till Didrik !

Man kan ju börja med att söka spår av exets död och begravning.

Didrik hade en MYCKET omfattande affärs- och kreditverksamhet - så pass, att hans efterträdare, änkans nya make Olof Biörnmarck, bokstavligen dukade under. Bland alla boets dokument (som överlevde branden) kan någon antydan förekomma.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=69022.msg1703640#msg1703640

Margareta Hansdotter hade en syster Anna och en syster Kerstin. Någon syster Ingeborg Hansdotter känner jag inte till.

Margareta kan ha varit dotter till en tidigare hustru till Hans Mårtensson. Denna okända förra hustru kunde ha varit syster till Didrik Ståhle, som i en tvist med Ludwigs andra hustru som änka motiverade sin påstådda omsorg om denna med sitt frändskap: …wahr iag jemte dhe andre som genom Capitens förre giffte medh mitt Syskones barn prowiantzmästaren Sahl: Hans Cantergergsz dotter, woro beswågrade.

För att komma åt den historien får man bege sig till Hans Mårtenssons ursprung i Måsebo i Småland och senare på Hesslingeby i Österhaninge socken.

Guldsmeden Johan Ståhle, verksam i Stockholm 1677-1687, kallades ”Smalender”. I Småland förekommer i Måsebos härad namnet Ståle på 1500- och 1600-talen.

Så detta är min hypotes, som jag inte lyckats belägga.

Kesmacher och andra nämnda släkter har jag inte utforskat så att jag kan bidra till diskussionen.

Jag kan nämna, att jag skrivit en biografisk artikel om en ämbetsman Lars Breant, verksam i Stockholm 1690-1729, som idag må vara relativt okänd, men i sin livstid lär ha varit känd av alla stockholmare. Han gjorde karriär, men fick ett mycket dramatiskt liv. Jag har även redogjort för två generationer av hans förfäder och placerat honom i en stor och välkänd släkt.


Eriksson, Lars-Olov, 2025: Kontakter och konflikter - Ett ämbetsmannaöde i Stockholm under det karolinska enväldet och frihetstiden (Haimdagar nr 1-2 2025, s. 20-44)


Tidskriften kommer att finnas på några arkiv och bibliotek, men kan också beställas genom info@haimdagar.se.

Lite kuriosa om Anders Hagetorns utsvävningar 1716-1717.


Han företräddes i kämnärsrätt och domkapitel av sin far:
I kämnärsrätten:


Anders Hagetorn intet tillstädes, utan des fader Gevaldigern Israel Hagetorn.


I domkapitlet:


Anders Hagetorn kom intet tillstädes, utan fadern Israel Hagetorn på sonens wegnar.


Hade detta varit idag, hade det varit en skandal !


Vid ett tillfälle företräddes han av sin bror Johan, skogvaktaren:


Johan Hagetohrn för Räten inkom excuserandes sin Broders Andreas uthteblifwande.


Trots övertygande bevisning, hade Hagetornarna det dåliga omdömet att insinuera en anonym barnafader ”Swen”, som inkallades och anklagade Hagetornarna för falsk tillvitelse. Det enda ”beviset” skulle vara, att barnaföderskan påstods vid ett tillfälle ha gråtande yttrat, att ”hon intet får tahla med Swen, ty han är uthe på gården”.  Rätten avvisade helt denna historia och bötfällde Anders.

Ovan nämnde Anders Hagetorn gifte sig ju i Skeppsholms kyrka 1723 med en Anna Bruun. Giftermål i den kyrkan låter förmoda anknytning till Skeppsholmen, d v s flottan. Vi har därför ägnat viss möda åt att knyta bruden till någon hennes fader befattningshavare vid flottan.


Anders kom visserligen från Endre på Gotland, men man ska inte utesluta något, så jag gjorde en noggrannare analys av hans förehavanden.


Han hade ju före äktenskapet med Anna Bruun en oäkta, förtida född och snart död, son med en piga från Visby på julafton 1716, vilket ledde till flera turer i kämnärsrätten och i domkapitlet. I kämnärsrätten valde  han att böta 40 Dlr hellre än erkänna sitt trolovningslöfte, dokumenterat i två kärleksbrev, som kvinnan uppvisade: ”medelst des Sinnes hårdnackenhet will gå ogifft så länge han lefwer”. Vid ett försök i domkapitlet att övertala honom, uteblev han och uppgavs då vara ”bortrest och i Konungens tienst”. Man kunde tänka sig, att han var i tjänst hos flottan/Amiralitetet. Jag har dock inte hittat honom i Rullor på amiralitetsstaterna vol 7 (1715-1796), men han kan ju ha saknat speciell befattning.

'Supplement' är nog ett finare ord för 'slask, en samling brev och andra aktstycken, som vi på arkivet inte vet, var de hör hemma'.


Du kan beställa en kopia för en tia !

Om man ska hitta ett eventuellt släktskap mellan Isak Breant och Ludwig Briant, får man söka sig 3-4 generationer bakåt i tiden och hitta anknytningen i Frankrike, Skottland eller annan plats utomlands. Det är inget man kan åstadkomma via ingiften i Sverige. Man får fysiskt bege sig utomlands, vilket jag har gjort flera gånger - till Köpenhamn, till Paris, till Lyon. Det är en STOR uppgift, antagligen omöjlig. Man skulle behöva hjälp av slumpen, men den har ju haft chansen i 35 års tid nu.... Sannolikt går släkten tillbaka till franska rötter, men kanske via något annat land. I Frankrike finns Breant/Briant-släkter dokumenterade bakåt till 1300-talet, via gods i Bretagne bl a. Det har spekulerats om en koppling till franska förföljelser av hugenotter, som tog olika flyktvägar.Ludwig tecknade sig Louis vid ett tillfälle i ungdomen, men han var mycket sannolikt född i Danmark.

Johan Bruun, född ca 1656, som ”blev bokhållare vid amiralitetskollegiet senast den 22/3 1706”,
som far till Anna Jönsdotter Bruun, gift Anders Hagetorn ?


Där fanns ju anknytningen till Skeppsholms församling. I så fall var Annas mor någon före Margaretha Köön.


Jag ska kolla Annas lysning i Förmyndarkammarens protokoll vid tillfälle.

Ingen av dessa var inblandade. F ö läser jag nu i min egen artikel, refererad ovan, att fastigheten, som Briant försökte köpa tio dagar efter vigseln med Margaretha Hansdotter, den 18 februari 1663, låg vid Sibyllegatan nära Riddargatan, i kvarteret Jernlodet. Ägare var en skuldsatt änka efter en amiralitetsstyrman. Ett kungligt privilegium föreskrev att fastigheter på Ladugårdslandet i första hand skulle erbjudas Amiralitetets ”sjöbetjänter”.


Änkan hade till följd av ekonomiska svårigheter inte vågat vara uppriktig med alla omständigheter och hade av vårdslöshet och okunnighet försatt sig i två affärer gällande en och samma fastighet – utöver Ludwig fanns det en annan spekulant, som var lakej hos änkedrottningen (alltså inte en privilegierad köpare), Daniel Jacobsson Krabbe vid namn. Båda ovetande om varandra trodde sig ha köpt fastigheten. Underhandstransaktioner med löften om reparationer, lån, flera lån o s v gjorde att situationen blev ohållbar för alla parter utan synbar avsikt alls.


Det blev ett mål i kämnärsrätten med Briant som vinnande, överklagat till rådhusrätten med Briant som vinnande, överklagat till hovrätten med Krabbe häpnadsväckande nog som vinnande. Antingen var hovrätten korrupt eller handlade den av medmänsklighet mot en stackars änka (jag kan tänka mig båda förklaringarna baserat på argumentation i rätten). Briant gav upp.


Under tiden bodde Briant inne som hyresgäst med sin fru, vilket i sin tur ledde till tvister, möjligen beroende på hans många uppdrag till sjöss.


I juli 1664 inledde han så ett nytt fastighetsköp, som avlöpte utan komplikationer, så att han den första augusti kunde få fasta på en gård på Riddargatan, köpt av överste Johan Burdon, vederbörligen uppbuden och hembuden samt konfirmerad i Amiralitetskollegiet. Där skulle han komma att bo till sin död i februari 1684.

Hans Mårtensson Hessling, adlad Kanterberg, bl a proviantmästare vid amiralitetet. Han hade en dotter Margareta, som ännu inte redovisats av någon forskare, gift i sitt 2:a gm med Ludwig i dennes 1:a gm. Hennes medförda dotter Maria, sedermera gift med guldsmeden Didrik Hising, var ju länken som startade får vidlyftiga diskussion.


Jag minns inte kvarteret, men kvarteret Kyrkogården ligger där.


Proviantmagasinet, senare kronobageriet, i modern tid bl a dansmuseum o s v är ett kulturminnesmärkt hus, i stort sett oförändrat till utseendet. Jag har ett fint foto, men filen är för stor för forumet.

Här satt sigillet:
Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/265 (1670) - Riksarkivet - Sök i arkiven


Originalet är lite vackrare.

Här får ni en bild av Olof Hisings sigill, som jag bläddrade förbi idag.

Jan: Hälsningsfras. De var tydligen nära bekanta.

Av en slump stötte jag på ett mål i Svea Hovrätt gällande en fordringsägare Michael Danielßon emot fordom Borgmästarens Sahl Oluff Hisingz Erfwingar gällande obetalda skulder. Av vad som framgått ovan är Olof inte släkt med skeppskaptenen Anders Hansson Hijsing, far till guldsmeden Didrik Hising, som är min huvudperson. Jag har alltså inte studerat målet, som var
insinuerat den 21 Martij 1670 och sentenserat den 30 Martij 1672.


(Svea Hovrätt  [Liber causarum] EVIa2aa: 265 (121:9) (1670) b224 No 6
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068184_00224#?c=&m=&s=&cv=223&xywh=-1202%2C320%2C9012%2C4451)

På 1800-talet fanns det säkert många Hag...torn över hela landet.


Det fanns en Hagtorn, Johan, d [1672-1676], mantalskommissarie Uppland g m Höök, Larsdotter Maria; g 2:o m Alander, Johan, d /4 1678, borgmästare i Sundsvall, son till en biskop. Jag lade ner mycken tid på att härleda eventuellt släktskap med mina Hagetornare, fann dock Ingen släktskap med Hagetorn.


Jag har för mig att borgmästare i Gävle också hade anknytning. Din Alandra leder ju tanken till Alander.


Dessa diskuterades mycket i Alander-tråden. 

Jag känner inte till något annat passande regemente, men jag har inte forskat i en så sen tidsperiod. Titta i Biografica, som finns digitalt. I övrigt har jag tipsat dig om Amiralitetskollegiet - motsvarande finns för Krigskollegiet.

Jag blev lite nyfiken på den Anders Hagetorn, vars bröllop med Anna Brun av en slump återfunnits efter alla år. Mina begränsade resultat och nya frågor redovisas här, respektive i Bruun-tråden.


Av bouppteckningen efter Anders Hagetorn 1741 framgår att enda efterlevande barnet var dottern J: Brita Lena Hagetorn (Gotlands södra häradsrätt F2A:1 (1737-1743)). Hon var inte född i Rone. Man skulle kunna tänka sig, att Anders var far med en annan mor före Anna, men denna möjlighet har jag ingen bra metod att undersöka utöver i Endre, men där är vi ju flera som undersökt alla familjeförhållanden. Anders var ju rätt till åren kommen, när han äktade Anna Brun, så denna Brita Lena kunde ju vara född i stort sett var som helst. I slutet av 1716 hade han t ex ett oäkta barn i Visby, en dotter som dog späd. Man skulle kunna tänka sig, att Anders och Anna redan hade en dotter, när de gifte sig, men detta syns inga tecken på i Skeppsholms födelsebok.

Ja. Till detta kommer, att handlingar, som kan ha funnits, har försvunnit samt att präster och myndighetspersoner inte var omutliga. Det senare har jag bevis på i flera fall, då man kan misstänka tvegifte (enlgt samtidens definition), alltför nära släktgifte, sambopar. När man forskar, måste man ju ansätta hypoteser och en sådan bör ju vara, att prästerna följde lagen. Jag har dock stött på ett domkapitelsprotokoll, där två präster i två församlingar, varifrån ett aktuellt brudpar respektive kom, grälade om, vad som gällde och konsistoriet påminde om lagen, som också  blev styrande för beslutet (ö h t är konsistorieprotokoll rätt kul läsning, för de återger diskussionen och  prästerna är verkligen mänskliga).

Det skulle säkert kunna vara samma person. Folk gjorde ju karriär.

Ofta finns den information, som man letar efter, men den kan ligga förborgad i arkiven. Jag ”bodde” på KrA i perioder för några år sedan, föranlett av bara ett par personligheter, men har inget ärende dit numera och de har flyttat till förorten. På det ytliga planet har vi ju följande ”loppmarknader”:
Brun i Biografica:
Biografica, Registerkort till samlingen Biografica, SE/KrA/1051/001/12 - Riksarkivet - Sök i arkiven
Biografica, Registerkort till samlingen Biografica, SE/KrA/1051/001/12 - Riksarkivet - Sök i arkiven
Biografica, Registerkort till samlingen Biografica, SE/KrA/1051/001/12 - Riksarkivet - Sök i arkiven
Brun i Biographica:
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/B/I/B 51 - Riksarkivet - Sök i arkiven
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/B/I/B 51 - Riksarkivet - Sök i arkiven


På Krigsarkivet finns en massa pappersförteckningar, som har eller inte har digitaliserats. En lista ur minnet, som inte är komplett:
 Adressatregister över brevskrivare till Amiralitetskollegium
 Adressatregister till Amiralitetskollegiums registratur
 Förteckning till Amiralitetskollegiums protokoll ?
 Personhistorisk förteckning (lappkatalog)
 Förteckning till Örlogsflottans räkenskaper (enormt arkiv) ?
 Förteckning till Meritförteckningar flottan (dig)
 Förteckning till Flottans pensionskassa
 Förteckning till Rullor flottan …. ?


En guldgruva är personarkivet:
Börjeson, Hjalmar, 1881-1945: Biografiska anteckningar om officerare anställda vid  örlogsflottan åren 1600-1699, Stockholm (Manuskript i Börjesons, Hjalmar, samling i KrA)

Ambitionen var nog ett heltäckande verk om örlogsflottans historia, men han hann inte slutföra sitt livsverk. Arkivet består av över 50 volymer med anteckningar, ibland kryptiska, ofta rent fysiskt svårtydda och sällan försedda med källhänvisningar (han visste ju, var allt fanns !). Börjeson anses ha varit en levande databas och han tillbringade synbarligen allra minst sex år på heltid i Flottans arkiv, som det hette på hans tid. Åtminstone vissa avsnitt är uppställda i bokstavsordning efter namn på personer.
Ambitionen var nog ett heltäckande verk om örlogsflottans historia, men han hann inte slutföra sitt livsverk. Arkivet består av över 50 volymer med anteckningar, ibland kryptiska, ofta rent fysiskt svårtydda och sällan försedda med källhänvisningar (han visste ju, var allt fanns !). Börjeson anses ha varit en levande databas och han tillbringade synbarligen allra minst sex år på heltid i Flottans arkiv, som det hette på hans tid. Åtminstone vissa avsnitt är uppställda i bokstavsordning efter namn på personer.

Jag tror inte, att jag kan urskilja "vår" Anna Bruun i detta, men Åke Hansson Ulfsparre råkar jag känna till lite om, eftersom han tycks ha haft "min" Ludwig Briant i sin tjänst i Visby och tagit honom med sig till Stockholm, där han överraskande och liksom hemma i bostaden gjorde denne Ludwig till amiralitetsofficer rätt upp och ner (se Brianttråden, bl a om min artikel i ämnet). Mycket konstigt hände på den tiden, men det här för ju tankarna till modernare regimer. Nämnde Ludwig skulle f ö senare komma att ställas mot den beryktade Cornelis Tromp, varvid han kan ha begrundat favören som sjöofficer. Men jag har inte utforskat Ulfsparres privatliv.

Tja, 1)-3) är väl möjliga från anknytningssynpunkt. Zettersten avhandlade ju inte alla, utan koncentrerade sig på officerare och bland dessa synes ingen Brun.


Skepparna måste undersökas närmare – de kan ju ha haft en amiralitetsanknytning men övergått till vanlig handel (eller tvärtom).


Johan Bruun capitein på hollmen var nästan säkert skeppskapten, d v s kapten på örlogsfartyg. Att  Zettersteen inte har honom med, kan ju bero på, att han avhandlade perioden fram till 1680 bara. Men det går att belägga skeppskaptenen med lite vidare studier. För vårt behov räcker det med att konstatera, att han kvalificerade sig för sammanhanget.


