ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Lars-Olov Eriksson

Sidor: [1] 2
1

Ett annat sätt är att kolla:

Amiralitetskollegium, kansliet
                  Inkomna handlingar. Kungl. brev och resolutioner.
                  Register till kungl. brev och resolutioner


2

Det fanns ett kungligt privilegium, sannolikt utfärdat av Karl X Gustav, som föreskrev att fastigheter på Ladugårdsgärde i första hand skulle benificeras Amiralitetz Betiente. Fastighet till salu skulle anslås till salu vid amiralitetet under en viss tid, vilket byggningskollegium krävde intyg om av amiralitetsnotarien.

Jag kan inte säga, när detta började eller slutade gälla, men det åberopades i en rättstvist 1663 och 1664. I kammar- och rådhusrätterna skrevs därvid inget årtal ut, men privilegiet tillskrevs en föregående kung. Jag hade ingen anledning att ifrågasätta domstolarnas utslag.

Om man är intresserad av just fenomenet som sådant lär man få leta igenom Riksregistraturet. Att hitta datum för utfärdandet låter sig väl göras, men upphävandet är ju ogörligt att leta efter på detta sätt. Man kan ju försöka med titulaturregistret.
I någon historiebok om amiralitetet kan det vara omnämnt.


3
Ståle / Ståhle / SV: Ståle / Ståhle
« skrivet: 2025-07-02, 20:57 »

Det är ju i (Stockholms) handelskollegium som Ståhle inkommer med en attest från (Stockholms) Ämbetskollegium, att han blivit antagen till borgare i Stockholm. Han remitteras därifrån till Stockholms rådhusrätt, där processen slutförs. Det står, att han var barnfödd i Växjö, vilket torde vara nämnt i attesten (kollegiets handlingar är tyvärr dåligt bevarade).

Jag har ju ett konkret exempel, som jag skrivit om i förbundets årsbok, gällande brodern Marcus till Lars Breant. I detta fall inkom till rätten å födelseorten på Gotland genom en befullmäktigad släkting till Marcus en anhållan om tingsrättens bevis på äkta och hederlig härkomst, som skulle företes skrået i Stockholm. En mästare i Stockholmsskrået registrerade sedan Marcus som sin lärling och gick i god för dennes börd (baserat på attesten från tingsrätten på Gotland). I tinget genomgicks noga Marcus namngivna föräldrars frejd med prästens vittnesord.

Det är väl plausibelt, att processen med Johan Ståhle var likartad. Varför han först 1685 blev borgare i Stockholm, vet jag inte. Han uppges ju ha varit verksam i Stockholm från 1677. Han kanske var borgare i Växjö tidigare ?

Ett par av Växjö rådhusrätts protokollsvolymer är digitaliserade av AD. Man kan ju läsa den från 1673-1679 för att eventuellt göra slumpfynd, annars får man ta sig till Vadstena eller beställa en kopia av volymen 1680-1692 hos AD.


4

Ludwig Briant var alltså född på Gotland och inledde sin karriär i Sverige. Han förde ett slagskepp med 60 kanoner i hårda strider mot den danska flottan. Han satt i danskt fängelse och behandlades lika illa som alla andra. Som ung tecknade han sig Louis.

Hans bror prästen studerade i Lund och Köpenhamn, avlutade av opportunistiska skäl i Uppsala. Han fick dispens att predika på danska. Han anses ha franska liljor på sin gravhäll.

Man kan inte med nutida kunskap spekulera sig fram baserat på namnformer, ”etnicitet” och umgänge.

Ingenting tyder på ens umgänge med Krabbe. Det fanns bestämmelser gällande vilka som fick äga fastighet på Ladugårdsgärdet. Amiralitetsfolk hade företräde och det krävdes ett speciellt annonsförfarande i amiralitetets regi.


5
Ståle / Ståhle / SV: Ståle / Ståhle
« skrivet: 2025-07-01, 17:37 »

Proviantmästare var en administrativ befattning med uppgift att rusta fartyg och trupper. Köksmästare är en chef för ett kök. Traktör är en krögare. Dessa tre har inget med varandra att göra. Proviantmästare var en högre befattning med betydande omsättning.

Jag skulle avsätta några timmar med skråhandlingar på KB. Om bevarad finns Johan Ståhles ”legitimation” med föräldrar angivna, i bästa fall med hänvisning till ett rättsprotokoll, t ex från Växjö rådhusrätt.

Utan sådana fynd blir man hänvisad till att tröska årgångar av olika rättsprotokoll.


6
Ståle / Ståhle / SV: Ståle / Ståhle
« skrivet: 2025-07-01, 00:57 »
Vi har ju Nils Jönsson Ståhle, befallningsman på Norra motet på Öland med broder Bengt Jönsson Ståhle, proviantmästare på Öland, söner till lagläsaren och häradshövdingen Jöns Håkansson, som var bror till kyrkoherden Håkan Stalenus, i sin tur möjligen bror till biskopen Stalenus i Växjö. Jöns Håkansson var rådman i Växjö 1629-35. Så det finns Ståhle i Växjö att söka anknytning till.

7

Briantsläkten från Gotland har en urfader, Hercules Briant, född uppskattningsvis på 1590-talet, anländ till Gotland 1619. Gotland var då danskt och omständigheterna tyder övertygande på en tidigare tillvaro i ”centrala” Danmark. Det finns inga som helst tecken på släktskap eller ens umgänge direkt eller indirekt med Breantsläkten, främst företrädd av Isac, industrialisten.

Isac är minst en generation yngre och ska ha varit son till en Jacque Breant, som kommit till Sverige på 1640-talet och blivit borgare i Stockholm 1654, alltså långt efter Hercules’ uppdykande.

Hercules’ hustru är inte ens känd till förnamnet !

Under många decennier har det spekulerats om Hercules’ ursprung och en hel del forskning har lagts på utrönandet av detta, inte minst av mig själv. Jag har fortfarande hopp om att återfinna Hercules i Danmark åtminstone på 1610-talet, numera uppmuntrad av digitaliserandet av danska arkiv.
Isacsläkten behöver ju inte vara förbunden med Herculessläkten – namnlikhet är ett ganska svagt indicium och det finns gott om Breant i hela västvärlden.

Den senaste ansatsen jag hört talas om går ut på att spåra DNA. Jag kan ingenting om DNA-forskning, men har svårt att förstå, hur man ska kunna hitta en urfader i ett annat land på 1500-talet m h a fragment av DNA. Anor till franska DNA-släktforskare skulle tyda på Briant-förekomst i vissa trakter av Frankrike.

Jag tror mer på min ansats, nämligen att utgå från Hercules’ kända verksamhet och därur avgränsa vilket slags verksamhet han kan ha haft i Danmark, parat med den uppenbara närheten till länsherren på Gotland. Men denna ansats kräver mycket arbete på egen hand i Danska Riksarkivet (ingen dansk släktforskare har visat minsta anknytning till Hercules Briant eller annan Briant i motsvarande tidsperiod).

Christopher Ulfeldt studerade vid universitetet i Orléans 1602 och en av mina hypoteser har varit, att Hercules och Christopher kunde ha varit studentkamrater, men handlingarna efter den franska nationen, som Hercules kunde förmodas ha tillhört, förstördes av de allierades bomber under andra världskriget.

Tyvärr ger mig dina vackra grafer inga nya impulser till en forskningsansats, än mindre till någon hypotes.


8

Då har du dina hypoteser och jag min, som inte motsägs av något sakargument. Vilken ska du börja med ?

HM och Ståhle har nu rötter i Småland. Ingen dålig början. Växjö är ingen dålig forskningsmiljö heller.


9
Ståle / Ståhle / SV: Ståle / Ståhle
« skrivet: 2025-06-30, 11:25 »

Toppen, Karin !


Då har vi placerat smalenderen i Småland, där det finns en god chans till syskon i Växjö.


En kille, som blir guldsmed är säkert son till någon åtminstone medelklassig far.


Man blev inte antagen av skrået ens som lärling utan bevis på välrenommerad härkomst, så hans föräldrar kan finnas i skråhandlingarna.

11

Först ett fylligare referat:

Didrik Ståhle i tvist med Ludwig Briants andra fru, änkan Christina Hastadia, uppger i en supplik till rätten 16 maj 1691:
…..A:o 1684 då hennes [motpartens, Ludwig Briants änka och andra hustru] Sahl: Man igenom döden afgick, och henne med 2:ne Kullar Barn uti ett medellöst willkor effterlembnade, wahr iag iampte dhe andre som genom bem:te Capitens förre giffte medh mitt Syskonnes barn prowiantzmästaren Sahl: Hans Canterbergsz dotter, woro beswågrade, omtänkte huru Enckian med barnen kunne blij medh Sorgekläder försedde, och Lijket befordrat till grafwen, derföre wij och något hwahr dertill Contribuerade, Men …[lång förklaring (totalt fyra sidor) till att han av de andra släktingarna övertalats att dessutom låna änkan 350 Dlr kopparmynt, totalt lån till änkan ca 590 Dlr kopparmynt, med alla villkor och turer i deras mellanhavanden.
Det var hårda tider: Ludwig hade varit skeppskapten på slagskeppet Hieronymus, deltagit i slutkampen vid Ölands södra udde 1676, i slaget vid Köge bukt 1677 och slaget på Malmö redd 1677; fått händerna sönderbrända, suttit fängslad i Köpenhamn; änkan fick uppbära hans pension i ett halvt år !]

Observera, att jag lanserade min hypotes, d v s den ansats, som jag kommer att pröva först. Om det inte var Didriks syster som varit gift med Hans Mårtensson, blir uppgiften närmast olöslig. Om Didrik varit bror eller son till  Hans Mårtensson, skulle han knappast ha hetat Ståhle. Om han varit brorson likaså, plus att vi inte känner till någon tänkbar bror till Hans med en tänkbar son vid namn Ståhle ! Om han varit son till en syster till HM, gift med Didriks far, en Ståhle, borde denna syster vara känd, annars har vi två okända kvinnor att söka. Didrik kunde ha varit mera avlägset släkt enbart med HM:s första hustru, varvid uppgiften är olöslig. Flera långsökta hypoteser: Didrik var halvbror till Hans Mårtensson genom dennes mors första make N Ståhle; Anna Wins hade varit gift före Hans Mårtensson med en N Ståhle, Didriks bror, som var far till Margaretha Hansdotter.

Han påstår sig ha hjälpt Ludvig ekonomiskt i livstiden och bekostat hela Ludvigs begravning inklusive kläder till gästerna samt mer eller mindre ha försörjt änkan. Det gör man väl inte annat än till nära släkt. Det kunde vara därför, som den övriga släkten tyckte, att just han skulle göra en mycket stor uppoffring.

Texten är Didriks egenhändiga. Didriks släktskap var inte del av målet på något sätt, bara hans sätt att framställa sig själv som en av en otacksam motpart missaktad välgörare. Han ville nog visa, att han minsann var närmare befryndad med Ludvig än den där elaka käringen, som inte var släkt med någon i sammanhanget (de var verkligen fiender, han en skurk i mina ögon).

Man kan i citatet tolka satsbyggnaden olika och tänka sig att det var "de andra", som var på olika sätt besvågrade, medan han var Margaretas morbror. (Jag tycker att SAOB rymmer även denna möjlighet).

Generellt tycker jag, att det är ett misstag att tolka historiska företeelser utifrån dagens kunskaper. SAOB vet långt ifrån allt, den bygger på exempel. Man får lov att sätta sig in i den aktuella situationen och försöka föreställa sig aktörernas premisser och avsikter.

Någon annan får pröva en bättre hypotes, men kan då inte utesluta möjligheten av en ingift syster till Didrik !

Man kan ju börja med att söka spår av exets död och begravning.

Didrik hade en MYCKET omfattande affärs- och kreditverksamhet - så pass, att hans efterträdare, änkans nya make Olof Biörnmarck, bokstavligen dukade under. Bland alla boets dokument (som överlevde branden) kan någon antydan förekomma.


12
Mönsterskrivare är en befattning på kompaninlvå, regementsskrivare  på regementsnivå.

14

Vi talar om hypoteser och wahr iag … genom Capitens förre giffte medh mitt Syskones barn prowiantzmästaren Sahl: Hans Cantergergsz dotter.. är för mig närmast att tolka som, att Didrik hade (haft) en syster, som varit gift med Hans M och med denne haft dottern Margareta. Denna tolkning stöds också av de detaljerade arvskifteshandlingarna.

Att Johan Ståhle var bror till Didrik Ståhle, framgår av att Didrik Ståhle 16 Dec 1691 i Stockholms rådhusrätt lämnade säkerhet för ”sin broders skuld, guldsmeden salig Johan Ståhle”. Johan dog 1687, Didrik 1692 (Mårten Canterberg var god man vid skiftet). I Didriks dödsbo förekommer åtskilliga affärs-/kreditförbindelser med en Hans Wins.

Smalender översätter jag till "smålänning". Att i dokument kalla någon smålänning måste tyda på att denne lät som en smålänning o/e själv framhävde detta ursprung, d v s säkert härstammade från Småland.

I skråhandlingar har Johan även omnämnts som Johan Stahl (Upmark).


Man skulle vilja hitta Hans Mårtensson med en hustru NN Ståhle i Måsebotrakten i Småland. Jag har inte haft tid att uttömmande söka sådana uppgifter.




15

Margareta Hansdotter hade en syster Anna och en syster Kerstin. Någon syster Ingeborg Hansdotter känner jag inte till.

Margareta kan ha varit dotter till en tidigare hustru till Hans Mårtensson. Denna okända förra hustru kunde ha varit syster till Didrik Ståhle, som i en tvist med Ludwigs andra hustru som änka motiverade sin påstådda omsorg om denna med sitt frändskap: …wahr iag jemte dhe andre som genom Capitens förre giffte medh mitt Syskones barn prowiantzmästaren Sahl: Hans Cantergergsz dotter, woro beswågrade.

För att komma åt den historien får man bege sig till Hans Mårtenssons ursprung i Måsebo i Småland och senare på Hesslingeby i Österhaninge socken.

Guldsmeden Johan Ståhle, verksam i Stockholm 1677-1687, kallades ”Smalender”. I Småland förekommer i Måsebos härad namnet Ståle på 1500- och 1600-talen.

Så detta är min hypotes, som jag inte lyckats belägga.

Kesmacher och andra nämnda släkter har jag inte utforskat så att jag kan bidra till diskussionen.


16
Har du sökt i Åbo akademis matrikel ?
Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852


Ger t ex detta resultat för Meisner:
Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852


Har du besökt det finska ”anbytarforum”, SUKU Forum ?: Suku Forum - Powered by vBulletin

Finska riksarkivet kan ha intressant material också:
https://kansallisarkisto.fi


De har massor av digitaliserat material, men det krävs en ansträngning att orientera sig i det finska ramverket. Dock förbättras det hela tiden och det var ett tag sedan jag navigerade där
 

17
Jag kan nämna, att jag skrivit en biografisk artikel om en ämbetsman Lars Breant, verksam i Stockholm 1690-1729, som idag må vara relativt okänd, men i sin livstid lär ha varit känd av alla stockholmare. Han gjorde karriär, men fick ett mycket dramatiskt liv. Jag har även redogjort för två generationer av hans förfäder och placerat honom i en stor och välkänd släkt.


Eriksson, Lars-Olov, 2025: Kontakter och konflikter - Ett ämbetsmannaöde i Stockholm under det karolinska enväldet och frihetstiden (Haimdagar nr 1-2 2025, s. 20-44)


Tidskriften kommer att finnas på några arkiv och bibliotek, men kan också beställas genom info@haimdagar.se.

18
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-04-13, 23:34 »
Aha, min artikel om Hagetornarna alltså ! I den förekommer dock inga uppgifter om Alskog.

19
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-04-13, 17:08 »

Lite kuriosa om Anders Hagetorns utsvävningar 1716-1717.


Han företräddes i kämnärsrätt och domkapitel av sin far:
I kämnärsrätten:


Anders Hagetorn intet tillstädes, utan des fader Gevaldigern Israel Hagetorn.


I domkapitlet:


Anders Hagetorn kom intet tillstädes, utan fadern Israel Hagetorn på sonens wegnar.


Hade detta varit idag, hade det varit en skandal !


Vid ett tillfälle företräddes han av sin bror Johan, skogvaktaren:


Johan Hagetohrn för Räten inkom excuserandes sin Broders Andreas uthteblifwande.


Trots övertygande bevisning, hade Hagetornarna det dåliga omdömet att insinuera en anonym barnafader ”Swen”, som inkallades och anklagade Hagetornarna för falsk tillvitelse. Det enda ”beviset” skulle vara, att barnaföderskan påstods vid ett tillfälle ha gråtande yttrat, att ”hon intet får tahla med Swen, ty han är uthe på gården”.  Rätten avvisade helt denna historia och bötfällde Anders.

20
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-04-13, 14:54 »
Ulla,
Den bouppteckning, som du hänvisar till, är den efter "min" Andreas Hagetorn, avliden 1741, och i denna uppger änkan Anna Bruhn boet. Han var krögare i Rone hamn. Man kunde ju lite långsökt tänka sig, att han arrenderade något ställe i Alskog också, men detta framgår åtminstone inte av bouppteckningen eller av Alskogs mantalslängder. Han var född 1679-1682 i Algutsrum på Öland. Du får förklara ditt Alskogsspår.

21
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-04-10, 22:55 »
Ovan nämnde Anders Hagetorn gifte sig ju i Skeppsholms kyrka 1723 med en Anna Bruun. Giftermål i den kyrkan låter förmoda anknytning till Skeppsholmen, d v s flottan. Vi har därför ägnat viss möda åt att knyta bruden till någon hennes fader befattningshavare vid flottan.


Anders kom visserligen från Endre på Gotland, men man ska inte utesluta något, så jag gjorde en noggrannare analys av hans förehavanden.


Han hade ju före äktenskapet med Anna Bruun en oäkta, förtida född och snart död, son med en piga från Visby på julafton 1716, vilket ledde till flera turer i kämnärsrätten och i domkapitlet. I kämnärsrätten valde  han att böta 40 Dlr hellre än erkänna sitt trolovningslöfte, dokumenterat i två kärleksbrev, som kvinnan uppvisade: ”medelst des Sinnes hårdnackenhet will gå ogifft så länge han lefwer”. Vid ett försök i domkapitlet att övertala honom, uteblev han och uppgavs då vara ”bortrest och i Konungens tienst”. Man kunde tänka sig, att han var i tjänst hos flottan/Amiralitetet. Jag har dock inte hittat honom i Rullor på amiralitetsstaterna vol 7 (1715-1796), men han kan ju ha saknat speciell befattning.

22
Allmänt / SV: Arkiv Digital
« skrivet: 2025-03-10, 22:17 »
Jag har just försökt beställa lite konceptprotokoll och inneliggande handlingar från Gotlands norra häradsrätt, men det lär jag få vänta på, för AD har ingen personal i Visby och man måste få ihop en större önskelista för att skicka dit fotograf. Är intresset för Gotland inte större ?

23
'Supplement' är nog ett finare ord för 'slask, en samling brev och andra aktstycken, som vi på arkivet inte vet, var de hör hemma'.


Du kan beställa en kopia för en tia !

24
Länken i #116 leder till rubriknivån för Kammarkollegiet Ämnessamlingar.

25
Om man ska hitta ett eventuellt släktskap mellan Isak Breant och Ludwig Briant, får man söka sig 3-4 generationer bakåt i tiden och hitta anknytningen i Frankrike, Skottland eller annan plats utomlands. Det är inget man kan åstadkomma via ingiften i Sverige. Man får fysiskt bege sig utomlands, vilket jag har gjort flera gånger - till Köpenhamn, till Paris, till Lyon. Det är en STOR uppgift, antagligen omöjlig. Man skulle behöva hjälp av slumpen, men den har ju haft chansen i 35 års tid nu.... Sannolikt går släkten tillbaka till franska rötter, men kanske via något annat land. I Frankrike finns Breant/Briant-släkter dokumenterade bakåt till 1300-talet, via gods i Bretagne bl a. Det har spekulerats om en koppling till franska förföljelser av hugenotter, som tog olika flyktvägar.Ludwig tecknade sig Louis vid ett tillfälle i ungdomen, men han var mycket sannolikt född i Danmark.

26
Kolla i kammarkollegiets likvidationsakter. De är digitaliserade.

27
Johan Bruun, född ca 1656, som ”blev bokhållare vid amiralitetskollegiet senast den 22/3 1706”,
som far till Anna Jönsdotter Bruun, gift Anders Hagetorn ?


Där fanns ju anknytningen till Skeppsholms församling. I så fall var Annas mor någon före Margaretha Köön.


Jag ska kolla Annas lysning i Förmyndarkammarens protokoll vid tillfälle.

28
Det finns ingen belagd förbindelse mellan Isac Breants släkt och Ludwig Briants, trots ihärdiga spekulationer under femtio års tid. Det finns inte heller några forskningsuppslag att ta i tu med. Möjligen härstammr båda släktgrenarna från en släktstam i Frankrike på 1500-talet.

29
Ingen av dessa var inblandade. F ö läser jag nu i min egen artikel, refererad ovan, att fastigheten, som Briant försökte köpa tio dagar efter vigseln med Margaretha Hansdotter, den 18 februari 1663, låg vid Sibyllegatan nära Riddargatan, i kvarteret Jernlodet. Ägare var en skuldsatt änka efter en amiralitetsstyrman. Ett kungligt privilegium föreskrev att fastigheter på Ladugårdslandet i första hand skulle erbjudas Amiralitetets ”sjöbetjänter”.


Änkan hade till följd av ekonomiska svårigheter inte vågat vara uppriktig med alla omständigheter och hade av vårdslöshet och okunnighet försatt sig i två affärer gällande en och samma fastighet – utöver Ludwig fanns det en annan spekulant, som var lakej hos änkedrottningen (alltså inte en privilegierad köpare), Daniel Jacobsson Krabbe vid namn. Båda ovetande om varandra trodde sig ha köpt fastigheten. Underhandstransaktioner med löften om reparationer, lån, flera lån o s v gjorde att situationen blev ohållbar för alla parter utan synbar avsikt alls.


Det blev ett mål i kämnärsrätten med Briant som vinnande, överklagat till rådhusrätten med Briant som vinnande, överklagat till hovrätten med Krabbe häpnadsväckande nog som vinnande. Antingen var hovrätten korrupt eller handlade den av medmänsklighet mot en stackars änka (jag kan tänka mig båda förklaringarna baserat på argumentation i rätten). Briant gav upp.


Under tiden bodde Briant inne som hyresgäst med sin fru, vilket i sin tur ledde till tvister, möjligen beroende på hans många uppdrag till sjöss.


I juli 1664 inledde han så ett nytt fastighetsköp, som avlöpte utan komplikationer, så att han den första augusti kunde få fasta på en gård på Riddargatan, köpt av överste Johan Burdon, vederbörligen uppbuden och hembuden samt konfirmerad i Amiralitetskollegiet. Där skulle han komma att bo till sin död i februari 1684.

30
Det var tio år sedan jag utforskade Ludwig Briant, så jag minns inte alla detaljer.


Det var ett väldigt tvistande om fastigheter under flera år i början av 1660-talet. Då gällde det främst en fastighet i just Jernlodet. Till slut gav Ludwig upp och köpte en annan fastighet året efter det att han gifte sig med proviantmästarens dotter, 1663. Jag har för mig, att sjöofficerare hade förköpsrätt på (delar av) Ladugårdslandet. Jag tror att han sedan bodde kvar i denna fastighet till sin död. Denna låg uttryckligen på Riddargatan och jag har för mig, att det i någon tvist uppgavs, att den låg nära svärfaderns provianthus.


Närheten till Nybrogatan var min association, men den gatan fanns ju inte förrän på 1800-talet, döpt efter ”Nya bron” över Katthavet/”Nybroviken”, som gick ända upp till Norrmalmstorg. I mantalslängden för 1676 uppges ju Briant ha haft sitt hus i kvarteret Gamla Kyrkogården, som också låg vid Riddargatan. Namnet Gamla Kyrkogården kan ju härröra från den gamla Amiralitetskyrkan som föregick byggandet av Hedvig Eleonora, ett projekt som det bråkades om i minst 50 års tid, då det var rörigt i kvarteret och i räkenskaperna.


Jag hinner inte gräva upp alla turer i hans fastighetsaffärer, men att han bodde i egen gård vid Riddargatan, nära proviantmagasinet, vågar jag stå för. F ö kom en av Ludwigs mågar, konstsmeden Johan Kesmacher, att bo i Jernlodet.

31
Hans Mårtensson Hessling, adlad Kanterberg, bl a proviantmästare vid amiralitetet. Han hade en dotter Margareta, som ännu inte redovisats av någon forskare, gift i sitt 2:a gm med Ludwig i dennes 1:a gm. Hennes medförda dotter Maria, sedermera gift med guldsmeden Didrik Hising, var ju länken som startade får vidlyftiga diskussion.


Jag minns inte kvarteret, men kvarteret Kyrkogården ligger där.


Proviantmagasinet, senare kronobageriet, i modern tid bl a dansmuseum o s v är ett kulturminnesmärkt hus, i stort sett oförändrat till utseendet. Jag har ett fint foto, men filen är för stor för forumet.

32
Ja, där bodde han i sitt hus på fri och egen grund sedan han köpt det 1664, vid bouppteckningen 1685 fastigheten värderad till 1600 Dlr. Står i registret, kallas Brandt.


Tvärs över gatan låg svärfars Amiralitetets Provianthus på Riddargatan utmed Nybrogatan. Promenadavstånd till jobbet på Skeppsholmen och nära till ”affärn”.

33
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-02-21, 01:16 »

34
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-02-19, 19:00 »

Fram till uppskattningsvis i mitten av 1700-talet känner jag inte till någon Lars Hage.torn och detta efter noggrann utforskning. Inte heller någon Hagtorn släkt med Hagetornarna.


Skälet till att jag slank in på Hisingspåret, liksom indirekt på Brun-spåret, är grundat i min Briantforskning. Skeppskaptenen Ludvig Briant var i sitt första äktenskap gift med en Margareta Hansdotter, dotter till en Kanterberg, som medförde en liten dotter med en för alla obekant första make. Denna styvdotter kom att gifta sig med guldsmeden Didrik Hising. Denna vid 16 års ålder bortgifta dotter hette Maria Henriksdotter och tycks förlorad i molnen efter Didriks död.


35
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-02-18, 21:32 »
Här får ni en bild av Olof Hisings sigill, som jag bläddrade förbi idag.

36
Din Anna är inte min Anna !
Jag vet tyvärr ingenting om din här relaterade  historia.


   
Jag syftar på den Anna Brun som 1723 gifte sig med Anders Hagetorn i Skeppsholms kyrka, ett sensationellt fynd av dig. De vände omedelbart till hans hemgård i Endre på Gotland, öppnade så småningom krog i Rone hamn. Anna ”försvann” därifrån 1763. Av omständigheterna att döma var hon på något sätt förbunden med någon ”på Holmen”. Jag är nyfiken på hennes ursprung. Hon var alltså giftasvuxen 1723 och rimligen ganska ung, eftersom hon överlevde 1763.


   
Jag känner till men har inte utforskat bröderna Påvel och Otto Vougt i Visby på 1660-talet. De var handelsmän med egna skutor. Otto skrev inlagor på tyska. Han var tyvärr en riktig skurk, misshandlade min anmoder med hugg och slag, så att hon fick missfall, undandrog sig delgivning o s v. Det var motsvarande akt i Svea Hovrätt, som ledde till upptäckten av Olof Hisings mål i samma volym.


37
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-02-17, 17:49 »
Jan: Hälsningsfras. De var tydligen nära bekanta.

38
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-17, 13:02 »
Jag är inte alls insatt i din personhistoriska forskning, jag bara gör lite allmänna inpass baserat på liknande erfarenheter.


Riksbanken grundades ju efter den lika historiska händelsen med bankkrasch av Stockholm Banco till följd av en ”bankrusning”. Det tog nog många år, innan Riksbanken fick någon stark ställning. Drottning Kristina skulle aldrig godta en sedel från Riksbanken, det kan jag försäkra. I slutet av 1600-talet pågick fortfarande systemet med växlar (”obligationer”), som jag beskrev, så det skulle jag utgå ifrån i det aktuella fallet. Så sent som 1714 har jag exempel på misstro hos Stockholms ledning mot Riksbanken. Man levde fortfarande i ett system av fysiska garantier och det gamla problemet med i praktiken flera svenska valutor var ett ständigt gissel – hur mycket var egentligen en sedel i Riksbanken värd efter några år och i vilket myntslag ? Det var under dessa år som ett lagbundet system av inflationsbekämpning växte fram – ingen kung eller president skulle någonsin få makt att bestämma över penningvärdet.


Kan du inte få en snilleblixt till om Anna Brun ?

39
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-02-15, 20:01 »

Av en slump stötte jag på ett mål i Svea Hovrätt gällande en fordringsägare Michael Danielßon emot fordom Borgmästarens Sahl Oluff Hisingz Erfwingar gällande obetalda skulder. Av vad som framgått ovan är Olof inte släkt med skeppskaptenen Anders Hansson Hijsing, far till guldsmeden Didrik Hising, som är min huvudperson. Jag har alltså inte studerat målet, som var
insinuerat den 21 Martij 1670 och sentenserat den 30 Martij 1672.


(Svea Hovrätt  [Liber causarum] EVIa2aa: 265 (121:9) (1670) b224 No 6
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068184_00224#?c=&m=&s=&cv=223&xywh=-1202%2C320%2C9012%2C4451)

40
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-14, 18:17 »
Utan att ha satt mig in i de nämnda förhållandena, kan jag nämna, att det fanns flera krutbruk runtom i landet. Ett fanns i Nyköping t ex. Vidare förekom det, att salpetersjuderier felaktigt omnämndes som krutbruk. I Lerbo i Södermanland står det Krutbruket på en vägskylt vid platsen för ett gammalt salpetersjuderi.


Stora Sjötullen var en lokal myndighet i hamnstäder. Den ansvarade för utrikeshandeln bl a. Chefen var tullinspektör, under sig hade han kontrollörer, strandridare, bokhållare, besökare i olika mängd och sammansättning beroende på handelns omfattning. Stora sjötullen rapporterade till en central tullmyndighet.


Eftersom inget egentligt bankväsen utvecklats, satt man och plockade pengar ur olika konton, så denne man behöver inte ha haft något med sjötullen att göra, han bara fick pengar till sin försörjning av influtna tullmedel, som man råkade ha tillgång till. Inte heller ovanligt var, att samma medel råkade anvisas till flera fordringsägare, som därvid hamnade i konflikt.


Den abdikerade drottning Kristina kände ju systemet inifrån och accepterade inte sådana där anvisningar, om än underskrivna av konungen – hon krävde betalning i klingande, franska guldmynt i närvaro av sin bankir på plats i Hamburg.


Sedan var anvisade medel ofta inte realiserbara, beroende på otydlig bokföring eller ovilja/oförmåga hos den för det anvisade kontot ansvarige. Man hade ju inte en egentlig penningekonomi, så den anvisade utbetalaren kanske satt med en massa säd, men sknade silvermynt.


Den sökande hade väl haft svårt att få ut anvisade medel och bad nu om hjälp med påtryckningar om detta.

41
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-02-14, 17:08 »
På 1800-talet fanns det säkert många Hag...torn över hela landet.


Det fanns en Hagtorn, Johan, d [1672-1676], mantalskommissarie Uppland g m Höök, Larsdotter Maria; g 2:o m Alander, Johan, d /4 1678, borgmästare i Sundsvall, son till en biskop. Jag lade ner mycken tid på att härleda eventuellt släktskap med mina Hagetornare, fann dock Ingen släktskap med Hagetorn.


Jag har för mig att borgmästare i Gävle också hade anknytning. Din Alandra leder ju tanken till Alander.


Dessa diskuterades mycket i Alander-tråden. 

42
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-02-13, 19:01 »
Här kan du se, vad Krigsarkivet har om denne:


Biografica, Registerkort till samlingen Biografica, SE/KrA/1051/001/34 - Riksarkivet - Sök i arkiven


En hel del, men inte allt tillgängligt på distans. Men de flesta akter kan du nog beställa kopior av, eftersom referenserna borde vara entydiga. Max en hundralapp är min gissning.

43
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-02-13, 18:34 »
Jag känner inte till något annat passande regemente, men jag har inte forskat i en så sen tidsperiod. Titta i Biografica, som finns digitalt. I övrigt har jag tipsat dig om Amiralitetskollegiet - motsvarande finns för Krigskollegiet.




44
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-02-13, 12:29 »

Hagetornarna är ju väl utforskade, inte bara av mig.


Anders Hagetorn hade ingen bror, som var officer och ingen som hette Hagtorn. Ö h t finns det ingen i den kretsen som kallat sig Hagtorn. Däremot fanns det Hagtorn på flera andra håll, varav jag utforskat ett par utan att ens hitta antydan till släktskap.


Detsamma gäller brorsöner.

45
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-02-13, 00:16 »
Jag blev lite nyfiken på den Anders Hagetorn, vars bröllop med Anna Brun av en slump återfunnits efter alla år. Mina begränsade resultat och nya frågor redovisas här, respektive i Bruun-tråden.


Av bouppteckningen efter Anders Hagetorn 1741 framgår att enda efterlevande barnet var dottern J: Brita Lena Hagetorn (Gotlands södra häradsrätt F2A:1 (1737-1743)). Hon var inte född i Rone. Man skulle kunna tänka sig, att Anders var far med en annan mor före Anna, men denna möjlighet har jag ingen bra metod att undersöka utöver i Endre, men där är vi ju flera som undersökt alla familjeförhållanden. Anders var ju rätt till åren kommen, när han äktade Anna Brun, så denna Brita Lena kunde ju vara född i stort sett var som helst. I slutet av 1716 hade han t ex ett oäkta barn i Visby, en dotter som dog späd. Man skulle kunna tänka sig, att Anders och Anna redan hade en dotter, när de gifte sig, men detta syns inga tecken på i Skeppsholms födelsebok.

46
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-13, 00:13 »
Jag blev lite nyfiken på den Anna Brun, vars bröllop med Anders Hagetorn av en slump återfunnits efter alla år. Mina begränsade resultat och nya frågor redovisas här, respektive i Hagetorn-tråden.


Det visade sig, att Anna Brun bodde kvar i Ronehamn – om hon fortsatt hade engagemang i krogen, vet jag inte. Hon bodde där t o m 1763 och benämndes omväxlande Anna Brun, Madame Hagetorn, Madame Brun (LIa:2 (1737-1769)). Efter 1763 finns ingen begravningsuppgift före 1800, inga likstolspengar och, såvitt jag kunnat se, är hon inte som fattig namngiven heller. Hon tycks ha flyttat ifrån Rone. I första hand till sin (styv)dotter, Brita Lena Hagetorn, men vad som hänt med henne, vet jag inte heller – hon har åtminstone inte gift sig eller dött i Rone. Hon kan ju också ha flyttat vart som helst i Sverige.


I Stockholm har jag studerat alla bouppteckningar, där någon Johan/Jöns Brun eller Anna Brun förekommit, men inte hittat någon med en Anna i lämplig ålder. Anna skulle ha kunnat återvända till Endre, men hon dog dock inte i Endre 1762-1800 heller.


Man kan studera förmyndarkammarens protokoll för att se om lysningsbegäran eller förmyndarförordnande gällande Anna Brun förekommit, men det kräver ett besök vid Stadsarkivet.
 

47
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-02-09, 15:12 »
Ja. Till detta kommer, att handlingar, som kan ha funnits, har försvunnit samt att präster och myndighetspersoner inte var omutliga. Det senare har jag bevis på i flera fall, då man kan misstänka tvegifte (enlgt samtidens definition), alltför nära släktgifte, sambopar. När man forskar, måste man ju ansätta hypoteser och en sådan bör ju vara, att prästerna följde lagen. Jag har dock stött på ett domkapitelsprotokoll, där två präster i två församlingar, varifrån ett aktuellt brudpar respektive kom, grälade om, vad som gällde och konsistoriet påminde om lagen, som också  blev styrande för beslutet (ö h t är konsistorieprotokoll rätt kul läsning, för de återger diskussionen och  prästerna är verkligen mänskliga).

48
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-08, 22:50 »
Sveriges kyrkolag af år 1686
 CAP. XV.     
 §. XVIII. Förr än Brölloppet hålles, skola Prästerna, för alle som Ächtenskap wilia fullborda, af Predikstolen lysa, tre Söndagar å slag, i then Församlingen, ther Bruden tages, med bägges theras Namn och Tilnamn: Men ther en blifwer af Öfwerheten, i något hastigt Ärende utskickad, eller ett oförmodeligit upbrott skeer, emot Rijksens Fiender, och någon wil, för sin afresa, låta Ächtenskapet winna sin fortgång, må alla tre Lysningarna wäl skee på en gång, och thet utan åtskilnadt, på en Sön- eller annan Helgedag;

49
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-08, 16:51 »
Det skulle säkert kunna vara samma person. Folk gjorde ju karriär.