Mantalslängderna i Stockholm är jämförelsevis omfattande för året 1721, så det kan vara en åtgärd att söka igenom dessa. Ur mina tidigare anteckningar kan jag se en ”husjungfru Annika Bruun”. Det värsta är, att det fanns så många Brun-”släkter” utan inbördes förbindelse.

Jag läser om Skeppsholms församling, att den var en icke-territoriell församling, ”där flottans anställda var skrivna”. De som tillhörde den bodde geografiskt i någon stadsdel i Stockholm eller på annan ort. Det borde i så fall gälla, ”där anställda vid flottan var skrivna”. Jag vet ju exempel på sjöofficerare, som inte var skrivna där. Men slutsatsen blir då, att Anders Hageltorn och/eller Anna Bruun var på något sätt knutna till flottan. Eftersom Anders vid tiden för äktenskapet var skriven i Endre, återstår, att Anna var knuten till flottan, vilket bara kunde bero på, att hon var dotter till någon, som var knuten till flottan. Lite mera långsökt kunde hon ha varit piga hos någon, som var knuten till flottan OCH skriven vid Skeppsholms församling. I vigselboken finns det exempel, där båda parterna kommer från andra orter.

Anders Hageltorn härstammade från Endre på Gotland, där han t o m står upptagen tillsammans med Anna Bruun på fädernegården L Hulte i husförhörslängdens första volym 1720-.


Anders har jag härlett som född 1679-1682 i Algutsrum på Öland. Han var alltså rätt gammal vid giftermålet med Anna – lång personhistoria.


Före giftermålet hade han 1716 ett oäkta barn, som dog kort efter födelsen, med en piga, Elin Pärsdotter i Visby, vilket förhållande han bötade sig fri från i kämnärsrätten.


Anders och Anna hade ett tvillingpar 1724 17/11, Jöns och Israel, nöddöpta hemma och efter några timmar döda. Anna omnämns då som ”hustru”.


Endre vigselbok startar 1721, men innehåller ingen lysning av detta par (av något ?). Vid sin död 1741 14/3 efterlämnade han bara en dotter,  Brita Lena.


Vigseln i Stockholm är en sådan där uppgift, som är närmast omöjlig att härleda – kan bara påträffas av en slump. Här finns en liten intressant forskningsuppgift !

Beträffande Hageltorn - se min kommentar i respektive tråd.


(Beträffande detta forum som arbetsmiljö är ju mitt generella omdöme: bedrövligt. Jag minns, att det var en livlig diskussion, när den aktuella implementeringen gjordes och har inte följt alla turer - har förbundet gett upp ?)

Vi fick ju av Zettersten veta, att skeppskaptenen Anders Hansson Hijsing, son till skeppskaptenen Hans Eriksson Hijsing, var född i Stockholm 30/5 1641. Med den exaktheten måste uppgiften finnas bevarad. Hans Hijsings likvidationsakter fastställer ju vidare, att Didrik och Anders var bröder. Chansen finns, att Didriks födelseuppgift finns i samma källa som den för Anders. Hur långt ifrån och om äldre eller yngre kan man inte veta. Didrik hade ju gått i guldsmedslära sedan 1661, så han kan ha varit född redan på 1630-talet, dock senast i början av 1640-talet - med känndeom om brodern Anders, tidigast på våren 1642. Jag vet inte, vilket som är troligast, men man skulle möjligen kunna hitta uppgiften i inskrivningsprotokollet i guldsmedsskrået.


Om Didrik döpte sina barn enligt paternalitetsmönstret, så finns det rum för en son Hans 1681-1684. Men andra uppgifter placerar den framstående konstnären i London, Hans Hijsing, som född i Stockholm 1678, vilket också kunde ha varit en möjlighet, om föräldrarna var snabba. Jag har dock inte hittat födelsenotisen för Hans Hijsing i de ”vanligaste” sammanhangen. Denne konstnär Hans ska ha börjat som guldsmedslärling 1691 men bytt bana 1694. Man skulle möjligen kunna hitta upplysningar i inskrivningsprotokollet i guldsmedsskrået.


En Hindrich Hijsing var kyrkvärd i Maria Magdalena åtminstone 1740 (räkenskaperna). Det är rimligt att tro, att detta var Didriks son. Detta motsäger väl i och för sig inte din uppgift om giftermål (lysning) 1719. Skeppsholms församling var ju avsedd för marinens folk, så endera parten borde ha haft anknytning till amiralitetet – sannolikt jungfrun med tanke på att Hisingen kallades Herr (lite vagt, om han haft en befattning i den miljön). Benämningen jungfru brukar tyda på ”finare” ursprung, så hon skulle kunna ha varit dotter till något högre befäl. Märkligt nog står bara en lysning och ingen kopulering angivna. Jag vet inte, vad detta tyder på, men det var vanligt med sistaminutengiften inför en sjögång, varvid man fuskade med lysningarna. Rent spekulativt kunde brudens far ha legat i beredskap och velat påskynda processen. Återstår ändå att förklara den onoterade vigseln. Fallet kan vara omnämnt i förmyndarkammarens protokoll.


Jag har tittat i verifikationsbilagorna till räkenskaperna i Maria Magdalena, med förhoppning om att hitta t ex Hindrich Hijsing som betalande en begravning.
Maria Hindrichsdotter, Didriks hustru, är extremt svår att hitta – jag har kollat några med detta namn (fanns åtskilliga). Hon var ju född ungefär, när Didrik började gå i guldsmedslära, så hon kan ju ha överlevt Didrik med decennier, t o m ha dött på annan ort, å andra sidan kan hon ha dött långt före Didrik (1710).


Jag har stött på en i september till november 1664 till drottning Kristina brevskrivande Malin Hijsing, änka efter Arwedh Dawidzßon. Var hon bodde, framgår inte – kan ha varit på Öland eller i Norrköping, teoretiskt i Stockholm, men troligast är att Arvid haft en högre tjänst på Öland. Hon hade fått en gård i donation i Gärdslösa på Öland. Hon hänvisar i breven till en son Wilhelm Davidsson (!), nu död bleven, som ska ha varit drottningens sekreterare. Det måste ju röra sig om rådmannen i Stockholm, Arvid Davidsson, men hur kopplingen till Öland ser ut, vet jag inte. Hennes brev är besvarade, donationen kan finnas i Riksregistraturet eller i drottningens personliga registratur eller i Köpegodsakter (för den som är intresserad).


[Generalguvernörens över drottning Kristinas underhållsländer/Skrivelser till generalguvernören/ K507 Från allehanda personer och myndigheter 1664 pp1077, 1079]

Det stämmer, att Jacob Momma-Reenstierna drev ett skeppsvarv i Slite, där man t o m byggde flera  stora slagskepp. Om detta och kaptenen på Hieronymus har jag skrivit en artikel (se Briant-tråden). Om varvet har Ernst Lyberg skrivit en bok 1949.


Varvet ingick i det arrende som Jacob Momma-Reenstierna avtalade med drottning Kristina om 1667. I dennes organisation ingick också befattningar, så förhållandena på Gotland var komplexa: Länet hade en landshövding, som ofta inte hade sitt säte där, livgedinget Drottning Kristinas underhållsländer hade en generalguvernör, som satt i Stockholm, därtill hade drottningen en egen finansorganisation med säte i Hamburg, slutligen hade hon ett eget kansli. I krigsorganisationen ingick Gotland i marinen under Amiralitetskollegiet. Kyrkan ingick i Svenska kyrkan. Rättsligt låg man under Svea Hovrätt. Så det brevväxlades flitigt kors och tvärs och det var vanligt med sammanblandning och maktkamp.
Momma-Reenstierna har ett eget arkiv i RA, drottning Kristinas underhållsländer har två.


Det fanns två bröder Vogt i Visby, som väckte en hel del uppmärksamhet under 1600-talet, köpmännen Påvel och Otto. De var flitiga gäster i Visby rådstuga.


Hagetornsläkt höll på 1600-talet till först på Öland, sedan på Gotland, i Stockholm ytterst lite. Se tre artiklar, som jag publicerat (se Hagetorn-tråden). Den enda anknytningen, som de hade till Brun var den krögare i Rone, som jag nämnt.


Du har dukat upp forskning för åratal framöver !

Jag har händelsevis stött på flera Brun på Gotland:


Mattias Bruns S: hustru bleff begraffwen den 22 Iunij (1674 i Visby)


S: Matthias Brun bleff begraffwen den 9 Maij (1677 i Visby)


Bouppteckning finns.

Jag har inte forskat i släkten Brun eller följt vad som redan sagts i ämnet. På fråga av Jan J i Hisingtråden kan jag lägga följande strån till stacken.


På Gotland har jag stött på en Anna Jönsdotter Brun, gift med krögaren Anders Israelsson Hagetorn, denne född 1679-1682, död 1741 14/3. Jag vet ingenting om denna Anna.


På 1660-talet fanns det på Gotland en Catharina Bruun, gift med befallningsmannen mm Per Larsson Fougt. Hon lär åtminstone ha varit före sin tid, för hon blev åthutad för att i rättsfall uppträda som sin makes like och talesperson. Hon blev av motparten uppmanad att ”ta av sig mannens hosor och bli vid sin spinnrock som anständiga kvinnor bör”. Hon kallades nedlåtande för Polenskan. Uppfattat i förbigående.


En släkt Brun fanns i Åbo under 1620-1630-talen, t ex Zander och Wellam Brun. Vanligt förekommande i rådhusrätts- och kämnärsrättsprotokoll (på svenska), som finns digitaliserade hos FiRA. Ej heller av mig utforskad, men rätt framträdande namn i Åbo.

Jag kunde inte låta bli att kolla de digitaliserade likvidationerna och ser man på, där hittar man Hans Hisings likvidationsakter – åtskilliga sidor.
Och, minsann, ett brev från en viss Dirick Hijsing den 4 november 1697, där han kallar kaptenen Hans Hising för sin far ! Borgmästaren Olof i Norrköping förklaras f ö av Didrik och av Olofs son inte vara nära släkt. Hans Hisings änka har fått ett års lön.


Likaså finns Anders Hisings likvidationsakter – åtskilliga sidor. För båda sammanlagt över 50 sidor.

Ett slumpfynd, som jag gjorde igår:


Änkan efter förre borgmästaren i Norrköping, nu salig Olof Hijsing, Christina Nilsdotter, lämnade den 20 juli 1660 en supplik till och skrev några veckor senare ett brev till  generalguvernören över drottning Kristinas underhållsländer (dit Norrköping hörde), Seved Bååt. Hon beklagade sig över att hon först med sin make drabbats av vådeld, sedan av hennes makes frånfälle och att hon nu satt skuldsatt med omyndiga barn, medan staden avkrävde henne olika tungor samt återkrävde ett litet markstycke. Hon vädjade om att i likhet med änkan efter den förre borgmästaren, Petter Kastens, få åtnjuta nådeår och vissa befrielser från pålagor och avgifter.
[Generalguvernörens över drottning Kristinas underhållsländer/Skrivelser till generalguvernören/ K503 Från allehanda personer och myndigheter 1660 pp799, 800]
   


Den 12 september skrevs ett svar, som torde kunna återfinnas i registraturet.
[Generalguvernörens över drottning Kristinas underhållsländer/ Generalguvernörens registratur/ K468 Seved Bååths registratur 1660]

Jo, mycket talar för, att det är en och samma Salomon Feiff, men bevis saknas (eller är av oss okänt). SBL har väl högt anseende, men man kan ändå ha ambitionen att bestyrka deras framställning. Biografier kan vara välgrundade, men bevisligen finns det fel i många av dem, så hur avgör man, vilka som är trovärdiga ?


Rent logiskt har vi ett antal storheter, som ska knytas ihop parvis och sedan dessa par knytas ihop till en beviskedja för det, som man har för avsikt att bevisa. Delbevisen kan vara positiva: ”det är sant att” eller negativa: ”det kan omöjligen vara sant att”. Jag har ju bevisat fel i gravhällsinskriptioner i två fall och åtskilliga fel i biografiska verk, så jag försöker själv bevisa, vad jag påstår. Detta kan vara oerhört krävande eller faktiskt omöjligt. Nu är ju de här aktuella människorna inte sådana, som jag påstår saker om, men jag kan ju flika in ett och annat.


Storheterna i detta fall skulle kunna definieras som:
namnet Salomon Feiff – en person eller två ?
personen Maria Grå – vem var hennes andre make ?
kämnären och uppbördsmannen Salomon Feiff – var han guldsmed, var han gift med Maria Grå ?
kyrkvärden Salomon Feiff – var han guldsmed ? Var han kämnär och uppbördsman ? Var han gift med Maria Grå ?
Vilka levde när ?


Jag ska titta i mina tidigare samlingar. Plöjer begravningslängden för 1710-1711 en gång till gör jag inte !


”Fint folk” hade likpredikningar och bröllopskväden, som, speciellt i det förra fallet, kunde innehålla genealogisk information. Sådana kan i lyckosamma fall påträffas i KB, i RA, i UUB….


Dessa människor är ju lite undflyende, får man lov att säga. Under den aktuella tiden hittar jag bara en mantalsuppgift, 1711:
Överkikaren No 9
Detta Stenhuus Eger och bebor Guldsmeden Mest: Salomund Feijff. Har intet Tienstefolk ähro alle döde, äre på Landet sielfwa, kommer att betala
för Een peruque
för Twå Fontanger
för fyra Eldstäder
[G 1 BA:10/16 Maria västra 1711 p10]
: folk som kunde hade flytt staden. Vi får inga svar på våra frågor. Man kan ju tycka, at det vore märkligt med denna återkommande fastighet, om inte Salomon varit en enda person.

1687 6 Maij Hustro Maria Grå begrafwit sin Sal: Man guldsmeden M: Johan Ståle uthi Kyrckian och sin egen graf…5 Wekors bisättning.
[Maria Magdalena LIa1:38 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1687) p87 No 344]


:Alltså död ca 1 april 1687 (Bouppteckning först efter 7 ½ år)
[F1a:49 p1579]

Mina ovan nämnda Hisingfynd och andra slumpfynd. Jag har bara hastigt skrivit av utan att veta, om Hising, Hysing eller Husing avses:


1705-02-24   Bokhållaren Johan Bruns Hustru begrafwen på kyrckiogården i kyrckians graf, för een Ringningh båhr och besta båhrklede.
[LIa1:56 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1705) p67 No 86]


   
1709-01-26   BagareEnckan Catharina Brun på kyrckgården i kyrckians graf.
[LIa1:60 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1709) p48 No 35]


   
1710-07-20   Stadzwachten Matz Bruns barn på kyrckiogården.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p71 No 144]


   
1710-08-06   Krögaren Peter Bruns barn sammanlades på kyrckiogården.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p94 No 266]


   
1710-10-07   H:r Didrich Hysings dotter på K:g: uthi K: graf med Båhr, niutit frij Jord.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p249 No 946]
:Didrik Hising vid liv !


1710-10-11   Inspectoren H:r Johan Bruns pijga på K:g: uthi K: g:.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p267 No 1034]   


1710-10-19   Didrich Hysing och des Son på K:g: uthi K: graf med Båhr, een ringning i alla Klockor och niutit fritt effter som han länge warit Kyrckiowärd wid denne Kyrckia.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p320 No 1304]
:Didrik Hising begravd tillsammans med 92 andra !


1710-11-02   Stadzwachten Matts Brun på K:g: uthi K: g: med Båhr.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p407 No 1817]   


1710-11-03   Inspector Bruns tienstegåße på K:g: uthi K: g: med Båhr 5.20.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p428 No 1938]   


1710-11-12   Skepparen Johan Hysing hyrt Bänckerum åth sin Hustru.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p597]   


1711   Quarteret Hackefiäll No 198 Enckian hustru Maria Hindrichsd:r.
[G 1 BA:10/13 (1711) Katarina östra p150]


1711-03,20   Bou efter Erik Olofsson Helsing och dess sahl: hustru Anna Larsdotter, som båda dött I november 1710. En arvinge Catharina Holm, gift med skepparen Johan Hysing.
[Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:71 (1711-1711) p722]


1715   Skepparen Johan Hijsing bänkrum med hu. 1715.
[LIa1:66 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1715) p153]


1718-12-25   Skepparen Johan Hysing dött.   
[F1A:87 (1719-1719) p448]
:f ca 1661


1718-12-30   Begrofs Skiepparen Sahl: Joh: Husing 57.
[Maria Magdalena FI:1 Död- och begravningsbok (1716-1728)]


1719-05-04   Bou. efter skepparen Johan Hysings änka Catharina Holm. Stenhus på Bastugatan. Ett barn på sitt 7 år gammalt.
[F1A:87 (1719-1719) p448]


1721   Indra Qvarteret No 43 För detta Inspectoren Georg Hysings hus, men nu ägare Rusthållaren Anders Elfving…
[G 1 BA:12/1 Stadens inre och södra 1721 p39]


1721   Vestra Qvarteret No 78 [guldsmeds]gesäll Jacob Hysing.
[G 1 BA:12/2 Stadens västra och östra 1721 p38]


1721   Östra Qvarteret No 127 Handelsm. Michael Hijsing och deß Hustru och lilla dotter 3 åhr.
[G 1 BA:12/2 Stadens västra och östra 1721 p72]


1721   Östra Qvarteret No 136 Cammereraren H:r Anders Wideman….Logerar en gaml: släkting wed namn Carl Arwedson Hysing.
[G 1 BA:12/2 Stadens västra och östra 1721 p77]


1721   Qvarteret Kamelen No 140 …logerar Inspectoren under Ammiralitetet i Carlscrona Wälborne Jöran Hysing med deß fru.
[G 1 BA:12/4 Norrmalms östra övre 1721 p160]


1721   Quarteret Träskbacken No 209 ägare till gården och qwarnen är BrukzPatronen Michel Hysing.
[G 1 BA:12/6 Normalms östra yttre 1721 p66]


1721   Quarteret Lindormen No 172 QoufferdieFahraren Sven Hysing med liten Sohn bebor denne sin egen gård.
[G 1 BA:12/7 Ladugårdslandet nedre och Blasieholmen 1721 p109]


1721   Kvarteret Nederland No 155 Maria Hysing arbetar på silkessahlen hos H: von Kempen.
[G 1 BA:12/10 Maria inre 1721 p69]


1721   Kvarteret Mullvaden No 352 Inspectoren Falcks änkia ifrån Rijga. Madame Brita Hysing i tienst.
[G 1 BA:12/10 Maria inre 1721 p134]


1729   Kvarteret Vildsvinet No 176 Gardeskarl Olof Hysing med sin hustru och 2:ne barn.
[G 1 BA:12/14 Ladugårdslandet övre 1729 p62]


1730   Qwarter Italien No 72 En piga Rebecka Larsdotter Hising hos hustrun Margareta And:dr Darell.
[G 1 BA:13/2  Norrmalm östra yttre och nedre. Ladugårdslandets nedre del 1730 p119]


1730   Qwarter Sumpen No 31 Gardesk: Olof Hysing.
[G 1 BA:13/2  Norrmalm östra yttre och nedre. Ladugårdslandets nedre del. 1730 p167]


1730   Qwarteret Jupiter No 60 LärfftCrämaren Lars Hysing.
[G 1 BA:13/4  Maria Magdalena inre 1730 p99]


1730   Qwarter Glasbruket det större No 54 Coufe. Siöman Olof Hising.
[G 1 BA:13/5  Katarina östra 1730 p88]


1731   No 7 Cooper. farareenka Cath. Hysing.
[G 1 BA:14/2  Ladugårdslandet övre och nedre och Blasieholmen 1731 p153]


1731   Stadens inre No 35 Handelsmannen Michael Hysing bebor egit Huus, deß hustru Margareta Frobohm.
[G 1 BA:14/3  Stadens inre, södra, västra 1731 p60]


1731   Stadens västra No 758 Contrafaitare änkjan Mad: Hysing med des dotter.
[G 1 BA:14/3  Stadens inre, södra, västra 1731 p33]


1731   Qvarteret Höga Stigan No 93 ogifta Maria Hysing över 60 åhr gammal.
[G 1 BA:14/4  Katarina östra, södra 1731 p47]


1731   Qvarteret Uhrwädersklippan No 115 Lärftekrämare L. Hysing m. hustru Justina.
[G 1 BA:14/4  Katarina östra, södra 1731 p60]


1738-05-20   Enkan Maria Hinrichsd:r på kiörkeg:n uthi K:s graf.
[LIa1:89 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1738) p516]
:Didriks änka ?


1739   Quarteret Bößan No 35 SiömansEnckan Brita Hysing.
[G 1 BA:16  Maria inre och västra 1739 p349]


1740    Kyrckiowärden Hindrich Hysing har tagit över Didriks skuld om 1940:27.
[LIa1:91 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1740) p49]   



1740   No 45 Väfwarlärgåßen Johan Husing 15 åhr g:l.
[G 1 BA:17/2 Norrmalms västra nedre och yttre övre. Kungsbacken, Sanden, Kungsholmen, Blasieholmen och Skeppsholmen 1740 p676]


1740   Quarteret Träskbacken No 25 Gardessoldat H. Hising.
[G 1 BA:17/3 Norrmalms östra övre och västra övres halva del. 1740 p161]


1740   Quarteret Apotekaren No 156 Handelsman Michel Hijsings gård hyrs av…
[G 1 BA:17/3 Norrmalms östra övre och västra övres halva del. 1740 p178]


1740   Quarteret Apotekaren No 157 Handelsman Michel Hijsings 2:a gård hyrs av….
[G 1 BA:17/3 Norrmalms östra övre och västra övres halva del. 1740 p179]


1740   Quarteret Reepslagaren No 50 Gardessoldat Olof Hising med Hustru.
[G 1 BA:17/3 Norrmalms östra övre och västra övres halva del. 1740 p336]


1740   Quarteret Siöhästen No 113 Siömans Enkan Cat: Hising 50 åhr gl:.
[G 1 BA:17/3 Norrmalms östra övre och västra övres halva del. 1740 p360]


1740   Maria västra Qvarteret Fothangeln No 129 för detta Lärfts Cremaren Lars Hußing, deß Hust: bor på annat ställe.
[G 1 BA:17/6 Maria inre och västra 1740 p369]


1740   Maria västra Qvarteret Katthufwud No 51 SiömansEnkian hust: Brita Hysing hiälper ett litet barn, har hos sig sin halfsyster Sophia Lillström 28 åhr.
[G 1 BA:17/6 Maria inre och västra 1740 p443]


1740   Maria västra Qvarteret Kattrumpan No 164 Guard: Corpralen Hysing, deß Hust:.
[G 1 BA:17/6 Maria inre och västra 1740 p506]


1741   Stadens inre No 33 Distillatoren Starks arfwingars hus bebos af … fiskardottren Cath: Hysing iemte systersonen gåßen Joh: Fried: Schöne.
[G 1 BA:18/2  Stadens inre västra 1741 p31]


1741   Stadens inre No 101 …..gåßen Petter Hysing 16 år.
[G 1 BA:18/2  Stadens inre västra 1741 p92]


1746-02-21   No 58 underofficeraren Swen Hijsings Barn dött.
[Maria Magdalena FI:2 Död- och begravningsbok (1744-1765]


1747-04-18   No 120 Contoirs Betienten Robert Hising 48 dött.
[Maria Magdalena FI:2 Död- och begravningsbok (1744-1765]


1747-06-20   No 228 Fouriren Sven Hysings Lilla Barn dött.
[Maria Magdalena FI:2 Död- och begravningsbok (1744-1765]


1748-03-18   No 71 Strumpwäfuare Gesäl:n And. Husings Hustru.
[Maria Magdalena FI:2 Död- och begravningsbok (1744-1765]


1754-01-07   Fru Margreta Hysing död af ålder 75.
[Maria Magdalena FI:2 Död- och begravningsbok (1744-1765)]


1758   Vattuman No 161 Krögaren Johan Arens Inhyst Madame Hijsing med dott Anna Stina och son Eric.
[AIa:1 (1737-1763) p338]


1766-04-14   Herr Peter Coralls enka, fru Apollonia Hysing död 75 år.
[Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:206 (1766-1766) p293]
:Didriks första dotter född 1690-01-01 ?

Jag har inte forskat på Ståhle, men Didrik Ståhle kom att spela en stor roll i Ludwig Briants och dennes änkas liv, varför jag fått lägga ner mycket arbete på honom.


Didrik var bl a amiralitetskommissarie, slottsproviantmästare, handelskommissarie.


Han var gift med Eva Liffländer. Didrik Ståhle upgav själv, att Ludvig Briant varit ”gift med mitt syskonebarn Prowiantzmästaren Sahl: Hans Canterbergz dotter” (jag tvivlar på att detta ens var sant eller att utsagan var korrekt återgiven).


Didrik Ståhle hade en bror, guldsmeden Johan, verksam i Stockholm 1677-87, död 1691. Gift med en  Maria Grå, död före dec 1691.


Didrik dog 1692 21/8 och efterlämnade en gigantisk härva av mer eller mindre oavslutade affärer.


Didriks änka gifte om sig med bokhållaren Olof Biörnmarck 1695. Denne övertog inte bara änkan och åtta barn, han tog över ett gigantiskt dödsbo, som kom att uppta hela hans tid under minst nio års tid, då dödsboets arkiv med tusentals handlingar började brinna – då gav han upp och begärde att få lön för dessa nio år à 300 Dlr/år plus ränta. Kärlek ?


Om man vill sätta sig in i rättsapparaten, då skall man följa Ståhle/Biörnmarck.


Didrik Ståhle var en riktig lirare. Han uppträdde som bank med tvivelaktiga metoder. Med total kunskap om rättsapparaten satte han i system att låna ut pengar mot panter i fast egendom, inte sällan till dödsbodelägare. Han pressade utsatta motparter till förlustbringande eftergifter och bevisligen (enligt min forskning) ”diluterade” panter genom i praktiken pantande av panter och falska uppgifter till goda vänner i hovrätten m fl. Ludwigs änka fick ägna några år åt kampen mot Ståhle men vann till slut, för hon var en modig och envis kvinna, men bidragande var kanske Didriks frånfälle.

Bra besked, Ulf "


"lättlästa sidor" var mitt spontana omdöme baserat på de exempel, som jag beskådat. Det är inget omdöme om projektets metodik.


Innebörden i att "kunna läsa" handskrifter kunde vi ha en intressant diskussion om, när vi ses !


Jag har ju i mitt yrkesliv följt utvecklingen av AI och tillhörande tekniker sedan början av 80-talet och har väl utvecklats från tvivel till sund skepsis. Jag har testat att föra en diskussion med robotar om bl a genealogisk forskning, som jag har kunskaper om, och det har varit "Goddag, yxskaft". Men robotarna är ju fostrade att vara hövliga, så de ger upp och ber om ursäkt. Ett tips vid kontakt med en eller annan kundtjänst: var ohövliga, så blir ni direkt kopplade till den mänskliga betjäningen !

Tack för tipset ! Jag har ägnat den mannen mycken tid och skrivit en lång artikel om honom. Den blir, om inte annat, en illustration av, vad man kan gräva fram i Stockholmsadministrationens handlingar och, i bästa fall, en lektion i stadens styresskick på den tiden. Runt 275 källhänvisningar.


Jag vill inte vara så förmäten, att jag publicerar en referens, innan jag själv sett artikeln i tryck, men den är alltså inplanerad för trycket i mars och nu föremål för inredigering. Jag kommer att ge en hänvisning här, när den kommit ut.


(Jag förbereder lite svar under Hising).

Bara ett snabbt svar gällande civilakter. Jag återkommer med en del nya fynd.


Civilakterna återfinns fysiskt hos Stockholms Stadsarkiv.
Större mål har samlats under en egen samling:
Civilakter 1660-1730 | Hitta i arkiven | Stockholms Stad
med en lappkatalog över civilakterna:
Civilakter 1660-1730
Där kan du botanisera efter Brun m fl namn.


Själva akterna hör till arkivet Stockholms Magistrat och Rådhusrätt och finns katalogiserade här:
Stockholms Magistrat och Rådhusrätt - NAD (ca 700 hyllmeter !)
Det är enorma volymer – mina nämnda två akter är på över 100 sidor. Därtill kommer hänvisningar till protokoll i rådhusrättens domstolar, kämnärsrätter och kollegier. Man kan inte nöja sig med civilakterna, alltså. De innehåller visserligen ibland protokollsutdrag men framförallt  inlagor från parterna och besluts- och delgivningshandlingar från domstolar och kollegier. Det är ett mycket fascinerande stoff, som lär en hur staden fungerade på den tiden och hur olika aktörer bar sig åt. I min artikel om Ludwig Briant redogörs för detta i fall relaterade till honom. I min kommande artikel om en annan Briant får man frossa i alla myndigheters orgier i mer eller mindre ärliga eller obskyra manövrer. Om man är intresserad och tar sig tid, så är det inga stora svårigheter med orienteringen i materialet: oftast har volymerna namnregister, protokollen är väl daterade och systematiskt uppställda med partsangivelser i marginalen. Man får vänja sig vid den långsamma rytmen med instämning, procedurella resolutioner, planeringsmöten o s v så att en tvist kan rulla på i flera år om inte decennier. På kuppen blir man lite bekant med personligheterna – för en del var detta bara ett spel och de tycks ha tillbringat mycken tid i rättssalar.

Jag kom på, att Didrik ska ha haft en förstfödd son Hans (efter farfar !), född i Stockholm 1678, som blev en framstående konstnär i London, dit han flyttade ca 1700. Jag har inte hittat födelsenotisen.

Didrik blev bisittare i ämbetet 1695 14/3, men befriades på egen begäran från den sysslan 1699 22/11. Då bodde han "långt ut på Södermalm" (hade lång resväg !) och klagade över att inte ha mycken profit av sitt yrke (reskostnader ?). Detta senare kan vara förklaringen till skuldsättningen som kyrkvärd.
 
Den som känner särskilt för denne silversmed, kan ge sig ut på jakt efter något av hans konststycken. Folk har under århundradena inte så ofta kastat vackra silverföremål, så dessa finns ofta i cirkulation och dyker ibland upp på auktioner. Några säkert välplacerade tusenlappar erbjuder sig !
 
Jag kollade nu och ser man på :
-          En vinkanna såld på Bukowsis för 110000 SEK. Ännu intressantare, man uppger silversmeden som ”Didrik Hansson Hysing, (verksam i Stockholm 1676-1701)”. Jag brukar säga, att det gäller att hitta det man inte söker ! Inte nog med det.
Proveniens: Finska församlingen i Stockholm.
Murray, Robert, 1954: Finska församlingen i Stockholm (Svenska kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag 1954) Sid. 78-79


-          Vidare en bägare såld på Auktionshuset Kolonn för 8000 SEK. Man uppger silversmeden som ”Didrik Hansson Hysing, verksam i Stockholm 1676-1701”
Årtalet 1701 är intressant. Antingen flyttade han eller så dog han då. Möjligen kan han ha blivit sjuk och overksam, därmed på obestånd, som historien antyder. Mycket riktigt - Fr o m 1702 upptas Didrik bara som debitor till kyrkan och overksam som kyrkovärd. Vad hände med honom detta år ?

Detta är bara inte klokt….
       
-          En dryckeskanna skänkt av en Sven Donner, verksam 1680‑1722, såld på Uppsala Auktionskammare för 56000 SEK. Graverad text: ”Jag Sven Donner Denna Käradest(?) begare Gifver iag till Min Hustru Susanna Hysing till morgon gåfva”. Proveniens: Sven Donner (1693‑1755) gästgivare i Ålem (vid Kalmar), stamfader för adliga ätten af Donner nr 2108. Gift i sitt 2o med Susanna Hising (1690‑1728) år 1715. Det framgår inte, om Didrik hade utfört smidet.


-          En bägare av Didrik Hansson Hysing såld på Uppsala Auktionskammare för 155000 SEK. Utförd före 1689. Litteratur och proviniens……

Återigen – Hising är bara en exkursion i min Briantforskning, så det finns luckor och ofullbordade sökningar, men jag svarar gärna så gott jag kan.


Var Didrik befann sig 1676 är väl en öppen fråga. Att han gifte sig i brudens församling var väl det normala.


Har du tittat i skråhandlingarna på KB ? Han kan mycket väl vara omnämnd där som gesäll, förutsatt, att han fortsatt var knuten till en Stockholmsmästare. Jag utforskade en silversmed Briant för några år sedan och fördjupade mig då i skråhandlingarna. Det finns en s k inskrivningslängd, där personaliaförändringar noterades. Handlingarna är relativt omfattande och ligger i KB:s handskriftssamlingar, som man under närmast polisiär bevakning får beskåda på plats. Om du vill, kan jag skicka förteckningar.


Du känner väl till G1BC Register till mantalslängder och mantalsuppgifter (1652-1896).