Ofta finns den information, som man letar efter, men den kan ligga förborgad i arkiven. Jag ”bodde” på KrA i perioder för några år sedan, föranlett av bara ett par personligheter, men har inget ärende dit numera och de har flyttat till förorten. På det ytliga planet har vi ju följande ”loppmarknader”:
Brun i Biografica:
Biografica, Registerkort till samlingen Biografica, SE/KrA/1051/001/12 - Riksarkivet - Sök i arkiven
Biografica, Registerkort till samlingen Biografica, SE/KrA/1051/001/12 - Riksarkivet - Sök i arkiven
Biografica, Registerkort till samlingen Biografica, SE/KrA/1051/001/12 - Riksarkivet - Sök i arkiven
Brun i Biographica:
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/B/I/B 51 - Riksarkivet - Sök i arkiven
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/B/I/B 51 - Riksarkivet - Sök i arkiven


På Krigsarkivet finns en massa pappersförteckningar, som har eller inte har digitaliserats. En lista ur minnet, som inte är komplett:
 Adressatregister över brevskrivare till Amiralitetskollegium
 Adressatregister till Amiralitetskollegiums registratur
 Förteckning till Amiralitetskollegiums protokoll ?
 Personhistorisk förteckning (lappkatalog)
 Förteckning till Örlogsflottans räkenskaper (enormt arkiv) ?
 Förteckning till Meritförteckningar flottan (dig)
 Förteckning till Flottans pensionskassa
 Förteckning till Rullor flottan …. ?


En guldgruva är personarkivet:
Börjeson, Hjalmar, 1881-1945: Biografiska anteckningar om officerare anställda vid  örlogsflottan åren 1600-1699, Stockholm (Manuskript i Börjesons, Hjalmar, samling i KrA)

Ambitionen var nog ett heltäckande verk om örlogsflottans historia, men han hann inte slutföra sitt livsverk. Arkivet består av över 50 volymer med anteckningar, ibland kryptiska, ofta rent fysiskt svårtydda och sällan försedda med källhänvisningar (han visste ju, var allt fanns !). Börjeson anses ha varit en levande databas och han tillbringade synbarligen allra minst sex år på heltid i Flottans arkiv, som det hette på hans tid. Åtminstone vissa avsnitt är uppställda i bokstavsordning efter namn på personer.
Ambitionen var nog ett heltäckande verk om örlogsflottans historia, men han hann inte slutföra sitt livsverk. Arkivet består av över 50 volymer med anteckningar, ibland kryptiska, ofta rent fysiskt svårtydda och sällan försedda med källhänvisningar (han visste ju, var allt fanns !). Börjeson anses ha varit en levande databas och han tillbringade synbarligen allra minst sex år på heltid i Flottans arkiv, som det hette på hans tid. Åtminstone vissa avsnitt är uppställda i bokstavsordning efter namn på personer.

50
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-07, 19:50 »
Jag har hittat några Brunar i flottan:


En Anders Hansson Bruun:
Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Flottan t.o.m. 1680 serie B, SE/RA/522/16/12/4 - Riksarkivet - Sök i arkiven


Vidare en Tönnis Corneliusson Brun:
Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Flottan t.o.m. 1680 serie B, SE/RA/522/16/12/4 - Riksarkivet - Sök i arkiven


och Johan Brun ! :
Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Flottan t.o.m. 1680 serie B, SE/RA/522/16/12/4 - Riksarkivet - Sök i arkiven


Det fanns senare en amiralitetslöjtnant Daniel Brun, men han var ju baserad i Karlskrona:
Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Flottan efter 1680 serie A, SE/RA/522/16/13/1 - Riksarkivet - Sök i arkiven


Ö h t är Skeppsholmens församling efter amiralitetets flytt till Karlskrona 1680-1689 lite konstig. Men det kanske fanns tillräcklig verksamhet kvar där. År 1715 upprättades Arméns flottas Stockholmseskader på Holmen och örlogsverksamheten återupptogs och pågick sedan tills stationen flyttades till Muskö 1969 !

51
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-07, 18:01 »
Jag tror inte, att jag kan urskilja "vår" Anna Bruun i detta, men Åke Hansson Ulfsparre råkar jag känna till lite om, eftersom han tycks ha haft "min" Ludwig Briant i sin tjänst i Visby och tagit honom med sig till Stockholm, där han överraskande och liksom hemma i bostaden gjorde denne Ludwig till amiralitetsofficer rätt upp och ner (se Brianttråden, bl a om min artikel i ämnet). Mycket konstigt hände på den tiden, men det här för ju tankarna till modernare regimer. Nämnde Ludwig skulle f ö senare komma att ställas mot den beryktade Cornelis Tromp, varvid han kan ha begrundat favören som sjöofficer. Men jag har inte utforskat Ulfsparres privatliv.

52
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-02-07, 16:43 »

Anders var högst 4 år gammal, när han ”tog sig till Gotland”. Med ”flottan” avses den krigsmakt, som var underställd Amiralitetskollegiet. I den aktuella Skeppsholmsvolymen kan man se, att män med sådan anknytning alltid ”titulerades”, om så bara med ”Båtsman”. Så, jag bedömer, att det är en utmaning, att utröna Anders’ liv fram till giftermålet.


Beträffande Anna Brun – se Bruntråden.


Härledningen av Anders’ mor till domarsläkten Åkerman har jag avfärdat för länge sedan. Den fanns länge på en hemsida om gotländska präster (tror jag att det var). Jag ägnade många timmar åt det där blindspåret till Vendel, som i praktiken ledde till orimliga konsekvenser.


Så här sammanfattade jag detta i en av artiklarna:
Namnet Åkerman kan verka bestickande, med tanke på att det under 1600-talets andra hälft funnits en Åkermansläkt på Gotland, varav flera medlemmar i domaryrket. Inga uppgifter i källorna antyder dock ens ett släktskap. En populär uppfattning tycks vara att hennes [Israel Hagetorns frus, Brita Andersdotter Åkermans] far skulle vara en Anders Persson Åkerman, död 1719, notarie i Svea Hovrätt, gift med Katarina Brunner, son till Per Nilsson Åkerman från Åkra by i Wendels socken i Uppland, född 1626, som inflyttad till Gotland efter 1645 blev kronobefallningsman, boende i Öja och gift med Elin Lundbjers Lummelunda, född 1629, död 1703, dotter till settingsdomaren Lars i Lundbjers Lummelunda. Detta är ju orimligt, eftersom Anders tidigast kan vara född ca 1650, medan Brita är född 1645. I själva verket visar källorna att Brita sannolikt kom till Gotland från Öland 1683, redan gift med Israel Hagetorn. I Kalmar fanns i början av 1700-talet (då de första kykböckerna börjar) en Jöns Andersson Åkerman med vuxna barn och flera andra personer med namnet Åkerman. Släktskapet med dessa är en god hypotes men dock inte heller styrkt.

Faktum är ju, att Brita var gift med Israel redan på Öland (senast 1676) och på den danska tiden hade Hagetornarna inget som helst med Gotland att göra. Det finns hänsyftningar i dokument, som jag inte vet, om jag publicerat, som pekar mot en befryndad Åkerman i Stockholm. T ex gav Israel Hagetorn dhen 9 Aprilis Anno 1696 sin K:swåger Nilß Anderßon Åkermann fullmakt att i Kammarkollegiet uthämta Israels sedan mer än 15 år tillbaka innestående lönefordran. Det låter mera troligt, att Israel sparat in resekostnaden genom att anlita någon i Stockholm boende. Jag har inte utforskat denne Nisse ännu.


Som du kan se i min artikel, så har jag lanserat en annan Åkerman, med ursprung i Småland. Så här sammanfattade jag argumenten för min Anders Åkerman-hypotes:


Israel Hagetorn var gift med Brita Andersdotter Åkerman, född 1645, och hon var sannolikt mor till hans kända barn, varav det första fött på Öland 1676. Någon släkt Åkerman på Öland har inte anträffats, däremot en i Kalmar. Israel Hagetorn hade 1676 tjänstgjort i Ebbe Ulfeldts skvadron värvade dragoner förlagd till Kalmar, så tillfälle till kvinnliga kontaker i Kalmartrakten har det funnits. Den blivande svärfadern har inte kunnat identifieras, men det fanns en Jöns Andersson Åkerman i passande ålder, som hypotetiskt skulle kunna vara Britas bror. Ett problem med namnet Åkerman är, att åkerman även var beteckningen på en typ av rättighetshavare. Det är dock bevisligen så, att denne åkerman Jöns även använde epitetet som ett familjenamn och hans två barn kallade sig Åkerman, varav dottern Anna gjorde så vid sitt giftermål 1720. ,  Sonen, kallad Anders Åkerman, var vid faderns död boende i Stockholm och var då alltså ingen åkerman.  Jöns bodde Utom staden, på Malmen åtminstone fr o m 1676 till sin död 1707. ,  Fr o m 1671 fanns en Jöns Andersson på adressen och det torde vara densamme – en Jöns Andersson, åkerman, troligen född på 1640-talet, vann burskap 1671.  Den hypotetiske fadern Anders behöver inte ha använt familjenamnet Åkerman – detta kan barnen ha tagit i vuxen ålder


Det krävs nog en betydande forskningsinsats bortom kyrkböckerna för att eventuellt kunna förklara giftermålet i Skeppsholms kyrka.


53

Tja, 1)-3) är väl möjliga från anknytningssynpunkt. Zettersten avhandlade ju inte alla, utan koncentrerade sig på officerare och bland dessa synes ingen Brun.


Skepparna måste undersökas närmare – de kan ju ha haft en amiralitetsanknytning men övergått till vanlig handel (eller tvärtom).


Johan Bruun capitein på hollmen var nästan säkert skeppskapten, d v s kapten på örlogsfartyg. Att  Zettersteen inte har honom med, kan ju bero på, att han avhandlade perioden fram till 1680 bara. Men det går att belägga skeppskaptenen med lite vidare studier. För vårt behov räcker det med att konstatera, att han kvalificerade sig för sammanhanget.


Mantalslängderna i Stockholm är jämförelsevis omfattande för året 1721, så det kan vara en åtgärd att söka igenom dessa. Ur mina tidigare anteckningar kan jag se en ”husjungfru Annika Bruun”. Det värsta är, att det fanns så många Brun-”släkter” utan inbördes förbindelse.


54
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-02-07, 12:20 »
Den beteckningen av SVAR är helt enkelt felaktig. Vad man gjort 2009 är digitalisering av gamla mormonfilmer från 1940-1950-talen. Det var mycket som mormonerna missade eller av någon anledning valde bort. Det här är bara ett exempel. Såvitt jag har sett, så har de skippat alla verifikationsdelar, åtminstone i Stockholm. Öppna en av länkarna, som du uppger och gå till sista bildrutan, så ser du att massor av sidor återstår - DET är verifikationerna. Man måste var på sin vakt, när det gäller de där gamla filmerna - jag har stött på överhoppade sidor i flera fall, missade hela kyrkböcker, material som tillkommit efter filmningen.... Märkligt är, att man inte kompletterade materialet 2009, för det utfördes i samarbete mellan RA och mormonernas genealogicentrum i Utah. Stadsarkivet skriver f ö nu i veckan: "Volymerna består av tre delar, dvs. tre typer av handlingar i nämnd ordning: Huvudbok - Kassabok – Verifikationer..........De volymer som är digitaliserade och som finns tillgängliga via nätet innehåller huvudbok och kassabok. Verifikationerna har inte digitaliserats."

55
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-02-07, 00:35 »
Jag läser om Skeppsholms församling, att den var en icke-territoriell församling, ”där flottans anställda var skrivna”. De som tillhörde den bodde geografiskt i någon stadsdel i Stockholm eller på annan ort. Det borde i så fall gälla, ”där anställda vid flottan var skrivna”. Jag vet ju exempel på sjöofficerare, som inte var skrivna där. Men slutsatsen blir då, att Anders Hageltorn och/eller Anna Bruun var på något sätt knutna till flottan. Eftersom Anders vid tiden för äktenskapet var skriven i Endre, återstår, att Anna var knuten till flottan, vilket bara kunde bero på, att hon var dotter till någon, som var knuten till flottan. Lite mera långsökt kunde hon ha varit piga hos någon, som var knuten till flottan OCH skriven vid Skeppsholms församling. I vigselboken finns det exempel, där båda parterna kommer från andra orter.

56
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-06, 19:36 »
Beträffande Anders Hageltorn och Anna Bruun - se ytterligare kommentar i respektive tråd.

57
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-02-06, 18:59 »

Anders Hageltorn härstammade från Endre på Gotland, där han t o m står upptagen tillsammans med Anna Bruun på fädernegården L Hulte i husförhörslängdens första volym 1720-.


Anders har jag härlett som född 1679-1682 i Algutsrum på Öland. Han var alltså rätt gammal vid giftermålet med Anna – lång personhistoria.


Före giftermålet hade han 1716 ett oäkta barn, som dog kort efter födelsen, med en piga, Elin Pärsdotter i Visby, vilket förhållande han bötade sig fri från i kämnärsrätten.


Anders och Anna hade ett tvillingpar 1724 17/11, Jöns och Israel, nöddöpta hemma och efter några timmar döda. Anna omnämns då som ”hustru”.


Endre vigselbok startar 1721, men innehåller ingen lysning av detta par (av något ?). Vid sin död 1741 14/3 efterlämnade han bara en dotter,  Brita Lena.


Vigseln i Stockholm är en sådan där uppgift, som är närmast omöjlig att härleda – kan bara påträffas av en slump. Här finns en liten intressant forskningsuppgift !


58
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-02-06, 18:46 »

Lysandet hade ju ett syfte – att påkalla uppmärksamhet för att säkerställa, att inga lagliga hinder för äktenskap förelåg. Detta borde ju innebära, att man åtminstone lyste i parternas hemmaförsamlingar. Utöver denna grundsituation fanns det förstås en massa speciella omständigheter. Den vanligaste kanske är förlust av arkiv.


Jag började med kyrkans räkenskaper i Maria Magdalena för åren 1710, 1735, 1738, 1739, 1740, 1741. Verifikationerna är ju inte ens filmade, så man är hänvisad till originalen, som förvaras i Stadsarkivets filial. Jag valde att be dem fotografera, men efter flera turer har vi gett upp – de blir inte kloka på hur länkarna mellan huvudbok-kassabok och verifikationer ser ut och numreringen av verifikationerna tycks variera beroende på bokföringsuppgift, kanske från årgång till årgång. Man måste bege sig dit, ta fram hela bordet fullt av böcker och leta rent fysiskt. Det lär dröja ett tag, innan jag kommer att göra detta, för jag har annan forskning och en publikation för trycket.


59
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-06, 17:33 »
Beträffande Hageltorn - se min kommentar i respektive tråd.


(Beträffande detta forum som arbetsmiljö är ju mitt generella omdöme: bedrövligt. Jag minns, att det var en livlig diskussion, när den aktuella implementeringen gjordes och har inte följt alla turer - har förbundet gett upp ?)

60
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2025-02-06, 17:21 »
Det var ju lite nytt om Hagetornarna. Man kan fundera på, hur en dräng från Gotland träffat en flicka med anknytning till marinen eller själv haft sådan, för att senare bli krögare på Gotland. Något högre sjöbefäl med namnet Brun kan jag inte se. (Skeppsholms församling finns hos AD).


Annars vill jag påminna om mina önskemål om återmatning på mina publikationer i ämnet Hagetorn. Jag har grundligt utforskat de första generationerna Hagetorns biografi och publicerat i fyra artiklar. De är mycket omfattande och understödda av över tusen källhänvisningar:


https://forum.rotter.se/index.php?topic=70803.msg999970#msg999970


https://forum.rotter.se/index.php?topic=70803.msg1512508#msg1512508


https://forum.rotter.se/index.php?topic=70803.msg1627382#msg1627382


https://forum.rotter.se/index.php?topic=70803.msg1657641#msg1657641



Jag har inte mottagit några invändningar eller tillägg, så t v betraktar jag de första ca hundra årens historia utredd. Den som tycker, att källor är tråkiga, har många mer eller mindre fantasifulla historier att välja bland på webben. Tyvärr är Elgenstiernasupplementet en av förmedlarna.


Som i de flesta fall har släktnamnet Hagetorn med varianter skrivits på en mängd olika sätt – t o m av bärarna själva (säkert mer än dussinet varianter). Jag har valt det enklaste och med anknytning till den första förekomsten. Någon variant Hagelberg (se Brun-tråden) har jag inte stött på, så den skulle jag utesluta.

61
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-02-05, 22:33 »

Vi fick ju av Zettersten veta, att skeppskaptenen Anders Hansson Hijsing, son till skeppskaptenen Hans Eriksson Hijsing, var född i Stockholm 30/5 1641. Med den exaktheten måste uppgiften finnas bevarad. Hans Hijsings likvidationsakter fastställer ju vidare, att Didrik och Anders var bröder. Chansen finns, att Didriks födelseuppgift finns i samma källa som den för Anders. Hur långt ifrån och om äldre eller yngre kan man inte veta. Didrik hade ju gått i guldsmedslära sedan 1661, så han kan ha varit född redan på 1630-talet, dock senast i början av 1640-talet - med känndeom om brodern Anders, tidigast på våren 1642. Jag vet inte, vilket som är troligast, men man skulle möjligen kunna hitta uppgiften i inskrivningsprotokollet i guldsmedsskrået.


Om Didrik döpte sina barn enligt paternalitetsmönstret, så finns det rum för en son Hans 1681-1684. Men andra uppgifter placerar den framstående konstnären i London, Hans Hijsing, som född i Stockholm 1678, vilket också kunde ha varit en möjlighet, om föräldrarna var snabba. Jag har dock inte hittat födelsenotisen för Hans Hijsing i de ”vanligaste” sammanhangen. Denne konstnär Hans ska ha börjat som guldsmedslärling 1691 men bytt bana 1694. Man skulle möjligen kunna hitta upplysningar i inskrivningsprotokollet i guldsmedsskrået.


En Hindrich Hijsing var kyrkvärd i Maria Magdalena åtminstone 1740 (räkenskaperna). Det är rimligt att tro, att detta var Didriks son. Detta motsäger väl i och för sig inte din uppgift om giftermål (lysning) 1719. Skeppsholms församling var ju avsedd för marinens folk, så endera parten borde ha haft anknytning till amiralitetet – sannolikt jungfrun med tanke på att Hisingen kallades Herr (lite vagt, om han haft en befattning i den miljön). Benämningen jungfru brukar tyda på ”finare” ursprung, så hon skulle kunna ha varit dotter till något högre befäl. Märkligt nog står bara en lysning och ingen kopulering angivna. Jag vet inte, vad detta tyder på, men det var vanligt med sistaminutengiften inför en sjögång, varvid man fuskade med lysningarna. Rent spekulativt kunde brudens far ha legat i beredskap och velat påskynda processen. Återstår ändå att förklara den onoterade vigseln. Fallet kan vara omnämnt i förmyndarkammarens protokoll.


Jag har tittat i verifikationsbilagorna till räkenskaperna i Maria Magdalena, med förhoppning om att hitta t ex Hindrich Hijsing som betalande en begravning.
Maria Hindrichsdotter, Didriks hustru, är extremt svår att hitta – jag har kollat några med detta namn (fanns åtskilliga). Hon var ju född ungefär, när Didrik började gå i guldsmedslära, så hon kan ju ha överlevt Didrik med decennier, t o m ha dött på annan ort, å andra sidan kan hon ha dött långt före Didrik (1710).


Jag har stött på en i september till november 1664 till drottning Kristina brevskrivande Malin Hijsing, änka efter Arwedh Dawidzßon. Var hon bodde, framgår inte – kan ha varit på Öland eller i Norrköping, teoretiskt i Stockholm, men troligast är att Arvid haft en högre tjänst på Öland. Hon hade fått en gård i donation i Gärdslösa på Öland. Hon hänvisar i breven till en son Wilhelm Davidsson (!), nu död bleven, som ska ha varit drottningens sekreterare. Det måste ju röra sig om rådmannen i Stockholm, Arvid Davidsson, men hur kopplingen till Öland ser ut, vet jag inte. Hennes brev är besvarade, donationen kan finnas i Riksregistraturet eller i drottningens personliga registratur eller i Köpegodsakter (för den som är intresserad).


[Generalguvernörens över drottning Kristinas underhållsländer/Skrivelser till generalguvernören/ K507 Från allehanda personer och myndigheter 1664 pp1077, 1079]


62
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-04, 20:19 »
Du får lov att lära dig läsa, för det kommer att ta 50 år att AI-translatera allt material, om det någonsin kommer att göras. Möjligen kan man ta hjälp av ett AI-program som kan appliceras på godtyckligt dokument och sedan staka sig fram i resultatet. Det blir roligare, inte tråkigare, för det infinner sig en fantastisk närvarokänsla - man känner, att det är människor som sitter och doppar pennan, väljer sina ord, knycklar ihop och börjar om.

63
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-03, 21:29 »

Det stämmer, att Jacob Momma-Reenstierna drev ett skeppsvarv i Slite, där man t o m byggde flera  stora slagskepp. Om detta och kaptenen på Hieronymus har jag skrivit en artikel (se Briant-tråden). Om varvet har Ernst Lyberg skrivit en bok 1949.


Varvet ingick i det arrende som Jacob Momma-Reenstierna avtalade med drottning Kristina om 1667. I dennes organisation ingick också befattningar, så förhållandena på Gotland var komplexa: Länet hade en landshövding, som ofta inte hade sitt säte där, livgedinget Drottning Kristinas underhållsländer hade en generalguvernör, som satt i Stockholm, därtill hade drottningen en egen finansorganisation med säte i Hamburg, slutligen hade hon ett eget kansli. I krigsorganisationen ingick Gotland i marinen under Amiralitetskollegiet. Kyrkan ingick i Svenska kyrkan. Rättsligt låg man under Svea Hovrätt. Så det brevväxlades flitigt kors och tvärs och det var vanligt med sammanblandning och maktkamp.
Momma-Reenstierna har ett eget arkiv i RA, drottning Kristinas underhållsländer har två.


Det fanns två bröder Vogt i Visby, som väckte en hel del uppmärksamhet under 1600-talet, köpmännen Påvel och Otto. De var flitiga gäster i Visby rådstuga.


Hagetornsläkt höll på 1600-talet till först på Öland, sedan på Gotland, i Stockholm ytterst lite. Se tre artiklar, som jag publicerat (se Hagetorn-tråden). Den enda anknytningen, som de hade till Brun var den krögare i Rone, som jag nämnt.


Du har dukat upp forskning för åratal framöver !


64
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-03, 11:38 »
Det kan jag hålla med om. Jag brukar kalla sådana namn för generiska. Grå är ett annat sådant namn.


Jag forskar inte alls på någon Brun, svarade bara på en direkt fråga utifrån ett material, som mycket få har bekantskap med: korrespondens i 1600-talets livgeding och mellan myndigheter. Jag spenderade en stund på att söka specifikt efter detta namn. De påträffade personerna var ju ur den högre samhällsklassen och den ena kvinnan var gift med en befallningsman. Gotland hade en omstart efter freden 1645, varvid myndigheterna installerade "svenskt" "pålitligt" folk, som fick svära trohetsed. Sådana här personer kan alltså ofta komma från övriga Sverige med en meriterande bakgrund. Att den senare kvinna var känd på sta'n som "polenskan" kunde ju väcka tankar om ursprunget.


Därmed slut med mitt Brunengagemang.

65
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-02, 21:57 »


Jag har händelsevis stött på flera Brun på Gotland:


Mattias Bruns S: hustru bleff begraffwen den 22 Iunij (1674 i Visby)


S: Matthias Brun bleff begraffwen den 9 Maij (1677 i Visby)


Bouppteckning finns.


66
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-02-01, 16:55 »
Jag har erinrat mig några Bruun – se denna tråd.

67
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2025-02-01, 16:52 »

Jag har inte forskat i släkten Brun eller följt vad som redan sagts i ämnet. På fråga av Jan J i Hisingtråden kan jag lägga följande strån till stacken.


På Gotland har jag stött på en Anna Jönsdotter Brun, gift med krögaren Anders Israelsson Hagetorn, denne född 1679-1682, död 1741 14/3. Jag vet ingenting om denna Anna.


På 1660-talet fanns det på Gotland en Catharina Bruun, gift med befallningsmannen mm Per Larsson Fougt. Hon lär åtminstone ha varit före sin tid, för hon blev åthutad för att i rättsfall uppträda som sin makes like och talesperson. Hon blev av motparten uppmanad att ”ta av sig mannens hosor och bli vid sin spinnrock som anständiga kvinnor bör”. Hon kallades nedlåtande för Polenskan. Uppfattat i förbigående.


En släkt Brun fanns i Åbo under 1620-1630-talen, t ex Zander och Wellam Brun. Vanligt förekommande i rådhusrätts- och kämnärsrättsprotokoll (på svenska), som finns digitaliserade hos FiRA. Ej heller av mig utforskad, men rätt framträdande namn i Åbo.


68
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-01-30, 20:33 »
Just nu håller jag bara på med korresondensen med Generalguvernören över drottning Kristinas underhållsländer (1654-1684) och dessutom bara under åren 1660-1669. Detta livgeding omfattade Gotland, Öland, Ösel, staden Norrköping, de s.k. taffelgodsen i Pommern samt Poel och Neukloster i Mecklenburg.


Under andra perioder kan andra livgeding vara aktuella.


Generellt får man söka resp landshövdings korrespondens i Länsstyrelsernas arkiv.


Normalt är det befattningshavare, handelsmän och dessas änkor som hör av sig: ber om anvisningar, redovisar, beklagar sig över svårigheter och (ofta) intriger och falska anklagelser, ursäktar sina underlåtelser eller tigger om pengar eller befordran.

De av dig uppgivna namnen kan jag inte erinra mig ha stött på – har du anledning att förvänta dig dem i någon av nämnda provinser ?

69
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-01-29, 22:38 »

Jag kunde inte låta bli att kolla de digitaliserade likvidationerna och ser man på, där hittar man Hans Hisings likvidationsakter – åtskilliga sidor.
Och, minsann, ett brev från en viss Dirick Hijsing den 4 november 1697, där han kallar kaptenen Hans Hising för sin far ! Borgmästaren Olof i Norrköping förklaras f ö av Didrik och av Olofs son inte vara nära släkt. Hans Hisings änka har fått ett års lön.


Likaså finns Anders Hisings likvidationsakter – åtskilliga sidor. För båda sammanlagt över 50 sidor.


70
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-01-29, 21:36 »

Några kommentarer om kaptenerna Hising:


”Holmen” i dessa sammanhang är alltid Skeppsholmen, som var Sveriges örlogsbas under en stor del av 1600-talet. I slutet av 1679 började man flytta verksamheten till Karlskrona. Sjöofficerare bodde ofta på Ladugårdslandet (”Östermalm”).


Under åren 1675-1680 pågick det s k skånska kriget, varunder många av Sveriges mera famösa sjöäventyr ägde rum, t ex det olycksaliga slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676, då någon av dina nämnda Hising med stor sannolikhet deltog. Men det var sjötåg 1675, 1677, 1678, 1679 och 1680 också. Och tidigare förstås.


”Marinen” styrdes fr o m 1634 av Amiralitetskollegium, som fr o m 1650 huserade i ett än i dag bevarat hus, Amiralitetshuset på Skeppsholmen. Där satt de och bestämde allt, som gällde sjökrig och förberedelser därför. Där fanns en egen rättsinstans, amiralitetsrätten, med egna lagar och jurisdiktion.
Högste chef för kollegiet under den nu aktuella tiden var i tur och ordning riksamiralerna Gustaf Otto Stenbock och Hans Wachtmeister.


Ett välbevarat arkiv om över 300 hyllmeter under titeln Amiralitetskollegium finns i Krigsarkivet, därtill en del samlingar, som blivit kvar i Riksarkivet/kammarkollegiets arkiv.
Det går ofta bra att följa sådana som nämnda Hisingar, för alla ärenden passerade dessa lokaler och allt skrevs ner. Det finns säkert mycket att ta del av gällande dessa herrars leverne till sjöss.


En kort inventering för den intresserade:
En omfattande litteratur ska jag inte redovisa, men några hörnstenar är:
Zettersten, Axel, 1903: Svenska flottans historia åren 1635-1680
Börjeson, Hjalmar, 1939-: Biografiska anteckningar om officerare anställda vid örlogsflottan åren 1600-1699
Unger, Gunnar, 1909: Illustrerad svensk sjökrigshistoria intill 1680


I Zettersten avhandlas dessa Hisingar som Hysing: Detta behöver inte betyda, att de ”hette” Hysing.


1 Skeppskaptenen Erik Hansson Hysing;
 
2 Skeppskaptenen Hans Eriksson Hysing, född 11/8 1610, konstapel 1648….kapten 1/5 1656,….död 15/11 1677 (han kan ha dött i sviterna efter slaget på Malmö redd, dött i dansk fångenskap eller t o m eventuellt ha svultit ihjäl i Malmö !);


3 Skeppskaptenen Anders Hansson Hysing, son till Hans, född i Stockholm 30/5 1641, arklimästare 16/4 1663,….kapten 22/7 1675, kapten på Gustaf Horns majorsskepp Wrangel (60 stycken) i maj 1676 (det flydde till Kalmar), överlevde tydligen 1676 års slag, kapten på Delfin (24 stycken) 1678 och 1679, fortfarande i tjänst 1680.


Börjeson har skeppslistor.


Enligt Unger ska Hans Eriksson Hysing ha varit kapten på Nordstiernan (40 stycken) 1658.


En översiktlig redovisning av otryckta källor:


I Amiralitetskollegiums kansli återfinns bl a
protokoll, utgående skrivelser, inkomna handlingar. ALLT beslutades där och ofta delibererade man utförligt i protokollen, skrev till sjöbefäl och till andra myndigheter. Det är uteslutet att dessa Hisingar inte skulle ha  förekommit åtskilliga gånger. I många fall, men inte alltid, har man hjälp av pappersöversikter, lappkataloger m m.


I Amiralitetskollegiums kammarkontor återfinns
sjöofficerarnas avräkningar m m, totala räkenskaper och likvidationer för expeditioner och rustningar, en intressant samling kallad Friförtäring. Räkenskaperna är alltid försedda med verifikationer. Hisingarnas löneavräkningar finns alltså, t o m ”reseräkningar” i förekommande fall. Friförtäring var en redovisning skepp för skepp för bunkringen av förnödenheter inför sommarens sjötåg. Där kan man bl a urskilja kajutans folk, d v s skeppets befäl, och notera, att de drack finare öl än manskapet – båda kategorierna hinkvis !


I Amiralitetsrätten återfinns alla för en rättsinstans typiska handlingar. Hisingarna kan ha haft någon tvist eller, i värsta fall, ha anklagats för något ( t ex haft vaktansvaret på Holmen och inte kunnat förhindra intrång och stöld).


Rullor finns naturligtvis, liksom skeppslistor, t o m loggböcker för skepp. Skeppen rustades på vårvintern för att under den isfria perioden ge sig i kast med danska och holländska flottor. Precis ALLT redovisades.
Eder och borgensförbindelser fanns förstås och finns i bästa fall bevarade.


Så småningom blev det aktuellt med avdankning, varvid Amiralitetets armbössa (”pensionsmyndigheten”) blev aktuell. Fallna eller eljest avlidna officerare efterlämnade änkor, som undantagslöst hörde av sig om ersättningar i olika former, inte sällan hamnande i tvist med Amiralitetet.


I RA har en del militiehandlingar blivit kvar, t ex
Riksarkivets ämnessamlingar/Militaria/Örlogsflottan/ämnesordnade handlingar


Kammarkollegiets Likvidationer, speciellt för flottan, ska man alltid kolla. Där redovisas de mångåriga utredningarna och sluträkningarna av olika befattningshavares löner och ersättningar, som inte blivit betalda under många års tid. Rätt mycket, speciellt register, är digitaliserat. Med lite tur kan man där hitta en komplett redovisning av en officers hela karriär med CV och allt.


Vidare uppträdde ju ofta officerare i alla möjliga civila fora, som kämnärs- och rådhusrätter. Inte sällan avhandlades just fastighetsaffärer utförligt. Därvid kan familjeförhållanden ha kommit upp.


Det finns alltså goda möjligheter att bygga upp formliga biografier över sådana personer som nämnda Hisingar. Men man måste sätta av mycket tid, förstås.


I min Briantforskning går jag just nu igenom brev från olika befattningshavare och har därvid stött på Hisingar i Norrköping och på Öland. Jag återkommer om dessa, när jag läst deras brev.

71
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-01-15, 23:41 »

Ett slumpfynd, som jag gjorde igår:


Änkan efter förre borgmästaren i Norrköping, nu salig Olof Hijsing, Christina Nilsdotter, lämnade den 20 juli 1660 en supplik till och skrev några veckor senare ett brev till  generalguvernören över drottning Kristinas underhållsländer (dit Norrköping hörde), Seved Bååt. Hon beklagade sig över att hon först med sin make drabbats av vådeld, sedan av hennes makes frånfälle och att hon nu satt skuldsatt med omyndiga barn, medan staden avkrävde henne olika tungor samt återkrävde ett litet markstycke. Hon vädjade om att i likhet med änkan efter den förre borgmästaren, Petter Kastens, få åtnjuta nådeår och vissa befrielser från pålagor och avgifter.
[Generalguvernörens över drottning Kristinas underhållsländer/Skrivelser till generalguvernören/ K503 Från allehanda personer och myndigheter 1660 pp799, 800]
   


Den 12 september skrevs ett svar, som torde kunna återfinnas i registraturet.
[Generalguvernörens över drottning Kristinas underhållsländer/ Generalguvernörens registratur/ K468 Seved Bååths registratur 1660]


72
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-01-04, 19:42 »

Jo, fastigheten är ändå en rätt stark anknytning.


Med beskedet från mantalsskrivningen 1711 har man fått en förklaring annan än egen död till avslutandet av kyrkvärdstjänsten – han hade flyttat ut på landet helt enkelt. Man kan dock undra, varför inte en förmögen man betalade sin skuld till kyrkan på en gång.


Jag har inget mera användbart material tillgängligt.


Den som vill veta mera kan konsultera protokollen från Södra förstadens kämnärsrätt, där kämnären Salomon rimligen gjort tjänst: har ett utnämnande protokollförts ?


Justitiekollegiets och förmyndarkammarens protokoll kan också innehålla pusselbitar. Direkt efter Ståhles död skulle förmyndare utses, som sedan var redovisningsskyldiga fram till moderns omgifte. Salomon guldsmed kan ju via guldsmedskretsarna ha varit bekant i familjen och erbjudit sig som förmyndare, därmed börjat kila in sig som styvfar ! Men detta kanske motsägs av bouppteckningen ? Inför sitt andra gifte skulle Maria och blivande make ha lysningstillstånd.


73
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-01-04, 16:27 »

Jo, mycket talar för, att det är en och samma Salomon Feiff, men bevis saknas (eller är av oss okänt). SBL har väl högt anseende, men man kan ändå ha ambitionen att bestyrka deras framställning. Biografier kan vara välgrundade, men bevisligen finns det fel i många av dem, så hur avgör man, vilka som är trovärdiga ?


Rent logiskt har vi ett antal storheter, som ska knytas ihop parvis och sedan dessa par knytas ihop till en beviskedja för det, som man har för avsikt att bevisa. Delbevisen kan vara positiva: ”det är sant att” eller negativa: ”det kan omöjligen vara sant att”. Jag har ju bevisat fel i gravhällsinskriptioner i två fall och åtskilliga fel i biografiska verk, så jag försöker själv bevisa, vad jag påstår. Detta kan vara oerhört krävande eller faktiskt omöjligt. Nu är ju de här aktuella människorna inte sådana, som jag påstår saker om, men jag kan ju flika in ett och annat.


Storheterna i detta fall skulle kunna definieras som:
namnet Salomon Feiff – en person eller två ?
personen Maria Grå – vem var hennes andre make ?
kämnären och uppbördsmannen Salomon Feiff – var han guldsmed, var han gift med Maria Grå ?
kyrkvärden Salomon Feiff – var han guldsmed ? Var han kämnär och uppbördsman ? Var han gift med Maria Grå ?
Vilka levde när ?


Jag ska titta i mina tidigare samlingar. Plöjer begravningslängden för 1710-1711 en gång till gör jag inte !


”Fint folk” hade likpredikningar och bröllopskväden, som, speciellt i det förra fallet, kunde innehålla genealogisk information. Sådana kan i lyckosamma fall påträffas i KB, i RA, i UUB….