Ja, 30 Decembr. 1718 Begrofs Skiepparen Sahl: Joh: Husing – jag läste snett på raden i mina noteringar. Jag kan tillägga, att det i kyrkoräkenskaperna står: Skepparen Johan Hijsing [hyrt] bänkrum för sig och sin hu 1715. Det får anses säkert, att det är samme man.
 (LIa1:66 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1715) p153)


Om Stora Barnhuset finns det massor av dokumentation, som jag använt mycket (för en kommande artikel). Protokoll och räkenskaper t ex, beslut i olika kollegier. Finns i Stockholms Stadsarkiv. De som hade ansvarsposter där - direktör, bokhållare, preceptor,…. - är helt säkert omnämnda åtskilliga gånger.


Jag har inte stött på någon Elisabeth Hising, men Didrik hyrde 1690 ”sal hustru Elisabeths gård”-
 (LIa1:41 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1690) p14)


De barn till Didrik, som jag noterat är:
1679 Anna (farmor ?)
1680 Margareta (mormor)
1685 Hindrich (morfar)
1687 Didrich (far)             
 1690 Apolonia

Mot mitten av 1700-talet skymtar en Lars Hijssing, en Sven Hysing, en And. Husing i begravningslängderna.


Johan Hysing skeppare är 1711 mantalsskriven i Maria Magdalena Inre. Jag tror, att du där kan se släktskapet med Brun verifierat:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=889%2C518%2C5808%2C2976

Jag svarar om Hijsing under diskussionen av det namnet.


Jag har gjort betydande men fåfänga ansträngningar att hitta något om Margareta Hansdotters första make Henrich, men jag kan inte utesluta att något ändå finns att läsa någonstans.


Margaretha Hansdotter gifte sig med Ludwig Briant i Jakobs församling 8/2 1663 och dog i Jakobs församling 5/2 1668, så Henrich hade uppenbarligen dött väl före 1663, men inte i Riddarholmens församling.


Maria Henrichsdotter kan ha dött t ex i Jakobs församling (utan tidiga dödböcker) >1680. Hon var född ca 1660 (se nedan).


Bouppteckningarna:         
1)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:10 (1668-1668) p1305 (Maria H:s ålder).
2)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:35 (1685-1685) pp681, 687, 613
3)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:64 (1705-1705) p542
4)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:112 (1735-1735) del 1 p208
5)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:140 (1746-1746) del 2 p658
samt civilakterna gällande arvstvister:
1)      F2a:387 1704, akt 73 och möjligen
2)      F2a:396 1705, akt 32
med tillhörande protokoll i kämnärs- och rådhusrätter innehåller bl a information om Kesmacher och Anna Maria Briant.

I min artikel


Haimdagar nr 3-4 2018, ss. 20-61:
En gotländsk stockholmare i krig med Danmark - Ett sjöofficersöde under 1600-talet


återfinns en omfattande dokumentation av skeppskaptenen Ludvig Briants familj samt öden och äventyr i de svenska sjökrigen.
Tidskriften finns på några större arkiv, lösnummer kan beställas via
 mailto:info@haimdagar.se
Frågor och invändningar ska jag försöka besvara här eller per mejl, uppslag och idéer är välkomna.


Beträffande de ovan aktualiserade frågorna kan jag berätta, att
-          Linvävaren i Karlkrona, L. Fredrik Briant, vet jag ingenting om
-          Isak Briant, ”amiralitetslöjtnant & skeps-capitain”, vet jag ingenting heller om
-          Faddern 1679 ”Cap: Ludowich Briant" med största sannolikhet var den av mig skildrade skeppskaptenen Ludwig Briant. Han var vid den tidpunkten pensionerad p g a svåra brännskador och förlamning ådragna på skeppet Hieronymus
vid slaget på Malmö redd i juli 1677. Han blev vid tillfället fängslad och förd till Köpenhamn, varifrån han så småningom blev utväxlad
-          Guldsmeden Didrik Hijsing var gift med Ludwig Briants första hustrus (Margaretha Hansdotter) dotter i hennes första äktenskap, Maria Henrichsdotter.
-          David Breant var son till Isak Breant, vars eventuella släktskap med Ludwig Briant och dennes släkt inte är på något sätt känt
-          Ludwig Briants dotter Anna Maria, född den 14 februari 1664 i Stockholm gifte sig mycket riktigt med konstsmeden Johan Johansson Kesmacher 1685

I äldre domböcker avslutas ofta avsnitt, ibland t o m meningar, med ett eget punkttecken, som ser ut som ett litet p. Vet någon ursprunget för tecknet ? Man kunde tänka sig en förkortning för periodus (satsslut), eller punctum.

Jag fick följande svar från Sjölund & Co: "Vi skulle hellre rekommendera att du själv (eller om det finns någon släkting som är närmre henne i generation), testar sig och arbeta utifrån vad det ger."


Det är mycket som är möjligt men inte allt är lika praktiskt genomförbart.


Jag börjar med att utsöka rättsapparaten, därnäst att leta agnatiska linjer från farmors far till idag.

Nej, jag har inte gjort någonting, inte prövat DNA-forskning ö h t. Det var mera ett infall sedan ett dösbo blivit aktuellt för inventering. När jag så undersökte om den inom kriminologin beprövade metoden med DNA-test av förseglad saliv kommit till användning inom släktforskningen och fann, att man på senare tid faktiskt börjat testa möjligheten, blev jag nyfiken.


Jag tar för givet, att jag måste testa mig själv, frågan är vad mera som skulle krävas. Jag antar, att det skulle vara lättare att utesluta en misstänkt farmorsfar än att hitta den verkliga bland en massa okända herrar. Skulle jag behöva ett test av en verifierad manlig ättling till den misstänkte fadern också ?


Så min fråga är väl av karaktären "är det idé att försöka, är ett eventuellt frimärksfynd värt något i sammanhanget ?"

Min farmor hade min far, min farbror och min faster äkta i sitt äktenskap. De är alla döda sedan evigheter tillbaka. Själv hade farmor minst tio syskon med samma mor. Farmors mor gifte sig sex månade efter födandet av farmor, vilket fått mig att misstänka, att hon faktiskt gift sig med den första barnafadern. Jag har möjligen inte uttömt möjligheterna att lösa problemet "pappersvägen" heller.

Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum (PLF):


http://www.plfoskarshamn.se/


De har lagt upp register över invånarna i flera län i Oscarshamnstrakten i vid bemärkelse. Dessa kan köpas på USB-minnen. Över 6 miljoner poster !

Nu har jag publicerat Hagetornhistoriens äldre del också:


Haimdagar nr 3-4 2023, ss. 26-61:
En stridbar ämbetsman under den svenska stormaktstiden – regementsskrivaren Israel Nilsson

Det är en biografisk skildring av Johan och Israel Hagetorns fars och morfars dramatiska levnadsöden före 1643 samt av en del äldre förfäder, så långt det gått att klarlägga. Miljön är huvudsakligen Finland, men även Stockholm under några år.


Frågor och invändningar ska jag försöka besvara här eller per mejl, uppslag och idéer är välkomna.


Tidskriften kommer att finnas på några större arkiv, lösnummer kan beställas via
mailto:info@haimdagar.se


Lars-Olov

Slumpfynd (jag forskar inte i Västerbotten).


Jag har träffat på fogderäkenskaper för Västerbotten i Finska Riksarkivet, ihop med Österbottniska räkenskaper, t ex från 1599. Om detta är vanligt förekommande, vet jag inte.

Jag vet ju inte, om jag egentligen har någon förbindelse, men följande är omständigheterna.

I samband med ett mål i Svea Hovrätt den 1 Juni 1636 upplästes en supplik (ej citerad) av en Henrich Zinekler på en Anna Hansdotters, Sal: Daniel Erichssons H:, vägnar, mot en Nils Börjesson, närvarande. Målet sköts upp (assessorn Peder Eriksson Sparre var sjuk och oftast frånvarande under den aktuella perioden, Johan Pontusson dela Gardie var ofta  frånvarande av annan anledning). I januari 1637 omnämndes några brev av min person: ”…anlangande den gäld som min K: Hustru och Hennes syskon så väl som deras fadersyster ha till att kräva S: Herr Börje Nilssons arvingar”. Breven hade skickats in av Sparre. Målet togs inte upp då heller och breven citerades inte - jag har inte heller återfunnit dem.

Det som tilldrog sig mitt intresse är det relativt ovanliga Herr Börje Nilsson. Som en ren spekulation kunde min persons hustru vara syster till nämnda Anna, dotter till en tänkt Hans Börjesson, död.

Det är över tio år sedan jag gjorde dessa fynd och jag fullföljde inte efterforskandet i hovrätten, vilket jag ju kan göra nu.

Jo, det där är en av trösklarna för Gotlandsforskare. Jag varskodde AD, när det begav sig. Gotland behandlades lite med armbågen, så ibland pulade man in deras renoveringar, där det just pågick en inbindning. Det kunde också dröja flera år, innan de verkligen bands in.


Så, Gotlandsprotokoll finns i Gotlands, Gästriklands, Västernorrlands, Gävleborgs, Upplands, Jämtlands och Västerbottens läns renoveringar. Helt slumpvis för en nutida betraktare, men under de första 25 åren körde man med Gotlands och Gävleborgs län. AD har numera troligen koll på detta och visar rätt vid sökning på Gotland. Jag håller mig till de urgamla pappersförteckningarna med blyertsanteckningar mm.

Jag blev ändå nyfiken och skulle läsa i Härnösands rådhusrätts protokoll 1661, men hittar inte volymen (hos AD).

Jag har i Visby 1664 stött på en yngling vid namn Johan Israelsson, enligt egen uppgift född i Härnösand och tidigare betjänt hos superintendenten Stöök.


Har någon kännedom om denne man ?

Du menar att RTF skulle accepteras bättre än DOC ?


Lätt att pröva. RTF-filen öppnad ser för ögat likadan ut som DOC-filen. RTF-filen är dock på 261 MB mot 23 MB för DOC-versionen !


I många fall finns det tjänster för filkonvertering på webben, men för den här tillämpningen har jag inte hittat någon.

Jag har gjort ett slumpfynd, som jag överlåter åt Behmexpertisen att bedöma värdet av. I ett dokument upprättat i Visby, en kunglig förordning, uppträder en Daniel Behm med titeln Hennes Kongl. Maij:^tz Secreterare. Jag skulle tro, att han varit på plats i Visby vid dokumentets upprättande den 20 september 1648. Hans namnteckning finns undertill, liksom hans lacksigill (som jag inte kan avgöra kvaliteten hos).

Har någon reflekterat över den här fantastiska historien:
Barnskelett hittat i Tierp – polis utreder misstänkt mord (expressen.se)

På Flashback har man forskat fram adressen
Åkerby 274, ÖSTERLÖVSTA-ÅKERBY 10:61

Någon släktforskare kan ju ha råkat stöta på historien. Men en uppfattning om byggnadens ålder skulle bidra till en avgränsning av tiden för händelsen.

Det troliga är ju att en abortering eller ett dödande av ett foster ägt rum. Även om barnaliket uppenbarligen inte avslöjades, är det osannolikt att modern inte utsattes för en rättsprocess. En sådan skulle man kunna leta fram i domböckerna, förutsatt, att man kunde avgränsa tiden betydligt snävare än byggnadsåldern. Teoretiskt skulle man kunna tänka sig en DNA-genealogisk utredning baserad på DNA-analys av skelettet och på så sätt få fram en misstänkt moder och en hyggligt avgränsad tid (ca 25 år), men själva historien kan bara återfinnas i domböckerna. Även 25 årgångar av domböcker utgör dock ett försvarligt arbete. Enligt polisen ska en rättsmedicinsk undersökning genomföras för att klarlägga när och hur barnet har avlidit. Jag vet inte hur exakt en sådan kan vara, men förhoppningsvis kan tidsintervallet krympas till hälften. Om dessutom åldern på fostret vid dödsfallet kunde bestämmas, så har man det förmodade fallet väldefinierat också.

I tidskriften Haimdagar nr 5-6 2020, sid10-35, har jag en artikel: En ”kalkpatron” som faktiskt var brukspatron - Nya rön om familjen Facht, deras ursprung och livsöden i fyra länder under en tidigmodern period av svensk industrihistoria byggd på högteknologi Tidskriften finns på flera bibliotek, Riksarkivet och Stockholms Stadsarkiv. Den kan också skaffas från förlaget, info@haimdagar.se.

En inspektor Jonas Gerlingh uppträder vid en bouppteckning i Visby 1706. Jag känner inte till någon anknytning till Gotland, men han kan ha varit på besök bara, kanske från Göteborg ? Någon hört talas om denne ? Jag såg nu att en Jonas Gierling, Strandridare och Inspector, omnämnts 2004. Det var nog denne.

Jag har försökt översätta följande utdrag ur en holländsk bok om handel till sjöss på 1600-talet. Det är alltså författarens utdrag – jag har kopia på originalet också, som är ordrikare.


N o . 2044. CONTRACT VAN BEVRACHTING. 1617 februari 18.
Bevrachter: W i l l e m Willemsen Vacht van Sardam.
Schipper: Pouwels Cornelissen Mangevijl van Enkhuizen.
Schip: De Witte Winthont, groot 80 last.
Bepalingen: Uitvaren naar St. Uvis. Aldaar zal de commis van de bevrachter het schip
doen laden met zout. Voering voor de schipper o f zijn volk niet toegestaan.
V a n daar rechtdoor naar Gevel in Zweden. Ligtijd aldaar ,,een loopende maent", 2
of 3 dagen niet gerekend. Binnen welke tijd de commis het zout zal doen lossen en het
schip, zowel onder als boven, wederom laden met waren en koopmanschappen. De schip-
per belooft i n het stuwen zijn uiterste best te doen en zo getrouwelijk te handelen alsof
het voor hemzelf en zijn reders was.
Terug naar Amsterdam. Vrachtprijs na gedane goede levering per last zout in Gevel
afgeleverd 21 c.gld., 17 st., 8 penningen, de gld. tot 40 gr.
Voorts is overeengekomen dat in geval de schipper in Gevel langer wordt opgehou-
den dan de overeengekomen ligtijd door schuld van de commis, hem daarvoor na vol-
brachte reis betaald zal worden per dag 9 gld.
Verder is afgesproken dat in geval de schipper in Zweden enige penningen voor
scheepsbehoeften nodig heeft, de bevrachter gehouden zal zijn hem een voorschot te be-
talen ,, v a n 100 Sweetsche daelers, 10 oft 12 onbegrepen, yder daler tot 32 st. gereeckent".
,,Eyntelijck is bevoorwaert dat den bevrachter gehouden sal wesen 't voorn, schip tot
Gevel voorsz. vrij op ende van de reviere te keeren, sonder dat den schipper in eenige on-
costen, aldaer op 't schip vallende, gehouden sal sijn".
 
Min tolkning:
 
Befraktningskontrakt Nr. 2044. 1617 den 18 februari.
Befraktare: Willem Willemsen Vacht från Sardam.
Skeppare: Pouwels Cornelissen Mangevijl från Enkhuizen.
Skepp: De Witte Windhont (Den vita vinthunden), storlek 80 läster.
Föreskrifter: Att utgå till St. Uvis. Väl där skall befraktarens kommissionär låta lasta skeppet med salt. Förning ingår inte. Därifrån raka vägen till Gävle i Sverige. Liggetid där ”en löpande månad”, 2 eller 3 dagar oräknade. Under vilken tid kommissionären kommer att lossa saltet och åter lasta skeppet, såväl upptill som nertill, med gods och handelsvaror. Skepparen lovar att stuva efter bästa förmåga och så samvetsgrant handla som om det vore för honom själv och hans redare. Åter till Amsterdam. Fraktpris efter väl utförd leverans per läst salt levererad i Gävle 21 gulden,17 styver, 8 penningar, 40 gr gulden. I övrigt har överenskommits att, ifall skepparen genom kommissionärens förskyllan blir uppehållen i Gävle längre än liggetiden, han efter genomförd resa får betalt för detta med 9 gulden per dag. I övrigt överenskoms att, i fall skepparen i Sverige får behov av några penningar till skeppets försorg skall befraktaren ansvara för att betala honom ett förskott om 10 eller 12 daler för var 100 svenska daler. Varje daler räknad till 32 styver.
Till slut ansvarar befraktaren för att skeppet på väg mot Gävle kan behöva föras upp i åmynningen för att vända, utan att skepparen åläggs några kostnader för skeppet.
 
Alla synpunkter är välkomna. Mina egna tveksamheter:
Var ligger St Uvis ?
Förning kan syfta på förtäring eller på varor som besättningen på ett fartyg hade rätt att tullfritt införa till försäljning för egen räkning. Vad är troligast ?
Vad betyder c.gld ?
Vad betyder 40 gr gulden ?
Är 10 eller 12 daler för var 100 svenska daler rätt ?
Är sista meningen rätt ?

Ja, det är ju den Det står åtskilligt om familjen i Endre och Rone kyrkböcker, inklusive olika räkenskapsböcker och längder.

Man kan förmoda, att han förekommit i tinget också 1733-1741-?.

Jag har inte detaljstuderat Anders.

[Finns det någon handbok till denna töntiga editor ?]

Det är mycket som är möjligt i denna värld, men precis som i en polisutredning måste man prioritera insatserna efter tiden till förfogande och tillgängliga resurser. Till slut får man börja med vad som förefaller möjligt att göra som forskare.


För att någon av de efterforskade skulle vara en sådan oäkting skulle Israel eller Johan ha lämnat denne efter sig på slagfältet och denne ha växt upp med vetskap om sitt ursprung samt ha tagit faderns efternamn.


I Israels fall hade det dessutom inneburit att han begått äktenskapsbrott, för han var gift åtminstone 1675, då kriget bröt ut. Före fälttåget låg han i garnison i Kalmar.


Om Johan är mindre känt, men han verkar hela tiden ha följt i Israels spår. Han var relativt gammal, när han gifte sig på Gotland och det finns inga tecken på tidigare fruar eller medförda barn.


Dessa bröder kan ju dessutom ha haft mindre kända bröder, som inte drog åt Gotland. Att Johan gjorde så, berodde säkert på Israel och Israel grep en chans, när Gotland skulle återförsvenskas med kompetent och pålitligt folk. En skeppare Simon Hagetorn förtullade i Visby 1673 t ex. Jag har inte försökt spåra hans ursprung. Om han t ex var hemma i en Skånehamn, så återstår ju att bevisa att han var en bror till Israel.

Som en kuriös utvikning till min kommentar till möjligheten av att bröderna Johan och Israel skulle ha kunnat avsätta avkomma i Skåne under skånska kriget kan jag berätta följande.

Det är känt att krigståg förr i tiden hade långa och brokiga följen. Inte ovanligt var det att en hustru eller flickvän följde sin man i fält. Så var det bevisligen i Israel Hagetorns kompani också, för i ett rättsfall om en änka som ogift hängt med sin käresta, en änkling, vittnade Israel och bekräftade att det varit många kvinnor som hängt med soldater och officerare och att regementschefen, överste K G Skytte, ogillat detta och låtit köra bort dem. Att Israel själv eller dennes bror Johan under sådana omständigheter skulle ha tillåtit sin fru i tåget låter osannolikt. Johan var dessutom, såvitt bekant, ensamstående vid ankomsten till Gotland.

 Det låter ju bestickande med namnlikheten. Uppslaget med dragonofficerarna i Skåne tror jag dock inte på av följande skäl. Bröderna deltog i skånska kriget under den tid som det pågick, 1675-1679. När freden kom, drog de hemåt och började söka en utkomst (officerslönen fick de vänta i mer än tio år på). De kan ju ha haft ihop det med lokalbefolkningen i Skåne, men att de skulle ha lämnat en gosse efter sig som växte upp i Skåne och använde den rätte faderns namn är långsökt.
 
Generellt kan jag se följande ansatser.
 Man gräver på vanligt sätt där man står. Den tidigaste förekomsten av namnet i Skåne tycks vara från 1700-talet. Efter alla år av fåfängt grävande kan det nu vara idé att pröva andra utvägar.

• En rättfram metod är att inventera alla manspersoner med namnet Hageltorn på Gotland vid en tid motsvarande den första kända förekomsten i Skåne och försöka avgöra om någon av dessa kan ha gett sig av åt Skåne. Om detta inte ger något napp får man backa en generation o s v.
• Våra bröder hade säkert syskon och någon bror kunde ha dragit iväg åt annat håll (landskapet där de befann sig och hade växt upp var förött av kriget så de sökte sig nog bort) - att bröderna hamnade just på Gotland berodde ju på att de hade en efterfrågad bakgrund när ämbetsmannakåren på Gotland skulle försvenskas efter den danska perioden. En intressant person är en viss Simon Hagetorn som dyker upp som skeppare en enda gång i Visby 1673. Han kunde ju ha slagit sig ner i Skåne t.ex. Men det återstår att bevisa att denne var en bror och inte en tidig skåning.
• Ytterligare en möjlighet är att en skånsk soldat tagit namnet.
• Slutligen tråkalternativet: någon i Skåne hittade på namnet !

 
 

 Förhastade uttalanden får man ångra under resten av sitt liv. För att förbättra renomméet för mitt författarskap kan jag nämna att jag har publicerat 39 artiklar. Jag ställer höga krav på kvalitet och vill inte bidra till mängden halvdana skrifter i ämnet eller behöva skämmas för felbedömningar. Det räcker med de fel som man inte själv gett upphov till (den uppmärksamme läsaren kan hitta några i min Hagetornsartikel). Faktum är att jag, därtill uppmuntrad av Karin Felderman och Stig Östenson, erbjöd Årsboken mitt dåvarande Hagetorsmanuskript 2008 och fick det refuserat utan kommentar, så det var väl inte intressant. I efterhand kan jag tycka att det var tur för jag kom snart att oroa mig för att min tänkte far till bröderna Johan och Israel i själva verket var två personer med samma namn (bröderna tog som första bärare namnet Hagentorn, så det är inte trivialt att söka bakåt). Jag fick erkänna att jag kört fast för att under de följande åren komma att helt oförhappandes stöta på uppgifter i helt oväntade sammanhang som gjort det möjligt att komma vidare (t ex stötte jag vid utforskandet av Ludwig Briants änkas arvskiftestvist på Israel Hagetorn d.ä. på besök i en Stockholmsdomstol – man undrar ibland om någon osynlig själ stöter på …).
 
Tidshorisonten är numera inte 1642 utan 1620 med en hypotes ner till 1500-talet, där jag i så fall blir släkt med min fru. Läskigt, va ?
 
Tråkigt nog har jag inte fått mycket saklig respons på mina skriverier (en del uppskattning medges, men det måste ju finnas oklarheter och möjliga kompletteringar hos några läsare också), men det kanske blir ändring på det nu när jag promotat en artikel ?
 
Vid min slutliga bortgång vill jag tro att saknaden inte så mycket kommer att gälla opublicerat, halvforskat genealogiskt stoff. Tråkigt vore det förstås om mina halvkvädna förespeglingar avhållit någon från att forska under alla år.
 
Att efter många år begåvas med helt nya anor är ju en dröm - grattis. När det gäller dina oäkta anled, måste du förstås kolla domböcker och domkapitelsprotokoll. Domkapitlet är en favorit, för prästerna hade en benägenhet att lägga sig i folks leverne och kunde anställa formliga förhör med misstänkta snedstigande personer.
 
Nu när du blivit ättling, kan du få en utmaning. Brita Åkermans ursprung känner ingen till. Av ovan nämnda skäl och med beaktande av det faktum att Gotland var danskt när det begav sig, så kan man stryka gotländskt ursprung. Det har påståtts att hon kom från en uppländsk släkt (utan någon hållbar förklaring). Hon kunde lika gärna ha kommit från Lappland. Jag har gjort några försök men gett upp t v.
 
Jag antar att du kollat överensstämmelsen mellan mina nu lämnade uppgifter och tidigare uppgifter, som du plockat fram.
 

Tack så väldigt mycket !

Det är säkert grosshandlaren. Han var alltså löftesman för min gubbe, som hamnat i olycka och anklagats för underlåtenhetssynder som chef för Stora sjötullen i Visby. Han dras inför Kammarkollegiet och döms stå i skuld till kronan med 7500 RDlr, varav man i juli 1655 tycker att man kan lyfta ett förskott från en av kautionisterna, nämligen denne Low. Man skriver ett brev till ståthållaren Schering Rosenhane med uppmaningen att låta Low betala ut 1500 RDlr. Det är uppenbart att man inte förväntar sig några dröjsmål eller andra svårigheter, d v s Low bedöms vara mycket solvent.

Det jag är intresserad av är den förmodade vänskapen eller släktskapet - man går inte och lämnar borgen för sådana summor utan anledning. Min man kom ursprungligen från Norrköping (flyttade till Visby 1646) och han hade redan då behovet av kautionister. Kunde det finnas någon förbindelse i Norrköpings historia ? Min man var alltså en Printz och var gift med en Bröms.

Härjandet med Kammarrevisionen tvingade min man att vistas under långa tider i Stockholm, kanske under hela perioden augusti 1653 till juli 1655. Man kan ju fantisera om att han därvid bodde inne hos Low t o m !

Jag har inte utforskat Ingrid Bergmans anor, men vid en sommarröjning föll blicken på en artikel från 2015 om hennes tyska anor ner till som tidigast nionde generationen. Det finns i denna även familjenotiser från modernare tid och foton på Ingrid med familj 1915, 1916, 1917.

Artikeln förekommer i Zeitschrift für Niederdeutsche Familienkunde Heft 3 2015, sid 103-116:
Friedel Bergman, geb. Adler, die Mutter Ingrid Bergmans.
Författaren heter Lutz Kûhnl.

Mycket av ursprunget kretsar kring Lütjenburg, för tidigare anor Mecklenburg. Ingrids morfar var Kaufmann.

Alla uppgifter är underbyggda med källhänvisningar.

Det beror kanske på vad man menar med "fel".

Arkivet i Flensburg hävdade, att de hade de fysiska böckerna på sina hyllor och efter ett par månader av tjatande från min sida har jag successivt fått kopior av efterfrågade sidor - på papper från en vanlig kopiator, till stora delar oläsliga. I varje iterering har jag fått betala Nachforschung för en halvtimme, porto och administration, så det har kostat mig hundratals kronor. Utan att ha sett själva boken (det fanns bara en kyrkbok från en kyrka för den aktuella tiden, innehållande alla typer av förrättningar) är det omöjligt att säga helt säkert om alla sidor blivit kopierade, men jag lutar åt, att mina eftersökta data helt enkelt inte finns bevarade.

Ditt uppslag verkar dock tilltalande, så jag ska undersöka det närmare. En mikrofilm skulle ge mera sammanhang t ex. Vidare skulle det kunna finnas räkenskaper bevarade.

För sökningar i Hamburg/Altona hade jag stor hjälp av centret Archion, där man kan läsa mikrofilmer on line för en abonnemangskostnad månadsvis. De bygger snabbt upp en stor samling, men i höstas hade de inte ännu Flensburg. Mormonerna håller på att digitalisera hela sitt bestånd också, men det går inte att få planerade färdigtidpunkter av dem. I höstas hade de inte heller  Flensburg

Tack ! Jag har skickat en fråga gällande en film som jag har numret på. Få se om de kan ta hem den.

Detta är en mycket grundläggande fråga (förhoppningsvis lätt att besvara). Jag skulle vilja läsa en mormonfilm över kyrkböcker från en tysk stad. Jag har för mig att det finns en katalog över alla mikrofilmer, men hittar den inte nu.

 Bland akterna i Svea Hovrätt har jag nu även stött på en Iöran Behm ifrån Stockholm.
En akt omfattande ca 60 sidor brutto finns i:
Liber causarum volym 110 pars 4 No 16 Peder Erichßon Wintzer Emot Sahl: Iöran Behms Änckia Hustru Barbara Borgstedhe angående ett Gårdekiöp.
Den är digitaliserad:
 
 Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2a175 Liber causarum (1659) bb1070-1101
 
 Processen i hovrätten följer efter en appellerad dom i Stockholms rådhus den 14 februari 1659.
Änkan har till sin svåger P E Wintzer den 12 februari 1654 sålt sin gård i kvarterat Pelareberget på Götgatan på Södermalm (granne med borgmästaren Jacob Grundel och befallningsmannen Nils Jonsson), en gång uppförd av Barbaras far, ? Borgstedhe, senare överlåten till Wintzers farbror, Erich (sic) Wintzer eller av den senare uppförd (omtvistat). Efter några år på gården med successiva avbetalningar på köpet, vill Wintzer bryta avtalet med hänvisning till att han blivit bedragen på tomtytan. Tvisten hamnar i Södra förstadens kämnärsrätt, där änkan förlorar den 17 december 1658. Domen överklagas av henne till Rådhusrätten, där utfallet blir det motsatta den 14 februari 1659. Domen där överklagas av Wintzer till Hovrätten som fastställer rådhusrättens dom den 15 december 1660.
Wintzers sigill återfinns under köpebrevet.
Änkan hann avlida innan tvisten avgjorts.
Jag har inte fördjupat mig i akten, bara noterat ovanstående vid genomläsning. Reservation för att släktrelationerna inte är exakt återgivna.
Om man vill, kan man studera den föregående processen i de lägre rätterna, där stämningslängder, akter, domar, inlagor och protokoll kan finnas bevarade. I dessa handlingar skulle man kunna påträffa någon annan förekommande aktör av intresse, detaljer om parterna eller mera fullständiga namn.
 

Vid studerandet av vissa akter i Svea Hovrätt stötte jag på en kopparslagare Michel Behm ifrån Nyköping (jag tror att han förekommer i DISBYT). Han processade i 4-5 år under 1631-1635, ursprungligen i Nyköpings rådhusrätt, sedan i Svea Hovrätt.

En akt omfattande över 200 sidor brutto finns i:

Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2aa:73 Liber causarum (1634) bb172-284

Den är digitaliserad. Här skildras en tvist med familjen Silentz. Michels fru och en bror Jörgen Behm samt åtskilliga andra personer ifrån Nyköping och Säter framträder.

Jag har inte fördjupat mig i akten, bara noterat ovanstående.

Jag upptäckte just att händelsevis Amiralitetskollegiets registratur för 1644 och 1645 ligger scannade på webben. Protokollen för dessa år finns dock inte ens bevarade. Jag har lusläst dessa registraturvolymer utan att hitta ett tecken om Michel Behm – inte i löpande text på aktuella data och inte i något appendix, som Fullmakter.

Av nyfikenhet tittade jag i officersrullorna, men detta kanske redan är gjort. De ligger också scannade, under
0503 Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.
036 Rullor flottan 1635 - 1915
Rullor på amiralitetsstaterna Ia:1 (1642-1664)

Hursomhelst, detta är vad jag fann:
p35 MantahlsRulla oppå SiööOfficererne Åhr 1644
p39 Adellbußar eller Gefrieder
...
Michell Behm antagen af H:s N:de H:r Claes Flemming för 15 Dlr om månaden huittmynt om månaden [sic] den 10 Aprilis 1644

p59 MantahlsRulla oppå SiööOfficererne åhr 1645
p63 Än Lieutnanter
….
Michell Beehm ifrå Adelbußarne den 1 Martij

Så lätt var det alltså inte. Kan man inte dra några slutsatser utifrån det faktum att han blev adelsbuss ?

Jag vet inte var i flottans material i övrigt man skulle kunna hitta något, som indikerar hans ursprung. Om man är beredd att göra en större insats, kan man ju dammsuga alla upptänkliga serier, som räkenskaper i olika former, "papperssamlingar" som Nya nummerserien, Röda nummer m fl. Bidragande till problemet är att han inte har gjort någon vidare karriär och att hans existens är lite tidig för att hitta fylligare material. Kanske man ska söka i andra miljöer, domstolar i hypotetiska hemtrakter t ex ("framträdde löjtnanten vid Kongl Amiralitetet, manhafftig Michell Behm, fullmächtigh för sin syster..." haha !). Eller i hans nya omgivning i stadens tjänst - förr eller senare hamnade han väl i rådhusrätten.

F ö gläder det mig att du minns mitt lilla bidrag till din tidskrift. Jag ska absolut överväga erbjudandet. Artikeln om den i det här sammanhanget aktuelle gubben har dock en institution utanför den genealogiska sfären visat intresse för, men något beslut har inte fattats. Men jag har mycket annat på gång. Tyvärr tenderar mina alster att bli väldigt stora. Över hundratusen tecken och 330 källhänvisningar bara om en kapten, som tidigare omnämnts på en handfull rader. Det är otroligt vad som finns i arkiven för den som gillar att gräva på riktigt.

Jag ser att Börjeson uppger honom som adelsbuss, vilket väl innebar att han kanske aldrig var underlöjtnant. Då är det antagandet som sådan som ska sökas - det har jag ingen kunskap om. Han lär ha ingivit en ansökan, kanske t o m hos K Majt, som då bör ha svarat. Normalt var väl systemet med adelsbussar utnyttjat av adelns påläggskalvar - om andra kunde komma ifråga vet jag inte. Kanske ett tecken på härkomst i "bättre familj" ? Zettersten hänvisar till Riksstaten 1644 bl a. Men hans adelsbussande lär ha satt sina spår i Amiralitetskollegiet också, i form av protokollsnotering eller inkommande skrivelser.