Dessa människor är ju lite undflyende, får man lov att säga. Under den aktuella tiden hittar jag bara en mantalsuppgift, 1711:
Överkikaren No 9
Detta Stenhuus Eger och bebor Guldsmeden Mest: Salomund Feijff. Har intet Tienstefolk ähro alle döde, äre på Landet sielfwa, kommer att betala
för Een peruque
för Twå Fontanger
för fyra Eldstäder
[G 1 BA:10/16 Maria västra 1711 p10]
: folk som kunde hade flytt staden. Vi får inga svar på våra frågor. Man kan ju tycka, at det vore märkligt med denna återkommande fastighet, om inte Salomon varit en enda person.


74
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-01-04, 01:26 »

I bouppteckningen 1736 efter Maria Grås död, 1736 8/3, framgår det att Maria skulle komma att gifta sig med Vice Ciämnären och uppbördzmmannen Salomon Feiff, medan dottern Catharina förblivit ogift till 49 års ålder.
Det låter lite märkligt, att en guldsmed blivit kämnär !


Det fanns en Salomon Feiff, som var kyrkvärd i Maria Magdalena 1702 t o m 1710 (fr o m 1711 är han skyldig en årsredovisning). Om denne var guldsmed framgår inte.


Det fanns en Salomon Feiff guld/silversmed verksam 1691-1723 8/5 (sista protokollsomnämnande i skrået). Enligt Upmark blev Johan Ståhles änka omgift med guldsmeden Salomon Feiff, död 1724. Vid bouppteckningen efter Maria Grå var Vice Ciämnären och uppbördzmmannen Salomon Feiff redan avliden. Denne och Maria hade 1736 två levande döttrar: Anna gift med ålldermannen uti guldsmedsämbetet M: Jacob Brunck och den ogifta dottern Jungfru Cicilia Feiff om 34 åhrs ållder. Det borde alltså ha varit minst 35 år sedan Maria Grå gift om sig med Feiff, alltså ca 1701 (Upmark uppger 1694), d v s fullt möjligt, om inte syster Anna Feiff  var mycket äldre (gift före 1724).
[F1a:115 (1736) p697]


I bouppteckningen efter kämnären Salomon Feiff 1733 uppges denne död 28/6 1724 (det begrofs 30/6 1724 en Camrer Feif i Maria Magdalena) gift Maria Grå. Stenhus i kv Överkikaren på Hornsgatan. Marias första gifte med guldsmeden Johan Ståle
[F1a:109 (1733) p708]


Enligt SBL är guldsmeden och uppbördsmannen en och samma person. Bäst att kolla begravningslängden i Maria Magdalena 1710 (2672 lik) samt en bit av den av 1711.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710)]   


Det finns flera källor, som kan tänkas veriiera eller motsäga identiteterna, t ex kämnärsprotokollen.


75
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2025-01-02, 00:50 »

1687 6 Maij Hustro Maria Grå begrafwit sin Sal: Man guldsmeden M: Johan Ståle uthi Kyrckian och sin egen graf…5 Wekors bisättning.
[Maria Magdalena LIa1:38 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1687) p87 No 344]


:Alltså död ca 1 april 1687 (Bouppteckning först efter 7 ½ år)
[F1a:49 p1579]


76
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-29, 20:33 »

Jag har i och för sig varnat för att många av uppgifterna inte beforskats, av mig åtminstone, men att de kunde vara användbara uppslag. Men det får ju vara måtta på ”givmildheten”. Jag kan nog inte redogöra för hur alla mina inläggs uppgifter tillkommit, men jag kan upplysa, att Didrik Ståle åtminstone lär ha haft en bror Johan silversmed:


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt 1636-1849
A3a Civilprotokoll
A3a:30    1691
p147 16 Dec Didrik Ståhle lämnar säkerhet för sin broders skuld, guldsmeden salig Johan Ståhle.


Vid denna källnotering har jag för åtta år sedan kommenterat, att en viss släktforskare (ej Carina !) uppgivit, att denne Johan varit gift med en Maria Gråå. Jag kan inte bevisa detta. Anna Wintz var f ö Hans Mårtenssons hustru – hennes faddrande kanske avspeglar Didrik Ståles påstående om släktskap. Att "Didrik guldsmed [Hising]" hade en bror, Johan, gift med en Maria Grå är nog en klipp-och-klistra-text – jag tar tillbaka den tills jag mot förmodan kommer ihåg upphovet. Notera dock, att en Hu: Maria Grå var fadder vid dopet av Didrik Hysings dotter, Anna, den 3/6 1679 i Riddarholmen fs i Stockholm. Det ruskiga är, att notarierna verkar ha haft svårt med att hålla rätt på namnen, så det finns exempel på förväxling av namn i de komplicerade mål, som Didrik Ståle härjade i.


I något rättsprotokoll uppträdde f ö en Eva Ståle som part, men det har jag tolkat som änkan Eva Ståles, d v s Eva Liffländer, Didrik Ståles änka.
Uppgiften om Didrik Ståles släktskap med Kanterbergarna kan jag styrka med skrivet dokument undertecknat av Didrik Ståle mano proprio. Det låter som att Hans Mårtensson (Kanterberg) haft ett första äktenskap med en syster till Didrik. Detta lär bli svårt att styrka.


Enligt
Upmark, Gustaf : Guld- och silversmeder i Sverige (Stockholm 1943) sid 67:
Johan Ståhle (Stahl) verksam 1677-1687 i Stockholm. Kallades ”Smalender”. Var gesäll 1675, mästare i silverarbete i Stockholm 1677 5 juli. Omtalas död 1687 20 juli. Änkan omtalas i [skrå-]protokollen sista gången 1689 9 oktober, blev omgift med guldsmeden Salomon Feiff i Stockholm


Åtskilliga föremål av Ståhle har utauktionerats, t ex en tjusig dryckeskanna för 90000 kr.


och Upmark sid 79:


Salomon Feiff verksam 1691-1724, son av Henrik Feiff, mästare i silverarbete i Stockholm 1691 14 juli. Gift 1694. Omtalas i protokollen sista gången 1723 8 maj.


Grå uppfattar jag som ett generiskt släktnamn, d v s namnet har uppkommit flera gånger helt oberoende av varandra. Jag har en anmoder, Margretha Mårtensdotter Gråå, född i Rimito i Finland runt 1620, död 1689 på Gotland. Detta kan jag styrka med bl a hennes egen namnteckning !


Peter Corall kan säkert vara en Peter Correl. Det räcker inte att snabbläsa mantalslängder.


Huruvida Didrik Hising hade en bror Johan är väl en hypotes, som måste bevisas. Jag har inte försökt, bara harvat fram alla namnomnämnanden i de olika längder som uppgivits. Däremot står det i något av dokumenten, att Johan Hising hade en syster Margareta. Han var väl skeppare ?


Mest nöjd är jag med fyndet av Didrik Hisings begravning efter genomläsning av minst 5000 begravningsnotiser. Det ruskiga är, att stora delar av befolkningen dog under pestattackerna. Sommaren 1709 hade vi Poltava, en dansk armé landsteg i Skåne 1709,1710 dog cirka 40 procent av Stockholms invånare i pestutbrottet, men det fanns de som lät snida vackra, dyrbara silverskålar....


77
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-29, 00:02 »
Mina ovan nämnda Hisingfynd och andra slumpfynd. Jag har bara hastigt skrivit av utan att veta, om Hising, Hysing eller Husing avses:


1705-02-24   Bokhållaren Johan Bruns Hustru begrafwen på kyrckiogården i kyrckians graf, för een Ringningh båhr och besta båhrklede.
[LIa1:56 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1705) p67 No 86]


   
1709-01-26   BagareEnckan Catharina Brun på kyrckgården i kyrckians graf.
[LIa1:60 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1709) p48 No 35]


   
1710-07-20   Stadzwachten Matz Bruns barn på kyrckiogården.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p71 No 144]


   
1710-08-06   Krögaren Peter Bruns barn sammanlades på kyrckiogården.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p94 No 266]


   
1710-10-07   H:r Didrich Hysings dotter på K:g: uthi K: graf med Båhr, niutit frij Jord.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p249 No 946]
:Didrik Hising vid liv !


1710-10-11   Inspectoren H:r Johan Bruns pijga på K:g: uthi K: g:.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p267 No 1034]   


1710-10-19   Didrich Hysing och des Son på K:g: uthi K: graf med Båhr, een ringning i alla Klockor och niutit fritt effter som han länge warit Kyrckiowärd wid denne Kyrckia.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p320 No 1304]
:Didrik Hising begravd tillsammans med 92 andra !


1710-11-02   Stadzwachten Matts Brun på K:g: uthi K: g: med Båhr.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p407 No 1817]   


1710-11-03   Inspector Bruns tienstegåße på K:g: uthi K: g: med Båhr 5.20.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p428 No 1938]   


1710-11-12   Skepparen Johan Hysing hyrt Bänckerum åth sin Hustru.
[LIa1:61 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1710) p597]   


1711   Quarteret Hackefiäll No 198 Enckian hustru Maria Hindrichsd:r.
[G 1 BA:10/13 (1711) Katarina östra p150]


1711-03,20   Bou efter Erik Olofsson Helsing och dess sahl: hustru Anna Larsdotter, som båda dött I november 1710. En arvinge Catharina Holm, gift med skepparen Johan Hysing.
[Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:71 (1711-1711) p722]


1715   Skepparen Johan Hijsing bänkrum med hu. 1715.
[LIa1:66 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1715) p153]


1718-12-25   Skepparen Johan Hysing dött.   
[F1A:87 (1719-1719) p448]
:f ca 1661


1718-12-30   Begrofs Skiepparen Sahl: Joh: Husing 57.
[Maria Magdalena FI:1 Död- och begravningsbok (1716-1728)]


1719-05-04   Bou. efter skepparen Johan Hysings änka Catharina Holm. Stenhus på Bastugatan. Ett barn på sitt 7 år gammalt.
[F1A:87 (1719-1719) p448]


1721   Indra Qvarteret No 43 För detta Inspectoren Georg Hysings hus, men nu ägare Rusthållaren Anders Elfving…
[G 1 BA:12/1 Stadens inre och södra 1721 p39]


1721   Vestra Qvarteret No 78 [guldsmeds]gesäll Jacob Hysing.
[G 1 BA:12/2 Stadens västra och östra 1721 p38]


1721   Östra Qvarteret No 127 Handelsm. Michael Hijsing och deß Hustru och lilla dotter 3 åhr.
[G 1 BA:12/2 Stadens västra och östra 1721 p72]


1721   Östra Qvarteret No 136 Cammereraren H:r Anders Wideman….Logerar en gaml: släkting wed namn Carl Arwedson Hysing.
[G 1 BA:12/2 Stadens västra och östra 1721 p77]


1721   Qvarteret Kamelen No 140 …logerar Inspectoren under Ammiralitetet i Carlscrona Wälborne Jöran Hysing med deß fru.
[G 1 BA:12/4 Norrmalms östra övre 1721 p160]


1721   Quarteret Träskbacken No 209 ägare till gården och qwarnen är BrukzPatronen Michel Hysing.
[G 1 BA:12/6 Normalms östra yttre 1721 p66]


1721   Quarteret Lindormen No 172 QoufferdieFahraren Sven Hysing med liten Sohn bebor denne sin egen gård.
[G 1 BA:12/7 Ladugårdslandet nedre och Blasieholmen 1721 p109]


1721   Kvarteret Nederland No 155 Maria Hysing arbetar på silkessahlen hos H: von Kempen.
[G 1 BA:12/10 Maria inre 1721 p69]


1721   Kvarteret Mullvaden No 352 Inspectoren Falcks änkia ifrån Rijga. Madame Brita Hysing i tienst.
[G 1 BA:12/10 Maria inre 1721 p134]


1729   Kvarteret Vildsvinet No 176 Gardeskarl Olof Hysing med sin hustru och 2:ne barn.
[G 1 BA:12/14 Ladugårdslandet övre 1729 p62]


1730   Qwarter Italien No 72 En piga Rebecka Larsdotter Hising hos hustrun Margareta And:dr Darell.
[G 1 BA:13/2  Norrmalm östra yttre och nedre. Ladugårdslandets nedre del 1730 p119]


1730   Qwarter Sumpen No 31 Gardesk: Olof Hysing.
[G 1 BA:13/2  Norrmalm östra yttre och nedre. Ladugårdslandets nedre del. 1730 p167]


1730   Qwarteret Jupiter No 60 LärfftCrämaren Lars Hysing.
[G 1 BA:13/4  Maria Magdalena inre 1730 p99]


1730   Qwarter Glasbruket det större No 54 Coufe. Siöman Olof Hising.
[G 1 BA:13/5  Katarina östra 1730 p88]


1731   No 7 Cooper. farareenka Cath. Hysing.
[G 1 BA:14/2  Ladugårdslandet övre och nedre och Blasieholmen 1731 p153]


1731   Stadens inre No 35 Handelsmannen Michael Hysing bebor egit Huus, deß hustru Margareta Frobohm.
[G 1 BA:14/3  Stadens inre, södra, västra 1731 p60]


1731   Stadens västra No 758 Contrafaitare änkjan Mad: Hysing med des dotter.
[G 1 BA:14/3  Stadens inre, södra, västra 1731 p33]


1731   Qvarteret Höga Stigan No 93 ogifta Maria Hysing över 60 åhr gammal.
[G 1 BA:14/4  Katarina östra, södra 1731 p47]


1731   Qvarteret Uhrwädersklippan No 115 Lärftekrämare L. Hysing m. hustru Justina.
[G 1 BA:14/4  Katarina östra, södra 1731 p60]


1738-05-20   Enkan Maria Hinrichsd:r på kiörkeg:n uthi K:s graf.
[LIa1:89 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1738) p516]
:Didriks änka ?


1739   Quarteret Bößan No 35 SiömansEnckan Brita Hysing.
[G 1 BA:16  Maria inre och västra 1739 p349]


1740    Kyrckiowärden Hindrich Hysing har tagit över Didriks skuld om 1940:27.
[LIa1:91 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1740) p49]   



1740   No 45 Väfwarlärgåßen Johan Husing 15 åhr g:l.
[G 1 BA:17/2 Norrmalms västra nedre och yttre övre. Kungsbacken, Sanden, Kungsholmen, Blasieholmen och Skeppsholmen 1740 p676]


1740   Quarteret Träskbacken No 25 Gardessoldat H. Hising.
[G 1 BA:17/3 Norrmalms östra övre och västra övres halva del. 1740 p161]


1740   Quarteret Apotekaren No 156 Handelsman Michel Hijsings gård hyrs av…
[G 1 BA:17/3 Norrmalms östra övre och västra övres halva del. 1740 p178]


1740   Quarteret Apotekaren No 157 Handelsman Michel Hijsings 2:a gård hyrs av….
[G 1 BA:17/3 Norrmalms östra övre och västra övres halva del. 1740 p179]


1740   Quarteret Reepslagaren No 50 Gardessoldat Olof Hising med Hustru.
[G 1 BA:17/3 Norrmalms östra övre och västra övres halva del. 1740 p336]


1740   Quarteret Siöhästen No 113 Siömans Enkan Cat: Hising 50 åhr gl:.
[G 1 BA:17/3 Norrmalms östra övre och västra övres halva del. 1740 p360]


1740   Maria västra Qvarteret Fothangeln No 129 för detta Lärfts Cremaren Lars Hußing, deß Hust: bor på annat ställe.
[G 1 BA:17/6 Maria inre och västra 1740 p369]


1740   Maria västra Qvarteret Katthufwud No 51 SiömansEnkian hust: Brita Hysing hiälper ett litet barn, har hos sig sin halfsyster Sophia Lillström 28 åhr.
[G 1 BA:17/6 Maria inre och västra 1740 p443]


1740   Maria västra Qvarteret Kattrumpan No 164 Guard: Corpralen Hysing, deß Hust:.
[G 1 BA:17/6 Maria inre och västra 1740 p506]


1741   Stadens inre No 33 Distillatoren Starks arfwingars hus bebos af … fiskardottren Cath: Hysing iemte systersonen gåßen Joh: Fried: Schöne.
[G 1 BA:18/2  Stadens inre västra 1741 p31]


1741   Stadens inre No 101 …..gåßen Petter Hysing 16 år.
[G 1 BA:18/2  Stadens inre västra 1741 p92]


1746-02-21   No 58 underofficeraren Swen Hijsings Barn dött.
[Maria Magdalena FI:2 Död- och begravningsbok (1744-1765]


1747-04-18   No 120 Contoirs Betienten Robert Hising 48 dött.
[Maria Magdalena FI:2 Död- och begravningsbok (1744-1765]


1747-06-20   No 228 Fouriren Sven Hysings Lilla Barn dött.
[Maria Magdalena FI:2 Död- och begravningsbok (1744-1765]


1748-03-18   No 71 Strumpwäfuare Gesäl:n And. Husings Hustru.
[Maria Magdalena FI:2 Död- och begravningsbok (1744-1765]


1754-01-07   Fru Margreta Hysing död af ålder 75.
[Maria Magdalena FI:2 Död- och begravningsbok (1744-1765)]


1758   Vattuman No 161 Krögaren Johan Arens Inhyst Madame Hijsing med dott Anna Stina och son Eric.
[AIa:1 (1737-1763) p338]


1766-04-14   Herr Peter Coralls enka, fru Apollonia Hysing död 75 år.
[Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:206 (1766-1766) p293]
:Didriks första dotter född 1690-01-01 ?




78
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-28, 23:30 »
(Måste man gå en kurs för att kunna skriva i det här forumet - helt hopplöst att transportera en text från ett Word-dokument ograverat ?)

Först ska jag erkänna, att jag bott i Stockholm stad sedan 1960 ! Jag försökte bara uppmuntra till distansforskning i stadens arkiv.

Bouppteckningen efter Margareta Mårtensdotters första make Henrich samt hennes avvittring av dottern Maria Henrichsdotter kan definitivt ha ägt rum utanför Stockholm. Konstigt är däremot, att lysningssedel för Maria inte utställts i Justitiekollegium i Stockholm, för hon bodde bevisligen 1663-1677 med sin styvfar Ludwig Briant i Stockholm. Denne var visserligen rätt upptagen 1676. Under våren och sommaren var han kapten på slagskeppet Hieronymus och deltog tappert i det för svenskarna katastrofala slaget vid Ölands södra udde. Hemsläpat och reparerat gick skeppet till sjöss igen på sensommaren. Under året fick Ludwig med sin andra fru en dotter, vars födelseplats inte gått att återfinna. Eftersom Ludwig även var chef för båtsmanskompaniet på Gotland kan familjen ha varit där under en tid, men kyrkböcker saknas för trolig vistelseort. I december var de hemma i Stockholm igen, men då var Ludwig sjuk (frånvarande i amiralitetsrätten). Jag vet inte, vad som gällde vid lysning  under så komplicerade förhållanden. Maria uppgavs vid lysningen sakna löftesman, men en lysningssedel måste hon ju ha haft. Man kan inte få veta allt….

Att det finns brister i gängse redovisningar av adelssläkter är ett faktum. En av dessa framgår för den uppmärksamme av den nu aktuella diskussionen. På min göralista har jag en uppsats om detta förhållande. Jag har i flera fall påvisat att personer inte ens ligger i uppgiven grav, att gravhällar feldaterats med ett år eller så.

Jag avhåller mig medvetet från djupare diskussioner om släkten Hising m fl, eftersom Jan och andra gjort systematiska studier. Didrik guldsmed får räcka som gemensam nämnare. Mycket av mina fynd kan vara redan kända uppgifter och säkert överlappar jag en del av gjorda redogörelser, men hellre en uppgift för mycket än en för lite – sovra !

Efter att ha plöjt tusentals sidor begravningslängder, förmyndarkammarprotokoll, bouppteckningar m m har jag en del att redovisa. Återigen – Briant är min huvudsläkt, varigenom jag har intresse av Ludwig Briants styvdotter Maria, gift med guldsmeden Didrik Hising. I förbifarten har jag plockat upp ett och annat om Hysingar och Brunar, men räkna inte med att jag noterat alla sådana ! Uppsök den angivna källan, där även mera text återfinns.

Huvudnyhet: jag har äntligen hittat Didrik Hijsings död 1710 tillsammans med 2671 andra pestoffer detta år bara i Maria Magdalena. Man kan notera att Upmarks ”var död 1715, 26 april” är en slirig upplysning, men att alla auktionsverkens uppgift om Didriks verksamhetstid till 1701 kan vara riktig. Jag har sannolikt hittat hans förstfödda dotter död 1766. En hypotes är, att Didriks son Henrik, född 1685 28/4, kan ha blivit kyrkvärd bortåt trettio år efter fadern och är en sannolik övertagare av Didriks skuld till kyrkan.

Pinsamt nog finns inga bouppteckningar efter vare sig Didrik själv, eventuelle sonen Henrik eller Didriks änka. Hon var ju yngre än Didrik och kan ha överlevt denne med 40 år ! Det är inte heller säkert att hon identifierats så tydligt rätt många Maria Henriksdotter fanns det ! En tänkbar begravning av den aktuella Maria Henriksdotter ägde rum 1738. Den tänkbare sonen till Didrik, Henrik, blev kyrkvärd och debiterades Didriks skuld 1740. Detta skulle kunna betyda, att änkan dött, boet skiftats och denne son tagit öve skulden m m.

Jag ska kolla verifikationerna till skuldposterna för 1738-1740, liksom begravningssedlarna – kanske de avslöjar något om de berörda. Dessa verifikationssidor fotades ju av någon anledning inte av mormonerna. De innehåller ofta en del smått och gott av intresse.


Nedan är mina Hisingfynd och andra slumpfynd. Jag har bara hastigt skrivit av utan att veta, om Hising, Hysing eller Husing avses:

(jag fortsätter i ett följande inlägg för att slippa göra om allt om och om igen)


79
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-28, 23:09 »
Jag har inte forskat på Ståhle, men Didrik Ståhle kom att spela en stor roll i Ludwig Briants och dennes änkas liv, varför jag fått lägga ner mycket arbete på honom.


Didrik var bl a amiralitetskommissarie, slottsproviantmästare, handelskommissarie.


Han var gift med Eva Liffländer. Didrik Ståhle upgav själv, att Ludvig Briant varit ”gift med mitt syskonebarn Prowiantzmästaren Sahl: Hans Canterbergz dotter” (jag tvivlar på att detta ens var sant eller att utsagan var korrekt återgiven).


Didrik Ståhle hade en bror, guldsmeden Johan, verksam i Stockholm 1677-87, död 1691. Gift med en  Maria Grå, död före dec 1691.


Didrik dog 1692 21/8 och efterlämnade en gigantisk härva av mer eller mindre oavslutade affärer.


Didriks änka gifte om sig med bokhållaren Olof Biörnmarck 1695. Denne övertog inte bara änkan och åtta barn, han tog över ett gigantiskt dödsbo, som kom att uppta hela hans tid under minst nio års tid, då dödsboets arkiv med tusentals handlingar började brinna – då gav han upp och begärde att få lön för dessa nio år à 300 Dlr/år plus ränta. Kärlek ?


Om man vill sätta sig in i rättsapparaten, då skall man följa Ståhle/Biörnmarck.


Didrik Ståhle var en riktig lirare. Han uppträdde som bank med tvivelaktiga metoder. Med total kunskap om rättsapparaten satte han i system att låna ut pengar mot panter i fast egendom, inte sällan till dödsbodelägare. Han pressade utsatta motparter till förlustbringande eftergifter och bevisligen (enligt min forskning) ”diluterade” panter genom i praktiken pantande av panter och falska uppgifter till goda vänner i hovrätten m fl. Ludwigs änka fick ägna några år åt kampen mot Ståhle men vann till slut, för hon var en modig och envis kvinna, men bidragande var kanske Didriks frånfälle.

80
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-28, 21:39 »
Jan, här ett exempel på AI-läst handskrift:


Read&Search


(lustigt nog med signum avvikande från NAD:s).


Information om Stockholms Stadsarkivs projekt:


Read&Search


Riksarkivets projekt:


Maskintolkning av handskrivna källmaterial - Riksarkivet


81
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-28, 18:18 »
Bra besked, Ulf "


"lättlästa sidor" var mitt spontana omdöme baserat på de exempel, som jag beskådat. Det är inget omdöme om projektets metodik.


Innebörden i att "kunna läsa" handskrifter kunde vi ha en intressant diskussion om, när vi ses !


Jag har ju i mitt yrkesliv följt utvecklingen av AI och tillhörande tekniker sedan början av 80-talet och har väl utvecklats från tvivel till sund skepsis. Jag har testat att föra en diskussion med robotar om bl a genealogisk forskning, som jag har kunskaper om, och det har varit "Goddag, yxskaft". Men robotarna är ju fostrade att vara hövliga, så de ger upp och ber om ursäkt. Ett tips vid kontakt med en eller annan kundtjänst: var ohövliga, så blir ni direkt kopplade till den mänskliga betjäningen !

82
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-21, 23:43 »
Utöver de 700 hyllmetrarna har man de olika kämnärsrätternas handlingar med ytterligare några hundra hyllmil:


Stockholms kämnärsrätter - NAD


för att inte tala om hovrätternas arkiv, som har en del digitaliserat: dels aktsamlingar i Liber causarum, dels mål- och partsförteckningar i Janus Regius.


Många av de nu omnämnda Söderborna hade säkert ärende till Södra kämnärsrätten, som låg i Södra stadshuset, numera Stockholms stadsmuseum. Byggnaden är bevarad från 1690-talet. Man började bråka där, rätten kommunicerade med olika kollegier, t ex Ämbets- och Byggnadskollegiet, Handelkollegiet och Politiekollegiet. Efter domslut kanske någon part appellerade och då hamnade man i Rådhusrätten ”nere i sta’n”.


AD har ju digitaliserat en hel del, Riksarkivet/SVAR håller på. Man får botanisera och kolla, vad som blivit gjort.


Det pågår åtminstone två projekt med AI-stödd läsning av protokoll. Stadsarkivet har valt ut volymer av olika slag för att utveckla metodiken. Jag vet inte, om det finns förteckningar, men ibland stöter man på en sådan volym i förteckningarna. Resultaten är imponerande, men tillför knappast något för en van läsare. De har medvetet valt lättlästa volymer, men AI-roboten saknar ju begrepp om, vad som avhandlas.


Civilakterna känner jag inte till någon digitalisering av.


Det går ju att beställa kopior från Stadsarkivet. För ordinär läskvalitet är kostnaden rimlig och min erfarenhet av Stadsarkivets service är mycket god. Även för en som bor i Staden, så är det ju inte gratis med bilmil, parkeringsavgifter och –boter !


Av de nu nämnda civilakterna har jag själv tagit drygt hundra foton, som du kan få kopiera via Google Drive (skicka personlig mejladress). Du ska bara ha klart för dig, att de i sin tur spretar ut till protokoll och annat, så risken finns, att du blir frustrerad – eller så fascinerad, att du blir prenumerant på hundratals fotografier från arkivet !


Jag vet inte, om Maria Henrichdotter, som gifte sig 1677 med guldsmed Didrik Hising, dog före Didrik, men har inte helt givit upp om kunskap därom. Hon är om möjligt ännu svårare än Didrik att spåra. Jag har sökt i namnregister efter de båda för överskådlig tid utan resultat. Jag befarar, att han/de flyttade ut på landet. Jag ska åtminstone tröska begravningslängderna i Maria ett tiotal år till….


En liknande fråga gäller hennes ursprung. Jag antar, att Margareta Mårtensdotter måste avvittra dottern efter sin förre man Henrich före giftermålet med Ludwig 1663 och i bouppteckningen efter henne 1668 uppges dottern Maria Henrichsdotters innestående arv efter sin far och sin farmor (!) undantas, omhändertaget av hennes förmyndare (utan namn). Jag har letat i Justitiekollegiet och förmyndarkammaren efter mera information om avvittring o/e förmynderskap 1655-1663, men icke. Begäran om lysning borde ha ingivits, men inte heller detta har återfunnits. Nästa idé var, att detta arv kanske skulle lösas ut vid Marias giftermål 1677, men hennes, makens eller ev faderns namn (detta är dock nästan obekant) finns inte i förmyndarkammarens protokoll då heller, liksom inte heller beslut om hennes lysning. Vid styvfaderns, Ludwig, bouppteckning var Maria gift med Didrik och nämns inte ens som arvtagare. (Annars är Justitiekollegiet och förmyndarkammaren en källa, som bör inventeras. Där ska bl a förmyndarskap registreras och redovisas, lysning tas ut, bouppteckning beslutas. Frågan är om alla rutinärenden protokollfördes. AD har de första ca 100 åren. Bruun var ett vanligt namn, t ex 1658, 1659, 1676 !).

83
Tack för tipset ! Jag har ägnat den mannen mycken tid och skrivit en lång artikel om honom. Den blir, om inte annat, en illustration av, vad man kan gräva fram i Stockholmsadministrationens handlingar och, i bästa fall, en lektion i stadens styresskick på den tiden. Runt 275 källhänvisningar.


Jag vill inte vara så förmäten, att jag publicerar en referens, innan jag själv sett artikeln i tryck, men den är alltså inplanerad för trycket i mars och nu föremål för inredigering. Jag kommer att ge en hänvisning här, när den kommit ut.


(Jag förbereder lite svar under Hising).

84
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-19, 23:24 »
Här en del fynd, som kan leda framåt. Jag har inte koll på, vad som redan publicerats – jag har bara svept fyra källor.


Didrik är nu mera inringad, men ser ut att vara på väg från trakten, på obestånd.


Den tidigare nämnde Hans Hysing, tänkbar son till Didrik Hising 1678, uppges i vissa engelska konstkretsar ha börjat sin bana 1691-1694 som guldsmedslärling, vilket skulle passa med en guldsmedsfar. Om en sådan ung lärgosse noterats i ämbetet, vet jag inte. Inga källhänvisningar till dessa uppgifter eller till födelsetiden. Han blev inte begravd i Svenska kyrkan, Ulrika Eleonora, i London 1752-1753, men han kanske såg sig som engelsman efter ett halvsekel i London. Dödsdatum uppges i alla sammanhang som okänt.


Om skepparen Johan med syster Margareta var syskon eller barn till Didrik, kan ännu inte säkert avgöras. Didrik kan ju ha hunnit med flera äktenskap före det med Maria Henrichsdotter 1677.


1702-01-03 Margareta Hysing dött. [F1A:60 (1702-1702) p905].


1702-03-11 Margareta Hysing begravd. [LIa1:53 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1702) p86].


1702-03-11 Didrik Hijsings barn begravet. [LIa1:53 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1702) p87]. ->Didrik levde.


1702 Kyrkovärden Didrik Hisings gård i Jupiter Det mindre No16 nu bortsåld. [G 1 BA:8/1 (1702) p7].
 ->Didrik levde, ej guldsmed.


1702-10-08 Bou efter Margareta Hysing g Urban Gieding. Skepparen Johan Hysing förmyndare för barnen: 12, 8, 4 år gamla. De bodde i egen fastighet på Hornsgatan. [F1A:60 (1702-1702) p905].
 ->Margareta Hysing f ca 1653-1669 ?


1704-09-29 Urban Geding g Margaretha Hijsing dött. [F1A:64 (1705-1705) p119].


1704-11-26 Bou efter skeppskaptenen Sal Urban Geding, änkan Elizabetha Horn. Fö sal Hustru Margaretha Hysing är syster till skepparen Johan Hysing, som är förmyndare för barnen till fö hu Margareta: 14, 10, 6 år gamla. Samma fastighet på Hornsgatan som 1702. Kyrkvärden (Didrik) Hysing skyldig för hyra. [F1A:64 (1705-1705) p119].
 ->Didrik levde troligen, åtmnstone bott hos Margareta.


1705 Skeppare Urban Giedings änka bebor egen gård i Ormen, Maria. [G 1 BA:9/1 (1705) p17].


1711 Skepparen Johan Hysing med sin Hust kost hos sin svåger Samuel Bruun i Jupiter No 7. [G 1 BA:10/15 (1711) p15]. -> Samuel Bruun är Johans (andra) systers man eller hustrus bror ?


1711 Skiepparen Samuel Bruun med sin Hustru bebor sin egen gårdh i Jupiter No 7. [G 1 BA:10/15 (1711) p14].


1715 Skepparen Johan Hijsing bänkrum med hu för 1715. [LIa1:66 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1715) p153].


1718-12-25 Skepparen Johan Hysing dött. [F1A:87 (1719-1719) p448].


1718-12-30 Begrofs Skiepparen Sahl: Joh: Husing 57. [Maria Magdalena FI:1 Död- och begravningsbok (1716-1728)]. ->f ca 1661.


1719-05-04 Bou efter skepparen Johan Hysing, änkan Catharina Holm. Stenhus på Bastugatan. Ett barn på sitt 7 år gammalt. [F1A:87 (1719-1719) p448].


85
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-19, 17:30 »
Bara ett snabbt svar gällande civilakter. Jag återkommer med en del nya fynd.


Civilakterna återfinns fysiskt hos Stockholms Stadsarkiv.
Större mål har samlats under en egen samling:
Civilakter 1660-1730 | Hitta i arkiven | Stockholms Stad
med en lappkatalog över civilakterna:
Civilakter 1660-1730
Där kan du botanisera efter Brun m fl namn.


Själva akterna hör till arkivet Stockholms Magistrat och Rådhusrätt och finns katalogiserade här:
Stockholms Magistrat och Rådhusrätt - NAD (ca 700 hyllmeter !)
Det är enorma volymer – mina nämnda två akter är på över 100 sidor. Därtill kommer hänvisningar till protokoll i rådhusrättens domstolar, kämnärsrätter och kollegier. Man kan inte nöja sig med civilakterna, alltså. De innehåller visserligen ibland protokollsutdrag men framförallt  inlagor från parterna och besluts- och delgivningshandlingar från domstolar och kollegier. Det är ett mycket fascinerande stoff, som lär en hur staden fungerade på den tiden och hur olika aktörer bar sig åt. I min artikel om Ludwig Briant redogörs för detta i fall relaterade till honom. I min kommande artikel om en annan Briant får man frossa i alla myndigheters orgier i mer eller mindre ärliga eller obskyra manövrer. Om man är intresserad och tar sig tid, så är det inga stora svårigheter med orienteringen i materialet: oftast har volymerna namnregister, protokollen är väl daterade och systematiskt uppställda med partsangivelser i marginalen. Man får vänja sig vid den långsamma rytmen med instämning, procedurella resolutioner, planeringsmöten o s v så att en tvist kan rulla på i flera år om inte decennier. På kuppen blir man lite bekant med personligheterna – för en del var detta bara ett spel och de tycks ha tillbringat mycken tid i rättssalar.

86
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-15, 16:33 »
Andreas,
 
Jag har inte djupare kunskaper om släkten/släkterna.
 
Det kan säkert vara, som du uppfattat, men ta det inte för givet p g a skillnaden i stavning.
 
Namn har förvrängts och felstavats i alla tider. Ibland har detta lett till olika praktik i olika släktgrenar.
Det som ser ut som ÿ kan vara ett y, men också det diakritiska tecknet ij, för långt i. Noggrant skrivet ska det gå att urskilja, men skrivaren kanske har en otydlig distinktion mellan bokstäver. Denne har också en uppfattning, som kan vara felaktig, kanske en otydlig förlaga. I modern tid är det många, som inte vet skillnaden, även experter på kulturhistoria och antikviteter.

87
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-15, 00:23 »
Jag kom på, att Didrik ska ha haft en förstfödd son Hans (efter farfar !), född i Stockholm 1678, som blev en framstående konstnär i London, dit han flyttade ca 1700. Jag har inte hittat födelsenotisen.

88
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-14, 21:16 »
Sven Donners Dryckeskanna var inte gjord av Didrik (stämplarna).


Vad som menas med ”verksam i Stockholm 1676-1701”, kan man undra. Att inga alster efter 1701 är kända ? Att ämbetet noterat detta, vilket inte låter troligt ? Varifrån har auktionsföretagen fått sin information ?


Didrik hade troligen flyttat och dött senast i början av 1715. Att han nämns i Stockholmsämbetet borde tyda på, att han varit medlem till sin död. Om detta var möjligt med verksamhetsort annan än Stockholm, vet jag inte, men tror, att han flyttat någon gång 1702-1715 till en annan församling i Stockholm. Någon bouppteckning har jag inte hittat, så det verkar svårt att systematiskt leta rätt på honom och hans hustru/änka.

89
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-14, 17:37 »
Didrik blev bisittare i ämbetet 1695 14/3, men befriades på egen begäran från den sysslan 1699 22/11. Då bodde han "långt ut på Södermalm" (hade lång resväg !) och klagade över att inte ha mycken profit av sitt yrke (reskostnader ?). Detta senare kan vara förklaringen till skuldsättningen som kyrkvärd.
 