Det finns mycket riktigt en Michel Behm, stadsinspektor, i mantalslängden för 1652 på Ladugårdslandet. Även om detta troligen är samme man, borde man väl försöka visa detta. Det finns säkert en utnämning i någon av stadens serier.

I mantalslängden uppges ingen hustru, så då har han fått en av mig.

Hedvig Eleonora har inga uppgifter så tidigt.

En intressant uppgift för att locka någon att ta itu med löjtnanten (min kapten ger mig full sysselsättning och har renderat snart 300 källfynd) är att han enligt Börjesson skulle ha medföljt Svanen till Nya Sverige 1642.

Ny fråga:

Vid en gravöppning i kyrkan (men juridisk term) 1684 omnämns detta som
öppnades sal: Jakob Markussons grav för hans sanna dotters man. Dottern hette Hansdotter.

Vilken relation hade de ?

I KI:1 finns en LIa (1710-1716) med bl a verifikationer. Här har Grönlund skrivit under åtskilliga gånger, t ex på b1350.
 
Nu är jag klar med min gubbe, som omnämns över 200 gånger (han var kyrkvärd) och blev begravd i kyrkan, så jag har skrivit och frågat efter hans eventuella grav. Därmed är jag klar med detta material.

Jag har denna församling aktuell i min forskning och gjorde en snabb exkursion beträffande klockaren Grönlund, som jag lätt hittade noteringar om. Observera att jag bara botaniserat. Kanske dessa fynd redan gjorts. Ingen skada skedd, jag har bara använt en liten stund som förströelse.
 
Ulrika Eleonora församling (London) LI:1 (1710-1754)
p4 Credit 1710 July 5 Iöns Grönlund
p7 Debet 1711 January 3 Klåckaren Grönlund
p8 Credit 1711 January 3 Jons Grönlund  
p10 Credit 1711 July 4 Jöns Grönlund Sallarium
 
Ulrika Eleonora församling (London) KI:1 (1710-1784)  
p19 Protokoll 1711 Aprill 4 pkt 5 Resolverat att upsäija Klåckaren Jöns Grönlund och betahlt honom af sitt Fierdedehls åhr och där med des tienst upsagt [men han blev tydligen kvar ändå]
p28 Protokoll 1711 Decemb: 26 pkt 2 Klåckaren Johan Grönlund skall hafwa Een skilling om weckan för att giöra Kiörken reen och skall han implojera hwem han sielf:r will där till.

Med tanke på omfattningen och tidigare antydningar om, ska vi säga, ickeortodoxa principer för struktureringen, undrar man vad som gjorts åt materialet som arkivobjekt. Någon som vet ?

Jag har just beställt  
 
Gotlands norra häradsrätt(-1899) A1A:34 1716 - 1716

De renoverade domböckerna är digitaliserade och finns gratis på webben:
 
Rådsturätten 1623-1809:
http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus.action?kuvailuTaso=SARJA&avain=315651.KA
 
Kämnärsrätten 1639-1809:
http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus.action?kuvailuTaso=SARJA&avain=315652.KA
 
Konceptdomböckerna är inte digitaliserade. Originalen finns vid stadsarkivet i Åbo utom den allra första volymen, som finns vid riksarkivet i Helsingfors. De är enligt min erfarenhet bundna, reparerade och renskrivna före bindning. I dessa böcker förekommer sporadiskt extra material, såsom borgarlängder, borgareder mm.  
 
Något speciellt personindex finns inte, men volymerna inleds normalt med en innehållsförteckning i bokstavsordning, upptagande parterna i samtliga mål. Den är ordnad efter målsägaren, så man måste läsa igenom alla titlar.
 
Det Dahlströmska kartoteket omfattar ca 300 000 indexkort, främst refererande till domböckerna. Det är långtifrån fullständigt. Det finns tillgängligt på webben:
http://www.arkisto.fi/news/1391/1302/Dahlstroemska-kartoteket-tillgaengligt-via- internet
 
En finsk forskare, Toropainen, har i 20 artiklar på finska i tidskriften GENOS under åren 2002-2010 indexerat ”mål av genealogiskt intresse” för åren 1623-1661. Det är långtifrån fullständigt ens med detta snäva kriterium, men kan vara till hjälp.

Krigsarkivet ligger i Stockholm.

Det s k Dahlströmska kortregistret (som fysiskt finns i Åbo landsarkiv sedan 1953 !) har scannats och nyligen gjorts tillgängligt på webben:
http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?atun=312976.KA
 
Det upprättades av arkivarien (senare professorn) Svante Dahlström och omfattar ca 300000 kort med genealogiska och topografiska referenser från tidigt 1600-tal och framåt, huvudsakligen relaterade till Åbo stads historia. Det består av referenser dels till andra historikers verk, dels till original - främst Åbo rådstugurätts och magistrats protokoll och andra handlingar fr o m 1623.
 
För Åboforskaren är det en självklar resurs av imponerande omfattning. Det är dock en andrahandskälla, som inte är uttömmande och inte heller felfri. Använt med omdöme för vägledning till primärkällorna är registret en guldgruva. De refererade dokumenten finns numera oftast, men inte alltid, i digital form tillgängliga på webben. Undantagna är bl a konceptdomböcker med tillhörande handlingar och vissa räkenskapshandlingar, som inte filmats, förvarade i Åbo stadsarkiv. Åbo stadsarkiv har f ö en fin beståndsöversikt, som kan köpas vid arkivet. Den är på finska.
 
De digitaliserade handlingarna, som Finska riksarkivet gjort tillgängliga på webben, kan utsökas med Arkivdatabasen VAKKA (motsvarande svenska NAD):
http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/EtuSivu.action  
 
För en icke finskkunnig forskare kan det vara lite besvärligt att söka, men så småningom lär man sig vissa mönster och belöningen i form av miljontals bilder av gamla svenska domböcker och räkenskapshandlingar mm är stor.

Allt ovan nämnt, dvs mina och Jens' beställningar, är nu klart och tillgängligt on line. I runda slängar 7000 sidor. Otroligt !
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2015-04-25 18:09)
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2015-04-25 18:13)

Nu efter fyra år har massor hänt. Förutom kyrkböckerna, som väl närmast åsyftades i ovanstående inlägg, har renoverade domböcker fram till åtminstone 1711 tillkommit, liksom bouppteckningar till 1944, länsstyrelsens mantalslängder till 1860, en massa jordeböcker, landsboksverifikationer och rullor för olika perioder.  
 
Nu till det senaste, som jag vill puffa för. ArkivDigital har nu fått tillgång till domböckerna som förvaras vid landsarkivet i Visby, dvs alla domböcker från Gotlands län från äldsta tid till och med år 1900. Nyligen lanserade ArkivDigital en särskild tjänst - beställningsfotografering - som gör det möjligt att få just de domböcker som man är intresserad av tillgängliga via ArkivDigital. Priset är 195 kronor per volym och inom 45 dagar ska de beställda volymerna finnas tillgängliga i ArkivDigital. Här kan man beställa:  
 
http://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering
och:
http://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering/counties/9/sources/3348?vol ume_type=1432
 
Detta öppnar för utforskning av en veritabel skattkammare. I konceptdomböckerna kan man hitta mål, som förlikts före förhandling och inte tagits med i renoveringen, icke renoverade namn och andra detaljer, framförallt inlagor från parterna. Jag har t o m hittat kärleksbrev bland handlingar ad acta (från en förrymd båtsman, beslagtaget bevis !). Men det finns även hela volymer, som ej renoverats (t ex från den danska tiden) eller vars renovering har försvunnit. För mera grundlig personhistorisk forskning gällande företagsamma eller besuttna personer och personer med ämbeten och andra befattningar är konceptdomböckerna oumbärliga.
 
Eftersom Riksarkivet och SVAR i praktiken upphört med systematiskt tillgängliggörande av mikrokort, eftersom domböcker på mikrokort är i bästa fall knappt läsliga och eftersom inte alla volymer ens någonsin fotograferats, innebär den nya tjänsten en unik möjlighet för den gotländska diasporan att med förenade krafter bygga en digital Gotlandsbro.  
 
Jag har börjat med att beställa:  
 
Rådhusrätten-Magistratens i Visby stad arkiv
   Rådhusrättens domböcker och protokoll  
     a.   A1a:1 1624-1631  
     b.   A1a:2 1660-1663
     c.   A1a:3 1669-1670  
     d.   A1a:4 1671-1673  
     e.   A1a:5 1672-1675  
 
Kämnärsrättens i Visby stad arkiv 1654- är ett viktigt komplement i Visbyforskningen. Sedan väntar förstås häradsrätternas arkiv.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2015-03-27 20:47)

Jag söker kontakt med ättlingar till Mårten Jakob Vilhelm Fries, f 1819 i Lummelunda d 1898 i Stockholm, med sönerna  
1) Niklas [Jacob] Martin Vilhelm f 1847,  
2) Mårten Adolf Johan f 1849 och  
3) Rudolf Mårten Anton f 1857.

Jag har en gravsten vid koret i en kyrka över en pamp och hans hustru. De begrovs bevisligen 1695, som det också står på stenen. Dessutom står det INRI 1712 tillsammans med utsmyckningar med blommor, dödskallar och timglas. Vad hade hänt ?
 
Jag misstänker, p g a rättstvist och domkapitelsprotokoll, att en tvist om betalningen kan ha lett till fördröjd begravning med upp till ett halvår 1694-1695. Detta är i södra Sverige sommar/höst. Kan detta ha varit fallet ?

Domböckerna från Gotland och Visby pulades oftast in längst bak i något norrlandslän:
1654-1674: i Gävleborgs län
1675-1679: saknas under dansktiden
1680-1687: i Västernorrlands län
1688-1689: i Visby !
1690: i Jämtlands län !
1691-1697: i Västerbottens län
...
Inte alltid ligger volymen i rätt årgång heller.
 
Det finns en handskriven förteckning (fotad i AD också).

Fantastiskt ! Tack ! Jag hittar nu även ordet i en ordbok över gammal svenska. Eftersom det nyligen hade stiftats en lag om förbud mot allt spelande på musikinstrument, även inomhus, tänkte jag att detta var ett instrument, speciellt som det ansågs ha stört aftonsången. Ibland känns den tiden riktigt avlägsen.

OK, jag är ju helt ovetande om denna släkt, men hittar ett och annat, när jag läser igenom domböckerna.
 
ArkivDigital lär vara fullt upptagna med renoveringarna under överskådlig tid. SVAR hade konceptdomböckerna på mikrokort till utlåning, men har helt slutat med mikrokort sedan 2010. De som var kvar (efter försäljning till allmänheten och förluster) överläts på Stiftelsen Arkiv och Kultur i Ramsele. Dessa slutade trycka upp saknade kort för utlåning, då det tyvärr inte var ekonomiskt hållbart. RA lär ha som mål att i en okänd framtid domböckerna skall vara digitaliserade (några få konceptvolymer finns faktiskt redan, dock inte denna). Händelsevis är en stor del av det judiciella materialet inte tillgängligt för lån längre utan man är hänvisad till nytryckning på egen bekostnad, kopiering av original genom landsarkiven eller egen fotografering på plats. Denna föga kända process har jag kritiserat hos RA samt informerat förbundet om.
 
I det aktuella fallet har jag alltså köpt nytryck av mikrokorten. Jag kan skicka foton av de två sidorna till dig.
 
Det finns också i ViLA:s Avskriftssamling:
A146 Utdrag ur Rådhusrättsprotokoll 1624-1630. Icke auktoriserad avskrift av Astrid Lundgren 1987. 155 maskinskrivna sidor.  
Den har jag ingen erfarenhet av.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-11-22 12:18)
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-11-22 12:19)

Toppen ! Då gäller det att hitta själva böckerna utan att behöva resa till universitetet...

Bra, det var lite fördolt för mig - jag ställer frågan där.

Absolut ! Jag fotograferade bilden och bearbetade den med Photoshop och då ser man att det står så.
 
Artikeln är ju mycket lärorik. Med dennas hjälp förstår jag sammanhanget också. Det här var ju i början av 1625 och lagen hade skärpts 1624. Det förekommer två stämningar - en av den tilltänkte svärfadern och en av byfogden. Det senare berodde kanske på att brottet föll under allmänt åtal, var inte en privat tvist.
 
Jag bifogar ett bildklipp. Hette svärfadern Dampe Ienßen ?  
 
Stort tack.

Problemet är att jag försöker tyda ett danskt domboksprotokoll från 1625 på uselt mikrokort. Jag ställde frågan här lite öppet för att inte leda den till samma svar, som jag själv kommit fram till.  
 
Sammanhanget är det att fadern till en ung kvinna stämt en annan man för att ha bjudit för mycket folk till fæstenumöl/fæstemandsöl/.... Jag försökte med fæstemålsöl (modern danska för trolovningsfirande) eller fæstningsöl  (förekommer i dansksvenska trakter), men det sitter inte bra.  
 
Jag tänkte att jag kanske hade förutfattade meningar och borde ställa en öppnare fråga, som här. Jag kunde ju fråga på dansksidan också.

Jag söker uppgifter om en Mårten Fries  som skrevs in vid Köpenhamns universitet 1651, varvid hemorten anges till Skælskør.

Ojoj. Jag tror att jag avstår från den nivån, speciellt som skrivarna själva inte var i närheten av den eller ens kunde upprätthålla principer inom en enda egen text. Till slut uppfattar jag dåtidens språk som i princip fonetiskt. Det finns vissa grammatiska strukturer, men inte ens skrivarna skulle fått godkänt i en modern tenta. Det är ju regel att snurra till meningarna och syftningsdimman är ofta total.
 
I Visby på 1650-talet fanns det en kille som hette Stryg eller Stryk eller Strijk eller Strijg. Hur ska man kunna avgöra vad han hette ? Akademin anser att y  och ligaturen ij  såg olika ut, men det är ju inte alltid sant i praktiken. Man får försöka lista ut hur namnet uttalades. Egen namnteckning bör man ju respektera, men man vet inte hur han uttalade den. Möjligen kunde man leta efter Wisby och Stryk i samma text, men detta är inte garanterat lösningen heller.

Ja, det ser ut som Hueß. Men vad betyder det då ? Jag hittar inget passande ord i mitt dansklexikon. Jag kan köpa Huiß, som används i Registerrubriken.
 
Betäffande Hans  och Handt, tycker jag nu att det står Hannem  med ligaturen för objektsformen. Läs lite i nästa text så ser du flera tydligare exempel på detta.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-10-29 23:10)

A:o 1592 16 Feb var det inget med Jörgen. Men du kanske uppmärksammade wor kierre Landzherre  ? Ja, Nisse var väl en förfader ?

Notera att fallet senare återkommer (jag har inte noterat när). Säkrast är att inte heller utesluta, att det varit uppe tidigare också. Men det är ju rätt lätt att leta reda på, speciellt när man satt sig in i skeendet.

Den som vill få lite färg på bilden av Iørgen Smitterlou  kan läsa källorna beträffande hans skilsmässa m m. Man kan börja läsa här (Domkapitlet i Visby stift 1592-1601, p10v 23 januarij 1594):
http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074279_00018
 
Jag blev glatt överraskad, när jag upptäckte att protokollen 1586-1861 scannats, och läser igenom alltihop till 1650 utan att ha något speciellt med Smitterlows att göra. Bara ett tips alltså.

Finns det några uppslagsverk eller databaser gällande latinska ortsnamn ? De kan ju vara genuina, d v s använda av romarna, eller härledda.
 
Min just nu konkreta fråga gäller en notering om en student i Köpenhamns universitetsmatrikel 1651:
 
Scelfiscoriensis  (Möjligen, enl författaren till boken om matrikeln, Sceltiscoriensis).

Jag har på 1600-talet träffat på ämbetet råman  vid ett häradsting. Det fanns ju inga rådmän  där, så det förefaller vara ett annat uppdrag. Det fanns flera samtidigt. Jag är inte säker på vad de gjorde, men intrycket är att de höll koll på gränsdragningar och skattläggning. Kanske någon vet vad de sysslade med ?

Vet man var Peter Rochet befann sig efter 1660 (innan han kom till Gotland) - i Burträsk ?
 
Ovan talas om 1655 års mantalslängd för Forsmark - var finns den ?