Den som känner särskilt för denne silversmed, kan ge sig ut på jakt efter något av hans konststycken. Folk har under århundradena inte så ofta kastat vackra silverföremål, så dessa finns ofta i cirkulation och dyker ibland upp på auktioner. Några säkert välplacerade tusenlappar erbjuder sig !
 
Jag kollade nu och ser man på :
-          En vinkanna såld på Bukowsis för 110000 SEK. Ännu intressantare, man uppger silversmeden som ”Didrik Hansson Hysing, (verksam i Stockholm 1676-1701)”. Jag brukar säga, att det gäller att hitta det man inte söker ! Inte nog med det.
Proveniens: Finska församlingen i Stockholm.
Murray, Robert, 1954: Finska församlingen i Stockholm (Svenska kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag 1954) Sid. 78-79


-          Vidare en bägare såld på Auktionshuset Kolonn för 8000 SEK. Man uppger silversmeden som ”Didrik Hansson Hysing, verksam i Stockholm 1676-1701”
Årtalet 1701 är intressant. Antingen flyttade han eller så dog han då. Möjligen kan han ha blivit sjuk och overksam, därmed på obestånd, som historien antyder. Mycket riktigt - Fr o m 1702 upptas Didrik bara som debitor till kyrkan och overksam som kyrkovärd. Vad hände med honom detta år ?

Detta är bara inte klokt….
       
-          En dryckeskanna skänkt av en Sven Donner, verksam 16801722, såld på Uppsala Auktionskammare för 56000 SEK. Graverad text: ”Jag Sven Donner Denna Käradest(?) begare Gifver iag till Min Hustru Susanna Hysing till morgon gåfva”. Proveniens: Sven Donner (16931755) gästgivare i Ålem (vid Kalmar), stamfader för adliga ätten af Donner nr 2108. Gift i sitt 2o med Susanna Hising (16901728) år 1715. Det framgår inte, om Didrik hade utfört smidet.


-          En bägare av Didrik Hansson Hysing såld på Uppsala Auktionskammare för 155000 SEK. Utförd före 1689. Litteratur och proviniens……

90
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-14, 13:20 »
En snabb genomgång av mantalsregistren för 1676 gav följande Hisingar, dock ingen Didrik:


1676 Norrmalm o sydvästra Kungsholmen och Blasieholmen
p154 Hising Nils


1676 Norrmalms östra
p206 Hysing Jonas


1676 Ladugårdslandet
p254 Hysing Jakob
p263 Hysing Jakob, Anders


1676 Södermalms västra och inre
p363 Hysing Elias


 
Att Didrik blev borgare i Stockholm 1676-06-01 stämmer ju bra med att han blev mästare 1676-04-22 och benämndes borgare vid vigseln 1677-01-06.

91
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-14, 00:16 »
Återigen – Hising är bara en exkursion i min Briantforskning, så det finns luckor och ofullbordade sökningar, men jag svarar gärna så gott jag kan.


Var Didrik befann sig 1676 är väl en öppen fråga. Att han gifte sig i brudens församling var väl det normala.


Har du tittat i skråhandlingarna på KB ? Han kan mycket väl vara omnämnd där som gesäll, förutsatt, att han fortsatt var knuten till en Stockholmsmästare. Jag utforskade en silversmed Briant för några år sedan och fördjupade mig då i skråhandlingarna. Det finns en s k inskrivningslängd, där personaliaförändringar noterades. Handlingarna är relativt omfattande och ligger i KB:s handskriftssamlingar, som man under närmast polisiär bevakning får beskåda på plats. Om du vill, kan jag skicka förteckningar.


Du känner väl till G1BC Register till mantalslängder och mantalsuppgifter (1652-1896).

Ja, 30 Decembr. 1718 Begrofs Skiepparen Sahl: Joh: Husing – jag läste snett på raden i mina noteringar. Jag kan tillägga, att det i kyrkoräkenskaperna står: Skepparen Johan Hijsing [hyrt] bänkrum för sig och sin hu 1715. Det får anses säkert, att det är samme man.
 (LIa1:66 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1715) p153)


Om Stora Barnhuset finns det massor av dokumentation, som jag använt mycket (för en kommande artikel). Protokoll och räkenskaper t ex, beslut i olika kollegier. Finns i Stockholms Stadsarkiv. De som hade ansvarsposter där - direktör, bokhållare, preceptor,…. - är helt säkert omnämnda åtskilliga gånger.


Jag har inte stött på någon Elisabeth Hising, men Didrik hyrde 1690 ”sal hustru Elisabeths gård”-
 (LIa1:41 Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer (1690) p14)


De barn till Didrik, som jag noterat är:
1679 Anna (farmor ?)
1680 Margareta (mormor)
1685 Hindrich (morfar)
1687 Didrich (far)             
 1690 Apolonia

Mot mitten av 1700-talet skymtar en Lars Hijssing, en Sven Hysing, en And. Husing i begravningslängderna.


Johan Hysing skeppare är 1711 mantalsskriven i Maria Magdalena Inre. Jag tror, att du där kan se släktskapet med Brun verifierat:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=889%2C518%2C5808%2C2976

92
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-13, 00:25 »

Jag har inte forskat direkt i släkten Hising, men gjort en del utflykter m anl av ingiften. Jag har inte koll på, vad som redan är känt i anslutning till ovan nämnde guldsmed Didrik. I tillägg till ovan fynd i samlingarna och upplysningar under rubriken Briant gällande Ludwig Briants familj kan jag ändå nämna ytterligare några flera framgrävda uppgifter – om dessa inte är bekanta, så kan jag redovisa mina källor.


Guldsmeden Didrik Hising blev mästare, silversmed, i Stockholm 1676 22/4 efter att ha gått i lära sedan 1661. Han kan ha varit född redan på 1630-talet, dock senast i början av 1640-talet. Han skyndade sig som nybliven mästare att fria, för redan den 1677 6/1 vigdes han i Hedvig Eleonora vid Maria Hindrichsdotter, som då var bara 16 år gammal (”om 8 år” vid bouppteckningen efter modern 1668 29/7) ! Maria bodde då i denna församling hos sin styvfar Ludwig Briant med dennes andra fru.


Exakt hur Didrik rörde sig, har jag inte klarlagt, men, som framgår under rubriken Briant, fick han och Maria sina första barn 1679 3/6 och 1680 28/9, döpta i Riddarholmens. Ett av dessa barn begravdes i Riddarholmens 1681 4/1. Sedan döptes åtminstone tre barn i Maria Magdalena: 1685 28/4, 1687 30/12 och 1690 1/4. Fr o m 1691 saknar Maria Magdalena födelsebok till 1715, men de fick säkert flera barn.


Fr o m 1690 var Didrik kyrkovärd i Maria Magdalena och förblev så åtminstone t o m 1701. Därefter står han upptagen för en stor skuld år ut och år in (åtminstone till 1736), men någon verksamhet framgår inte.


Enligt guldsmedsämbetet var Didrik död 1715 26/4. Det märkliga är, att han inte någonsin benämns salig i kyrkans räkenskaper.


Jag har inte gjort någon uttömmande sökning efter Didriks död, än mindre efter hans hustrus/änkas, men han begravdes åtminstone inte i Maria Magdalena 1714 eller 1715. Hustru Maria skulle ju ha kunnat leva till 1750-talet, varit gift flera gånger, till slut flyttat till något barn ute i landet !


En skeppare Johan Hising har bänkrum 1715, dör 1716.




Om någon vet något mera, skulle jag vara intresserad av detta också.


93
Jag svarar om Hijsing under diskussionen av det namnet.


Jag har gjort betydande men fåfänga ansträngningar att hitta något om Margareta Hansdotters första make Henrich, men jag kan inte utesluta att något ändå finns att läsa någonstans.


Margaretha Hansdotter gifte sig med Ludwig Briant i Jakobs församling 8/2 1663 och dog i Jakobs församling 5/2 1668, så Henrich hade uppenbarligen dött väl före 1663, men inte i Riddarholmens församling.


Maria Henrichsdotter kan ha dött t ex i Jakobs församling (utan tidiga dödböcker) >1680. Hon var född ca 1660 (se nedan).


Bouppteckningarna:         
1)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:10 (1668-1668) p1305 (Maria H:s ålder).
2)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:35 (1685-1685) pp681, 687, 613
3)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:64 (1705-1705) p542
4)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:112 (1735-1735) del 1 p208
5)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:140 (1746-1746) del 2 p658
samt civilakterna gällande arvstvister:
1)      F2a:387 1704, akt 73 och möjligen
2)      F2a:396 1705, akt 32
med tillhörande protokoll i kämnärs- och rådhusrätter innehåller bl a information om Kesmacher och Anna Maria Briant.

94
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2024-12-02, 23:16 »
Svar på frågor om guldsmeden i Stockholm Didrik Hijsing ställda under Briant:


Det finns sannolikt ett släktskap mellan guldsmeden Didrik Hijsing och syskonen Margareta Hijsing samt skepparen Johan Hijsing, för namnet är inte så vanligt. Jag har dock inte utforskat släkten Hijsing.


Bouppteckningarna:         
1)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:10 (1668-1668) p1305
2)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:35 (1685-1685) pp681, 687, 613
3)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:64 (1705-1705) p542
4)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:112 (1735-1735) del 1 p208
5)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:140 (1746-1746) del 2 p658
samt civilakterna gällande arvstvister:
1)      F2a:387 1704, akt 73 och möjligen
2)      F2a:396 1705, akt 32
med tillhörande protokoll i kämnärs- och rådhusrätter innehåller bl a information om Didrik Hijsing och hans ingifta släkter.


Jag har noterat, att Didrik guldsmed hade en bror Johan, gift med en Maria Grå (som dog före dec 1691). Ta det som ett uppslag vid läsandet av ovanstående källor.


Det finns en liksedel 22 Februarij 1689 …För Fordom M:r Hanß Hijsings lijk (Jakob och Johannes LId1:15 (1689) Liksedlar)

95
I min artikel


Haimdagar nr 3-4 2018, ss. 20-61:
En gotländsk stockholmare i krig med Danmark - Ett sjöofficersöde under 1600-talet


återfinns en omfattande dokumentation av skeppskaptenen Ludvig Briants familj samt öden och äventyr i de svenska sjökrigen.
Tidskriften finns på några större arkiv, lösnummer kan beställas via
 mailto:info@haimdagar.se
Frågor och invändningar ska jag försöka besvara här eller per mejl, uppslag och idéer är välkomna.


Beträffande de ovan aktualiserade frågorna kan jag berätta, att
-          Linvävaren i Karlkrona, L. Fredrik Briant, vet jag ingenting om
-          Isak Briant, ”amiralitetslöjtnant & skeps-capitain”, vet jag ingenting heller om
-          Faddern 1679 ”Cap: Ludowich Briant" med största sannolikhet var den av mig skildrade skeppskaptenen Ludwig Briant. Han var vid den tidpunkten pensionerad p g a svåra brännskador och förlamning ådragna på skeppet Hieronymus
vid slaget på Malmö redd i juli 1677. Han blev vid tillfället fängslad och förd till Köpenhamn, varifrån han så småningom blev utväxlad
-          Guldsmeden Didrik Hijsing var gift med Ludwig Briants första hustrus (Margaretha Hansdotter) dotter i hennes första äktenskap, Maria Henrichsdotter.
-          David Breant var son till Isak Breant, vars eventuella släktskap med Ludwig Briant och dennes släkt inte är på något sätt känt
-          Ludwig Briants dotter Anna Maria, född den 14 februari 1664 i Stockholm gifte sig mycket riktigt med konstsmeden Johan Johansson Kesmacher 1685

96
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hamnade farmors far i klistret ?
« skrivet: 2024-10-20, 20:29 »
Min frimärkssamlande bror har efterlämnat drivor av post till och från släktingar under över hundra års tid, men just farmor skrev tydligen aldrig vare sig kort eller brev. Bara att tröska på med inte fullt så spännande forskning....

97
I äldre domböcker avslutas ofta avsnitt, ibland t o m meningar, med ett eget punkttecken, som ser ut som ett litet p. Vet någon ursprunget för tecknet ? Man kunde tänka sig en förkortning för periodus (satsslut), eller punctum.

98
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hamnade farmors far i klistret ?
« skrivet: 2024-03-02, 17:30 »
Jag har gjort en inventering av ättlingar till den misstänkte fadern (jag inventerade alla sysslingar 1994, så det var nu snabbt gjort). Det finns två sonsonsonsöner till den tänkte fadern i livet, alla led från dessa bakåt är döda. liksom min far, farfar och farmor. Det kan finnas några fler ättlingar ett led närmare urfadern, med blandad könslinje. Det verkar inte vara så lysande förutsättningar, mitt Y-DNA har jag ju fått av farfar. inte av farmorsfar.

99
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hamnade farmors far i klistret ?
« skrivet: 2024-03-01, 19:28 »
Jag fick följande svar från Sjölund & Co: "Vi skulle hellre rekommendera att du själv (eller om det finns någon släkting som är närmre henne i generation), testar sig och arbeta utifrån vad det ger."


Det är mycket som är möjligt men inte allt är lika praktiskt genomförbart.


Jag börjar med att utsöka rättsapparaten, därnäst att leta agnatiska linjer från farmors far till idag.

100
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hamnade farmors far i klistret ?
« skrivet: 2024-02-27, 19:25 »
”Synd” för jag är intresserad av kriminologi ! Jag kan spara brev för eventuell framtida användning. Jag tänkte, att farmor ändå måste ha hälften av anlagen från sin far och jag ha fått teoretiskt en fjärdedel av dessa, gör en åttondedel av klistrets, men det kanske är en för svag koppling ?


Det är över trettio år sedan jag utforskade mitt fäderne (då kyrkböckerna låg i prästgårdarna). Sedan dess har jag lärt mig mycket om rättsväsende mm, så det vore naturligt att ta upp eventuella domstolsspår först.


Farmor hade ju många syskon, bröder och systrar, så det finns säkert ättlingar därute…. Jag antar att det bästa vore att hitta en levande sonsons son(son) till den misstänkte ? En släkting till min fru har lyckats styrka ett oäkta faderskap genom två fem- om inte sex-lediga agnatiska linjer till en adlig släkt. Jag hade redan nöjt mig med att leda förbindelsen i bevis m h a fördolda anteckningar av en komminister, namnskick, den aktuelle faderns enda besök hos den 25-årige oäkta sonen m m J

101
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hamnade farmors far i klistret ?
« skrivet: 2024-02-27, 18:27 »
Nej, jag har inte gjort någonting, inte prövat DNA-forskning ö h t. Det var mera ett infall sedan ett dösbo blivit aktuellt för inventering. När jag så undersökte om den inom kriminologin beprövade metoden med DNA-test av förseglad saliv kommit till användning inom släktforskningen och fann, att man på senare tid faktiskt börjat testa möjligheten, blev jag nyfiken.


Jag tar för givet, att jag måste testa mig själv, frågan är vad mera som skulle krävas. Jag antar, att det skulle vara lättare att utesluta en misstänkt farmorsfar än att hitta den verkliga bland en massa okända herrar. Skulle jag behöva ett test av en verifierad manlig ättling till den misstänkte fadern också ?


Så min fråga är väl av karaktären "är det idé att försöka, är ett eventuellt frimärksfynd värt något i sammanhanget ?"

Min farmor hade min far, min farbror och min faster äkta i sitt äktenskap. De är alla döda sedan evigheter tillbaka. Själv hade farmor minst tio syskon med samma mor. Farmors mor gifte sig sex månade efter födandet av farmor, vilket fått mig att misstänka, att hon faktiskt gift sig med den första barnafadern. Jag har möjligen inte uttömt möjligheterna att lösa problemet "pappersvägen" heller.

102
Genetisk genealogi (DNA) / Hamnade farmors far i klistret ?
« skrivet: 2024-02-26, 15:56 »

Min farmor föddes före moderns äktenskap så hennes far är eventuellt en annan än moderns make.
Jag läste, att man även inom släktforskning börjat använda DNA från igenklistrade kuvert ock påklistrade frimärken. Skulle jag ha användning för brev från farmor, död 1923 ?


103
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2023-10-03, 12:28 »



Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum (PLF):


http://www.plfoskarshamn.se/


De har lagt upp register över invånarna i flera län i Oscarshamnstrakten i vid bemärkelse. Dessa kan köpas på USB-minnen. Över 6 miljoner poster !

104
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2023-10-02, 19:51 »
Ulla,


Du har ju utan resultat utforskat en eventuell förbindelse med bröderna Johan och Israel utifrån deras tid på Gotland. Några barn på Öland i yngre dagar, som blivit kvar och burit namnet Hagetorn (likn.), har jag inte sett några tecken på och det skulle vara mycket svårt att göra mera där med de källor som finns. För säkerhets skull kan du ju kolla PLF:s register. Dessa bröder skulle teoretiskt ha kunnat avsätta avkomma i Småland, Blekinge eller Skåne under skånska kriget, som de övergivit och som tagit namn efter sina förmodade fäder. Att söka tecken på detta skulle vara en hiskelig uppgift - i vilka socknar ska man leta ?


Brodern Nils, påträffad i Stockholm, kunde ju teoretiskt ha efterlämnat en son. Detta har jag inte sett minsta tecken på. Att följa Nils var i sig så besvärligt, att man nog får ge upp denna utväg.


Den sannolike brodern Simon kunde ju vara en tänkbar ana till dig. Jag har inte undersökt denne mer än som redovisats. Han var skeppare och det var i den kapaciteten som jag påträffade honom. Därmed har jag ju ingen aning om hans hemort. Du kan ju försöka hitta honom i Kalmar eller Västervik i första hand. PLF kan vara till hjälp även här.


Bland mitt överskottsmaterial återfinns i Kalmar en Iöran Hagentorn på 1700-talet (begravde söner 1701 3/4 och 1705 9/11). Du kan ju försöka följa denne bakåt.


Om det vore möjligt att med DNA antingen troliggöra eller avfärda släktskap mellan dina anor och Gotlandsbröderna, skulle du få underlag för beslut om forskningsansats. Jag har ingen som helst erfarenhet av DNA-baserad forskning.


Till slut finns ju alltid den kanske mindre spännande möjligheten att det funnits en båtsman eller en soldat med namnet.

105
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2023-09-12, 12:09 »
Nu har jag publicerat Hagetornhistoriens äldre del också:


Haimdagar nr 3-4 2023, ss. 26-61:
En stridbar ämbetsman under den svenska stormaktstiden – regementsskrivaren Israel Nilsson

Det är en biografisk skildring av Johan och Israel Hagetorns fars och morfars dramatiska levnadsöden före 1643 samt av en del äldre förfäder, så långt det gått att klarlägga. Miljön är huvudsakligen Finland, men även Stockholm under några år.


Frågor och invändningar ska jag försöka besvara här eller per mejl, uppslag och idéer är välkomna.


Tidskriften kommer att finnas på några större arkiv, lösnummer kan beställas via
mailto:info@haimdagar.se


Lars-Olov

106

Slumpfynd.


Jag har träffat på fogderäkenskaper för Västerbotten i Finska Riksarkivet, ihop med Österbottniska räkenskaper, t ex från 1599. Om detta är vanligt förekommande, vet jag inte. Sedan tidigare visste jag att åtskilligt finländskt material blev kvar i Stockholm, när man på 1800-talet flyttade Finlandsrelaterat material till Finska Riksarkivet. Tydligen gäller även det omvända. I vissa fall beror fenomenet på att volymerna bundits med båda slags material, i andra fall har man helt enkelt missat material att överföra.


(Finns det någon kurs i användandet av denna töntiga editor ?)


107
Allmänt / Fogderäkenskaper
« skrivet: 2023-03-05, 20:24 »
Slumpfynd (jag forskar inte i Västerbotten).


Jag har träffat på fogderäkenskaper för Västerbotten i Finska Riksarkivet, ihop med Österbottniska räkenskaper, t ex från 1599. Om detta är vanligt förekommande, vet jag inte.

108

Mycket vid Finska RA har försämrats, speciellt för svenska forskare.


Deras budget har skurits ner och mycket personal sagts upp, ca hälften av betjäningspersonalen. Man kan få vänta i många veckor (två månader har förekommit) på rena beståndsförfrågningar eller beställningar av kopior, värre än vid RA med samma belägenhet.


Ett helt nytt system för hantering av digitaliserat material, Astia, har införts och ersatt det gamla. Det är möjligt, att detta har eller kan komma att ha, fördelar, som jag inte förstått – för mig innebär det bara försämringar (finländska vänner bekräftar intrycket): sökmotorn är petimäteraktig och för en svensk svårmanövrerad, dataöverföringen är långsam, så att vissa tider fördröjningar om sekunder upp till en hel minut kan förekomma, många obekväma hanteringsbrister inte att förglömma (men onödiga att beskriva i detta sammanhang). Man var ju tidig med digitalisering baserad på de gamla mormonfilmerna. Det gjorde ju stor skillnad, att ö h t kunna fjärrforska utan att behöva fjärrlåna filmrullar, men utvecklingen går ju framåt och det gamla mormonmaterialet är till stora delar moget för sophögen. FRA har därför beslutat att successivt nydigitalisera material. Dock är planerna utdragna i tiden och man har fattat det olyckliga beslutet att ta bort gammalt material, när man tror sig snart kunna ersätta det. I vissa fall har läget därigenom blivit sämre. Obegripligt är, att man fattat det  kortsiktiga beslutet om låg upplösning. Det går ju att läsa, betydligt bättre än de gamla mormonbilderna, samtidigt känns det som att man glömt att byta till terminalglasögonen, p g a oskärpan. Precis som i Sverige lägger man stora summor på att flytta arkiv och att byråkratisera umgänget med användarna (precis som i Sverige kan man inte längre kontakta någon bekant arkivarie, t ex i Vasa eller Tavastehus, och få snabb hjälp, utan alla kontakter ska gå genom registrator i Helsingfors, där svenskspråkigheten är i avtagande p g a alla avgångar).


PS Jag kanske borde ha nämnt, att jag ägnar mig åt tiden före 1650, med betoning på domböcker, för tillfället i Österbotten. Dessa domböcker finns nu digitaliserade till 1682. Vid läsandet av domböcker handlar det ju om löpande text och ofta om snabbläsning i sökandet efter vissa namn. Då är man mera beroende av bildkvaliteten.[size=78%] [/size]

109
Knista / SV: Kyrkoherde Birgerus Nicolai i Knista
« skrivet: 2022-10-02, 17:48 »

Jag vet ju inte, om jag egentligen har någon förbindelse, men följande är omständigheterna.

I samband med ett mål i Svea Hovrätt den 1 Juni 1636 upplästes en supplik (ej citerad) av en Henrich Zinekler på en Anna Hansdotters, Sal: Daniel Erichssons H:, vägnar, mot en Nils Börjesson, närvarande. Målet sköts upp (assessorn Peder Eriksson Sparre var sjuk och oftast frånvarande under den aktuella perioden, Johan Pontusson dela Gardie var ofta  frånvarande av annan anledning). I januari 1637 omnämndes några brev av min person: ”…anlangande den gäld som min K: Hustru och Hennes syskon så väl som deras fadersyster ha till att kräva S: Herr Börje Nilssons arvingar”. Breven hade skickats in av Sparre. Målet togs inte upp då heller och breven citerades inte - jag har inte heller återfunnit dem.

Det som tilldrog sig mitt intresse är det relativt ovanliga Herr Börje Nilsson. Som en ren spekulation kunde min persons hustru vara syster till nämnda Anna, dotter till en tänkt Hans Börjesson, död.

Det är över tio år sedan jag gjorde dessa fynd och jag fullföljde inte efterforskandet i hovrätten, vilket jag ju kan göra nu.


110
Knista / Kyrkoherde Birgerus Nicolai i Knista
« skrivet: 2022-10-01, 23:52 »
Är det någon som vet något mera, än som står i herdaminnet, om kyrkoherden Birgerus Nicolai i Knista, död 1612 ? Om hans barn och dessas familjer t ex ? Hade han en son vid namn Nils Börjesson ? Vad vet man om honom ? Kan det ha förekommit en arvstvist omkring 1637, som hamnade i Svea Hovrätt ?

111
Härnösand / SV: Johan Israelsson 1640- 1660-tal
« skrivet: 2022-09-27, 18:13 »
Jo, det där är en av trösklarna för Gotlandsforskare. Jag varskodde AD, när det begav sig. Gotland behandlades lite med armbågen, så ibland pulade man in deras renoveringar, där det just pågick en inbindning. Det kunde också dröja flera år, innan de verkligen bands in.


Så, Gotlandsprotokoll finns i Gotlands, Gästriklands, Västernorrlands, Gävleborgs, Upplands, Jämtlands och Västerbottens läns renoveringar. Helt slumpvis för en nutida betraktare, men under de första 25 åren körde man med Gotlands och Gävleborgs län. AD har numera troligen koll på detta och visar rätt vid sökning på Gotland. Jag håller mig till de urgamla pappersförteckningarna med blyertsanteckningar mm.

112
Härnösand / SV: Johan Israelsson 1640- 1660-tal
« skrivet: 2022-09-27, 15:54 »
Tack så väldigt mycket, mera än jag begärde.


Jag har läst tiotusentals sidor gamla dokument under årens lopp, så jag blev mest irriterad på mig själv, att jag inte kunde återfinna volymen.


Nämnde Johan verkar ha sin karaktär grundlagd, innan han kom till Visby. Någon med Härnösandsrötter kanske kan ha glädje av Visbyhistorien. Den kan man läsa här:


Visby Rådhusrätt 1664 renov DB
Gävleborgs län XIV (EXIe:3145):
p495v 3 Martij 1664 §1
p496 5 Martij 1664 §2
p496v 7 Martij 1664 §1
p497 14 Martij 1664 §1

113
Härnösand / SV: Johan Israelsson 1640- 1660-tal
« skrivet: 2022-09-26, 12:59 »
Jag blev ändå nyfiken och skulle läsa i Härnösands rådhusrätts protokoll 1661, men hittar inte volymen (hos AD).

114
Härnösand / SV: Johan Israelsson 1640- 1660-tal
« skrivet: 2022-09-26, 10:49 »
Spännande ! Där rök en maffig historia för mig, för min ana Johan Israelsson i passande ålder skulle tjugo år senare komma att bli tingsdomare på Gotland. Hans föräldrar är helt andra. Det märkliga är, att superintendenten på Gotland, som denne Johan tjänade hos, tog killen i beskydd inför rådhusrätten. Han hade faktiskt stulit, men biskopen hävdade, att man kunde förlåta honom. Rådet tyckte, att han borde få något straff, så han förvisades från landet för att aldrig mera återkomma. En vecka hade han suttit på slottet på vatten och bröd. Han uppgav även att han tjänat hos hertiginnan Sofia dela Gardie. Man får en känsla av att han hade förbindelser.


Tack för hjälpen - jag har sparat in en massa onödigt jobb !

115
Härnösand / Johan Israelsson 1640- 1660-tal
« skrivet: 2022-09-25, 17:05 »
Jag har i Visby 1664 stött på en yngling vid namn Johan Israelsson, enligt egen uppgift född i Härnösand och tidigare betjänt hos superintendenten Stöök.


Har någon kännedom om denne man ?

116
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2022-08-28, 22:53 »
Jag kan berätta, att min version av Hagetornhistoriens modernare del är på väg från tryckeriet:


Haimdagar nr 3-4 2022, ss. 16-55: En familj i krig och fred - Tre ämbetsmannaöden på Gotland och Öland 1643-1727


Det är en biografisk skildring av Johan och Israel Hagetorn med föräldrar med redovisning av brödernas kända syskon och egna barn med familjer. I en följande artikel kommer brödernas morföräldrar och en del äldre förfäder att redovisas, framförallt deras fars och morfars dramatiska levnadsöden före 1643 att skildras.


Frågor och invändningar ska jag försöka besvara här eller per mejl, uppslag och idéer är välkomna.
Tidskriften kommer att finnas på några större arkiv, lösnummer kan beställas via
mailto:info@haimdagar.se


Lars-Olov

117
Du menar att RTF skulle accepteras bättre än DOC ?


Lätt att pröva. RTF-filen öppnad ser för ögat likadan ut som DOC-filen. RTF-filen är dock på 261 MB mot 23 MB för DOC-versionen !


I många fall finns det tjänster för filkonvertering på webben, men för den här tillämpningen har jag inte hittat någon.

118
Jag ska få en artikel publicerad i en liten tidskrift med små resurser. Dess layoutmiljö och gränssnitt mot tryckeriet är InDesign och arbetsmiljön är Mac. Jag arbetar på en PC och producerar Word-filer och pdf-filer. Det verkar som att mottagaren inte kan ta emot vare sig pdf- eller doc-filer utan konvertering till Mac/Pages med handpåläggning, vilket genererar fel, speciellt som jag har en rätt komplex text med hundratals fotnoter. Jag vill inte gärna köpa InDesign för ett enstaka tillfälle, så min fråga är: finns det någon resurs "därute", som kan konvertera min pdf-fil till en InDesign-fil ?

119
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2022-02-21, 23:24 »
Jag har gjort ett slumpfynd, som jag överlåter åt Behmexpertisen att bedöma värdet av. I ett dokument upprättat i Visby, en kunglig förordning, uppträder en Daniel Behm med titeln Hennes Kongl. Maij:tz Secreterare. Jag skulle tro, att han varit på plats i Visby vid dokumentets upprättande den 20 september 1648. Hans namnteckning finns undertill, liksom hans lacksigill (som jag inte kan avgöra kvaliteten hos).

120
Jag har tjatat också under över ett halvår. De tycks ha fotograferat men kan inte bestämma hur de ska tillgängliggöra materialet. Jag har erbjudit mig att köpa delar av intresse för mig, men inte fått något svar på denna propå. Detta förslag bygger förstås på att jag får tillgång till något slags förteckning. Släkthistorisk Tidskrift, Band 1 (1949) sid. 58-64 innehåller ett namnregister, men det är bara en uppräkning av namn utan hänvisningar av något slag. Jag vet inte vad man 1949 ansåg att en sådan lista skulle ha för värde. I Håkanssons Kalmar och Kalmarbor från 1944 finns också en omfattande namnlista plus korta biografiska anteckningar om de omnämnda. I listan från 1949 står inte minsta notering om namn som inte nämnts i Håkansson.

121
Österlövsta / SV: Österlövsta
« skrivet: 2021-08-26, 22:20 »
Har någon reflekterat över den här fantastiska historien:
Barnskelett hittat i Tierp – polis utreder misstänkt mord (expressen.se)

På Flashback har man forskat fram adressen
Åkerby 274, ÖSTERLÖVSTA-ÅKERBY 10:61

Någon släktforskare kan ju ha råkat stöta på historien. Men en uppfattning om byggnadens ålder skulle bidra till en avgränsning av tiden för händelsen.

Det troliga är ju att en abortering eller ett dödande av ett foster ägt rum. Även om barnaliket uppenbarligen inte avslöjades, är det osannolikt att modern inte utsattes för en rättsprocess. En sådan skulle man kunna leta fram i domböckerna, förutsatt, att man kunde avgränsa tiden betydligt snävare än byggnadsåldern. Teoretiskt skulle man kunna tänka sig en DNA-genealogisk utredning baserad på DNA-analys av skelettet och på så sätt få fram en misstänkt moder och en hyggligt avgränsad tid (ca 25 år), men själva historien kan bara återfinnas i domböckerna. Även 25 årgångar av domböcker utgör dock ett försvarligt arbete. Enligt polisen ska en rättsmedicinsk undersökning genomföras för att klarlägga när och hur barnet har avlidit. Jag vet inte hur exakt en sådan kan vara, men förhoppningsvis kan tidsintervallet krympas till hälften. Om dessutom åldern på fostret vid dödsfallet kunde bestämmas, så har man det förmodade fallet väldefinierat också.


122
Avander / SV: Avander
« skrivet: 2021-02-09, 20:01 »
Åtminstone indirekt:
Norre stadens kämnärsrätt A1a:3 1640 29/5: Majoren Francke mot Elsas far.
Stockholms tänkebok A1a:4 1640 29/1: Francke får kämnärer förordnade att inspektera hans hus, som han oroar sig för i sin frånvaro.

123
Facht / SV: Facht
« skrivet: 2020-11-28, 13:03 »
I tidskriften Haimdagar nr 5-6 2020, sid10-35, har jag en artikel: En ”kalkpatron” som faktiskt var brukspatron - Nya rön om familjen Facht, deras ursprung och livsöden i fyra länder under en tidigmodern period av svensk industrihistoria byggd på högteknologi Tidskriften finns på flera bibliotek, Riksarkivet och Stockholms Stadsarkiv. Den kan också skaffas från förlaget, info@haimdagar.se.

124
Jerling / Gerling / SV: Jerling / Gerling
« skrivet: 2020-11-14, 16:40 »
Men strandridaren/inspektorn på Gotland ligger nog närmare till hands, för det var en bouppteckning i Visby med barnbarn i socknarna. Jag kunde ha varit mera omsorgsfull och tydlig ! Inom parentes gällde bouppteckningen en på många sätt märklig änka. Hon hade överlevt sin make med 43 år. Alla deras nio barn var döda utom möjligtvis den yngste, som dock varit försvunnen i tio år. Det är denne förlorade son som tilldrar sig mitt intresse, för han var sannolikt en "historisk person", försvunnen i London 1696. Att leta efter en person försvunnen i London är ju en uppgift.... Alltså letar jag efter varje annan tänkbar uppslagsända. Han behandlas alltså som levande vid förrättningen - frågan är om familjen visste hur det låg till med honom. Inga hans barn nämns f ö inte, trots att han åtminstone hade haft en oäkting. Därav mitt intresse för hans ombud. Meddelas bara som underhållning !

125
Jerling / Gerling / SV: Jerling / Gerling
« skrivet: 2020-11-10, 20:45 »

En inspektor Jonas Gerlingh uppträder vid en bouppteckning i Visby 1706. Jag känner inte till någon anknytning till Gotland, men han kan ha varit på besök bara, kanske från Göteborg ? Någon hört talas om denne ? Jag såg nu att en Jonas Gierling, Strandridare och Inspector, omnämnts 2004. Det var nog denne.


126
Övriga språk / SV: Holländska
« skrivet: 2020-09-20, 17:22 »
Ja, jag tror det också. De hade stor export av salt där. Jag hade väntat mig att en befraktare i Amsterdam skulle använda sig av salt från de frisiska öarna, där mycken sådan handel försiggick. Men affärer har alltid haft sin egen logik, kostnader och förtjänster avgörande.


Förhoppningsvis upptäcker någon expert på holländska frågan.





127
Övriga språk / SV: Holländska
« skrivet: 2020-09-20, 12:20 »
Jag har försökt översätta följande utdrag ur en holländsk bok om handel till sjöss på 1600-talet. Det är alltså författarens utdrag – jag har kopia på originalet också, som är ordrikare.


N o . 2044. CONTRACT VAN BEVRACHTING. 1617 februari 18.
Bevrachter: W i l l e m Willemsen Vacht van Sardam.
Schipper: Pouwels Cornelissen Mangevijl van Enkhuizen.
Schip: De Witte Winthont, groot 80 last.
Bepalingen: Uitvaren naar St. Uvis. Aldaar zal de commis van de bevrachter het schip
doen laden met zout. Voering voor de schipper o f zijn volk niet toegestaan.
V a n daar rechtdoor naar Gevel in Zweden. Ligtijd aldaar ,,een loopende maent", 2
of 3 dagen niet gerekend. Binnen welke tijd de commis het zout zal doen lossen en het
schip, zowel onder als boven, wederom laden met waren en koopmanschappen. De schip-
per belooft i n het stuwen zijn uiterste best te doen en zo getrouwelijk te handelen alsof
het voor hemzelf en zijn reders was.
Terug naar Amsterdam. Vrachtprijs na gedane goede levering per last zout in Gevel
afgeleverd 21 c.gld., 17 st., 8 penningen, de gld. tot 40 gr.
Voorts is overeengekomen dat in geval de schipper in Gevel langer wordt opgehou-
den dan de overeengekomen ligtijd door schuld van de commis, hem daarvoor na vol-
brachte reis betaald zal worden per dag 9 gld.
Verder is afgesproken dat in geval de schipper in Zweden enige penningen voor
scheepsbehoeften nodig heeft, de bevrachter gehouden zal zijn hem een voorschot te be-
talen ,, v a n 100 Sweetsche daelers, 10 oft 12 onbegrepen, yder daler tot 32 st. gereeckent".
,,Eyntelijck is bevoorwaert dat den bevrachter gehouden sal wesen 't voorn, schip tot
Gevel voorsz. vrij op ende van de reviere te keeren, sonder dat den schipper in eenige on-
costen, aldaer op 't schip vallende, gehouden sal sijn".
 
Min tolkning:
 
Befraktningskontrakt Nr. 2044. 1617 den 18 februari.
Befraktare: Willem Willemsen Vacht från Sardam.
Skeppare: Pouwels Cornelissen Mangevijl från Enkhuizen.
Skepp: De Witte Windhont (Den vita vinthunden), storlek 80 läster.
Föreskrifter: Att utgå till St. Uvis. Väl där skall befraktarens kommissionär låta lasta skeppet med salt. Förning ingår inte. Därifrån raka vägen till Gävle i Sverige. Liggetid där ”en löpande månad”, 2 eller 3 dagar oräknade. Under vilken tid kommissionären kommer att lossa saltet och åter lasta skeppet, såväl upptill som nertill, med gods och handelsvaror. Skepparen lovar att stuva efter bästa förmåga och så samvetsgrant handla som om det vore för honom själv och hans redare. Åter till Amsterdam. Fraktpris efter väl utförd leverans per läst salt levererad i Gävle 21 gulden,17 styver, 8 penningar, 40 gr gulden. I övrigt har överenskommits att, ifall skepparen genom kommissionärens förskyllan blir uppehållen i Gävle längre än liggetiden, han efter genomförd resa får betalt för detta med 9 gulden per dag. I övrigt överenskoms att, i fall skepparen i Sverige får behov av några penningar till skeppets försorg skall befraktaren ansvara för att betala honom ett förskott om 10 eller 12 daler för var 100 svenska daler. Varje daler räknad till 32 styver.
Till slut ansvarar befraktaren för att skeppet på väg mot Gävle kan behöva föras upp i åmynningen för att vända, utan att skepparen åläggs några kostnader för skeppet.
 
Alla synpunkter är välkomna. Mina egna tveksamheter:
Var ligger St Uvis ?
Förning kan syfta på förtäring eller på varor som besättningen på ett fartyg hade rätt att tullfritt införa till försäljning för egen räkning. Vad är troligast ?
Vad betyder c.gld ?
Vad betyder 40 gr gulden ?
Är 10 eller 12 daler för var 100 svenska daler rätt ?
Är sista meningen rätt ?

128
Hautepie, de la / SV: Hautepie, de la
« skrivet: 2020-01-12, 22:56 »
 Svar på min fråga efter tio år, alltså – trevligt !

Handlingar i kyrkoarkivet hittade jag 2009. Vidare hade jag kontakt med ett par ättlingar, av vilka jag fick kopior av materialet från 1950.

Jag forskade sedan vidare och tillskrev bl a ånyo Krigsarkivet i Paris, som skickade ett utförligt svar med kopior ur nämnda dossier. I teorin skulle svaret till mig 2009 kunna innehålla något utöver det från 1950.

Jag lyckades få tag i en dödsattest för Louis, så dödsdatum känner jag till. Jag minns inte om dödsorsaken framgick.

Jag försökte också hitta Louis’ grav genom att tillskriva några myndigheter. Han bodde vid sin död i Mont Martre, men detta var ett par år före anläggandet av den senare berömda kyrkogården med över 20000 mer eller mindre spektakulära gravvårdar över i vissa fall berömda personer, så man kan inte vara säker på platsen för hans sista vila. Jag fick ett ganska avvisande svar – de hade inte tid med släktforskare. Man skulle i dagens läge kunna söka hjälp på något franskt forum.

På tio år har det hänt mycket med webben. Jag har nyligen hittat länkar till några publikationer, som man skulle kunna undersöka.

Jag har vidare funderat på om det skulle vara värt besväret att söka igenom rådhusrättsprotokoll från Göteborg. Så moderna handlingar måste dock eftersökas på plats i arkivet.

Om jag minns rätt, så uppfattade kyrkan Louis som försvunnen. Man kan tycka, att det låter otroligt, att han skulle ha övergivit sin familj. Det borde ha förekommit korrespondans med kyrkan och med familjen.

 Jag ska aktualisera min forskning från 2009-2010 och återkomma med ett PM.

M v h
Lars-Olov Eriksson

129
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2019-11-26, 22:09 »

Ja, det är ju den
Israel Hagetorns son Anders, död 14/3 1741 i Rone, som jag nämnde ovan. Han var gift med Anna Brun, vigda före 1724, möjligen före 1721, ovisst var. De hade, som jag vet, bara ett överlevande barn, Brita Lena. Det fanns flera barn, som dog små, också, t ex Israel och Jöns, döda 17 nov 1724 i Endre och Sara Cajsa, död 21 augusti 1738 i Rone.
Det står åtskilligt om familjen i Endre och Rone kyrkböcker, inklusive olika räkenskapsböcker och längder.

Man kan förmoda, att han förekommit i tinget också 1733-1741-?.

Jag har inte detaljstuderat Anders.

[Finns det någon handbok till denna töntiga editor ?]

130
Printz / SV: Printz
« skrivet: 2019-11-07, 22:16 »
 Jag har hittat sensationell information som jag vill ha hjälp med att tolka. Den gäller Isac Ambjörnsson Printz, gift med Christina, dotter till borgmästaren i Norrköping, Måns Svensson Bröms, död 1634, och Kerstin Henriksdotter Stockenström.

Det visar sig att Isac och Christina 1638 mötte motstånd från prästerskapet mot sina äktenskapsplaner. Isac påstods vara släkt med sin blivande hustru på hennes möderne, man talade om Isacs ”äktenskap med Kirstin Månsdotter, den honom på sin moders wegner in tertio gradu lineæ æqualis ähr befryndat”. Ordagrant tolkat skulle de ha varit sysslingar, men det fanns ju en mängd förhållanden som inte kunde tålas av prästerskapet (och församlingsmedlemmarna i det här fallat). Isac tog saken i egna händer och uppsökte riksrådet, som, dominerat av tre Oxenstiernor vid den tiden, beviljade honom ”nådigt consens och samtycke till att ingå äktenskap med Kirstin Månsdotter”. 

Jag har inte kunnat ställa upp någon hypotes.

Detta blev en affär i dubbel bemärkelse. Den blivande svärmodern erbjöd generösa gåvor på villkor att prästen förklarade för församlingen att speciella förhållanden gällde i just detta fall och att brudens familj visat generositet mot kyrkan och församlingen (men absolut inte fått lov att betala för något felsteg). I förhandlingarna biträddes svärmodern av en ”U. Nils Månsson”, rimligen den blivande brudens lillebror. Denne uppges av ”alla” forskare vara född 1629 och avliden som rådman 1708. Denna uppgift kan spåras tillbaka till Örnberg, som kanske hämtat den från Sundelius, som vanligt utan angivande av originalkälla. Hur kan det vara möjligt, att en liten gosse deltog i sådana diskussioner med överheten ? Nils Månsson skulle komma att dö 1708, efter en långdragen ålderdomssvaghet. Räknat från 1629 skulle han då ha varit ca 79 år gammal, en hög ålder. Om han t ex skulle ha varit född 1620 i stället, hade han varit ännu äldre, ca 88 år gammal. Detta vore ingen onaturligt hög ålder heller. Hur säker kan man vara på årtalet 1629 ?

Information från en annan släktforskare, om en annan Norrköpingsbo, skulle möjligen kunna leda in på en förklaring av äktenskapshindret, men utgör också i sig själv en spännande utmaning. Det gäller handelsmannen Michel Nilsson Bröms från Stockholm, född i Norrköping. Vilket var hans ursprung och, speciellt, hur härleds hans familjenamn Bröms ?

Denne Michel Nilsson Bröms gifte sig 1665 i Stockholm med en Catharina Johansdotter Rollf. Redan 1673 avled han med tre minderåriga barn efterlämnade. Året innan hade han vunnit burskap i Stockholm, varvid framgick att han var född i Norrköping.

I Michels bouppteckning 1678 sägs han vara ”syskonbarn” (sannolikt kusin) med prästen Isac (Isacsson) Printz (son till Isac Ambjörnsson Printz och Christina Månsdotter).

Örnberg uppger en Nils Michelsson i Norrköping som far till Michel. Denne skulle ha varit gift med Isac Ambjörnssons syster Sara, död 1650. Nils ska ha dött 1645, varpå änkan gift om sig 1646 med prästen Hr Hans Nilsson. Michel var minst 28 år gammal vid sin död. Hans äldsta barn var fött 1662, så han måste ha varit född väl före 1645, vilket inte motsägs av några uppgifter om Sara. Kyrkböckerna ger en hel del stöd åt påståendet att Sara varit gift med en Nils Michelsson, dock utan nämnande av namnet Bröms eller förekomsten av en son Michel. Det finns förvisso en Michel Nilsson utan anknytning till de tänkta föräldrarna. Örnberg ger ingen förklaring till sitt påstående.

Några idéer i det ena eller det andra fallet ?

131
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2019-09-30, 10:20 »

Det är mycket som är möjligt i denna värld, men precis som i en polisutredning måste man prioritera insatserna efter tiden till förfogande och tillgängliga resurser. Till slut får man börja med vad som förefaller möjligt att göra som forskare.


För att någon av de efterforskade skulle vara en sådan oäkting skulle Israel eller Johan ha lämnat denne efter sig på slagfältet och denne ha växt upp med vetskap om sitt ursprung samt ha tagit faderns efternamn.


I Israels fall hade det dessutom inneburit att han begått äktenskapsbrott, för han var gift åtminstone 1675, då kriget bröt ut. Före fälttåget låg han i garnison i Kalmar.


Om Johan är mindre känt, men han verkar hela tiden ha följt i Israels spår. Han var relativt gammal, när han gifte sig på Gotland och det finns inga tecken på tidigare fruar eller medförda barn.


Dessa bröder kan ju dessutom ha haft mindre kända bröder, som inte drog åt Gotland. Att Johan gjorde så, berodde säkert på Israel och Israel grep en chans, när Gotland skulle återförsvenskas med kompetent och pålitligt folk. En skeppare Simon Hagetorn förtullade i Visby 1673 t ex. Jag har inte försökt spåra hans ursprung. Om han t ex var hemma i en Skånehamn, så återstår ju att bevisa att han var en bror till Israel.

132
Åkerman / SV: Åkerman
« skrivet: 2019-08-27, 01:34 »
Helena. Om du läser min artikel i Släktforskarnas årsbok 2019 sid 52, så förstår du att Brita Andersdotter Åkerman var gift med Israel Hagetorn 1678, troligen redan 1676, och då bodde på Öland. Israel var sannolikt uppvuxen på Öland samt deltog som dragonofficer i skånska kriget. Han låg i garnison i Kalmar i krigets inledning och härjade sedan runt i Skåne och Blekinge. Redan därigenom kan man se flera mera troliga ursprung för Brita än det felaktiga, som du på goda grunder misstror: Öland, Kalmar, Småland, Skåne. Men hon kunde ju ha varit dotter till någon värvad officer från var som helst i Sverige också ! Eller varför inte Finland, där en släkt Åkerman har funnits ! Kort sagt, Britas ursprung är svårt att efterforska systematiskt – det skulle behövas ett slumpfynd av någon med helt andra forskningsmål. [/font]

133
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2019-08-13, 22:25 »
Som en kuriös utvikning till min kommentar till möjligheten av att bröderna Johan och Israel skulle ha kunnat avsätta avkomma i Skåne under skånska kriget kan jag berätta följande.

Det är känt att krigståg förr i tiden hade långa och brokiga följen. Inte ovanligt var det att en hustru eller flickvän följde sin man i fält. Så var det bevisligen i Israel Hagetorns kompani också, för i ett rättsfall om en änka som ogift hängt med sin käresta, en änkling, vittnade Israel och bekräftade att det varit många kvinnor som hängt med soldater och officerare och att regementschefen, överste K G Skytte, ogillat detta och låtit köra bort dem. Att Israel själv eller dennes bror Johan under sådana omständigheter skulle ha tillåtit sin fru i tåget låter osannolikt. Johan var dessutom, såvitt bekant, ensamstående vid ankomsten till Gotland.

134
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2019-08-12, 22:48 »
 Stefans påpekande gäller artikeln i SGT.
 
Artikeln i årsboken innehåller flera fel, som en anonym korrekturläsare lade in utan att meddela mig drygt två månader efter det att manuskriptet var tryckklart. Redaktören anade oråd och bad mig kontrolläsa och vid behov återställa berörda textavsnitt, vilket jag gjorde. Några av dessa rättelserättelser hann inte införas före tryckningen. Det borde sättas en rättelselapp i boken för det finns ett par allvarliga sakfel.
 
Det är lika bra att jag här meddelar kända fel i texten:
 
Rosvall, Ted (editor) 2019: Släktforskarnas årsbok 2019, Solna: Sveriges släktforskarförbund, sid 52:

En bok till upplysning och vägledning
Förfäders oväntade hjälp till en vilsen forskare


 
Rättelser:
 
Sid 56 andra stycket:
Israel Hagetorn…f 1647… -> Israel Hagetorn d.ä.…f 1647….
 
Sid 62 övre bilden:
Notiser 1711 och 1712 på rectosidan av ett eftersättsblad. ->
Notiser 1711 och 1712 på rectosidan av ett försättsblad.


Sid 66 OTRYCKTA KÄLLOR:
 Landsarkivet i Visby (ViLA)
Barlingbo, Burs, Endra och Öja kyrkoarkiv -> ….Endre……


(Är det bara jag som tycker att den här editorn är knäpp ?)

 

135
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2019-08-12, 21:37 »
 Det låter ju bestickande med namnlikheten. Uppslaget med dragonofficerarna i Skåne tror jag dock inte på av följande skäl. Bröderna deltog i skånska kriget under den tid som det pågick, 1675-1679. När freden kom, drog de hemåt och började söka en utkomst (officerslönen fick de vänta i mer än tio år på). De kan ju ha haft ihop det med lokalbefolkningen i Skåne, men att de skulle ha lämnat en gosse efter sig som växte upp i Skåne och använde den rätte faderns namn är långsökt.
 
Generellt kan jag se följande ansatser.
 Man gräver på vanligt sätt där man står. Den tidigaste förekomsten av namnet i Skåne tycks vara från 1700-talet. Efter alla år av fåfängt grävande kan det nu vara idé att pröva andra utvägar.
  • En rättfram metod är att inventera alla manspersoner med namnet Hageltorn på Gotland vid en tid motsvarande den första kända förekomsten i Skåne och försöka avgöra om någon av dessa kan ha gett sig av åt Skåne. Om detta inte ger något napp får man backa en generation o s v.
  • Våra bröder hade säkert syskon och någon bror kunde ha dragit iväg åt annat håll (landskapet där de befann sig och hade växt upp var förött av kriget så de sökte sig nog bort) - att bröderna hamnade just på Gotland berodde ju på att de hade en efterfrågad bakgrund när ämbetsmannakåren på Gotland skulle försvenskas efter den danska perioden. En intressant person är en viss Simon Hagetorn som dyker upp som skeppare en enda gång i Visby 1673. Han kunde ju ha slagit sig ner i Skåne t.ex. Men det återstår att bevisa att denne var en bror och inte en tidig skåning.
  • Ytterligare en möjlighet är att en skånsk soldat tagit namnet.
  • Slutligen tråkalternativet: någon i Skåne hittade på namnet !
 
 

136
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2019-08-12, 01:37 »
Mitt namn står faktiskt här ovan.

Om du har flicknamnet Hageltorn så lär du väl komma från Israel d.ä., bror till min ana Johan d.ä.. I så fall skulle vi väl vara åttamänningar eller så. Detta sagt utan någon djupare undersökning. Själva namnet Hagetorn försvinner i mitt anträd någon gång i mitten av 1700-talet, så närmare än så kan vi inte vara släkt. Som närmast femmänningar gissningsvis. Du kanske kan hitta din anknytning i Stefans tabeller ovan.

137
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2019-08-11, 22:01 »
 Förhastade uttalanden får man ångra under resten av sitt liv. För att förbättra renomméet för mitt författarskap kan jag nämna att jag har publicerat 39 artiklar. Jag ställer höga krav på kvalitet och vill inte bidra till mängden halvdana skrifter i ämnet eller behöva skämmas för felbedömningar. Det räcker med de fel som man inte själv gett upphov till (den uppmärksamme läsaren kan hitta några i min Hagetornsartikel). Faktum är att jag, därtill uppmuntrad av Karin Felderman och Stig Östenson, erbjöd Årsboken mitt dåvarande Hagetorsmanuskript 2008 och fick det refuserat utan kommentar, så det var väl inte intressant. I efterhand kan jag tycka att det var tur för jag kom snart att oroa mig för att min tänkte far till bröderna Johan och Israel i själva verket var två personer med samma namn (bröderna tog som första bärare namnet Hagentorn, så det är inte trivialt att söka bakåt). Jag fick erkänna att jag kört fast för att under de följande åren komma att helt oförhappandes stöta på uppgifter i helt oväntade sammanhang som gjort det möjligt att komma vidare (t ex stötte jag vid utforskandet av Ludwig Briants änkas arvskiftestvist på Israel Hagetorn d.ä. på besök i en Stockholmsdomstol – man undrar ibland om någon osynlig själ stöter på …).
 
Tidshorisonten är numera inte 1642 utan 1620 med en hypotes ner till 1500-talet, där jag i så fall blir släkt med min fru. Läskigt, va ?
 
Tråkigt nog har jag inte fått mycket saklig respons på mina skriverier (en del uppskattning medges, men det måste ju finnas oklarheter och möjliga kompletteringar hos några läsare också), men det kanske blir ändring på det nu när jag promotat en artikel ?
 
Vid min slutliga bortgång vill jag tro att saknaden inte så mycket kommer att gälla opublicerat, halvforskat genealogiskt stoff. Tråkigt vore det förstås om mina halvkvädna förespeglingar avhållit någon från att forska under alla år.
 
Att efter många år begåvas med helt nya anor är ju en dröm - grattis. När det gäller dina oäkta anled, måste du förstås kolla domböcker och domkapitelsprotokoll. Domkapitlet är en favorit, för prästerna hade en benägenhet att lägga sig i folks leverne och kunde anställa formliga förhör med misstänkta snedstigande personer.
 
Nu när du blivit ättling, kan du få en utmaning. Brita Åkermans ursprung känner ingen till. Av ovan nämnda skäl och med beaktande av det faktum att Gotland var danskt när det begav sig, så kan man stryka gotländskt ursprung. Det har påståtts att hon kom från en uppländsk släkt (utan någon hållbar förklaring). Hon kunde lika gärna ha kommit från Lappland. Jag har gjort några försök men gett upp t v.
 
Jag antar att du kollat överensstämmelsen mellan mina nu lämnade uppgifter och tidigare uppgifter, som du plockat fram.
 

138
Hageltorn / SV: Hageltorn
« skrivet: 2019-08-11, 02:08 »
 Jag har kommenterat några få av alla nämnda uppgifter, sådana gällande de tidiga leden. Därmed inte alls sagt att jag godtar alla icke kommenterade uppgifter. Uppgifterna är f ö uppenbarligen ofullständiga.
 
Jag kan tipsa om en artikel i senaste Årsboken, som med utgångspunkt i anteckningar i en gammal bönebok presenterar en del hittills opublicerade uppgifter om de tidiga Hagetorns (bland alla förekommande namnformer väljer jag Hagetorn, därför att den förekommit i huvudpersonernas namnteckningar). Jag vill inte förstöra läsnöjet genom att här plocka ut alla genealogiska uppgifter. Jag kan dock nämna, att familjens ursprung före 1680-talet är ett helt annat än Gotland och absolut inte Uppland.
 
Att Johan Hagetorn d.ä., f ca 1648, och Israel Hagetorn d.ä., f 1647-1648, verkligen var bröder framgick av min ovan nämnda artikel i SGT.
 
Av artikeln i Årsboken framgår också att brödernas mor följt med till Gotland, liksom Israels fru Brita Andersdotter Åkerman. Hennes ursprung är helt okänt, men det var alltså inte Gotland och knappast Uppland (som har föreslagits). 
 
Israel Hagetorn d.y.:s födelsedatum, 6/9 1678 (inte 1676 som det står i kyrkböckerna), framgår också med önskvärd tydlighet av artikeln.
 
Dottern Margaretha var inte född i Endre utan i Stenkumla, döpt 5/8 1684 – bara att slå upp. Israel Hagetorn d.ä. bodde ju inte ens i Endre 1684, utan först 1692 (se nämnda artikel).
 
Jag ser inte Israel Hagetorns son Anders, död 14/3 1741 i Rone. Står i kyrkboken. Han var krögare, gift med Anna Brun. De hade bara ett barn, Brita Lena.
 
Inte heller dottern Maria, död 2/9 1725 i Öja.
 
Inte heller sonen Johan, skogvaktarn, f ca 1686, d 13/1 1723 i Endre.
 
Israels dotter Brita var född 29/4 1686 i Stenkumla. Står i kyrkboken. Hennes man, Per Engedahl, var född 28/3 1684 i Burs.
 
Bland Johan Hagetorn d.ä.:s barn kan jag nämna:
 
Min ana, Per Johansson Hagetorn, var kanske född 1690 och döpt 1/1 1691 i Sigsarve, Burs.
 
Jag ser inte Johans dotter Engel Johansdotter Hagetorn, f 4/1 1694 i Ungbåtels, Stånga, gift med Jacob Olofsson Sudergårda, Hellvi. Hon dog 12/3 1743 i Ungbåtels, Stånga.
 
Inte heller dottern Maria, född 19/4 1696 i Ungbåtels, Stånga.
 
Vidare:
 
Israel Johansson, f  20/4 1700 i Ungbåtels, Stånga.
 
Johan Johansson, f 13/12 1701 i Ungbåtels, Stånga.
 
Margreta Johansdotter, f 2/6 1704 i Ungbåtels, Stånga.
 
Johan Johansson (2), f 18/4 1707 i Ungbåtels, Stånga.
 
Jag ber om ursäkt för att eventuellt ha missat någon uppgift i den långa texten.
 

139
Low / SV: Low
« skrivet: 2019-06-02, 13:22 »
Tack så väldigt mycket !

Det är säkert grosshandlaren. Han var alltså löftesman för min gubbe, som hamnat i olycka och anklagats för underlåtenhetssynder som chef för Stora sjötullen i Visby. Han dras inför Kammarkollegiet och döms stå i skuld till kronan med 7500 RDlr, varav man i juli 1655 tycker att man kan lyfta ett förskott från en av kautionisterna, nämligen denne Low. Man skriver ett brev till ståthållaren Schering Rosenhane med uppmaningen att låta Low betala ut 1500 RDlr. Det är uppenbart att man inte förväntar sig några dröjsmål eller andra svårigheter, d v s Low bedöms vara mycket solvent.

Det jag är intresserad av är den förmodade vänskapen eller släktskapet - man går inte och lämnar borgen för sådana summor utan anledning. Min man kom ursprungligen från Norrköping (flyttade till Visby 1646) och han hade redan då behovet av kautionister. Kunde det finnas någon förbindelse i Norrköpings historia ? Min man var alltså en Printz och var gift med en Bröms.

Härjandet med Kammarrevisionen tvingade min man att vistas under långa tider i Stockholm, kanske under hela perioden augusti 1653 till juli 1655. Man kan ju fantisera om att han därvid bodde inne hos Low t o m !

140
Low / SV: Low
« skrivet: 2019-06-02, 00:22 »
Har någon någon uppgift om en Jöran Low, borgare i Stockholm [1655]. Han var kautionist för Isac Ambjörnsson Printz, tullnär på Gotland, och uppenbarligen välbärgad.

141
Bergman, Ingrid (1915-1982) / SV: Bergman, Ingrid (1915-1982)
« skrivet: 2018-07-29, 22:58 »
Jag har inte utforskat Ingrid Bergmans anor, men vid en sommarröjning föll blicken på en artikel från 2015 om hennes tyska anor ner till som tidigast nionde generationen. Det finns i denna även familjenotiser från modernare tid och foton på Ingrid med familj 1915, 1916, 1917.

Artikeln förekommer i Zeitschrift für Niederdeutsche Familienkunde Heft 3 2015, sid 103-116:
Friedel Bergman, geb. Adler, die Mutter Ingrid Bergmans.
Författaren heter Lutz Kûhnl.

Mycket av ursprunget kretsar kring Lütjenburg, för tidigare anor Mecklenburg. Ingrids morfar var Kaufmann.

Alla uppgifter är underbyggda med källhänvisningar.

142
Övriga språk / SV: Holländska
« skrivet: 2018-04-13, 23:09 »
Bifogade dokumentsida tror jag är en del i en affärsuppgörelse, vari en viss David van Baerle beställer ett fartyg (specificerat på första sidan) av varvsägaren Jacob Reenstierna 1674. Jag vill gärna ha denna tolkning bekräftad men dessutom mera detaljer. T ex nämns flera belopp, som jag tror mig kunna läsa, men hur dessa summor förhåller sig till varandra undrar jag över (jag tänker då inte på de alternativa valutorna svenska riksdaler eller holländska gulden). Speciella villkor i uppgörelsen är också av intresse. Är totalpriset 20,500 riksdaler t ex ? Står det något om leveranstidpunkt (jag tror mig veta att fartygsskrovet var byggt redan) ?

143
Schleswig-Holstein / SV: Flensburg
« skrivet: 2018-04-13, 22:35 »
Det beror kanske på vad man menar med "fel".

Arkivet i Flensburg hävdade, att de hade de fysiska böckerna på sina hyllor och efter ett par månader av tjatande från min sida har jag successivt fått kopior av efterfrågade sidor - på papper från en vanlig kopiator, till stora delar oläsliga. I varje iterering har jag fått betala Nachforschung för en halvtimme, porto och administration, så det har kostat mig hundratals kronor. Utan att ha sett själva boken (det fanns bara en kyrkbok från en kyrka för den aktuella tiden, innehållande alla typer av förrättningar) är det omöjligt att säga helt säkert om alla sidor blivit kopierade, men jag lutar åt, att mina eftersökta data helt enkelt inte finns bevarade.

Ditt uppslag verkar dock tilltalande, så jag ska undersöka det närmare. En mikrofilm skulle ge mera sammanhang t ex. Vidare skulle det kunna finnas räkenskaper bevarade.

För sökningar i Hamburg/Altona hade jag stor hjälp av centret Archion, där man kan läsa mikrofilmer on line för en abonnemangskostnad månadsvis. De bygger snabbt upp en stor samling, men i höstas hade de inte ännu Flensburg. Mormonerna håller på att digitalisera hela sitt bestånd också, men det går inte att få planerade färdigtidpunkter av dem. I höstas hade de inte heller  Flensburg

144
Ord i domböcker / SV: Ord i domböcker
« skrivet: 2018-02-20, 16:41 »
Det första är torued, vilket kan betyda torrved eller törved (tjärved). Jag tror det senare.

Det andra är äsja. Det var det som var problemet, bidragande till eldsvådan, att eldstaden inte var annat än en ässja, som folk där på slätten alltför ofta använde på detta sätt (i bostäder).

145
Register och databaser / SV: Family Search
« skrivet: 2017-11-20, 22:04 »
Tack ! Jag har skickat en fråga gällande en film som jag har numret på. Få se om de kan ta hem den.

146
Register och databaser / SV: Family Search
« skrivet: 2017-11-20, 21:08 »
Bra !

Hur gör man sedan för att läsa en sådan film ?

Jag läste mikrofilmer vid templet i Gubbängen och i Handen för en massa år sedan. Är det så man ska göra ? Det gäller Tyskland.

Man är ju så bortskämd med AD och SVAR, så sådana här tekniker har fallit i glömska.

147
Register och databaser / SV: Family Search
« skrivet: 2017-11-20, 18:28 »
Detta är en mycket grundläggande fråga (förhoppningsvis lätt att besvara). Jag skulle vilja läsa en mormonfilm över kyrkböcker från en tysk stad. Jag har för mig att det finns en katalog över alla mikrofilmer, men hittar den inte nu.

148
Schleswig-Holstein / SV: Flensburg
« skrivet: 2017-11-20, 18:03 »
Jag söker en dopnotis i Flensburg i perioden April 1656-Augusti 1658, 1657 mest troligt. Jag har tillskrivit Stadtarchiv Flensburg om hjälp med att hitta uppgifter eller att få tillgång till eventuella digitala kopior på webben eller att få uppgifter om mikrofilmer eller förteckningar över aktuella kyrkböcker. Det enda svar jag har fått är ”it would take weeks or even months to find any information”. Man kan tolka svaret på flera sätt. Kan någon här ge någon vägledning ? Om det krävs besök vid arkivet skulle jag kunna göra någon med ärende till arkivet en motsvarande tjänst i ett Stockholmsarkiv för att slå upp i en eller annan dopbok i Flensburg.

149
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-08-05, 22:58 »
 Bland akterna i Svea Hovrätt har jag nu även stött på en Iöran Behm ifrån Stockholm.
En akt omfattande ca 60 sidor brutto finns i:
Liber causarum volym 110 pars 4 No 16 Peder Erichßon Wintzer Emot Sahl: Iöran Behms Änckia Hustru Barbara Borgstedhe angående ett Gårdekiöp.
Den är digitaliserad:
 
 Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2a175 Liber causarum (1659) bb1070-1101
 
 Processen i hovrätten följer efter en appellerad dom i Stockholms rådhus den 14 februari 1659.
Änkan har till sin svåger P E Wintzer den 12 februari 1654 sålt sin gård i kvarterat Pelareberget på Götgatan på Södermalm (granne med borgmästaren Jacob Grundel och befallningsmannen Nils Jonsson), en gång uppförd av Barbaras far, ? Borgstedhe, senare överlåten till Wintzers farbror, Erich (sic) Wintzer eller av den senare uppförd (omtvistat). Efter några år på gården med successiva avbetalningar på köpet, vill Wintzer bryta avtalet med hänvisning till att han blivit bedragen på tomtytan. Tvisten hamnar i Södra förstadens kämnärsrätt, där änkan förlorar den 17 december 1658. Domen överklagas av henne till Rådhusrätten, där utfallet blir det motsatta den 14 februari 1659. Domen där överklagas av Wintzer till Hovrätten som fastställer rådhusrättens dom den 15 december 1660.
Wintzers sigill återfinns under köpebrevet.
Änkan hann avlida innan tvisten avgjorts.
Jag har inte fördjupat mig i akten, bara noterat ovanstående vid genomläsning. Reservation för att släktrelationerna inte är exakt återgivna.
Om man vill, kan man studera den föregående processen i de lägre rätterna, där stämningslängder, akter, domar, inlagor och protokoll kan finnas bevarade. I dessa handlingar skulle man kunna påträffa någon annan förekommande aktör av intresse, detaljer om parterna eller mera fullständiga namn.
 

150
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-05-14, 21:21 »
Kul att se att detta vara en sådan där maffig historia som mycket kan utvinnas ur.

Jag blev inte lottlös heller. Min gubbe gick igenom kämnärsrätt, rådhusrätt, byggningskollegium, hovrätt gällande en fastighetsaffär 1663-1664, som han vann i alla instanser men till slut förlorade i hovrätten på synnerligen skumma grunder (motparten var drottningens lakej). Bara femtio sidor, men ändå.

151
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-04-30, 00:15 »
Vid studerandet av vissa akter i Svea Hovrätt stötte jag på en kopparslagare Michel Behm ifrån Nyköping (jag tror att han förekommer i DISBYT). Han processade i 4-5 år under 1631-1635, ursprungligen i Nyköpings rådhusrätt, sedan i Svea Hovrätt.

En akt omfattande över 200 sidor brutto finns i:

Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2aa:73 Liber causarum (1634) bb172-284

Den är digitaliserad. Här skildras en tvist med familjen Silentz. Michels fru och en bror Jörgen Behm samt åtskilliga andra personer ifrån Nyköping och Säter framträder.

Jag har inte fördjupat mig i akten, bara noterat ovanstående.

152
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-03-03, 19:07 »
Eftersom min person of interest har efternamn på B, stöter jag då och då på Michel Behm.

Jag kan berätta, att denne skriver tretton brev till Amiralitetskollegiet under åren 1647 - 1648, i övrigt inga, vad jag sett. Dessa brev är rapporter från hans resor i Norrland, ofta till Hudiksvall och Söderhamn, för att inkassera skattemedel. Jag har inte läst breven, men noterat, att de bär spår av lacksigill som förslutning. Tyvärr är samtliga förstörda. Det kunde vara idé att leta efter flera brev eller kvittenser. Om man hittar ett intakt sigill, så har man antagligen hans signatur i tre bokstäver. När det gäller utkvitterad lön, är det bara 1650 års som är bevarad och aktuell för hans del. Det är mindre vanligt med sigill på kvittenser, men de som finns är mera troligt hela. Däremot är det rätt sannolikt att han skrivit till landshövdingar, befallningsmän och magistrat där han dragit fram.

I sin tjänst som stadsinspektor i Stockholm på 1650-talet kan han ha skrivit under något dokument också.

Meddelas bara som uppslag.

153
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-02-23, 22:32 »
Jag upptäckte just att händelsevis Amiralitetskollegiets registratur för 1644 och 1645 ligger scannade på webben. Protokollen för dessa år finns dock inte ens bevarade. Jag har lusläst dessa registraturvolymer utan att hitta ett tecken om Michel Behm – inte i löpande text på aktuella data och inte i något appendix, som Fullmakter.

Av nyfikenhet tittade jag i officersrullorna, men detta kanske redan är gjort. De ligger också scannade, under
0503 Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.
036 Rullor flottan 1635 - 1915
Rullor på amiralitetsstaterna Ia:1 (1642-1664)


Hursomhelst, detta är vad jag fann:
p35 MantahlsRulla oppå SiööOfficererne Åhr 1644
p39 Adellbußar eller Gefrieder
...
Michell Behm antagen af H:s N:de H:r Claes Flemming för 15 Dlr om månaden huittmynt om månaden [sic] den 10 Aprilis 1644


p59 MantahlsRulla oppå SiööOfficererne åhr 1645
p63 Än Lieutnanter
….
Michell Beehm ifrå Adelbußarne den 1 Martij


Så lätt var det alltså inte. Kan man inte dra några slutsatser utifrån det faktum att han blev adelsbuss ?

Jag vet inte var i flottans material i övrigt man skulle kunna hitta något, som indikerar hans ursprung. Om man är beredd att göra en större insats, kan man ju dammsuga alla upptänkliga serier, som räkenskaper i olika former, "papperssamlingar" som Nya nummerserien, Röda nummer m fl. Bidragande till problemet är att han inte har gjort någon vidare karriär och att hans existens är lite tidig för att hitta fylligare material. Kanske man ska söka i andra miljöer, domstolar i hypotetiska hemtrakter t ex ("framträdde löjtnanten vid Kongl Amiralitetet, manhafftig Michell Behm, fullmächtigh för sin syster..." haha !). Eller i hans nya omgivning i stadens tjänst - förr eller senare hamnade han väl i rådhusrätten.

F ö gläder det mig att du minns mitt lilla bidrag till din tidskrift. Jag ska absolut överväga erbjudandet. Artikeln om den i det här sammanhanget aktuelle gubben har dock en institution utanför den genealogiska sfären visat intresse för, men något beslut har inte fattats. Men jag har mycket annat på gång. Tyvärr tenderar mina alster att bli väldigt stora. Över hundratusen tecken och 330 källhänvisningar bara om en kapten, som tidigare omnämnts på en handfull rader. Det är otroligt vad som finns i arkiven för den som gillar att gräva på riktigt.

154
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-02-22, 23:10 »
Jag ”hade vägarna förbi” och hittade följande uppgift i
0500 Flottans centrala ledning
Amiralitetskollegium, kansliet
Registratur huvudserie
BIa:17 (1651) pp54-56, 58
:

Den 22 januari. Avskedsbrev för Michell Behm. Kronan gör en nerdragning av antalet officerare och avskedar en hel mängd, däribland blir Lieutenanten Michell Behm utur tiänsten förlåfuad den 2 Ianuarij Anno 1651, antagen den 10 April 1644 för adelsbursh, avancerad till Lieutenant den 1 Martij A:o 1645.
Speciellt utnämningen till adelsbuss kan tänkas innehålla någon anspelning på hans ursprung.

155
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-01-24, 21:37 »
Jag ser att Börjeson uppger honom som adelsbuss, vilket väl innebar att han kanske aldrig var underlöjtnant. Då är det antagandet som sådan som ska sökas - det har jag ingen kunskap om. Han lär ha ingivit en ansökan, kanske t o m hos K Majt, som då bör ha svarat. Normalt var väl systemet med adelsbussar utnyttjat av adelns påläggskalvar - om andra kunde komma ifråga vet jag inte. Kanske ett tecken på härkomst i "bättre familj" ? Zettersten hänvisar till Riksstaten 1644 bl a. Men hans adelsbussande lär ha satt sina spår i Amiralitetskollegiet också, i form av protokollsnotering eller inkommande skrivelser.