Jo, Knut är Nymanskans far. Hon hette Brita, född 1622, gift med Christopher Neuman, som blev brukspatron på Gotland. Hennes bror Mårten var bl a assessor i Svea Hovrätt, vilket hon flitigt utnyttjade. Under rannsakningen av Påvel Arent   klev han bara in och läste upp vad Bergskollegium hade att se till, d v s att hålla smeden i i arrest för Nymanskans fordringar. Hon var välinformerad därnere på Gotland också, vilket torde ha varit brorsans förtjänst. Men vad fick henne att ge sig ut på värvarstråt i Södermanland och andra områden medan maken levde ? En fin dam skulle stiga in bland smederna och ropa hör ni grabbar, nu ska ni få höra något alldeles extra ? Jag förmodar att hon hade kontakter.

Påvel   säger närmare bestämt att han arbetat som mästersven vid Lummelunds bruk.

Kan Gillius'   faders stämning mot Marinas, Arends   änka, dåvarande make Oluff Erichzsonn   den 19/5 1641 vara ett indicium ? Den 24/5 1641 uppbjuds ju Sa: Niclaus Nilssons   gårdh i Attersta sedan denne nyligen dött. Den förmodade dottern Marina Nilsdotter kunde av en opportunistisk Gillius'   fader ha förmodats komma att bli arvtagare.

Nu har jag fotograferat de 410 år gamla kvittenserna, inklusive Niclaus Nillßons papperssigill. Jag tycker att motivet är detsamma som på Reinholt Nilssons   i Hyndevad. De har t o m båda ett bakframt N  i signaturen. Fogdens signatur läser jag som NG, vad det nu kan betyda - Nils Gustafsson   kanske ? Det är meningslöst att komprimera fotona 25 gånger för publicering här. Jag skickar fotona till dem som vill kontrollera i stället.
 
Jag minns inte om ni nämnde en annan kvittens - bild 68:
Bekennis Iagh migh Hustru Margretta Reinnollttz udi Nyllößijö och giör witterligett att haffua anamatt och upburett uppå Laurenntz Kruzes Wegnner aff Nills Iönnßon Annders Rottkierz Tiennar udi Wermelanndh Osmuns Iernn 2 Lester under wichtt siju Lijspunndh Iernn Lodh fem Lester och siu fatt under wichtt syttijo Ett Lijsppunndh Achttum Nylößijö denn 19 Iannuarij åhr 1605
Margretta Larsdotter
 
Är detta Reinholt Richs   änka ?

Det finns många kungliga brev till Niclas Nilsson, 14 st bara 1604.

Javisst ! Så här såg det ofta ut på den tiden. Hans namnteckning finns därinuti. Nu vet vi ju att det är han och hur han skriver, men jag hade ett annat fall, där viktig information dolde sig i vecket. Det går troligen inte att öppna vecket, men i det här fallet gör det ingenting. Jag ska försöka få lov att ta en närbild. Det kräver tillstånd av avdelningschef, så man vet inte. Det beror på hur kvaliteten på papperen anses vara också.  
 
Jag ska till arkivet imorgon. Filters   död då ?

Jag har tittat i mantalslängder och kyrkböcker efter Påvel   och hans bror Cort   med söner. Kyrkböckerna inklusive räkenskaperna räcker inte riktigt till för den aktuella tiden. Mantalslängderna lider av partiell oläslighet men framförallt av att bruksfolk ofta buntas ihop i bilagor utanför själva längden. Jag har ändå gjort en del intressanta fynd i Örebro läns mantalslängder gällande Linde/Lindesberg och Grythyttan/Hällefors:
 
1650 Linde/Kvarnbacka Cort Arentßon   bild 94   
 
1662 Grythyttan Cort Aronßon   med hemmasonen Anders, Aron Cortßon   bild 88
[Påvel   1662: ...brodher Cordt, som nu i Hellefors är...]   
 
1663 Grythyttan Cort Arentßon, Arent Cortzon bild 96
   
1667 Grythyttan Aron Cortßon   bild 175   
 
1668 Grythyttan Niclas Corttßon   bild 102   
 
1671 Grythyttan Cortt Corttßon   bild 117
   
1672 Grythyttan Lars Corttßonn   bild 110
   
1673 Grythyttan Aron Cortßon, Nijklas Corttßon, Cortt Corttßon   bild 113
   
1674 Grythyttan Anders Kortson   bild 94
   
1675 Grythyttan Lars Cortson   bild 66
 
1675 Grythyttan Aronn Corttson, Niclas Corttson bild 67
 
En Påvel Arentßon   skulle ju sitta fint, men Påvel   har inte alls påträffats. Jag fortsätter att leta.               
 
Man kan se att Arent  behandlas som ett förnamn och att det försvenskas från tyskan ibland till Aron. Namnskicket stöder vår hypotes. T o m Anders  dyker upp som namn.
 
Påvel   uppger i förhör att brodern Cort   lärt honom yrket, men inte var. Därefter har Påvel   kommit till [Dalkarlshyttan] och till slut till Kvarnbacka, varifrån han rest till Gotland någon gång 1651-1653. Tydligen var såväl Cort   som Påvel   vid Kvarnbacka, när Påvel   gav sig av.
 
Det framgår vidare av förhören, att Påvel   kände Claes Lycka   från tiden i Kvarnbacka och man återfinner den senare där:
 
1642 Linde/Kvarnbacka Claß Lycka   bild 21
 
Några fynd, som jag inte vet värdet av:
 
I Linde socken, ofta vid Kvarnbacka, förekommer flera gånger [minst] en Nils Nilsson   i födelseboken, t ex:  
 
1635 27 september föder Nils Nilsson   i Quarnbacken sonen Johan, ett vittne är hammarsmeden Clas   (som av andra uppgifter att döma kan vara Claes Lycka).
 
1640 20 Decemb: Nicolaus Lucas   föder sonen Johan   wid Quarnbacken.
               
De här födelseuppgifterna har säkert Kjell rett ut, men hellre meddela en uppgift för mycket.

Det gick lite snabbt med mitt svar, som i och för sig besvarar en fråga. Jag tog för givet att uppgiften från 1575 kom från samma bok, men den kom från:
 
Debrabandere, Frans: Verklarend woordenboek van de familienamen in België en Noord-Frankrijk (2003).
 
Tyvärr kan jag inte hitta denna bok i Google Books. Den finns dock i en tidigare utgåva på KB. Här är uppgifterna på webbsidan:
 
http://belgian-surnames-origin-meaning.skynetblogs.be/archive/2012/10/13/g-belgi sche-familienamen-noms-de-famille-belges-belgische-zu2.html
(Grimar)

Jag ser att Erik Appelgren räknar med en vallonsläkt Gremeur, som han förbinder med varianten Krimur.  
 
Nicolaus Gremio   ska ha varit ett omnämnande också.

En utvikning:
 
I Nykroppas räkenskaper hittar jag en Niels Byrgillßonn. En sådan har jag behov av i ett annat pussel. Min eftersökte skulle ha varit den salige i ett arvskifte 1637. Jag noterar att han fått respengar för att resa till Åbo. Min huvudperson har stark anknytning till Finland, inte minst till Åbo och han tycks ha haft en svärfader med namnet Nils Börjesson. Vad är det för en Nils   i Nykroppa ?

Sköllersta häradsrätt har tyvärr bara en enda konceptdombok från 1600-talet bevarad: 1643 års. Men inget utesluter att Reinholt Nilsson var kvar i Gällersta 1643, så den volymen är värd en titt (alltså först på mikrokort, vid behov i ULA) m a p inlagor ad acta.
 
Om man är helt desperat kan man leta igenom landshövdingens korrespondens - ibland ligger protokollskopior som bilagor. Mycket jobb.  
 
Niklas: din Per Biörsson såg jag flera gånger i den aktuella volymen. Han verkar vara en sådan där som alltid har något på gång vid tinget. Det är bara att skumma igenom denna volym och flera, som finns bevarade. Han har ju ett hyfsat namn ur söksynpunkt.
 
Mantalslängderna för V Vingåker tog jag genast fram igår och gjorde samma iakttagelse som Erik. Men ”något skadad”. Böckerna har brunnit ! Reinholt befann sig uppenbarligen i transition dessa år, Billsbro kanske han svischade förbi ”när det brann”. Tyvärr är kyrkans räkenskaper borta för tidiga år också. Kan det finnas något - som tiondelängder, brukslängder eller verifikationer - i länsräkenskaperna/landskapshandlingarna ? Man kan ju läsa igenom Askers domböcker för tidigare år också - kanske han hade något annat krakel på gång före 1643-1644.  
 
Han Nilsson, han kom som ett yrväder till Hyndevad.. (tror jag). Jag har haft en sådan gubbe i Finland under samma tid. Han har i någon ordning börjat jobba i Hyndevad med eller under Åleta   (hon var ju egen företagare under en tid, t ex 1641 upptas hon på kartan över Hyndevad som ägare av kvarn, hammar, ålkista), han har flyttat till socknen, han har mantalsskrivit sig, han har gift sig med Åleta. Frågan är i vilken ordning dessa saker skett och vid vilka tidpunkter mantalsskrivningar har ägt rum. Det fanns väl en led för järnet ut genom Mälaren för export på Östersjön, där Hyndevad var en knutpunkt. Man kunde tänka sig att Reinholt   träffat Åleta   i ”järnaffären”. Man skulle därför gå igenom Rekarne-domböcker från tiden före hans flytt, för att se om någon business förenat dem. Nu vet vi ju med visshet att ”vår” Reinholt Nilsson   befann sig vid Billsbro hammar på angivet datum och det räcker för oss, som inte är specialintresserade av just Reinholt.  
 
Fribrevet 1635 är ju ett resultat av en supplik. Man kan försöka hitta denna, för en sådan som Dubbelnisse   d ä hade säkert en sigillstamp och den borde han ha smällt på en sådan viktig handling som ett brev till drottningen. I så fall kan man jämföra med Reinholts   sigill: är de olika så säger det inte så mycket, är de lika så säger det väldigt mycket.
 
I tvisten med Per Biörsson skriver man Sr Jochim Dankwartz tienare i Nykiöpingh Rrenholt Nilßon. Vad betyder det - att Reinholt   varit en sväng förbi ett bruk i Nyköpingstrakten på väg till Billsbro ? Det låter även som om Reinholt Nilsson   placeras i Spånga.  
 
Är det inte dags att formulera en familjehypotes nu ? (Impliceras av Kjells och Eriks inlägg, men det vore bra att se den formulerad).

Kjell,
 
Kan du möjligen avgränsa tiden för det kungliga brevet ?

Då har vi kungsord på Aletas   familjeförhållanden (den som vill fördjupa sig kan leta efter Aletas   egen supplik 1645 samt de åberopade tidigare kungliga breven):
 
Datum Stockholm Julius 10 [1645]: Wij Christina Giör witterligit att oß hafwer breffwijserska H:o Aletha Cortzdotter underdånigst præsentera låtit wår Sahl: K: Her Faders glorwärdigst i åminnelse, medh sampt wår K. Fru moders breff daterade den 16. Maij 1629. dh 15 Martij 1636 och den 2. Julij 1639. förmedelst huilcka hennes förre mans moder och sedermehra henne och hennes senare man framledne befalningsmannen widh Strömsholm Johan Saß gunsteligen efterlåtes Forß och Hynewads miölequarnar..
Wij hafwe denne hennes underdånige begäran anhört, särdeles anseendes att hennes framledne förre mans fader B. Hans Leffler förskrefne Quarn medh egen bekostnadt och stoort arbete aff grunden hafwer uprätta och förbyggia låtit; Och fördenskull härmedh och i Kraftt aff dette wårt öpne breff, aff gunst och nåde, unne, confirmera och eftterlåte att hon H. Aleta Keigewarts..  
[Riksregistraturet B:228 (1645) pp29v-30]

Bra, Gert. Ett sådant dödsbo kan förväntas ge upphov till efterräkningar, långt efter 1680 (och efter 1682). Jag antar att du kollat 1681 i såväl Öster- som Västerrekarne. De som reagerade först var de närboende Åletas   ättlingar. Jag misstänker att Reinholt Nilsson   inte hade några barn med Åleta   (p g a förmodad ålder) och troligen inte alls några i trakten. Men han kan ha haft ett halvt liv bakom sig någonannanstans, där vuxna barn kunde ha funnits 1680. Det kan dröja innan dessa upptäcker Reinholts   död. Han kan ju också ha varit helt barnlös, vilket inte vore sämre för oss. Då skulle ev levande syskon och/eller syskonbarn dyka upp efter några år, teoretiskt vår Paul också (men jag tror att han blev så skräckslagen av upplevelserna i Sverige att han återvände till Kurland för att aldrig mera återse Sverige). Notera att arvskiftet efter Daniel Leffler   ägde rum 1644, medan han dog redan 1635 (enligt Eskilstunasidan) eller 1639 (enligt en annan uppgift på webben). Det märkliga förhållandet att makarna dör på samma dag, reser ju frågan om någon företrädare för Reinholts   intressen. Någon bouppteckning verkar det tyvärr inte finnas bevarad.  
 
Domböcker från lagmanstingen finns scannade hos Arkiv Digital. Det finns bilder på de handskrivna förteckningarna från Svea Hovrätt och det finns själva domböckerna. Man hittar dem under rubriken Svea Hovrätt, första raden utan länsnamn. Den närmast aktuella volymen heter Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län EXIa:13 (1678-1687). Jag låter dig Gert ha nöjet att läsa dessa böcker, som verkar kompletta för 1681-1688 åtminstone.
 
Att Åleta   kunnat vara dotter till en vallonsmed Curt Arendt   och vara gift med Daniel Leffler   är en käck idé men föga troligt. När nu Lefflerforskarna anser att hon hetat Keigenwortz, tror jag att vi får återvända till en Nicolas   som Pauls   och Anders'   morfar.
 
Med fullmakter  antar jag att du menar Krigskollegiums Fullmaktsböcker ? Jag vet att dessa inte upptar alla officerare. När jag letade efter en för några år sedan drog jag slutsatsen att just officerare i värvade regementen kunde saknas. Det finns f ö hela regementen som saknas helt i alla förteckningar på KrA. Detta behöver dock inte gälla de för oss aktuella. När jag har vägarna åt det hållet ska jag titta i lappkataloger och andra förteckningar.

Jag har kollat alla Öppna brev 1639-1680 till Reinholt Nilsson   i Riksregistraturet.
 
15 dec 1662 Öppet brev: Kronan har rivit ner kvarnen vid Hyndevad, vilken tillhört möllnare Reinholt Nielßon, som supplikerat i saken, sedan lång tid tillbaka, varför han som kompensation beviljas livstids  frihet för honom och hans hustru på hemmanet Kälby i Fors socken i Västerrekarne. [Riksreg B:349 (1662) pp840-840v].  
 
1 december 1663 Öppet brev: Resolution om möllnarens wedh Hynnewadh Reenholdt Nillßonns   ingivne besvär angående Kammarkollegiums fordran på resterande mjöl för arrendet, ingivet 1 dec 1663, att han befrias. [Riksreg B:358 (1663) pp669v-670].  
   
5 oktober 1664 Öppet brev: Resolution om Reinhold Nillßons   klagomål gällande domen den 31 jan 1653 i Tumbo [socken i Västerrekarne härad] mellan honom och några i domen namngivna hammarsmeder. De krav som Olrich Lohe   [bruksförvaltare] kan ha, får han driva i fora competenti. [Riksreg B:362 (1663) p550v].  
 
Renoverad såväl som konceptdombok från VT 1653 i Västerrekarne saknas. Denna tvist har han tagit upp med ståthållaren 7 och 14 juli 1653 samt i lagmanstinget 1653, därefter tydligen drivit saken till kungs.
   
20 december 1667 Öppet brev: Som svar på dennes begäran får Reinholdt Nillßonn kronohemmanet Wreta i Husby [Husby-Rekarne] socken i Österrekarne, som han tidigare fått genom kungligt brev, som skatte att bebo i sin och sin hustrus livstid. [Riksreg B:380 (1667) pp692v-693]

Vid noggrannare studium ser jag att det i adressfältet står
An.. Generalissimi...
 
Han kallar sig Andreas Arndtfeldt   i underskriften och  
Anderß Arenfeldt i adressfältet !

Uppgrävt i RA gällande Anders Arenfelts   biografika.  
 
Skrivelser till konungen, 1133.09 Karl X  
:1 Lit A
 
Conin 16/26 april 1656. Klagar på rebeller, Czernechy. Ingen titel eller regemente. Ej Månsson. På tyska.  
 