156
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-01-23, 16:03 »
Börjeson är jobbig, men hans uppgifter bygger alltid på något fynd, enligt min erfarenhet. Han verkar ha tillbringat sitt liv i materialet och hänvisningarna är därför underförstådda. "2781" betyder förstås en viss folie i örlogsflottans räkenskaper och sannolikt en verifikation ! I mitt fall var det hustrun som hämtade ut en månadslön när mannen var på resa. Kommenderingarna på fartyg återfinns ofta i registraturet och eller i protokollet, på större örlogsfartyg finns det skeppslistor och besättningslistor i Militaria-samlingen och/eller i Nya nummerserien. Detsamma gäller utnämningarna till underlöjtnant respektive skeppslöjtnant. Den första utnämningen kan vara intressant, eftersom den med viss sannolikhet belyser bakgrunden. I mitt fall gav denna en häpnadsväckande upplysning om en fullständigt oväntad bakgrund. Patronymikon kan man ju hitta om man har tur, men arbetsinsatsen att gå igenom registratur, protokoll och inkommande skrivelser är mycket stor.

157
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-01-19, 23:41 »
Det finns mycket riktigt en Michel Behm, stadsinspektor, i mantalslängden för 1652 på Ladugårdslandet. Även om detta troligen är samme man, borde man väl försöka visa detta. Det finns säkert en utnämning i någon av stadens serier.

I mantalslängden uppges ingen hustru, så då har han fått en av mig.

Hedvig Eleonora har inga uppgifter så tidigt.

En intressant uppgift för att locka någon att ta itu med löjtnanten (min kapten ger mig full sysselsättning och har renderat snart 300 källfynd) är att han enligt Börjesson skulle ha medföljt Svanen till Nya Sverige 1642.

158
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-01-18, 22:49 »
Jag forskar inte alls på Behm, men har stött på en medlem i familjen på ett lite ovanligare ställe, som jag tänkte nämna för den som är intresserad. Kanske redan välkänt ?
Den 22 februari 1660 kvitterar änkan Anna Jönsdotter efter en salig Michel Behm ut 16 daler silvermynt i Amiralitetets kassa. Det troliga är att hennes salig man var skeppslöjtnanten Michael Behm, vilket är Börjesons uppfattning också. Hon kvitterar inte ut makens lön utan min gubbes, som nämligen hyr(t) hennes hus och bortrest anvisat henne innestående lön. Michel Behm finns inte med i 1660 års löneutbetalningar, så han har dött senast 1659.
Det finns mycket man kan göra, om man är intresserad, men jag kommer inte att göra det. I räkenskaperna kan man ganska lätt följa utbetalningarna till honom. Om inte annat så kan man därigenom ringa in dödsåret.
Vill man gå på djupet, så är det Amiralitetskollegiets protokoll och korrespondens, rullor, likvidationer, pensionskassan mm som har svaren. Därigenom kan man hitta resor som han företagit, utnämningsdata, eventuellt deltagande i sjötåg. Börjesons opublicerade biografiska anteckningar är bra uppslag, om än ganska kryptiska. Enligt Börjeson har Michael utnämnts till skeppslöjtnant 1650 och han placerar honom på att antal namngivna fartyg under 40-talet. Michael tycks ha lämnat aktiv tjänst redan 1653, så han kanske var sjuklig eller krigsskadad eller pensionerad av ålder och skröplighet. Dödsdatum lär alltså ligga under 1653-1659.
Det är ju troligt att huset ifråga stod i Stockholm och att Michael alltså bott där. Stockholm är fattigt på mantalsuppgifter, så det krävs tur för att hitta familjen i sådana. Därmed får man lov att plöja ett antal församlingar. Man kan börja med Hedvig Eleonora på Ladugårdslandet, där många sjöfficerare bodde. Men han kan ju ha bott i Storkyrkoförsamlingen också, eller i Jacobs eller varför inte i S:t Gertruds (tyska). Med lite tur hittar man begravningen, i bästa fall vigsel och barnafödande.

159
Ord i domböcker / SV: Ord i domböcker
« skrivet: 2016-12-11, 21:45 »
Ny fråga:

Vid en gravöppning i kyrkan (men juridisk term) 1684 omnämns detta som
öppnades sal: Jakob Markussons grav för hans sanna dotters man. Dottern hette Hansdotter.

Vilken relation hade de ?

160
Du Cloux / SV: Du Cloux
« skrivet: 2016-12-11, 17:40 »
Den inskjutna anmärkningen blir mera begriplig som

...medh henne ähr han förlijkt när som hon får 60 D:r Kopparmynt och en Klädningh.

Han hade löst ut sig från ett äktenskapslöfte. Det är troligt att ett mål förekommit i rådhusrätten. Domböckerna i Stockholm finns i princip bevarade sedan 1590-talet, så det är bara att titta efter. I Uppsala blir det knepigare.

161
England - Övrigt / Svenska församlingen i London
« skrivet: 2016-02-28, 22:30 »
I KI:1 finns en LIa (1710-1716) med bl a verifikationer. Här har Grönlund skrivit under åtskilliga gånger, t ex på b1350.
 
Nu är jag klar med min gubbe, som omnämns över 200 gånger (han var kyrkvärd) och blev begravd i kyrkan, så jag har skrivit och frågat efter hans eventuella grav. Därmed är jag klar med detta material.

162
England - Övrigt / Svenska församlingen i London
« skrivet: 2016-02-25, 23:34 »
För säkerhets skull - jag hittade följande sena notiser i:  
Ulrika Eleonora församling (London) LI:1 (1710-1754) band 2:
bild 1750 4:e kvartalet 1744
Til Rengiörning af Kiörkian til M:r Grönlund -.6
Til Klockarn Erik Örn.
 
bild 1810 1747 January 25  
Betalt M:r Gronlund för grönt och kyrkians rengiörande -.9.6

163
England - Övrigt / Svenska församlingen i London
« skrivet: 2016-02-20, 23:56 »
Jag har denna församling aktuell i min forskning och gjorde en snabb exkursion beträffande klockaren Grönlund, som jag lätt hittade noteringar om. Observera att jag bara botaniserat. Kanske dessa fynd redan gjorts. Ingen skada skedd, jag har bara använt en liten stund som förströelse.
 
Ulrika Eleonora församling (London) LI:1 (1710-1754)
p4 Credit 1710 July 5 Iöns Grönlund
p7 Debet 1711 January 3 Klåckaren Grönlund
p8 Credit 1711 January 3 Jons Grönlund  
p10 Credit 1711 July 4 Jöns Grönlund Sallarium
 
Ulrika Eleonora församling (London) KI:1 (1710-1784)  
p19 Protokoll 1711 Aprill 4 pkt 5 Resolverat att upsäija Klåckaren Jöns Grönlund och betahlt honom af sitt Fierdedehls åhr och där med des tienst upsagt [men han blev tydligen kvar ändå]
p28 Protokoll 1711 Decemb: 26 pkt 2 Klåckaren Johan Grönlund skall hafwa Een skilling om weckan för att giöra Kiörken reen och skall han implojera hwem han sielf:r will där till.

164
Jag vill betona att jag inte har någon som helst erfarenhet av detta arkiv. Det jag undrar över är hur tillgängligt det är. I värsta fall kan ju den levande arkivägaren krävas som ingång till materialet.  
 
Nu har det gått så lång tid, att GF måste kunna svara på sådana frågor. Hur är materialet organiserat, finns det förteckningar som gör att man kan ta sig an det på ett systematiskt sätt ?

165
Med tanke på omfattningen och tidigare antydningar om, ska vi säga, ickeortodoxa principer för struktureringen, undrar man vad som gjorts åt materialet som arkivobjekt. Någon som vet ?

166
Allmänt / Gotlandslänkar
« skrivet: 2016-02-11, 15:21 »
Lite aktuellt:
 
Kulturarvgotland.se var ett projekt som drevs av Gotlands Museum för ett antal år sedan. Museet äger fortfarande domänen men data som låg där är inte längre tillgängliga den vägen. Museet förbereder lanserandet av en stor webbportal.  
 
I väntan på denna kan man ha glädje av
https://www.almedalsbiblioteket.se/verksamheter/Gotlandica/gotlandica_fulltext.h tml
 
Där hittar man bl a en länk till samlingen av texter ur Gotländskt Arkiv (Gotlands Museums årsbok)
http://www.gotlandsmuseum.se/GA/
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2016-02-11 15:22)

167
Allmänt / Arkiv Digital
« skrivet: 2016-01-07, 21:49 »
Jag har just beställt  
 
Gotlands norra häradsrätt(-1899) A1A:34 1716 - 1716

168
Åbo / Turku / Åbo / Turku
« skrivet: 2016-01-04, 12:04 »
Åbo Hovrätt är ett sorgligt kapitel. Dess material har nästan fullständigt brunnit upp vid Åbo brand 1827. De fragment som finns kvar förvaras i Landsarkivet (obs) i Åbo. De är inte digitaliserade. Maskinskriven förteckning på finska kan fås från arkivet. Det domboksmaterial som finns är jobb för en eftermiddag att fullständigt gå igenom !

169
Åbo / Turku / Åbo / Turku
« skrivet: 2016-01-03, 19:10 »
De renoverade domböckerna är digitaliserade och finns gratis på webben:
 
Rådsturätten 1623-1809:
http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus.action?kuvailuTaso=SARJA&avain=315651.KA
 
Kämnärsrätten 1639-1809:
http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus.action?kuvailuTaso=SARJA&avain=315652.KA
 
Konceptdomböckerna är inte digitaliserade. Originalen finns vid stadsarkivet i Åbo utom den allra första volymen, som finns vid riksarkivet i Helsingfors. De är enligt min erfarenhet bundna, reparerade och renskrivna före bindning. I dessa böcker förekommer sporadiskt extra material, såsom borgarlängder, borgareder mm.  
 
Något speciellt personindex finns inte, men volymerna inleds normalt med en innehållsförteckning i bokstavsordning, upptagande parterna i samtliga mål. Den är ordnad efter målsägaren, så man måste läsa igenom alla titlar.
 
Det Dahlströmska kartoteket omfattar ca 300 000 indexkort, främst refererande till domböckerna. Det är långtifrån fullständigt. Det finns tillgängligt på webben:
http://www.arkisto.fi/news/1391/1302/Dahlstroemska-kartoteket-tillgaengligt-via- internet
 
En finsk forskare, Toropainen, har i 20 artiklar på finska i tidskriften GENOS under åren 2002-2010 indexerat ”mål av genealogiskt intresse” för åren 1623-1661. Det är långtifrån fullständigt ens med detta snäva kriterium, men kan vara till hjälp.

170
Allmänt / Arkiv Digital
« skrivet: 2015-12-03, 21:54 »
Jag har just beställt
 
Gotlands norra häradsrätt(-1899) A1A:27    1707 - 1708
 
Är vi bara två domboksforskare ?!

171
Källor och arkiv / Krigsarkivet
« skrivet: 2015-11-23, 22:19 »
Krigsarkivet ligger i Stockholm.

172
Källor och arkiv / Krigsarkivet
« skrivet: 2015-11-23, 18:11 »
Det var några år sedan jag gjorde sådant här, så jag vågar inte yttra mig i själva saken. Däremot kan jag rekommendera en arkivarie vid KrA, Ingrid Karlsson, som hjälpte mig. Oerhört kunnig och hjälpsam. Allra bäst är om du har tillfälle att ta dig till arkivet.

173
Åbo / Turku / Åbo / Turku
« skrivet: 2015-07-14, 23:47 »
Det s k Dahlströmska kortregistret (som fysiskt finns i Åbo landsarkiv sedan 1953 !) har scannats och nyligen gjorts tillgängligt på webben:
http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?atun=312976.KA
 
Det upprättades av arkivarien (senare professorn) Svante Dahlström och omfattar ca 300000 kort med genealogiska och topografiska referenser från tidigt 1600-tal och framåt, huvudsakligen relaterade till Åbo stads historia. Det består av referenser dels till andra historikers verk, dels till original - främst Åbo rådstugurätts och magistrats protokoll och andra handlingar fr o m 1623.
 
För Åboforskaren är det en självklar resurs av imponerande omfattning. Det är dock en andrahandskälla, som inte är uttömmande och inte heller felfri. Använt med omdöme för vägledning till primärkällorna är registret en guldgruva. De refererade dokumenten finns numera oftast, men inte alltid, i digital form tillgängliga på webben. Undantagna är bl a konceptdomböcker med tillhörande handlingar och vissa räkenskapshandlingar, som inte filmats, förvarade i Åbo stadsarkiv. Åbo stadsarkiv har f ö en fin beståndsöversikt, som kan köpas vid arkivet. Den är på finska.
 
De digitaliserade handlingarna, som Finska riksarkivet gjort tillgängliga på webben, kan utsökas med Arkivdatabasen VAKKA (motsvarande svenska NAD):
http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/EtuSivu.action  
 
För en icke finskkunnig forskare kan det vara lite besvärligt att söka, men så småningom lär man sig vissa mönster och belöningen i form av miljontals bilder av gamla svenska domböcker och räkenskapshandlingar mm är stor.

174
Allmänt / Arkiv Digital
« skrivet: 2015-06-11, 20:38 »
Jag kan nämna att jag, litet utanför konceptet, låtit fotografera  
Rådhusrättens och magistratens inneliggande handlingar
F1a:1 1649-1682
som tidigare varit helt ofilmad.
 
Jag har också erbjudit ett par tidskrifter en notis om möjligheterna.

175
Allmänt / Arkiv Digital
« skrivet: 2015-04-25, 18:07 »
Allt ovan nämnt, dvs mina och Jens' beställningar, är nu klart och tillgängligt on line. I runda slängar 7000 sidor. Otroligt !
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2015-04-25 18:09)
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2015-04-25 18:13)

176
Allmänt / Arkiv Digital
« skrivet: 2015-03-28, 20:31 »
Bra, Jens ! Nu har vi startat en folkrörelse.

177
Allmänt / Arkiv Digital
« skrivet: 2015-03-27, 12:13 »
Nu efter fyra år har massor hänt. Förutom kyrkböckerna, som väl närmast åsyftades i ovanstående inlägg, har renoverade domböcker fram till åtminstone 1711 tillkommit, liksom bouppteckningar till 1944, länsstyrelsens mantalslängder till 1860, en massa jordeböcker, landsboksverifikationer och rullor för olika perioder.  
 
Nu till det senaste, som jag vill puffa för. ArkivDigital har nu fått tillgång till domböckerna som förvaras vid landsarkivet i Visby, dvs alla domböcker från Gotlands län från äldsta tid till och med år 1900. Nyligen lanserade ArkivDigital en särskild tjänst - beställningsfotografering - som gör det möjligt att få just de domböcker som man är intresserad av tillgängliga via ArkivDigital. Priset är 195 kronor per volym och inom 45 dagar ska de beställda volymerna finnas tillgängliga i ArkivDigital. Här kan man beställa:  
 
http://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering
och:
http://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering/counties/9/sources/3348?vol ume_type=1432
 
Detta öppnar för utforskning av en veritabel skattkammare. I konceptdomböckerna kan man hitta mål, som förlikts före förhandling och inte tagits med i renoveringen, icke renoverade namn och andra detaljer, framförallt inlagor från parterna. Jag har t o m hittat kärleksbrev bland handlingar ad acta (från en förrymd båtsman, beslagtaget bevis !). Men det finns även hela volymer, som ej renoverats (t ex från den danska tiden) eller vars renovering har försvunnit. För mera grundlig personhistorisk forskning gällande företagsamma eller besuttna personer och personer med ämbeten och andra befattningar är konceptdomböckerna oumbärliga.
 
Eftersom Riksarkivet och SVAR i praktiken upphört med systematiskt tillgängliggörande av mikrokort, eftersom domböcker på mikrokort är i bästa fall knappt läsliga och eftersom inte alla volymer ens någonsin fotograferats, innebär den nya tjänsten en unik möjlighet för den gotländska diasporan att med förenade krafter bygga en digital Gotlandsbro.  
 
Jag har börjat med att beställa:  
 
Rådhusrätten-Magistratens i Visby stad arkiv
   Rådhusrättens domböcker och protokoll  
     a.   A1a:1 1624-1631  
     b.   A1a:2 1660-1663
     c.   A1a:3 1669-1670  
     d.   A1a:4 1671-1673  
     e.   A1a:5 1672-1675  
 
Kämnärsrättens i Visby stad arkiv 1654- är ett viktigt komplement i Visbyforskningen. Sedan väntar förstås häradsrätternas arkiv.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2015-03-27 20:47)

178
Jag har i ett tyskspråkigt tingsprotokoll från 1600-talets Riga träffat på namnet Fleßticken  om en svensk kvinna. Hon kallas även Hure, så man kan tänka sig att det är ett öknamn. Förslag ?

179
Fries / Fries
« skrivet: 2015-02-14, 21:44 »
Jag söker kontakt med ättlingar till Mårten Jakob Vilhelm Fries, f 1819 i Lummelunda d 1898 i Stockholm, med sönerna  
1) Niklas [Jacob] Martin Vilhelm f 1847,  
2) Mårten Adolf Johan f 1849 och  
3) Rudolf Mårten Anton f 1857.

180
Marcus Briant  was born 1684 on Gotland, learned to be a goldsmith in Stockholm [1705-1712], appeared in London 1712 and lived there until his death 1744, for the last twenty years being engaged as a churchwarden in the Svenska kyrkan, Ulrica Eleonora.
 
Has anybody encountered his name ? Can anyone tell med about any means to search him as a professional citizen ?

181
00 - Begravning / Begravning i kyrka
« skrivet: 2015-01-27, 16:33 »
Jag har en gravsten vid koret i en kyrka över en pamp och hans hustru. De begrovs bevisligen 1695, som det också står på stenen. Dessutom står det INRI 1712 tillsammans med utsmyckningar med blommor, dödskallar och timglas. Vad hade hänt ?
 
Jag misstänker, p g a rättstvist och domkapitelsprotokoll, att en tvist om betalningen kan ha lett till fördröjd begravning med upp till ett halvår 1694-1695. Detta är i södra Sverige sommar/höst. Kan detta ha varit fallet ?

182
02 Arkivväsende / Mikrokort från SVAR
« skrivet: 2014-12-23, 19:50 »
Jag vill informera om ett problem som berör åtminstone något mera avancerade släktforskare och personhistoriker.
 
Om man vill bedriva grundlig utforskning av domböcker behöver man tillgång till såväl renoverade domböcker som konceptdomböcker.  
 
Arbetsgången har naturligt varit att efter identifiering av intressanta mål i den renoverade domboken, på mikrokort undersöka om konceptdomboken innehåller ytterligare volymer eller akter och annan information, slutligen hos landsarkivet beställa kopior av identifierade sidor. Besök vid landsarkivet är alltid en möjlighet, men med ett arbetssätt inriktat på mål skulle följden bli många korta besök, d v s ett ekonomiskt avskräckande arbetssätt.  
 
De renoverade domböckerna i original har alltid funnits i RA i Stockholm eller i Göta Hovrätts arkiv (numera i Vadstena) liksom konceptdomböckerna i aktuellt landsarkiv. I många år har hela materialet dessutom funnits att låna hos SVAR i form av mikrokort. På senare år har slutligen ArkivDigital revolutionerat studiet av renoverade domböcker genom att fotografera originalen på nytt (ett pågående arbete).  
 
Riksarkivets långsiktiga mål (tidsplanen ej känd) är att bl a de judiciella arkiven ska finnas digitaliserade på nätet. I samband med SVAR:s omställning från mikrokort till digitala bilder, upphörde hanteringen med lån och kopiering av mikrokort. Utrustningen för hanteringen samt lagret av mikrokort överfördes genom avtal 2010 till Stiftelsen Arkiv och Kultur i Ramsele (korten är regionalpolitiskt finansierade och skulle därför stanna inom länet), eftersom SVAR inte längre kunde ha kvar kostnaden för förvaring/hantering av alla brukskopierade kort, samt för att frigöra lokalyta för de nya uppdragen. Resursförutsättningen för SVAR att kunna börja digitalisera var alltså att upphöra med mikrokortshanteringen. Några krav på tillgängliggörande har inte ställts på stiftelsen.
 
Riksarkivet har alltså av ekonomiska skäl föregripit den totala digitaliseringen och i väntan på den ideala framtiden valt att försämra tillgängliggörandet/tillhandahållandet i viktiga avseenden. Eftersom man i processen gjort sig av med många mikrokortsvolymer, så att de saknas hos Stiftelsen Arkiv och Kultur i Ramsele, har man därigenom successivt omöjliggjort något som varit möjligt under många år, nämligen lån av konceptdomböcker på mikrokort.  
 
Till den okända framtid då de långsiktiga målen uppnåtts, återstår alltså för kunderna att på egen bekostnad låta tillverka nya mikrokort eller att resa till de olika arkiven. Detta är ett steg tillbaka till 90-talets villkor.

183
Schmiterlöw / Schmiterlöw
« skrivet: 2014-12-23, 09:51 »
Domböckerna från Gotland och Visby pulades oftast in längst bak i något norrlandslän:
1654-1674: i Gävleborgs län
1675-1679: saknas under dansktiden
1680-1687: i Västernorrlands län
1688-1689: i Visby !
1690: i Jämtlands län !
1691-1697: i Västerbottens län
...
Inte alltid ligger volymen i rätt årgång heller.
 
Det finns en handskriven förteckning (fotad i AD också).

184
Schmiterlöw / Schmiterlöw
« skrivet: 2014-12-22, 21:43 »
Ytterligare ett slumpfynd i  
den renoverade domboken för Visby rådhusrätt 1663
(i Gävleborgs läns dombok vol 12.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3144 (1663-1663)
):
 
p486 1663 30 Aprilis §3 Hustru Könike Iöran Schmiter[] om ett skifte hållet efter hennes sal. fader  []recht Bastou...

185
Språk / Pilckentaffell (pilkentavel)
« skrivet: 2014-11-24, 15:14 »
Fantastiskt ! Tack ! Jag hittar nu även ordet i en ordbok över gammal svenska. Eftersom det nyligen hade stiftats en lag om förbud mot allt spelande på musikinstrument, även inomhus, tänkte jag att detta var ett instrument, speciellt som det ansågs ha stört aftonsången. Ibland känns den tiden riktigt avlägsen.

186
Språk / Pilckentaffell (pilkentavel)
« skrivet: 2014-11-23, 20:07 »
Några borgare blev straffade för att ha spelat under aftonsången - se bifogat avsnitt. Vad hade de spelat på ?

187
Schmiterlöw / Schmiterlöw
« skrivet: 2014-11-22, 12:13 »
OK, jag är ju helt ovetande om denna släkt, men hittar ett och annat, när jag läser igenom domböckerna.
 
ArkivDigital lär vara fullt upptagna med renoveringarna under överskådlig tid. SVAR hade konceptdomböckerna på mikrokort till utlåning, men har helt slutat med mikrokort sedan 2010. De som var kvar (efter försäljning till allmänheten och förluster) överläts på Stiftelsen Arkiv och Kultur i Ramsele. Dessa slutade trycka upp saknade kort för utlåning, då det tyvärr inte var ekonomiskt hållbart. RA lär ha som mål att i en okänd framtid domböckerna skall vara digitaliserade (några få konceptvolymer finns faktiskt redan, dock inte denna). Händelsevis är en stor del av det judiciella materialet inte tillgängligt för lån längre utan man är hänvisad till nytryckning på egen bekostnad, kopiering av original genom landsarkiven eller egen fotografering på plats. Denna föga kända process har jag kritiserat hos RA samt informerat förbundet om.
 
I det aktuella fallet har jag alltså köpt nytryck av mikrokorten. Jag kan skicka foton av de två sidorna till dig.
 
Det finns också i ViLA:s Avskriftssamling:
A146 Utdrag ur Rådhusrättsprotokoll 1624-1630. Icke auktoriserad avskrift av Astrid Lundgren 1987. 155 maskinskrivna sidor.  
Den har jag ingen erfarenhet av.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-11-22 12:18)
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-11-22 12:19)

188
Schmiterlöw / Schmiterlöw
« skrivet: 2014-11-21, 22:13 »
Ytterligare ett slumpfynd.  
 
Den 22 januari 1628 var Nickolaus Smitterloff  i Visby rådhusrätt och begärde Egtebreeff. Företeddes därför ett intyg från Stralsund om att fadern Jörgen  och modern Giertrud  varit gifta och avlat barnen Nickolaus  och Jörgen. Konceptdombok 1624-1631 pp86-86v.
 
Jag har mikrokort, som jag kan skicka ett nödtorftigt foto av. Man kan också beställa kopia av originalet hos ViLA.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-11-22 00:08)

189
Matriklar / Matrikel der Universität Wittenberg
« skrivet: 2014-11-18, 00:39 »
Toppen ! Då gäller det att hitta själva böckerna utan att behöva resa till universitetet...

190
Matriklar / Matrikel der Universität Wittenberg
« skrivet: 2014-11-17, 11:45 »
Jag söker en eventuell bok med  
Matrikel der Universität Wittenberg  för 1500- och tidiga 1600-talet.  
Finns det någon sådan ?

191
Övriga källor / Studentmatriklar
« skrivet: 2014-11-17, 11:42 »
Bra, det var lite fördolt för mig - jag ställer frågan där.

192
Övriga källor / Studentmatriklar
« skrivet: 2014-11-16, 20:11 »
Jag hittar ingen rubrik Studentmatriklar  - borde väl intressera många.  
 
Just nu är jag ute efter en eventuell bok med
 Matrikel der Universität Wittenberg  
för 1500- och tidiga 1600-talet. Finns det någon sådan ?

193
Språk / Fæstensøl
« skrivet: 2014-11-08, 21:59 »
Absolut ! Jag fotograferade bilden och bearbetade den med Photoshop och då ser man att det står så.
 
Artikeln är ju mycket lärorik. Med dennas hjälp förstår jag sammanhanget också. Det här var ju i början av 1625 och lagen hade skärpts 1624. Det förekommer två stämningar - en av den tilltänkte svärfadern och en av byfogden. Det senare berodde kanske på att brottet föll under allmänt åtal, var inte en privat tvist.
 
Jag bifogar ett bildklipp. Hette svärfadern Dampe Ienßen ?  
 
Stort tack.

194
Språk / Fæstensøl
« skrivet: 2014-11-07, 23:28 »
Jag försöker tyda ett danskt domboksprotokoll från 1625 på uselt mikrokort. Ett ord är särskilt otydligt men sammanhanget leder tanken i en viss riktning.  
 
Fadern till en ung kvinna har stämt en annan man för att ha bjudit för mycket folk till fæstenumöl/fæstemandsöl/.... Jag försökte med fæstemålsöl  (modern danska för trolovningsfirande) eller fæstningsöl  (förekommer i dansksvenska trakter), men det sitter inte bra.  
 
Har någon sett alternativa ord, som kan stämma med min läsning ?

195
09) Feltolkade ord och uttryck / Fæstenum
« skrivet: 2014-11-07, 23:04 »
Problemet är att jag försöker tyda ett danskt domboksprotokoll från 1625 på uselt mikrokort. Jag ställde frågan här lite öppet för att inte leda den till samma svar, som jag själv kommit fram till.  
 
Sammanhanget är det att fadern till en ung kvinna stämt en annan man för att ha bjudit för mycket folk till fæstenumöl/fæstemandsöl/.... Jag försökte med fæstemålsöl (modern danska för trolovningsfirande) eller fæstningsöl  (förekommer i dansksvenska trakter), men det sitter inte bra.  
 
Jag tänkte att jag kanske hade förutfattade meningar och borde ställa en öppnare fråga, som här. Jag kunde ju fråga på dansksidan också.

196
09) Feltolkade ord och uttryck / Fæstenum
« skrivet: 2014-11-07, 19:41 »
Jag har i en dansk dombokstext från tidigt 1600-tal stött på ett ord, som skulle kunna vara fæstenum. Finns ett sådant ord och vad betyder det ?

197
Amt: Sorø / Skælskør
« skrivet: 2014-11-06, 00:33 »
Jag söker uppgifter om en Mårten Fries  som skrevs in vid Köpenhamns universitet 1651, varvid hemorten anges till Skælskør.

198
Schmiterlöw / Schmiterlöw
« skrivet: 2014-11-03, 16:07 »
Det låter som en maktkamp, som väl ingen vill ge upp i första taget. Kan alltså komma att fortsätta.
 
Siltberg och Jonmyren har väl skrivit om den här historien - kanske ni kan titta i facit för att få vägledning ?

199
Schmiterlöw / Schmiterlöw
« skrivet: 2014-10-31, 10:09 »
Ojoj. Jag tror att jag avstår från den nivån, speciellt som skrivarna själva inte var i närheten av den eller ens kunde upprätthålla principer inom en enda egen text. Till slut uppfattar jag dåtidens språk som i princip fonetiskt. Det finns vissa grammatiska strukturer, men inte ens skrivarna skulle fått godkänt i en modern tenta. Det är ju regel att snurra till meningarna och syftningsdimman är ofta total.
 
I Visby på 1650-talet fanns det en kille som hette Stryg eller Stryk eller Strijk eller Strijg. Hur ska man kunna avgöra vad han hette ? Akademin anser att y  och ligaturen ij  såg olika ut, men det är ju inte alltid sant i praktiken. Man får försöka lista ut hur namnet uttalades. Egen namnteckning bör man ju respektera, men man vet inte hur han uttalade den. Möjligen kunde man leta efter Wisby och Stryk i samma text, men detta är inte garanterat lösningen heller.

200
Schmiterlöw / Schmiterlöw
« skrivet: 2014-10-30, 15:51 »
Jag har inget rätt svar. Språket var ju lite elastiskt också, så det står lite olika olika gånger. Jag har ingen lust att skifta format för att höja en ändelse heller.  
 
Jag skulle skriva Ha:m. Dem  är ju frestande att skriva som det står, men det kanske från början var ett denem  ?
 
Nu får ni leta fram nästa mål, om det var något !
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-10-30 15:53)

201
Schmiterlöw / Schmiterlöw
« skrivet: 2014-10-29, 23:03 »
Ja, det ser ut som Hueß. Men vad betyder det då ? Jag hittar inget passande ord i mitt dansklexikon. Jag kan köpa Huiß, som används i Registerrubriken.
 
Betäffande Hans  och Handt, tycker jag nu att det står Hannem  med ligaturen för objektsformen. Läs lite i nästa text så ser du flera tydligare exempel på detta.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-10-29 23:10)

202
Politik / Offentlig verksamhet / Bildt, Carl (f. 1949)
« skrivet: 2014-10-29, 16:35 »
Är Niels Bild, 1553-6.2.1622, til Ravnholt, lensmand på Visborg [guvernör på danska Gotland] 1591-95 en förfader ?

203
Schmiterlöw / Schmiterlöw
« skrivet: 2014-10-29, 16:33 »
A:o 1592 16 Feb var det inget med Jörgen. Men du kanske uppmärksammade wor kierre Landzherre  ? Ja, Nisse var väl en förfader ?

204
Schmiterlöw / Schmiterlöw
« skrivet: 2014-10-29, 16:09 »
Jag har inte lusläst texten, men några saker, som jag reagerade på var:
 
Borberj->Boleri [otuktigt lefverne]
mede->medt
aren(?)->æren
woxder->worder
Hueß(Huiß?)->Hanß
Hans->Handt
sammestedh->sammesteds thilstædis adt giffte sigh Igen, uden dett kunde skee for[medelst]
A: D (Anno Domino?)->etc
mz->med [ligatur]
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-10-29 16:10)

205
Schmiterlöw / Schmiterlöw
« skrivet: 2014-10-29, 12:44 »
Notera att fallet senare återkommer (jag har inte noterat när). Säkrast är att inte heller utesluta, att det varit uppe tidigare också. Men det är ju rätt lätt att leta reda på, speciellt när man satt sig in i skeendet.

206
08) Översättningshjälp / Köpenhamns universitetsmatrikel
« skrivet: 2014-10-28, 15:16 »
För studenter antagna ett visst datum 1651 vid Köpenhamns universitet är rubriken i matrikeln sacris academicis initiati civitate academica donati sunt. Är detta nya präststuderande eller studenter i allmänhet ?

207
Schmiterlöw / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-27, 20:33 »
Den som vill få lite färg på bilden av Iørgen Smitterlou  kan läsa källorna beträffande hans skilsmässa m m. Man kan börja läsa här (Domkapitlet i Visby stift 1592-1601, p10v 23 januarij 1594):
http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074279_00018
 
Jag blev glatt överraskad, när jag upptäckte att protokollen 1586-1861 scannats, och läser igenom alltihop till 1650 utan att ha något speciellt med Smitterlows att göra. Bara ett tips alltså.

208
08) Översättningshjälp / Latinska ortsnamn
« skrivet: 2014-10-16, 00:15 »
Fantastiskt, hur kom du fram till det ?

209
08) Översättningshjälp / Latinska ortsnamn
« skrivet: 2014-10-15, 11:53 »
Finns det några uppslagsverk eller databaser gällande latinska ortsnamn ? De kan ju vara genuina, d v s använda av romarna, eller härledda.
 
Min just nu konkreta fråga gäller en notering om en student i Köpenhamns universitetsmatrikel 1651:
 
Scelfiscoriensis  (Möjligen, enl författaren till boken om matrikeln, Sceltiscoriensis).

210
Yrken R / Råman
« skrivet: 2014-09-12, 12:58 »
Jo, jag läste detta. Men det finns ju ett ord rå, som hade stor betydelse i den tidens samhälle. Jag har minst tre exempel på förekomsten av ordet råman, råmänner och flera upprepningar av dessa ord, så det råder inget tvivel om läsningen. Vid ett tillfälle kommer f ö en rådman från staden till tinget och han kallas rådman.
 
I ett av fallen klagar fiskalen på att tre råmän uteblivit från den senaste avräkningen  och vill bötfälla dem för detta. En ursäktade sig med sjukdom. Avräkning av vad står inte. Nembdemen  hade man ju som vanligt och en av personerna, som jag utforskar, var definitivt inte nämdeman.

211
Yrken R / Råman
« skrivet: 2014-09-12, 01:33 »
Jag har på 1600-talet träffat på ämbetet råman  vid ett häradsting. Det fanns ju inga rådmän  där, så det förefaller vara ett annat uppdrag. Det fanns flera samtidigt. Jag är inte säker på vad de gjorde, men intrycket är att de höll koll på gränsdragningar och skattläggning. Kanske någon vet vad de sysslade med ?

212
Anledningen till att jag frågade om mantalslängden, är en egendomlighet i RA:s samling scannade mantalslängder. Det finns en sökfunktion, där man kan ange församling eller län och eventuellt årtal. Söker man på Forsmark, som ju även var en församling, får man träffarna 1650, 1721.. ! Det visar sig att man inte indexerat på bruken ens om de är församlingar. Söker man i stället på län (som kan vara Uppsala eller Stockholms i fallet Forsmark) får man fram hela verifikationsvolymen. I bästa fall ligger det en skriven innehållsförteckning i början på denna, som man kan använda, men det är inte alltid fallet. I vissa fall och om man är bra på att gissa, kan man i indexet som följer med den scannade volymen, klicka på Bruksfolk  och därigenom hamna på något av bruken i Uppland, där i bästa fall Forsmark finns med. Om man tillämpar detta för 1655, får man upp ett index med alla församlingar, dock inte Forsmark. Inte heller finns det någon titel Bruksfolk. Går man så in i volymen, som är på ca 560 sidor, så finns det ingen innehållsförteckning. Referensen ovan gäller f ö en originalhandling i Uppsala LA, lite jobbig att använda, om man inte bor i Uppsala. Ett sidnummer hade jag hoppats på, alltså.
 
Den citerade boken besvarar, såvitt jag kan se, inte min fråga, snarare antyds att Peter Rochet  1659-1660 lämnade Forsmark.  
 
I inlägget ovan hänvisas till en artikel om Burträsk, där Peter Rochet påstås ha haft ett uppdrag vid Bygdsiljum gruva 1659. Jag kan ju gräva i Burträsk 1660-1670, men jag undrade om det redan var känt, var han höll hus, så jag slapp.

213
Vet man var Peter Rochet befann sig efter 1660 (innan han kom till Gotland) - i Burträsk ?
 
Ovan talas om 1655 års mantalslängd för Forsmark - var finns den ?

214
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-06-03, 21:34 »
Det visar sig att Nymanskan   1652 rekryterat en hammarsmed Lars Bengtsson i Sverkesta i Fellingsbro. Bruksförvaltare där var då Peder Andersson. Påvel Arent   blev ju också rekryterad av henne troligen 1652. Kan han då ha varit vid Sverkesta eller i närheten ?