Connin 5/15 juni 1656. Klagar på rebeller, sjuka soldater. Ber om förstärkning med 30-40 ryttare plus befäl. Titel Capetein, inget regemente. Ej Månsson. På tyska.  
 
Skrivelser till konungen, 1133.10 Karl XI  
Lit A-Helm
 
Inget från Arenfelt.
 
002 Stegeborgssamlingen avd II
01 Arvprinsen Karl Gustafs arkiv
Vol E112 Skrifvelser till Carl Gustaf Lit A
 
Odat supplik av Anderß Arendtfeldt   Capit. Inte Månsson. Han ber om satisfaction för tjänst han gjort. Han tillskriver Pfalzgreven, så detta måste vara innan Carl Gustaf blev kung, 6 juni 1654. Han skriver att han tjänat svenska kronan nu på 15:e året, dvs detta är år 1650-1651. [Varför skriver han till greven just - kan detta förhållande ge upplysning ? Karl Gustaf hade väl hand om avdankningen av värvade trupper fram till juni 1650 ? Kan man datera brevet till första halvåret 1650 ? Kan man t o m anta att de befann sig på samma plats, med tanke också på att det är en supplik ? Kanske det finns någon maffig avräkning på hela kalaset i Kammararkivet ? Där hittade jag en gång en fullständig CV med betyg från regementschefer och allt].
Han tycks säga att han först tjänat under Gustaff Gustaffsohnß Dragouner, därefter under Axel Lilli som kapten och slutligen under Arwid Wittenberg. På tyska. Det kan finnas mera information i de tyska ordvändningarna. Detta dokument är den bästa utgångspunkten för att söka hans karriärväg. Det kan dock erfarenhetsmässigt vara ett betydande arbete att göra  en sådan härledning och det är inte säkert att man hittar hans ursprung för det. Värvade regementen fungerade som små företag - en överste/entreprenör fick anvisning på en totalsumma och relativt fria händer att bygga upp ett regemente. Ofta byggde man på skrotade styrkor, men det var goda möjligheter för opportunister från var som helst eller med personliga kontakter. Om  han hetat Anders Månsson, så borde chansen dock vara god att hitta honom under detta namn i något av de nämnda regementena. F ö är jag nu säker på att arkivarierna inte indexerat kataloglapparna efter verkligt dokumentinnehåll utan har litat på Elgenstierna, kort sagt Anders Arenfelt   hade blivit synonymt med Anders Månsson Arenfelt. Dåligt, men föga överraskande.  
 
003 Stegeborgssamlingen avd III
01 Hertig Adolf Johans arkiv
Vol E247 Skrifvelser till Adolf Johan 1 Lit A
 
Connin 12/22 maj 1656. Rapporterar om ryttare, krut, kulor och handgranater, som han mottagit. Kallar sig själv gehorsambster Knecht. Ingen titel. Inget regemente. Andreas Arnfelt. Inte Månsson.  
 
Connin 12/22 maj 1656. Rapporterar bl a om en sergeant Nils Nilsson, som han mottagit. Kallar sig själv gehorsambster Knecht, Capitein. Inget regemente. Andreas Arnfelt. Inte Månsson.  
 
Connin 19 maj 1656. Rapporterar bl a om 3 veckors strider med rebellerna. Klagar på sjukt manskap och brist på hästar. Ber om hjälp. Kallar sig själv gehorsambster Knecht. Ingen titel. Inget regemente. Andreas Arnfelt. Inte Månsson.  
 
Militaria
Skrivelser till generaler
M1293 Lit R-W
Till Arvid Wittenberg.
 
Conin 16/26 april 1656 om rebeller under Czernectiy och begäran om hästar. Anders Arenfelt. Inget om hans egen position, ej Månsson, ingen titel. På tyska.  
 
Till Carl Gustaf Wrangel.
Inget från Anders Arenfelt.
 
Meritförteckningar
M990 Lit Ap-Arh
Arenfelt.
Bara ett brev från änkan med en summarisk hänsyftning på karriären. Hon säger sig ha fem barn vid hans död.
 
Biografica
A1a:17  
E01212 kort 2/10
 
Mikrokort rad 3 ruta 3
Anders Arenfelt   om tvisten med löjtnant Erich Ekegreen.  
Döttrarna 3 suppliker.  
[Om] Arenfelt   1669, 1674, ....  
En massa handlingar gällande dödsboet.
 
Brevskrivarregistret
Utöver en del av ovanstående:
Till Carl Gustaf Wrangel på 1670-talet.
Till . de la Gardie 1669/1670.

Nu svänger det om gubbarna !
 
Jag vet inte om jag nämnde, att jag tittat lite förstrött i Sköllersta-domböcker ? Notisen från 24/5 1641 hittade jag och tänkte att den kanske skulle säga Kjell något. En som inte nämns ovan är:
 
HT i Sköllersta härad 14 November 1638   p184 Anders Larßonn i Almbro förlikt med  Niclaus Nilßonn   i Aterstadh  [Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1782 (1637-1639)]
 
Om någon hittar en intressant sigillstamp, så kan jag detaljplåta den på RA. Det kräver specialtillstånd, men det har jag fått förut. Jag har ju ett fint avtryck av Reinholt Nilsson.

Just det, halvbror hade jag med som ett alternativ i mitt första inlägg, tror jag. Problemet med dessa gamla farbröder (Elgenstierna, Bergström....) är att de inte gjorde någon tydlig åtskillnad mellan exakta fynd och deras egna slutledningar. Så Anders   kan ha kallat sig Månsson   och Bergström antagit att fadern varit Måns Ahrendt.
 
Anders   blev musketerare 1636 och gjorde snabb karriär, så han lär inte ha varit barnsoldat, alltså i 20-årsåldern 1636. Påvel   kan väl ha varit 10 år yngre enligt våra bedömningar av hans karriär. Cordt   är äldre än Påvel, det vet vi eftersom den senare lärde yrket av den förre.
 
Det skulle vara bra  att ha det eventuella beviset på att Anders   kallat sig Månsson, så att vi inte kastar bort tid på något onödigt. Jag hittade visserligen en Anders Månsson   i rullorna, men denne skulle ju behöva följas upp och knytas till Anders Arenfelt. Faktum är att Bergström inte vet i vilket regemente, som Anders   började. Det var jag som läste Anders ' egen redogörelse på det viset.

Om man kunde hitta Påvel Ahrendt  vid Kvarnbacka i början av femtiotalet eller vid Dalkarlshytta (?), så finge man en uppfattning om hur han då kallade sig. Han lär ha varit gift när han ca 1655 begav sig till Gotland. Allra först var han f ö hos brodern Cordt   antingen vid Hällefors eller vid ett helt obekant bruk.

Jag hade en riklig skörd på RA i tisdags. Här en kort resumé.
 
Alla de av Bengt indikerade breven från Reinholt Nilsson  hittade jag, plus ett antal, sammanlagt åtta, samtliga i Stegeborgssamlingen. Jag håller för högst sannolikt att det är ”vår” Reinholt  m h t anspelningar på platser som Hyndevad och andra i trakten. Innehållet är rätt enahanda: klagomål på krigstider, missväxt, hungersnöd, översvämningar, grannars åverkan på dammar, elak fogde och orimliga skatter - allt utmynnande i vädjanden om sänkt arrende eller uttag av kvarntull. Rätt ofta klagar han på att brev inte besvarats. Intressant är att han nämner sin hustru (dock tyvärr inte med namn) flera gånger, liksom en svägerska vid namn Kerstin. Han lät dessa kvinnor befordra brev, även till Stockholm. Man kan nog säga att han i alla dessa brev uppträder som kvarnarrendator, men det gör honom ju inte till en sämre morbror, möjligtvis till en sämre vallonättling ? I den nämnda Eskilstunahistorien ovan står dock att han hade såväl kvarn som smedja och så kan det ju vara. All dessa brev var från en kort, tidig period, så utrymmet för en smedjekarriär finns ju ändå. Jag vet inte om hans fru kan ha varit släkt eller tidigare ingift med Uttermarcks släkt eller om han bara smörar ovanligt mycket, med gäss, gödda galtar mm. Möjligen kan jag tycka att han är lite påstridig för att vara en vanlig undersåte. Han har uppenbarligen personligen varit hos herrar i Stockholm, Eskilstuna och Stegeborg i olika ärenden. Han hänvisar till kungliga brev i hans favör. Tyvärr använder han aldrig familjenamnet Gremeur. Intressant är att han alltid använder lacksigill och flera avtryck är väl bevarade. Om någon tror sig om att kunna utläsa något ur sådana, så kan jag presentera stampen. Den har initialerna RNS, lustigt nog med ett bakvänt N  ! Symbolen ser ut ungefär som en uppåtvänd armborst. Om man hittar ett förseglat brev i Gremeurtrakter, så är sigillet ett bevis, annars är det efarenhetsmässigt svårt att hitta något m h a sigill.
 
Här följer breven i
Stegeborgssamlingen
004 Bihang
02 Daniel Bengtsson Uttermarcks brevväxling
Vol E357 [R]:
 
27 martij 1648 till Daniel Bengtsson Uttermarck i Stockholm. Han gör en irriterad påstötning om flera tidigare brev. Han säger att han tänkt skicka sin hustru  med brevet. Det gäller fisket i Kiällby [Kälby]. Hänvisar till mottagarens fru Anna, som lovat något. Reinholdt Nilßon. Välbevarat sigill fotat.  
 
19 april 1650 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Han stöter på om ett brev förleden höst ifrån Stegeborg, levererat med hans svägerska Kerstin. Han vill ha lindring i tullmjölet. Han hänvisar till att herr Hybbert [Hubert de Besche, på 1620-talet] fått sådant löfte när han byggde upp Tårsilla [Torshälla] Qwarn. Reinholt Nilßon.
 
31 maij 1650 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Han vill göra en avskrivning med utlovade 20 dlr kopparmynt på arrendet. Klagar på allt möjligt. Reinholt Nilßon.
 
18 november 1650 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Han skickar en gödd galt som gåva. Han och hustrun ska resa till Stockholm. Reinholt Nillßon.
 
31 januari 1652 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Om levererade brädor. Klagomål. Reinholdtt Nilßon.
 
7 juli 1653 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Om fogdens krav och en tvist med smeder, som han avser att ta upp i det förestående lagmanstinget [kan kollas]. Reinholt Nilßon.
 
14 juli 1653 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Hans hustru måste snart resa till Stockholm, rekommenderas hon få avlämna denna skrivelse. Reinholt Nilßon.
 
I
Stegeborgssamlingen
002 Stegeborgssamlingen avd II
01 Arvprinsen Karl Gustafs arkiv
Vol E173 Skrifvelser till Carl Gustaf 2 Ra-Re
återfanns:
 
Odaterad supplik till Carl Gustaf. Hänvisar till kungligt brev och senare den 22 aprillis 1648 i Eskilstuna given konfirmation på arrende av Hyndewadh och Forss Qwarnar. Klagar över krig, missväxt, sönderforsade dammar. Hänvisar till ett kungligt rekommendationsbrev till Sahl: Ekiehielm [utan förnamn, lär väl vara Bengt]. Vädjar om nedsättning av tullmjölsarrendet. Reinholdt Nielßon.
 
En intressant upptäckt - Hyndevad ligger gränsle över en häradsgräns, så det kan löna sig att titta i såväl Öster- som Väster-Rekarnes domböcker.
 
Som väntat återfanns protokollspartierna och några bilagor ur ”Bergverk 47”-akten. Dessutom ytterligare protokoll samt inkommande och utgående skrivelser. Bland inkommande skrivelser har man bevisligen ”ryckt ut” några sidor, som i stället satts i den akt, som i modern  tid landat lite ”till skogs”. Kanske inga nya genealogiska data, men förbluffande mycket processkildring. T ex får man veta att de skjutsade Paul Ahrendt  fram och tillbaka mellan Gripsholm och Stockholm för rannsakning, varvid han i Stockholm inhystes på Barnhuset (!). Man diskuterar hur kostnaden för hanteringn av fången ska bestridas, kommer fram till att det får bli änkedrottningen som får ta notan, eftersom fallet emanerade ur livgedinget (Daniel ombads snacka med drottningen om idén). Brukspatronens våldsamma och i mitt tycke rättsvidriga övergrepp på smeden renderade Bergskollegiums uttryckliga beröm för god patriotism ! Särskilt intressant är ett förhörsprotokoll från profossen på Gripsholms slott. Paul Ahrendt  har där uppgivit sine Bröder Söhner  noggrant: den eena hos Wellam Wervir på Wäßlande bruk, den andra tiänandes under Erich Johanßon widh Hälleforßen. De är söner till Cordt, får man anta, som själv är på Hällefors. Efter de påstådda förvecklingarna på Tre Tunnor reste han alltså till Skieppsta, där han så småningom träffade Twenne Frantzooßer [.Hammarsmeder]., som woro till Nampn Claus Lycka och den andra Daniel Baijar, och tillbödho sigh willia draga medh öfwer till Kuhrlandh. Brukspatronen Abin Noij  säger sig ha på Chronones wägnar  låtit fängsla Paul Ahrendt - hur kunde han göra det ?  Det verkar som om ärendet drar ut på tiden, så smeden kanske fick tillbringa julen i sin håla. Slutet på historien återstår att finna.
 
Ett brev från broder Anders Arenfelt  dyker upp i november 1662. Detta är inte den cavation som han senare ska komma att avge, utan ett brev, vari han vädjar till kollegiet om att ge brodern en rättvis rannsakning. Han nämner av någon anledning, att han inte träffat sin bror på 26 år (1636+26=1662 !) p g a sin egen vistelse i fiendeland under alla dessa år. Om våra kalkyler skulle stämma, så att Paul Ahrendt  var född ca 1625, så var det en liten gosse som hade vinkat av storebror musketeraren 1636. Brevet är skrivet i Mornäs den 8 november 1662 så inte satt Anders  själv fängslad då inte. De måste ha haft brevkontakt under åren, för Paul  visste uppenbarligen var han skulle få tag i brorsan.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-17 18:31)

Erik,
 
Du säger Att Påvels morbror hette Reinholt Nilsson är däremot inte helt passande Jag vet inte vad du finner opassande. Du föreslår ju Marina Niklasdotter som modern till Påvel Arendt  - det passar väl bra ? Att Reinholt  kallar sig Nilsson  är ju inget att hänga upp sig på, om det nu var det du gjorde. För övrigt hade Anders Arenfelt  ingen dotter Marina  heller.

Bra, Bengt ! Tacka vet jag gamla pappersförteckningar, men det gäller ju att känna till och kunna använda dem också. De två fynd, som jag nämnde ovan, finns med här.
 
Jag roade mig med att forcera några digitala resurser. Tanken var att få en idé om Anders Arenfelts  ursprung. I och för sig behöver väl inte hans värvningsort vara föräldrars och brors uppehållsort vid den tidpunkten, men man kan ju alltid kolla.
 
Anders Arenfelts  löneavräkning fr o m 1657 till hans död.  
Bild 258v-274v.  
Här nämns bl a en supplik av änkan till Krigskollegium.  
(Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6, SE/RA/522/16/5-6/4, bildid: A0066776_00259
http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066776_00259)
 
Anders Arenfelt  i KrA:s Biografica-samling  
Bild 401- 414v.
I ett brev till kungs uppger han sin karriär ”ifrån sin första ungdom” ha börjat som Musqueterare 1636, i ett annat att han samma år blivit befordrad från gemen till fänrik. Man kunde ju försöka lokalisera honom vid denna tidpunkt. Kanske han varit vid Hälsinge regemente i hela sitt liv - det låter så ?
(Biografica, Mikrofilmade dossiéer, SE/KrA/1051/003/A/10, bildid: A0066326_00401
http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066326_00401)
 
En hastig titt  i Rullor 1620-1723/1636-1637 ger följande tänkbara kandidater:
 
Anders Månsson/Ahrendt/Arenfelt i Rullor 1636 vol 1 Hälsingland mm  
[p353-]  
(Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1636/1 (1636), bildid: A0053297_00353
http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053297_00353)
 
p385v LiusDaall S. Anders Månß:n i Kämstad [Norr/Sörkämsta]
 
p398v Corporall Anders Måntz:n i Kängstad ? [Norr/Sörkämsta ?]
 
p406 Anders Månßon  i Kiemmestadh [Norr/Sörkämsta]
 
Rulläsningen måste göras mera systematiskt och noggrant än jag gjort. När man väl hittat personen, kan man hoppas på att finna bevarade regementsräkenskaper, militiejordböcker osv.
 
Gert - om du inte redan har undersökt alla föreslagna källor, får du ta semester...!