215
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-27, 21:46 »
Jo, Knut är Nymanskans far. Hon hette Brita, född 1622, gift med Christopher Neuman, som blev brukspatron på Gotland. Hennes bror Mårten var bl a assessor i Svea Hovrätt, vilket hon flitigt utnyttjade. Under rannsakningen av Påvel Arent   klev han bara in och läste upp vad Bergskollegium hade att se till, d v s att hålla smeden i i arrest för Nymanskans fordringar. Hon var välinformerad därnere på Gotland också, vilket torde ha varit brorsans förtjänst. Men vad fick henne att ge sig ut på värvarstråt i Södermanland och andra områden medan maken levde ? En fin dam skulle stiga in bland smederna och ropa hör ni grabbar, nu ska ni få höra något alldeles extra ? Jag förmodar att hon hade kontakter.

216
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-20, 22:51 »
Erik,
 
Så länge du inte håller Arent   vid liv framåt slutet av 1630-talet är det OK. Saligheten var man noga med, är min erfarenhet. Förvånansvärt snabbt visste alla om dödsfallen av åtminstone någorlunda kända personligheter.
 
Påvel   började ju sin bana vid ett icke namngivet bruk, som troligen inte var Kvarnbacka, Dalkarlshyttan eller Hällefors och han gjorde det hos Cort. Med tanke på årtalen låter Matlången, Lungsund som en bra plats för Påvel   att börja vid. Från 1641 är det onödigt lång tid till  1652, då han värvades till Lummelunds bruk.  
 
Jag har frågat detta förut - hade familjen Brenner   några engagemang i järnbranschen ? Bruksförvaltarens vid Lummelunds fru Brita Knutsdotter kom från Brenner   och enligt Påvel   var det hon personligen som persuaderat  honom 1652 att följa med till Lummelunds. Jag har nu hittat tecken på att hon värvat flera än Påvel. Man kan undra vad en gift dam med rötter i en relativt fin Stockholmsfamilj hade för skäl att engagera sig så i makens järnbruk.  
 
Den stora oförmögna  brödraskaran lär ha avsatt spår i form av förmynderskapsförordnanden, tvister mellan förmyndare och andra, som inte så osannolikt skulle kunna påträffas i rätt härads domböcker.
 
Om jag minns rätt så har såväl Arent   som Cort   och Niclas Arentssöner   kallats Lång. De kan ju föralldel ha varit högväxta med anlag från fadern, men man kan inte undgå undran om Lang  hade ställning som namn av något skäl.

217
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-18, 14:57 »
Påvel   säger närmare bestämt att han arbetat som mästersven vid Lummelunds bruk.

218
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-17, 22:05 »
Jag kan göra några reflexioner om Eriks hypotes.
 
Det har ju förekommit exceptionella familjer (även i våra dagar) med åldersspann på över 40 år i barnkullar. Jag har t o m faktiskt sett en jämtländsk 1600-talspräst, som bevisligen hade två söner med samma namn - samtidigt levande ! Den yngste var jämngammal med den äldstes barnbarn ! Att samma namn använts upp till tre gånger, när barnen dött är inte speciellt ovanligt.  
 
Påfallande är att vi inte sett skymten av några barn till Reinholt Nilsson i Hyndevad. Med Eriks antagande om Åletas ålder, så är barn i den miljön uteslutna. Jag hade tänkt mig ett tidigare liv för Reinholt Nilsson, men Eriks hypotes erbjuder i stället förklaringen att han varit ogift hemmason eller i transition mot Hyndevad före engagemanget med Åleta. Har Gert kollat häradsdomböcker i Rekarne samt lagmanstingsdomböcker för 1681- (säg) 1690 för att eliminera eller påvisa arvingar till Reinholt Nilsson   ?
 
Jag ska pröva hypotesen mot bröderna Anders', Corts och Påvels mer eller mindre kända historia. Anders   lär ha varit äldre än Påvel   och rimligen född ett tag före 1620 (musketerare 1636). Cort   likaså äldre, eftersom Påvel   lärde yrket av denne. Cort   och Anders   går inte att åldersrelatera. Påvel   uttrycker sig som att han haft ytterligare bröder, varav minst ytterligare en smed. Beroende på hel- eller halvbrödraskap mm kan analysen bli hur komplicerad som helst. Låt oss anta att de var helbröder, d v s deras föräldrar var Marina   och Arent. Om vi också antar att morbror Reinholt Nilsson   var helmorbror, så hamnar även Marina   i det hypotetiska Niclas Nilssons senare äktenskap. Vi vet inte namnet på Arents far, men Marinas hette Niclas. Om vi vidare antar att sedvanligt namnskick tillämpades, så borde en tidig son till Arent   och Marina   ha hetat Nils, medan Arents far kan tillåtas ha hetat Cort   t ex. Minst tre bröder måste alltså rymmas före Påvel   (Denne Nils   kan ju ha dött hur tidigt som helst).
 
Påvels historia vet man en hel del om genom rannsakningarna med honom, genom hans suppliker och attester, genom andra förvecklingar vid Lummelunds bruk. Jag har kommit till slutsatsen att Påvel Arendts   lämnade Kvarnbacka för Lummelunds bruk 1652. Då hade han också hunnit vara vid Dalkarlshyttan och ytterligare ett fösta bruk samt hunnit lära till hammarsmed vid detta. Denna process måste ha tagit minst tre år, kanske fem ? Säg fem år. Hur gammal kunde han ha behövt vara för att gå i smedslära ? 18 år ? Han var alltså född senast 1629. (Kjell kan kanske förbättra den här delen).  
 
Till 1629 ska alltså Marina   ha hunnit föda minst fyra söner. Hur lång tid ska vi ge henne för detta ? Minst sex år tycker jag. I så fall blev hon gift med Arent Filter   senast 1623. Det finns ju många möjligheter - ska vi därmed anta att hon var född senast 1603 ? Att hon fått en bror Reinholt Nilsson   före 1612 utgör inget problem. Den äldre Reinholt Nilsson   hade dessutom tystnat väl före 1612. Kan man av räkenskaperna avgöra om Marina Nyckelpiga  var gift senast 1623 ?
 
Arent   hade, enligt målet i Filipstads rådhusrätt, 1641 varit död i många förflutna åhr, så många att fordringsägaren ansågs ha enligt lag försummat sin rätt. Hur många år kan det vara ? För att Påvel   ska ha hunnit födas borde Arent   ha levat åtminstone 1628 - 13 år måste väl gott och väl räcka för domslutet ?  
 
Man kan notera att under alla förhållanden Påvel   måste ha förlorat sin far under sin barndom, kanske inte ens någonsin ha sett sin far. Ganska troligt är väl att flera av eller t o m alla bröderna varit minderåriga faderslösa. Detta skulle ha föranlett förmyndararrangemang, eventuell utadoptering, arvskifte - allt detta lämnande spår, som i en senare tid skulle kunnat återfinnas. Är det inte dessutom rätt troligt att Marina   snarast sökte ett nytt parti ? Vem skulle vilja ta över en sådan familjebörda ? Tja, Marina   antas ju ha varit en ung änka av icke obetydlig börd. Lite mer kunskap om Arents gård, om Marinas giftermål med Olof Erichsson   mm skulle kunna kasta ljus över griften.  
 
Återstår en enda tänkbar utmaning: kan Niclas Nilsson   ha gift om sig senast 1602 ? D v s kan hans förra hustru ha dött senast 1601 ? Har vi en susning om hans förmodade andra äktenskap ?
 
Jag har alltså inte funnit att man med kända fakta och omständigheter kan motbevisa Eriks hypotes, vilket förstås är något annat än att hävda att den innebär den troliga sanningen.

219
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-15, 23:04 »
Kan Gillius'   faders stämning mot Marinas, Arends   änka, dåvarande make Oluff Erichzsonn   den 19/5 1641 vara ett indicium ? Den 24/5 1641 uppbjuds ju Sa: Niclaus Nilssons   gårdh i Attersta sedan denne nyligen dött. Den förmodade dottern Marina Nilsdotter kunde av en opportunistisk Gillius'   fader ha förmodats komma att bli arvtagare.

220
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-15, 21:22 »
Jag har gått igenom alla lappkataloger i KrA, m a p Anders Arenfelt. I princip är det tomt före 1657, då han dyker upp i Helsinge regemente - först som kapten, sedan som major, sedan som överstelöjtnant och till slut som överste.  
 
I lappkatalogen över rullor finns det inte heller någon Anders Arendt(s), Anders Arentsson eller Anders Aronsson men en hel del Anders Månsson, dock ingen som är möjlig - det skär sig antingen i tidsperiod, i livstid eller i karriär.  
 
Det blir till att leta utifrån uppgifterna i suppliken till Pfalzgreven 1650. Frågan är hur man identifierar honom. Anders  brukar det finnas en hel del som heter. Hittar vi en Anders Arendt(s), Anders Arenfelt, Anders Arentsson eller Anders Aronsson, så får vi kanske anse oss ha hittat just honom. Om vi däremot hittar en Anders Månsson, kan vi ju inte säga, om det är han, eftersom vi inte kan anta, att han hette så - det var ju det som behövde bevisas och i själva verket tror vi inte att han hette så. Som jag tidigare sagt är värvade regementen svåra att få grepp om också.

221
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-13, 22:06 »
Nu har jag fotograferat de 410 år gamla kvittenserna, inklusive Niclaus Nillßons papperssigill. Jag tycker att motivet är detsamma som på Reinholt Nilssons   i Hyndevad. De har t o m båda ett bakframt N  i signaturen. Fogdens signatur läser jag som NG, vad det nu kan betyda - Nils Gustafsson   kanske ? Det är meningslöst att komprimera fotona 25 gånger för publicering här. Jag skickar fotona till dem som vill kontrollera i stället.
 
Jag minns inte om ni nämnde en annan kvittens - bild 68:
Bekennis Iagh migh Hustru Margretta Reinnollttz udi Nyllößijö och giör witterligett att haffua anamatt och upburett uppå Laurenntz Kruzes Wegnner aff Nills Iönnßon Annders Rottkierz Tiennar udi Wermelanndh Osmuns Iernn 2 Lester under wichtt siju Lijspunndh Iernn Lodh fem Lester och siu fatt under wichtt syttijo Ett Lijsppunndh Achttum Nylößijö denn 19 Iannuarij åhr 1605
Margretta Larsdotter
 
Är detta Reinholt Richs   änka ?

222
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-12, 23:36 »
Erik, du skrev om en notis i Filipstads rådhusrätt på 1640-talet - var hittade du den ?

223
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-12, 23:00 »
Det finns många kungliga brev till Niclas Nilsson, 14 st bara 1604.

224
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-12, 22:28 »
Oops, vi skrev tydligen samtidigt. Jag såg också den andre Reinholt, men läste Rich, vilket stämmer ännu bättre med Rijk. Reinholt   är ovanligt men inte sällsynt som namn.  
 
Forskning går ju framåt genom motsättningar, så jag kan väl krydda vår fina anrättning med misstro mot Reinholts   son Niclasson   ! Men jag är inte alls insatt i dessa familjer, så jag har inget motförslag.

225
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-12, 22:17 »
Javisst ! Så här såg det ofta ut på den tiden. Hans namnteckning finns därinuti. Nu vet vi ju att det är han och hur han skriver, men jag hade ett annat fall, där viktig information dolde sig i vecket. Det går troligen inte att öppna vecket, men i det här fallet gör det ingenting. Jag ska försöka få lov att ta en närbild. Det kräver tillstånd av avdelningschef, så man vet inte. Det beror på hur kvaliteten på papperen anses vara också.  
 
Jag ska till arkivet imorgon. Filters   död då ?

226
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-12, 21:16 »
Känner någon till något brev eller annat dokument underskrivet av Nils Nilsson   med sigill ? Suppliken från 1635 finns inte i arkivet. Dito av Arent Filter   ? Kan någon av dem ha haft anledning att skriva till Bergskollegium eller annan myndighet och i så fall när ? Att deponera en kaution i Kammarkollegium ? När dog f ö Arent Filter   resp Nils Nilsson   ?
 
En mörk fläck på film kan motsvaras av en vacker lackstämpel eller ett snyggt pressat papperssigill i verkligheten.
 
Jag läste igenom alla inlägg för att eventuellt få uppslag till nya spår. Då fick jag en påminnelse om att viss information i diskussioner inte sjunker in, förrän en större bild har växt fram. Jag hade lyckats glömma, att Erik redan gjort en inventering av mantalslängder gällande broder Cort. Se mitt inlägg ovan positivt, som en oberoende bekräftelse ! Det är klart att det här är broder Cort   och grabbarna - frågan är var Påvel   gömmer sig. Kan det vara idé att titta i Länsräkenskaper Verifikationer för t ex 1642-1645 ?

227
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-12, 12:20 »
Jag har tittat i mantalslängder och kyrkböcker efter Påvel   och hans bror Cort   med söner. Kyrkböckerna inklusive räkenskaperna räcker inte riktigt till för den aktuella tiden. Mantalslängderna lider av partiell oläslighet men framförallt av att bruksfolk ofta buntas ihop i bilagor utanför själva längden. Jag har ändå gjort en del intressanta fynd i Örebro läns mantalslängder gällande Linde/Lindesberg och Grythyttan/Hällefors:
 
1650 Linde/Kvarnbacka Cort Arentßon   bild 94   
 
1662 Grythyttan Cort Aronßon   med hemmasonen Anders, Aron Cortßon   bild 88
[Påvel   1662: ...brodher Cordt, som nu i Hellefors är...]   
 
1663 Grythyttan Cort Arentßon, Arent Cortzon bild 96
   
1667 Grythyttan Aron Cortßon   bild 175   
 
1668 Grythyttan Niclas Corttßon   bild 102   
 
1671 Grythyttan Cortt Corttßon   bild 117
   
1672 Grythyttan Lars Corttßonn   bild 110
   
1673 Grythyttan Aron Cortßon, Nijklas Corttßon, Cortt Corttßon   bild 113
   
1674 Grythyttan Anders Kortson   bild 94
   
1675 Grythyttan Lars Cortson   bild 66
 
1675 Grythyttan Aronn Corttson, Niclas Corttson bild 67
 
En Påvel Arentßon   skulle ju sitta fint, men Påvel   har inte alls påträffats. Jag fortsätter att leta.               
 
Man kan se att Arent  behandlas som ett förnamn och att det försvenskas från tyskan ibland till Aron. Namnskicket stöder vår hypotes. T o m Anders  dyker upp som namn.
 
Påvel   uppger i förhör att brodern Cort   lärt honom yrket, men inte var. Därefter har Påvel   kommit till [Dalkarlshyttan] och till slut till Kvarnbacka, varifrån han rest till Gotland någon gång 1651-1653. Tydligen var såväl Cort   som Påvel   vid Kvarnbacka, när Påvel   gav sig av.
 
Det framgår vidare av förhören, att Påvel   kände Claes Lycka   från tiden i Kvarnbacka och man återfinner den senare där:
 
1642 Linde/Kvarnbacka Claß Lycka   bild 21
 
Några fynd, som jag inte vet värdet av:
 
I Linde socken, ofta vid Kvarnbacka, förekommer flera gånger [minst] en Nils Nilsson   i födelseboken, t ex:  
 
1635 27 september föder Nils Nilsson   i Quarnbacken sonen Johan, ett vittne är hammarsmeden Clas   (som av andra uppgifter att döma kan vara Claes Lycka).
 
1640 20 Decemb: Nicolaus Lucas   föder sonen Johan   wid Quarnbacken.
               
De här födelseuppgifterna har säkert Kjell rett ut, men hellre meddela en uppgift för mycket.

228
Lucas / Lucas
« skrivet: 2014-05-11, 17:30 »
Stefan (och Jens Lerbom),
 
Det finns skäl till ett förtydligande till mantalslängden för Lummelunds bruk 1698.  
 
Där upptas Mons Wilhelm Facht. Det är förstås inte den gamle bruksförvaltaren som återuppstått från de döda, utan en vuxen son, dock inte bruksförvaltare.

229
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-10, 22:26 »
Det gick lite snabbt med mitt svar, som i och för sig besvarar en fråga. Jag tog för givet att uppgiften från 1575 kom från samma bok, men den kom från:
 
Debrabandere, Frans: Verklarend woordenboek van de familienamen in België en Noord-Frankrijk (2003).
 
Tyvärr kan jag inte hitta denna bok i Google Books. Den finns dock i en tidigare utgåva på KB. Här är uppgifterna på webbsidan:
 
http://belgian-surnames-origin-meaning.skynetblogs.be/archive/2012/10/13/g-belgi sche-familienamen-noms-de-famille-belges-belgische-zu2.html
(Grimar)

230
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-10, 21:53 »
Webbsidans uppgifter kommer från en bok, som verkar vara ett gediget verk för den som vill fördjupa sig i bl a vallonnamn:
 
Germain, Jean; Herbillon, Jules: Dictionnaire des noms de famille en Wallonie et à Bruxelles  (2007)
 
Man kan faktiskt läsa stora delar av den på Google Books (av upphovsrättsliga skäl klipper Google bort delar av eller hela texten i påträffade böcker - ibland kan man dock köpa boken i PDF-format, tyvärr inte denna):
 
http://books.google.se/books?id=4bYErd60g3YC&pg=PA489&dq=Gremeur&hl=sv&sa=X&ei=z XBuU8nqH8eJ4gSwp4C4Cg&ved=0CEAQ6AEwCDgK#v=onepage&q=Gremeur&f=false
 
På sid 489, som lyckligtvis kan läsas, finns artikeln om Grimar, som jag refererade till. Författarna påstår faktiskt inte att Reinholt Gremeur emigrerade 1602, bara att han 1602 emigrerat till Sverige. Det var jag som mindes vår diskussion fel.
 
Författarnas förra bok, från 1996, finns faktiskt på KB, så den här kanske också dyker upp där.
 
Vad är det främsta beviset för att Reinholt Nilsson d ä är far till Niclas Nilsson d ä ?

231
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-10, 00:22 »
Jag ser att Erik Appelgren räknar med en vallonsläkt Gremeur, som han förbinder med varianten Krimur.  
 
Nicolaus Gremio   ska ha varit ett omnämnande också.

232
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-09, 23:58 »
Jag biträder huvuddragen i Kjells och Eriks förslag till familjekonstellation som en arbetshypotes (d v s inte bara spekulationer utan antaganden som bär sannolikhetens prägel baserade på åtskilliga bevis). Fullständig visshet kanske vi får ekänna saknas, men för en så tidig genealogi får man ofta nöja sig med en väl underbyggd hypotes.  
 
För att säkerställa, att jag förstått Nilsklanen: Reinholt Nilsson d ä skulle ha varit far till Niclas Nilsson d ä ? Är det f ö den Reinholt Nilsson, som uppges som invandrad 1602 ? Fanns det även en Niclas Nilsson d y som var bror till Marina Nilsdotter   och Reinholt Nilsson d y ? Vad blev det av Marina Nilsdotter   på slutet ?
   
Niclas Nilsson d ä verkar ju väl etablerad med otaliga förekomster. Jag har dock svårt att smälta, att hans far skulle ha hetat Reinholt Nilsson, hellre då att detta var en bror (eller farbror eller farfar !). Vår Reinholt   är ju ett tecken på att namnet omhuldades. Skulle då Niclas Nilsson d ä vanhelga namnet ? Om fadern tillämpade svenskt namnskick, varför skulle sonen återfalla till något hypotetiskt annorlunda. Kanske Reinholt Nilsson d ä var styvfar till Niclas Nilsson d ä ?
 
Att ett släktnamn inte anges så ofta eller under långa tider inte alls är inte ovanligt. Jag har en annan Nilsson, som vägrar att identifiera sig med släktnamnet annat än då och då under årens lopp. Varför det är så, vet jag inte. Mode ? Skiftande vibbar kring ett familjenamn ?
 
Att bara en förekomst av ett ev familjenamn Gremeur   har påträffats, tycker jag alltså inte säger så mycket - att man inte sett något betyder ju inte heller att det inte finns. I den nämnda utspisningslängden för v1 1602 tycker jag inte heller att man måste anta att fogdens far är en viss Rennholt Gremeur - fadern kan vara anonym och Rennholt   en person med okänd anknytning. Vi får komma ihåg att Påvels   mor var fransösisk och kan förväntas ha ett familjenamn.
 
Att noteringen från Örebro 4/4 1608, där Reinholtt Niklausson undertecknar ett kvitto (Närkes handling 1607 nr 5 pag 60) torde avse Niclas Nilsons fader  kanske är sant, men inte alls uppenbart för mig - förklara ! Är den mörka fläcken avtryck från ett annat blad ? Finns det sigillstämplar av Reinholt Nilsson d ä eller Niclas Nilsson d ä ? Räknekammaren  omnämns i transaktionen. Om det är den centrala Räknekammaren i Stockholm som åsyftas, så har den ett eget stort arkiv. Skulle det vara värt besväret att titta i detta ? Där finns huvudböcker och jättelika verifikationsböcker. De senare befinner sig ofta i upplösningstillstånd p g a svamppåväxt, så det är inte säkert att man får titta i dem.
 
Tysk  (a) heter allemand, möjligen germanique, så jag tvivlar på tyskattributet, dessutom i svenska räkenskaper. F ö var ju Marina Nilsdotter   fransösisk !
 
Vet man att Gillius Mattssons Tollets   far inte hette Mattias   eller motsvarande ? Om inte, så kan man väl anta svenskt namnskick ?  
 
Släktnamnet Gremeur   har förekommit, men jag har ingen som helst teori om sambandet. På den belgiska släktsajten (den med hänvisning till en svensk professor.) uppges f ö uppgiften 1575 Niclaes Grimmaer, Schelle.
 
De som vill, kan ju arbeta vidare med alla obearbetade uppslag, t ex härledning av Anders Arenfelts   karriär, heraldisk undersökning av sigill, ytterligare domboksförekomster i Asker före 1644 och i Rekarne efter 1680, landsboksverifikationer för slutet av 1630-talet och början av 1640-talet, Påvel Arents   förekomst i mantalslängder och i brukslängder, Påvel Arents militära karriär och öde 1663, Niclas Nilsson d ä:s supplik 1635, hans hustrus ev supplik (när dog gamle Niclas   ?).  
 
Diskussionen har ju varit ovanligt stimulerande.

233
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-08, 22:53 »
En utvikning:
 
I Nykroppas räkenskaper hittar jag en Niels Byrgillßonn. En sådan har jag behov av i ett annat pussel. Min eftersökte skulle ha varit den salige i ett arvskifte 1637. Jag noterar att han fått respengar för att resa till Åbo. Min huvudperson har stark anknytning till Finland, inte minst till Åbo och han tycks ha haft en svärfader med namnet Nils Börjesson. Vad är det för en Nils   i Nykroppa ?

234
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-08, 21:06 »
Marina Nyckelpiga   - henne vill jag ha ! Marina   är ju ett namn med bra fransösisk anknytning också. Passande attribut dessutom, som det skulle komma att visa sig !
 
Arent Filter   är en kul farbror också, men det krävs specialverktyg för att baxa in honom.
 
Jag tittade i Elgenstierna, för att se, vad exakt det står där om Anders Arenfelts far. Det står:
 
Måns Arendt, levde i början av 1600-talet. Det är ganska starkt uttryckt - ska vi amputera det benet, blir det mycket blod.
 
Kan det vara så löjligt, att någon har misstolkat ett omnämnande av en  
Mons. Arendt ? Hade han den kalibern, att han kunde ha omnämnts så ? Eller är det fransoserna, som kallar honom så ?
 
Sedan får vi anta att Anders Arenfelt   var en kreativ man. Han satt där vid köksbordet och drömde om en framtid som fältherre och kom upp med det skönklingande Andreas Arendtfilter   ..
 
Påvel   hade mera jordnära drömmar och kallade sig Paul Arendts, vilket inte var helt galet, senare började formen Paul Arent ta över.

235
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-08, 00:50 »
Sköllersta häradsrätt har tyvärr bara en enda konceptdombok från 1600-talet bevarad: 1643 års. Men inget utesluter att Reinholt Nilsson var kvar i Gällersta 1643, så den volymen är värd en titt (alltså först på mikrokort, vid behov i ULA) m a p inlagor ad acta.
 
Om man är helt desperat kan man leta igenom landshövdingens korrespondens - ibland ligger protokollskopior som bilagor. Mycket jobb.  
 
Niklas: din Per Biörsson såg jag flera gånger i den aktuella volymen. Han verkar vara en sådan där som alltid har något på gång vid tinget. Det är bara att skumma igenom denna volym och flera, som finns bevarade. Han har ju ett hyfsat namn ur söksynpunkt.
 
Mantalslängderna för V Vingåker tog jag genast fram igår och gjorde samma iakttagelse som Erik. Men ”något skadad”. Böckerna har brunnit ! Reinholt befann sig uppenbarligen i transition dessa år, Billsbro kanske han svischade förbi ”när det brann”. Tyvärr är kyrkans räkenskaper borta för tidiga år också. Kan det finnas något - som tiondelängder, brukslängder eller verifikationer - i länsräkenskaperna/landskapshandlingarna ? Man kan ju läsa igenom Askers domböcker för tidigare år också - kanske han hade något annat krakel på gång före 1643-1644.  
 
Han Nilsson, han kom som ett yrväder till Hyndevad.. (tror jag). Jag har haft en sådan gubbe i Finland under samma tid. Han har i någon ordning börjat jobba i Hyndevad med eller under Åleta   (hon var ju egen företagare under en tid, t ex 1641 upptas hon på kartan över Hyndevad som ägare av kvarn, hammar, ålkista), han har flyttat till socknen, han har mantalsskrivit sig, han har gift sig med Åleta. Frågan är i vilken ordning dessa saker skett och vid vilka tidpunkter mantalsskrivningar har ägt rum. Det fanns väl en led för järnet ut genom Mälaren för export på Östersjön, där Hyndevad var en knutpunkt. Man kunde tänka sig att Reinholt   träffat Åleta   i ”järnaffären”. Man skulle därför gå igenom Rekarne-domböcker från tiden före hans flytt, för att se om någon business förenat dem. Nu vet vi ju med visshet att ”vår” Reinholt Nilsson   befann sig vid Billsbro hammar på angivet datum och det räcker för oss, som inte är specialintresserade av just Reinholt.  
 
Fribrevet 1635 är ju ett resultat av en supplik. Man kan försöka hitta denna, för en sådan som Dubbelnisse   d ä hade säkert en sigillstamp och den borde han ha smällt på en sådan viktig handling som ett brev till drottningen. I så fall kan man jämföra med Reinholts   sigill: är de olika så säger det inte så mycket, är de lika så säger det väldigt mycket.
 
I tvisten med Per Biörsson skriver man Sr Jochim Dankwartz tienare i Nykiöpingh Rrenholt Nilßon. Vad betyder det - att Reinholt   varit en sväng förbi ett bruk i Nyköpingstrakten på väg till Billsbro ? Det låter även som om Reinholt Nilsson   placeras i Spånga.  
 
Är det inte dags att formulera en familjehypotes nu ? (Impliceras av Kjells och Eriks inlägg, men det vore bra att se den formulerad).

236
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-07, 12:54 »
Datum Stockholm 22 October Anno 1635: Wij Christina Göre witterligit, att effter denne brefwisare och gambla Cronones Tienare Nicklas Nillßon, hafwer tient Sweriges Crono i en rum tidh, och i samma sin tiensth sigh redeligen och wäl förhollet. Så på det han uti sin höga ålderdom må hafwa något sigh medh att underholla, Hwarföre hafwe Wij på hans ödmiuke bön och begäran undt och effterlåtet, efftersom Wij medh detta wårt öpna brefs Krafft honom af gunst och nåde unna och effterlåta att han den gården Atterstadh, i Gellerstadh Sochen uti Närike belägen som han nu besitter, skall quit och fritt, för alle wiße och owiße utlagor uti sin Lifstidh, niuta bruka, och beholla, Dock härunde icke förståendes dee utlagor som expresse till Krigzutförandet pålagde äro eller blifwa, hwilcka han såwäl som andre skall wara plichtigh att utgiöra, Der alla som weederböör.p.
[Riksregistraturet B:186 (1635) pp931-931v]

237
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-06, 13:16 »
Kjell,
 
Kan du möjligen avgränsa tiden för det kungliga brevet ?

238
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-06, 11:43 »
Dina fynd bränns ju verkligen, Kjell. Kan du sedan knyta ihop med tråden som kommer bakåt från Hyndevad, så.
 
Inlagor i rätten ligger mera troligt i form av Acta i själva dombokskonceptet. Efter kontroll i NAD får man antingen bege sig till ULA eller grovleta på mikrokort (som normalt finns) och därifrån beställa kopia från ULA.
 
Kungliga brev finns i Riksregistraturet på webben.
 
Jag måste lämna pulpeten, men ska bara redovisa ett litet fynd från igår först:
 
Anno 1644 Den 31. Maij Laga tingh Askers Häradh p42: Effter som Renolt Nilßonn widh Bilzbroo Hammar, hafuer försutit andra stempningh emott Pedher Biörßon om någon Contract; derföre blef han efter Lagh sakfelt till sine 3 Mk.[Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1784 (1641-1644)]

239
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-06, 11:18 »
Då har vi kungsord på Aletas   familjeförhållanden (den som vill fördjupa sig kan leta efter Aletas   egen supplik 1645 samt de åberopade tidigare kungliga breven):
 
Datum Stockholm Julius 10 [1645]: Wij Christina Giör witterligit att oß hafwer breffwijserska H:o Aletha Cortzdotter underdånigst præsentera låtit wår Sahl: K: Her Faders glorwärdigst i åminnelse, medh sampt wår K. Fru moders breff daterade den 16. Maij 1629. dh 15 Martij 1636 och den 2. Julij 1639. förmedelst huilcka hennes förre mans moder och sedermehra henne och hennes senare man framledne befalningsmannen widh Strömsholm Johan Saß gunsteligen efterlåtes Forß och Hynewads miölequarnar..
Wij hafwe denne hennes underdånige begäran anhört, särdeles anseendes att hennes framledne förre mans fader B. Hans Leffler förskrefne Quarn medh egen bekostnadt och stoort arbete aff grunden hafwer uprätta och förbyggia låtit; Och fördenskull härmedh och i Kraftt aff dette wårt öpne breff, aff gunst och nåde, unne, confirmera och eftterlåte att hon H. Aleta Keigewarts..  
[Riksregistraturet B:228 (1645) pp29v-30]

240
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-06, 00:54 »
Det är svårt att hålla sig borta från Reinholt Nilsson, för han var ju en sådan där ”tingshabitué” med ett tacksamt namn att söka efter. Jag misstänkte att Reinholt Nilsson   trätt in på scenen runt 1644/1645. 1644 saknas så jag tog 1645. Här följer vad jag fann - lite smärre  bidrag till Lefflerforskningen (!) och viktiga sådana till Ahrentforskningen:
 
1645 dhen 12 Maij Lagha tingh i Westerrekarneß häradt p194: Christopher Nitack i Skogstorp klagade till Rreinholt Nilßon [sic] i Hynnewa för dhett hanß Hustrus Ålites första man Daniel Lefler hafwer tagit 400 Dlr Kopp mtt utaf Anna Hendrichzdåtterß arf, som Christofer Nitack ähr målsman före, för hwillke penningar Hust Åleta bekienner sigh hafwa lefwerat till S Hanß Lefler i Östuna eett förgylt belte uthij öfwermågenß  [myndlingens] eller piganß verwarelse för samma skuldz betalningh, .  
[Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1785 (1645-1645)]  
 
Här fastslås bl a att Daniel Leffler   varit Åletas   första man och att hon gift sig med Reinholt Nilsson   före maj 1645. Mellan Daniel Lefler   och Reinholt Nilsson   ska hon ha hunnit med sin andra man. Lite märkligt förefaller det att arvskiftet efter Åletas   första make utförts sedan hon redan varit gift ett tag med sin andra man, kanske t o m med sin tredje ! Kanske det var i samband med hennes nya giftermål, som de skyndade sig att återförsäkra sig om arvet ?
 
1645 dhen 12 Maij Lagha tingh i Westerrekarneß häradt p194v: Framstegh Peder Biörßon welb:e von dher Lindz arfwingens fougde på Segersiö i Lännäß sochn i Aske Heradt uthij Nerike, och gav tillkienna att han åhr 1643 dhen 25. Decemb: hafwer sluttit eett kiöp, med Sr Jochim Dankwartz tienare i Nykiöpingh Rrenholt Nilßon b:d om 14 tiogh halm och 4 läster ångzmunndz Hiern [!] dhett till att hafwa til Bilsbro och Spånga hammbrar, dher på gifwit fästepenningh på handen 6 Rigzdaler een lijten tidh dher effter såm war den 6 Januarij hafwer bem:te Reenholt warit hooß sin principall S:r Jochim Danchwart, dher sade sigh hafwa fåått i betalningh att kiöpa hwart faat angzmundz Hiern...in Martio wara tillbudit Renholt Nilßon wid Spånga hammar, men ner han inthett thera wille Emooth tagha nödgadeß fougdenß utskickade nedersettia hiernett hooß Peder i Spånga och halmen hooß Oluf Erikson i Bergha som dheraß witneß skriftt, medh kiörkioherdenß nampn undertecknadt, nogsmpt betygaß, men Enär Peder Biörßon förnam Renholt wille sitt kiöp eller giorde afskeedh inthet tillståå, wille han tå sökia honnom med lagligit proceder:, hafwer tå låtit stemma honnom 3 åtskilige reser till Askerß tingh dock eij welatt Comparera uthan Exciperat forum, och sagt sigh wilia swara wid Oppunda heradtz tingh i Leerbo, som bewijsaß med laghläsarenß attestation gifwen 1644 dhen 20 Novemb: men 1645 dhen 26 feb. hafwer Renhålt waritt stembd till Leerbo tingh, hade han tå framstelt een sin tienare, uthan fulmackt dhet han een skriftt inlade i retten låtandeß sigh förnimma eij willia swara uthij Oppunda heradt, effter han war tå kommen till Hynnewa på Westre rekarne till att boo, är altså saken remitterat hijtt till Tumbo tingh. [Rätten uppmanar parterna att gå avsides och försöka nå en förlikning] .sedhan tredde the åter fram och sade sigh eij kunna fordragaß med mindre i saken blifwer dömbdt. [Rätten avkunnar dom].  
[Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1785 (1645-1645)]
 
Dags att packa ihop våra pinaler och dra vidare ?!
 
Under samma år i Österrekarne förekommer flera för historien intressanta mål. Nämnde Christopher Nitack   är i farten ett par gånger, liksom en hammarsmed hos Simon Lefler   i Hynnewa och hustru Ålethaß   Sohn, Hanß.
 
1645 dhen 12 Maij Lagha tingh i Österrekarneß häradt p207v: Reenholtt Nilßon i Hynnewa i Hußby Sochn, klagade till Jochim Bernß der samastädeß om 14 faat ongzmundz Hiern dhem han seger Daniel Lefler hanß hustrus förste mann hafua bekommet ifrån Örebro af Hanß Erikson försendt till Silldallen, dher inlagt i hanß boo, dhen Jochim och han hade sine saker uthi, hade tå Jochim tagit nöckelln af H:o Åleta uttagit samma hiern af boden. [uppsköts till nästa ting].
 
1645 dhen 12 Maij Lagha tingh i Österrekarneß häradt p210v: Samma dagh kom för retta Hustru Aleta Kort Kegowor.. i Hynnewa i Hußby Sochn, och framwiste een H K M:tt Confirmation daterat i Stockholm 1645 dhen 10 Julij förmälian[des] at Hust Aletha Kegawat [I Riksregistraturet pp29v-30 står det Aletha Cortzdotter   och Keigewarts, liksom ytterligare värdefull information, som jag ska återkomma till] af gunst och Nåde unnaß och effterlåteß Hynnewadh och Forß qwarnar omolesterat oquäldt och odrefwen nöttia bruka och behålla må...Hertill swarade Henrich Lohe Henneß K:ge M:ttz bref ut[han] all ähra och wördningh, men för än Jagh will släppa nogen dher in skall Jagh hafwa min omkostnat och försträckningh som dher på giordett, först dhen tijdh hustru Aletha war änkia, hafwer hon undt sin S. manß Daniel Leflerß Broder Simon Lefler Forß quarn på nogre åhr tillgiörandeß.[så utvecklar Lohe   hela historien och sitt eget engagemang och sina uppoffringar]., dock likwäll kan ingen H. K. M:ttz Confirmation Emoott säga uthan Hustru Aletha Kort Kegowert[s] behåller Forß quarn Effter Konungzlige brefwenß innehåld och lydelße.  
[Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1785 (1645-1645)].  
 
Det känns ju nästan obscent att få en sådan utdelning på ett rent infall en kväll.

241
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-05, 18:22 »
Bra, Gert. Ett sådant dödsbo kan förväntas ge upphov till efterräkningar, långt efter 1680 (och efter 1682). Jag antar att du kollat 1681 i såväl Öster- som Västerrekarne. De som reagerade först var de närboende Åletas   ättlingar. Jag misstänker att Reinholt Nilsson   inte hade några barn med Åleta   (p g a förmodad ålder) och troligen inte alls några i trakten. Men han kan ha haft ett halvt liv bakom sig någonannanstans, där vuxna barn kunde ha funnits 1680. Det kan dröja innan dessa upptäcker Reinholts   död. Han kan ju också ha varit helt barnlös, vilket inte vore sämre för oss. Då skulle ev levande syskon och/eller syskonbarn dyka upp efter några år, teoretiskt vår Paul också (men jag tror att han blev så skräckslagen av upplevelserna i Sverige att han återvände till Kurland för att aldrig mera återse Sverige). Notera att arvskiftet efter Daniel Leffler   ägde rum 1644, medan han dog redan 1635 (enligt Eskilstunasidan) eller 1639 (enligt en annan uppgift på webben). Det märkliga förhållandet att makarna dör på samma dag, reser ju frågan om någon företrädare för Reinholts   intressen. Någon bouppteckning verkar det tyvärr inte finnas bevarad.  
 
Domböcker från lagmanstingen finns scannade hos Arkiv Digital. Det finns bilder på de handskrivna förteckningarna från Svea Hovrätt och det finns själva domböckerna. Man hittar dem under rubriken Svea Hovrätt, första raden utan länsnamn. Den närmast aktuella volymen heter Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län EXIa:13 (1678-1687). Jag låter dig Gert ha nöjet att läsa dessa böcker, som verkar kompletta för 1681-1688 åtminstone.
 
Att Åleta   kunnat vara dotter till en vallonsmed Curt Arendt   och vara gift med Daniel Leffler   är en käck idé men föga troligt. När nu Lefflerforskarna anser att hon hetat Keigenwortz, tror jag att vi får återvända till en Nicolas   som Pauls   och Anders'   morfar.
 
Med fullmakter  antar jag att du menar Krigskollegiums Fullmaktsböcker ? Jag vet att dessa inte upptar alla officerare. När jag letade efter en för några år sedan drog jag slutsatsen att just officerare i värvade regementen kunde saknas. Det finns f ö hela regementen som saknas helt i alla förteckningar på KrA. Detta behöver dock inte gälla de för oss aktuella. När jag har vägarna åt det hållet ska jag titta i lappkataloger och andra förteckningar.

242
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-01, 23:59 »
Jag dök ner i Eskilstuna Fors' födelsebok och gjorde ett fynd efter ett par minuter:
1666 Majus den 11 Lars Janßons Son i Kälby och Fors Sochn, Joen benämnd. wit..
3. Renhåldtz   H.. wid Hyndewa, Fors S:n H. Åleta.  Där satt den !
 
1666 Den 23 december witne.H. Åleta, Renholts hustru wid Hyndewa...  Hon dyker sedan upp lite då och då.
 
Den 21 februari 1669 dyker Renholt Nilßon   widh Hyndewad  upp vid dop av ett barn till en smed vid Hyndewad Bruuk. Även Renholt Nilßon   dyker sedan upp lite då och då.
 
Utöver Hyndevad bruk talas om Skogstorps bruk och Eskilstuna bruk [Bruksförvaltare Casper Gråå].  
 
En del hammarsmeder passerar revy vid dopen. De verkar ofta ha tyskklingande namn, som Lang, von Holst, Spancho. En heter faktiskt Jemmer   och en Pijl.
 
Hustru Åleta   borde ju dö så småningom. Gissa vad - hon dog samma dag som Reinholt:
1680 Decembris dh 5.  Reinhålt Nilßon uthi Hyndewad och Fors Sochen. Dito H:ro Åleta Kortzdotter ibidem. [Hennes namn lär vara unikt].

243
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-01, 21:31 »
Jag har kollat alla Öppna brev 1639-1680 till Reinholt Nilsson   i Riksregistraturet.
 
15 dec 1662 Öppet brev: Kronan har rivit ner kvarnen vid Hyndevad, vilken tillhört möllnare Reinholt Nielßon, som supplikerat i saken, sedan lång tid tillbaka, varför han som kompensation beviljas livstids  frihet för honom och hans hustru på hemmanet Kälby i Fors socken i Västerrekarne. [Riksreg B:349 (1662) pp840-840v].  
 
1 december 1663 Öppet brev: Resolution om möllnarens wedh Hynnewadh Reenholdt Nillßonns   ingivne besvär angående Kammarkollegiums fordran på resterande mjöl för arrendet, ingivet 1 dec 1663, att han befrias. [Riksreg B:358 (1663) pp669v-670].  
   
5 oktober 1664 Öppet brev: Resolution om Reinhold Nillßons   klagomål gällande domen den 31 jan 1653 i Tumbo [socken i Västerrekarne härad] mellan honom och några i domen namngivna hammarsmeder. De krav som Olrich Lohe   [bruksförvaltare] kan ha, får han driva i fora competenti. [Riksreg B:362 (1663) p550v].  
 
Renoverad såväl som konceptdombok från VT 1653 i Västerrekarne saknas. Denna tvist har han tagit upp med ståthållaren 7 och 14 juli 1653 samt i lagmanstinget 1653, därefter tydligen drivit saken till kungs.
   
20 december 1667 Öppet brev: Som svar på dennes begäran får Reinholdt Nillßonn kronohemmanet Wreta i Husby [Husby-Rekarne] socken i Österrekarne, som han tidigare fått genom kungligt brev, som skatte att bebo i sin och sin hustrus livstid. [Riksreg B:380 (1667) pp692v-693]

244
Ja, det verkar helt rätt. Min fånge hade suttit i Tornet i Gripsholm, slagen i bojor och järn under lås, i köld och hunger försmäktande. När han hade flyttats till Barnhuset i Stockholm, vädjade han till kungs om nåd. Där mådde han riktigt illa, tydligen. Lustigt nog var mannen just smed, hammarsmed.
 
Jag har f ö tidigare stött på Gamla Smedjegården i ett högprofilmål 1642 mot Jost Hansson Falkenstierna. Han var enligt anklagelserna en av de största ekonomiska brottslingarna någonsin. Han rannsakades i Kammarkollegiets regi och efter varje session skickades han ner i vakten för att minnas bättre. Sedan började de skicka ner honom i Smedjan och då började han minnas oegentligheter, som han försökte förhandla om för att vinna tid. Till slut togs han inför rådet, där Axel Oxenstierna personligen skar sönder hans sköldebrev inför drottningen, som vädjade för hans liv. Han dömdes dock till döden och halshöggs på Norrmalmstorg, nuvarande Gustaf Adolfs torg. Jag mådde faktiskt illa när jag läste de där protokollen. Detta om Barnhuset.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-30 22:11)

245
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-04-30, 20:17 »
Vid noggrannare studium ser jag att det i adressfältet står
An.. Generalissimi...
 
Han kallar sig Andreas Arndtfeldt   i underskriften och  
Anderß Arenfeldt i adressfältet !

246
I ett kriminalfall från 1662 sätts en misstänkt i häkte i Barnhuset och hämtas därifrån för rannsakning. Vad avsågs med denna benämning och kan det finnas några handlingar om det bevarade i arkiv ? Det var alltså en vuxen person, som hämtades från fängelse i Gripsholms slott till det angivna häktet.

247
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-30, 01:08 »
Uppgrävt i RA gällande Anders Arenfelts   biografika.  
 
Skrivelser till konungen, 1133.09 Karl X  
:1 Lit A
 
Conin 16/26 april 1656. Klagar på rebeller, Czernechy. Ingen titel eller regemente. Ej Månsson. På tyska.  
 
Connin 5/15 juni 1656. Klagar på rebeller, sjuka soldater. Ber om förstärkning med 30-40 ryttare plus befäl. Titel Capetein, inget regemente. Ej Månsson. På tyska.  
 
Skrivelser till konungen, 1133.10 Karl XI  
Lit A-Helm
 
Inget från Arenfelt.
 
002 Stegeborgssamlingen avd II
01 Arvprinsen Karl Gustafs arkiv
Vol E112 Skrifvelser till Carl Gustaf Lit A
 
Odat supplik av Anderß Arendtfeldt   Capit. Inte Månsson. Han ber om satisfaction för tjänst han gjort. Han tillskriver Pfalzgreven, så detta måste vara innan Carl Gustaf blev kung, 6 juni 1654. Han skriver att han tjänat svenska kronan nu på 15:e året, dvs detta är år 1650-1651. [Varför skriver han till greven just - kan detta förhållande ge upplysning ? Karl Gustaf hade väl hand om avdankningen av värvade trupper fram till juni 1650 ? Kan man datera brevet till första halvåret 1650 ? Kan man t o m anta att de befann sig på samma plats, med tanke också på att det är en supplik ? Kanske det finns någon maffig avräkning på hela kalaset i Kammararkivet ? Där hittade jag en gång en fullständig CV med betyg från regementschefer och allt].
Han tycks säga att han först tjänat under Gustaff Gustaffsohnß Dragouner, därefter under Axel Lilli som kapten och slutligen under Arwid Wittenberg. På tyska. Det kan finnas mera information i de tyska ordvändningarna. Detta dokument är den bästa utgångspunkten för att söka hans karriärväg. Det kan dock erfarenhetsmässigt vara ett betydande arbete att göra  en sådan härledning och det är inte säkert att man hittar hans ursprung för det. Värvade regementen fungerade som små företag - en överste/entreprenör fick anvisning på en totalsumma och relativt fria händer att bygga upp ett regemente. Ofta byggde man på skrotade styrkor, men det var goda möjligheter för opportunister från var som helst eller med personliga kontakter. Om  han hetat Anders Månsson, så borde chansen dock vara god att hitta honom under detta namn i något av de nämnda regementena. F ö är jag nu säker på att arkivarierna inte indexerat kataloglapparna efter verkligt dokumentinnehåll utan har litat på Elgenstierna, kort sagt Anders Arenfelt   hade blivit synonymt med Anders Månsson Arenfelt. Dåligt, men föga överraskande.  
 
003 Stegeborgssamlingen avd III
01 Hertig Adolf Johans arkiv
Vol E247 Skrifvelser till Adolf Johan 1 Lit A
 
Connin 12/22 maj 1656. Rapporterar om ryttare, krut, kulor och handgranater, som han mottagit. Kallar sig själv gehorsambster Knecht. Ingen titel. Inget regemente. Andreas Arnfelt. Inte Månsson.  
 
Connin 12/22 maj 1656. Rapporterar bl a om en sergeant Nils Nilsson, som han mottagit. Kallar sig själv gehorsambster Knecht, Capitein. Inget regemente. Andreas Arnfelt. Inte Månsson.  
 
Connin 19 maj 1656. Rapporterar bl a om 3 veckors strider med rebellerna. Klagar på sjukt manskap och brist på hästar. Ber om hjälp. Kallar sig själv gehorsambster Knecht. Ingen titel. Inget regemente. Andreas Arnfelt. Inte Månsson.  
 
Militaria
Skrivelser till generaler
M1293 Lit R-W
Till Arvid Wittenberg.
 
Conin 16/26 april 1656 om rebeller under Czernectiy och begäran om hästar. Anders Arenfelt. Inget om hans egen position, ej Månsson, ingen titel. På tyska.  
 
Till Carl Gustaf Wrangel.
Inget från Anders Arenfelt.
 
Meritförteckningar
M990 Lit Ap-Arh
Arenfelt.
Bara ett brev från änkan med en summarisk hänsyftning på karriären. Hon säger sig ha fem barn vid hans död.
 
Biografica
A1a:17  
E01212 kort 2/10
 
Mikrokort rad 3 ruta 3
Anders Arenfelt   om tvisten med löjtnant Erich Ekegreen.  
Döttrarna 3 suppliker.  
[Om] Arenfelt   1669, 1674, ....  
En massa handlingar gällande dödsboet.
 
Brevskrivarregistret
Utöver en del av ovanstående:
Till Carl Gustaf Wrangel på 1670-talet.
Till . de la Gardie 1669/1670.

248
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-29, 00:10 »
John Nilsson appellerade ju 1646.
 
Enligt arkivförteckningen ska det finnas en renoverad dombok för lagmansting 1646 (Örebro län vol 6 p324), 1648 (Örebro län vol 6 p365) och 1649 (Örebro län vol 6 p265). Därtill kan det finnas konceptdomböcker, men dessa har jag inte kollat. Denna volym 6 finns i Arkiv Digitals databas.

249
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-24, 23:51 »
Nu svänger det om gubbarna !
 
Jag vet inte om jag nämnde, att jag tittat lite förstrött i Sköllersta-domböcker ? Notisen från 24/5 1641 hittade jag och tänkte att den kanske skulle säga Kjell något. En som inte nämns ovan är:
 
HT i Sköllersta härad 14 November 1638   p184 Anders Larßonn i Almbro förlikt med  Niclaus Nilßonn   i Aterstadh  [Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1782 (1637-1639)]
 
Om någon hittar en intressant sigillstamp, så kan jag detaljplåta den på RA. Det kräver specialtillstånd, men det har jag fått förut. Jag har ju ett fint avtryck av Reinholt Nilsson.

250
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-23, 00:50 »
Mitt omdöme snabb karriär syftade på hans egen utsaga om att ha blivit befordrad till fänrik samma år som han blev musketerare. Jag tyckte att han därmed borde ha uträttat något och inte kunde vara 11 år t ex. Vid omläsning av hans formulering (i KrA Biografica) blir jag osäker på om det var så han menade. Men att hans första karriärsteg enligt honom själv var fänrik, det måste bli tolkningen.  
 
Man tycker att en regementsbiografiker borde ha gjort någon ansträngning att precisera Anders Arenfelts  ursprung i regemente, men han säger bara i något regemente.  
 
Av Anders Arenfelts   löneavräkningar att döma så var han major i Hälsinge regemente 1657. Där borde man kunna börja att söka bakåt. I KrA:s fullmakter och RA:s meritförteckningar kanske man kunde hitta något också.
 
Intressant men kanske genealogiskt ovidkommande är att Paul Ahrendt även hann med en kort militär karriär och så när stupade av en kula i huvudet, satt i polsk fångenskap och var nära att bli avrättad osv.
 
De militära äventyren började i mars 1659 då han tog värvning i fältmarskalken Douglas regemente i Goldingen i Kurland. Hans karriär slutade i garnison i Schrunden. I Bergskollegiums akt finns attester från militära chefer. Lustigt nog kallas han där bl a Pofwell Arentfelt   !

251
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-18, 09:57 »
Just det, halvbror hade jag med som ett alternativ i mitt första inlägg, tror jag. Problemet med dessa gamla farbröder (Elgenstierna, Bergström....) är att de inte gjorde någon tydlig åtskillnad mellan exakta fynd och deras egna slutledningar. Så Anders   kan ha kallat sig Månsson   och Bergström antagit att fadern varit Måns Ahrendt.
 
Anders   blev musketerare 1636 och gjorde snabb karriär, så han lär inte ha varit barnsoldat, alltså i 20-årsåldern 1636. Påvel   kan väl ha varit 10 år yngre enligt våra bedömningar av hans karriär. Cordt   är äldre än Påvel, det vet vi eftersom den senare lärde yrket av den förre.
 
Det skulle vara bra  att ha det eventuella beviset på att Anders   kallat sig Månsson, så att vi inte kastar bort tid på något onödigt. Jag hittade visserligen en Anders Månsson   i rullorna, men denne skulle ju behöva följas upp och knytas till Anders Arenfelt. Faktum är att Bergström inte vet i vilket regemente, som Anders   började. Det var jag som läste Anders ' egen redogörelse på det viset.

252
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-17, 20:45 »
Ytterligare ett uppslag ur förhören med Paul Ahrendt. Att han ca 1655 hamnade på Gotland ska enligt hans egen utsago vara ett resultat av övertalning från Brita Nymans' sida. Vid den tidpunkten levde Britas   make Christoffer Neuman, så man kan undra vad hans fru hade i Kvarnbacka eller annorstädes att göra och varför hon var involverad i rekrytering.
 
Innan Christoffer Neuman drog igång Lummelunds bruk på Gotland, var han handelsman i Stockholm, där paret hade sina första barn.
 
Nymanskan, eller Brita Knutsdotter, ska ha varit dotter till rådmannen i Stockholm Knut Hindersson Brenner. Det märks i hennes senare agerande som änka, att hon hade kontakter och ägde bildning.
 
Fråga: Kan släkten Brenner   kopplas till järnbruk ?

253
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-17, 20:31 »
Om man kunde hitta Påvel Ahrendt  vid Kvarnbacka i början av femtiotalet eller vid Dalkarlshytta (?), så finge man en uppfattning om hur han då kallade sig. Han lär ha varit gift när han ca 1655 begav sig till Gotland. Allra först var han f ö hos brodern Cordt   antingen vid Hällefors eller vid ett helt obekant bruk.

254
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-17, 19:56 »
Det låter absolut spännande, Erik !
 
Först ett vittnesmål beträffande mantalslängder (och längder i kyrkans räkenskaper). Bruket betalade ofta en klumpsumma baserad på en egen längd inlämnad som bilaga. Det har jag sett åtskilliga gånger. Dessa bilagor vet jag inte vart de tog vägen, jag har inte sett någon (men inte letat så energiskt heller). Men det borde vara konsekvent för ett visst år - allt bruksfolk i klump eller alla namngivna, men jag ska inte säga att jag vet hur de laborerade med längderna.
 
För att se om jag är med, så innebär din hypotes alltså att det fanns en Arent Filter  med sönerna Anders, Påvel, Johan   och Cort, den senare med sönerna Niclas  och Aron. Arent Filter  skulle ha varit gift med en Marlene Niclasdotter Gremeur, syster till Reinholt Nilsson Gremeur. Rätt uppfattat ?
 
Man kan ju spekulera i namnförskjutningarna. Påvel  kan ha börjat som Arentsson, som i längderna ibland skrivs Arentß, och senare fått idén att helt enkelt kalla sig Ahrents  sedan Ahrendt. Flera har undrat över att Anders   kallade sig Arenfelt   innan han blev adlad med detta namn och han var ju bevisligen bror till Påvel  med ett annat efternamn. Han kanske tyckte att han måste ha ett mera schvungfullt namn som officer i karriären: Anders Arentß Filter - Anders Arenfelt   ! Kul.
 
Men så kommer det sura med Måns   efter - kan du pula in ett Måns   i familjeträdet eller ska vi behöva döda Elgenstiernas m fl utsaga ?

255
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-17, 12:51 »
Jag hade en riklig skörd på RA i tisdags. Här en kort resumé.
 
Alla de av Bengt indikerade breven från Reinholt Nilsson  hittade jag, plus ett antal, sammanlagt åtta, samtliga i Stegeborgssamlingen. Jag håller för högst sannolikt att det är ”vår” Reinholt  m h t anspelningar på platser som Hyndevad och andra i trakten. Innehållet är rätt enahanda: klagomål på krigstider, missväxt, hungersnöd, översvämningar, grannars åverkan på dammar, elak fogde och orimliga skatter - allt utmynnande i vädjanden om sänkt arrende eller uttag av kvarntull. Rätt ofta klagar han på att brev inte besvarats. Intressant är att han nämner sin hustru (dock tyvärr inte med namn) flera gånger, liksom en svägerska vid namn Kerstin. Han lät dessa kvinnor befordra brev, även till Stockholm. Man kan nog säga att han i alla dessa brev uppträder som kvarnarrendator, men det gör honom ju inte till en sämre morbror, möjligtvis till en sämre vallonättling ? I den nämnda Eskilstunahistorien ovan står dock att han hade såväl kvarn som smedja och så kan det ju vara. All dessa brev var från en kort, tidig period, så utrymmet för en smedjekarriär finns ju ändå. Jag vet inte om hans fru kan ha varit släkt eller tidigare ingift med Uttermarcks släkt eller om han bara smörar ovanligt mycket, med gäss, gödda galtar mm. Möjligen kan jag tycka att han är lite påstridig för att vara en vanlig undersåte. Han har uppenbarligen personligen varit hos herrar i Stockholm, Eskilstuna och Stegeborg i olika ärenden. Han hänvisar till kungliga brev i hans favör. Tyvärr använder han aldrig familjenamnet Gremeur. Intressant är att han alltid använder lacksigill och flera avtryck är väl bevarade. Om någon tror sig om att kunna utläsa något ur sådana, så kan jag presentera stampen. Den har initialerna RNS, lustigt nog med ett bakvänt N  ! Symbolen ser ut ungefär som en uppåtvänd armborst. Om man hittar ett förseglat brev i Gremeurtrakter, så är sigillet ett bevis, annars är det efarenhetsmässigt svårt att hitta något m h a sigill.
 
Här följer breven i
Stegeborgssamlingen
004 Bihang
02 Daniel Bengtsson Uttermarcks brevväxling
Vol E357 [R]
:
 
27 martij 1648 till Daniel Bengtsson Uttermarck i Stockholm. Han gör en irriterad påstötning om flera tidigare brev. Han säger att han tänkt skicka sin hustru  med brevet. Det gäller fisket i Kiällby [Kälby]. Hänvisar till mottagarens fru Anna, som lovat något. Reinholdt Nilßon. Välbevarat sigill fotat.  
 
19 april 1650 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Han stöter på om ett brev förleden höst ifrån Stegeborg, levererat med hans svägerska Kerstin. Han vill ha lindring i tullmjölet. Han hänvisar till att herr Hybbert [Hubert de Besche, på 1620-talet] fått sådant löfte när han byggde upp Tårsilla [Torshälla] Qwarn. Reinholt Nilßon.
 
31 maij 1650 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Han vill göra en avskrivning med utlovade 20 dlr kopparmynt på arrendet. Klagar på allt möjligt. Reinholt Nilßon.
 
18 november 1650 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Han skickar en gödd galt som gåva. Han och hustrun ska resa till Stockholm. Reinholt Nillßon.
 
31 januari 1652 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Om levererade brädor. Klagomål. Reinholdtt Nilßon.
 
7 juli 1653 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Om fogdens krav och en tvist med smeder, som han avser att ta upp i det förestående lagmanstinget [kan kollas]. Reinholt Nilßon.
 
14 juli 1653 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Hans hustru måste snart resa till Stockholm, rekommenderas hon få avlämna denna skrivelse. Reinholt Nilßon.
 
I
Stegeborgssamlingen
002 Stegeborgssamlingen avd II
01 Arvprinsen Karl Gustafs arkiv
Vol E173 Skrifvelser till Carl Gustaf 2 Ra-Re

återfanns:
 
Odaterad supplik till Carl Gustaf. Hänvisar till kungligt brev och senare den 22 aprillis 1648 i Eskilstuna given konfirmation på arrende av Hyndewadh och Forss Qwarnar. Klagar över krig, missväxt, sönderforsade dammar. Hänvisar till ett kungligt rekommendationsbrev till Sahl: Ekiehielm [utan förnamn, lär väl vara Bengt]. Vädjar om nedsättning av tullmjölsarrendet. Reinholdt Nielßon.
 
En intressant upptäckt - Hyndevad ligger gränsle över en häradsgräns, så det kan löna sig att titta i såväl Öster- som Väster-Rekarnes domböcker.
 
Som väntat återfanns protokollspartierna och några bilagor ur ”Bergverk 47”-akten. Dessutom ytterligare protokoll samt inkommande och utgående skrivelser. Bland inkommande skrivelser har man bevisligen ”ryckt ut” några sidor, som i stället satts i den akt, som i modern  tid landat lite ”till skogs”. Kanske inga nya genealogiska data, men förbluffande mycket processkildring. T ex får man veta att de skjutsade Paul Ahrendt  fram och tillbaka mellan Gripsholm och Stockholm för rannsakning, varvid han i Stockholm inhystes på Barnhuset (!). Man diskuterar hur kostnaden för hanteringn av fången ska bestridas, kommer fram till att det får bli änkedrottningen som får ta notan, eftersom fallet emanerade ur livgedinget (Daniel ombads snacka med drottningen om idén). Brukspatronens våldsamma och i mitt tycke rättsvidriga övergrepp på smeden renderade Bergskollegiums uttryckliga beröm för god patriotism ! Särskilt intressant är ett förhörsprotokoll från profossen på Gripsholms slott. Paul Ahrendt  har där uppgivit sine Bröder Söhner  noggrant: den eena hos Wellam Wervir på Wäßlande bruk, den andra tiänandes under Erich Johanßon widh Hälleforßen. De är söner till Cordt, får man anta, som själv är på Hällefors. Efter de påstådda förvecklingarna på Tre Tunnor reste han alltså till Skieppsta, där han så småningom träffade Twenne Frantzooßer [.Hammarsmeder]., som woro till Nampn Claus Lycka och den andra Daniel Baijar, och tillbödho sigh willia draga medh öfwer till Kuhrlandh. Brukspatronen Abin Noij  säger sig ha på Chronones wägnar  låtit fängsla Paul Ahrendt - hur kunde han göra det ?  Det verkar som om ärendet drar ut på tiden, så smeden kanske fick tillbringa julen i sin håla. Slutet på historien återstår att finna.
 
Ett brev från broder Anders Arenfelt  dyker upp i november 1662. Detta är inte den cavation som han senare ska komma att avge, utan ett brev, vari han vädjar till kollegiet om att ge brodern en rättvis rannsakning. Han nämner av någon anledning, att han inte träffat sin bror på 26 år (1636+26=1662 !) p g a sin egen vistelse i fiendeland under alla dessa år. Om våra kalkyler skulle stämma, så att Paul Ahrendt  var född ca 1625, så var det en liten gosse som hade vinkat av storebror musketeraren 1636. Brevet är skrivet i Mornäs den 8 november 1662 så inte satt Anders  själv fängslad då inte. De måste ha haft brevkontakt under åren, för Paul  visste uppenbarligen var han skulle få tag i brorsan.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-17 18:31)

256
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-15, 22:44 »
Kjells frågor:
 
1 Jag har inte hittat någon sådan. Det skulle väl vara om han dyker upp i Värmland på något ting och bråkar med släkten. Har du kammat igenom domböckerna ? Jag ägnade en stund åt några årgångar och hittade två förekomster av Dubbelnisse vid Attersta.
 
2 Nej, men han hade ju varit större delen av sitt liv i Sverige, väl ? Vid det här laget har jag ju stött på en hel del vallonättlingar, men ingen har pratat franska i källorna (så att jag hört det åtminstone). I Riga blev en Kurlandsflykting gripen och rannsakad, protokollet bevarat. Han säger själv att han är född i Spanska Nederländerna, tänkt som ett argument för att lagen inte gäller honom, men han talar ju god tyska med rådmännen.  
 
Jag har idag hittat åtta (!) brev från den gode Reinholt och en massa annat, som jag får återkomma till.  
 
Men det är ställt utom allt tvivel att Reinholt Nilsson  i Hyndevad är Påvels  morbror och att Påvels  mor var französk. Visserligen ljög Påvel om ett och annat, men just dessa förhållanden fanns det ingen anledning att ljuga om (jag har en teori om ljugandets metodologi och psykologi, som jag får utveckla någon annan gång). Den felande länken är den till Gremeur. Men, som jag redan sagt, han hade ju flera bröder i branschen, så det är svårt att frigöra sig från tanken på vallonanor, Gremeur  eller andra. Jag är rätt förtjust i idén om Gremeur, men det vore ju önskvärt att kunna styrka den.
 
3 Ja. Svenska. Han skriver precis så omständligt, tjatigt och inställsamt som alla gjorde på den tiden. Att spåra franska tendenser i formuleringarna överstiger vida min förmåga. Han kan ju ha anlitat någon att skriva också, eller var han så modern att han lät sin svenska hustru putsa på sevnskan (det finns visst stöd för en sådan spekulation).

257
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-15, 22:12 »
Erik,
 
Du säger Att Påvels morbror hette Reinholt Nilsson är däremot inte helt passande Jag vet inte vad du finner opassande. Du föreslår ju Marina Niklasdotter som modern till Påvel Arendt  - det passar väl bra ? Att Reinholt  kallar sig Nilsson  är ju inget att hänga upp sig på, om det nu var det du gjorde. För övrigt hade Anders Arenfelt  ingen dotter Marina  heller.

258
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-15, 22:01 »
Du har helt rätt, Erik ! Man ska inte ge sig förrän man blivit överbevisad. Uppgiften om namnet Måns  är allmänt förekommande, men behöver inte vara rätt för det - även på Elgenstiernas tid var det Följa John som gällde och källhänvisningar var inget som stora författare behövde nedlåta sig till. Dock är det svårt att föreställa sig ett påhittat namn. Det mest troliga är väl att någon har sett namnet Månsson  användas på ett ovedersägligt sätt.
 
I boken
Bergström, Otto Wilhelm: Kungl. Hälsinge regementes chefer 1629-1909: biografiska anteckningar  (Stockholm 1909) sid 18-19
porträtteras Arenfelt. Där står det: Son af Måns Arendt, som lefde i början af 1600-talet. Anders Månsson började sin tjänstebana såsom gemen.Under fångenskapen befordrades Anders Månsson i midten af år 1660 till öfverstelöjtnant....  Det låter ju som innanläst i dokument. Men inga källhänvisningar.
 
I min snabbforskning i rullor ovan hittade jag ju en Anders Månsson, men har förstås inte följt denne fram till namnbytet. ”Någon” borde lägga ner ett arbete på detta och därmed avgöra frågan.
 
Lite opassande är kanske att de två sönerna till Anders Arenfelt  fått namnen Mårten  och Anders, men det kan ju ha funnits en tidigt död Magnus/Måns, så sönernas namn avgör inte saken.  
 
I lappkatalogen över Skribenter till K. Maj:t finns två kort som uppger Månsson:
 
1683 18/6 Kammarkollegium till K. Maj:t. Lappkatalogen säger Arenfelt, Anders Månsson. Det borde den inte göra utan stöd i den relaterade källan. Enligt ovan har Gert sett detta brev och borde kunna vidimera användningen av detta patronymikon.
 
1682 17/11 Västernorrlands läns landshövding till Kungl. Maj:t. Lappkatalogen säger Arenfelt, Anders Månsson. Det borde den inte göra utan stöd i den relaterade källan. Enligt ovan har Gert sett detta brev och borde kunna vidimera användningen av detta patronymikon.
 
I  Skoklostersamlingen II. Carl Gustaf Wrangels arkiv/ Skrivelser till C. G. Wrangel finns två  förekomster från 1670, som lyder:
 
Arenfeldt, Anders Månsson. Samma kommentar som ovan.
 
Jag har själv hittat ett nytt brev från Anders Arenfelt  (jag återkommer till detta), men det besvarar inte den här frågan.
 
Att söka bland Paul Ahrendts  söner är opraktiskt, eftersom han flackat omkring i hela sitt liv och säkert fått barn även i Kurland, där kyrkböcker från denna tid saknas.

259
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-13, 00:47 »
Bra, Bengt ! Tacka vet jag gamla pappersförteckningar, men det gäller ju att känna till och kunna använda dem också. De två fynd, som jag nämnde ovan, finns med här.
 
Jag roade mig med att forcera några digitala resurser. Tanken var att få en idé om Anders Arenfelts  ursprung. I och för sig behöver väl inte hans värvningsort vara föräldrars och brors uppehållsort vid den tidpunkten, men man kan ju alltid kolla.
 
Anders Arenfelts  löneavräkning fr o m 1657 till hans död.  
Bild 258v-274v.  
Här nämns bl a en supplik av änkan till Krigskollegium.  
(Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6, SE/RA/522/16/5-6/4, bildid: A0066776_00259
http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066776_00259)
 
Anders Arenfelt  i KrA:s Biografica-samling  
Bild 401- 414v.
I ett brev till kungs uppger han sin karriär ”ifrån sin första ungdom” ha börjat som Musqueterare 1636, i ett annat att han samma år blivit befordrad från gemen till fänrik. Man kunde ju försöka lokalisera honom vid denna tidpunkt. Kanske han varit vid Hälsinge regemente i hela sitt liv - det låter så ?
(Biografica, Mikrofilmade dossiéer, SE/KrA/1051/003/A/10, bildid: A0066326_00401
http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066326_00401)
 
En hastig titt  i Rullor 1620-1723/1636-1637 ger följande tänkbara kandidater:
 
Anders Månsson/Ahrendt/Arenfelt i Rullor 1636 vol 1 Hälsingland mm  
[p353-]  
(Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1636/1 (1636), bildid: A0053297_00353
http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053297_00353)
 
p385v LiusDaall S. Anders Månß:n i Kämstad [Norr/Sörkämsta]
 
p398v Corporall Anders Måntz:n i Kängstad ? [Norr/Sörkämsta ?]
 
p406 Anders Månßon  i Kiemmestadh [Norr/Sörkämsta]
 
Rulläsningen måste göras mera systematiskt och noggrant än jag gjort. När man väl hittat personen, kan man hoppas på att finna bevarade regementsräkenskaper, militiejordböcker osv.
 
Gert - om du inte redan har undersökt alla föreslagna källor, får du ta semester...!

260
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-12, 18:24 »
Erik, dina lunchkvitton är ju fantastiska (påminner mig om Nyköpings hus för många år sedan). När det gäller Reinholtarna avhåller jag mig t v från att ha någon ytterligare uppfattning.
 
Beträffande Påvel Ahrents  far, vet jag inte hur du menar. Ahrent  används konsekvent som efternamn  om Påvel. Om Påvels  far uppger Elgenstierna (om brodern Anders Arenfelt) att fadern hetat Måns  Ahrendt  och RA:s lappkatalog över skrivelser till konungen att fadern hetat Måns  åtminstone (Gert, som har sett breven, kan väl berätta hur han skriver sitt namn, eller vilka övriga stöd för faderns namn som finns).
 
F ö hittade jag ytterligare två brev från Anders Arenfelt  genom personsök i Digitala forskarsalen, från 1669 resp 1670, det ena i Skoklostersamlingen och det andra (tror jag) i de la Gardie-samlingen.

261
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-12, 09:55 »
Att vi hittat Paul Ahrendts  morbror Reinhold Nilsson  i Hyndevad, anser jag ställt utom varje tvivel. Frågan är hur denne relaterar till Gremeurerna. Kjell (som jag tror är bortrest) ansätter den tidige, från 1602 kände Reinhold Nilsson , som antas 1662 vara runt de 80. Han må ha varit en krutgubbe, men att han skulle ha levt till 98 års ålder kanske kräver lite extra starka indicier ? Eller finns det prutmån i antagandena ?
 
Om vi tror på affären med Åleta, torde han ha haft ett liv med fru och barn tidigare, någonannanstans - var ?

262
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-11, 23:58 »
Här ytterligare ett domboksutdrag av intresse:
 
31 januari 1653 Vinterting i Wästra Reekarna. Noch käradhe Reinholt Nilßon i Hynnewadh till Hammarsmederna.. vilka självsvåldigt rivit en damm för Reinholt Nilsson  vid hans kvarn, så att de vållat Quarnnödh. Bötfälls till 40 Dlr och skadestånd med 60 tunnor mjöl. (Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län EXIe:1112 (1653-1654) pp324-324v).  
 
Han tycks alltså ha innehaft en kvarn också, vilket talar för att Bengts sista brevuppslag, om Reinhold Nilssons, arrendator av en kvarn, ansökan hos Karl X Gustav om lindring i arrende, också kommer att visa sig gälla vår Reinhold Nilsson .
 
Kronohemmanet, som nämndes i domboksutdraget, som jag tog som exempel ovan, var Wreta i Husby-Rekarne. Om detta står det i Rosenberg:
Vreta i Södermanlands län, Österrekarne hd, Husby sn. Gård vid Hyndevadsån och Skogstorps jernvägsstation, med Rosenfors qvarn.
 
Detta tillhörde i början av 1600-talet familjen Leffler.
 
Daniel Hansson Leffler  innehade en stångjärnshammare vid Rosenholm i Hyndevad. Han var gift med en viss Åleta, som nått en viss ryktbarhet som driftig änka och brukspatron. Det spännande är att hon brukar uppges ha en viss Reinhold Nilsson  som sin tredje make.
 
Man kan börja ana att Reinhold Nilsson  kanske var en storfräsare, åtminstone i Påvel Ahrendts  ögon. Det kunde vara därför som denne nämnde morbrodern så där i förbifarten för att göra sig märkvärdig inför kollegianterna. Det skulle betyda att Reinhold Nilsson torde förekomma i korrespondensen med Bergskollegium också.
 
Till slut - jag har på webben hittat en ”Eskilstunas historia”. Jag har inte en aning om halten i denna text, men den utgör åtminstone spännande läsning. Däri kan man ana en Reinhold Nilssons  fotspår lite här och där, bl a i anslutning till  Hyndevad. T ex nämns Kronans kvarn vid Hyndevad. Den i texten omtalade Reinhold Nilsson uppges f ö ha varit gift med änkan efter Daniel Leffler  (död 1635), Åleta, som ägt en smedja, som  Reinhold Nilsson tagit över driften av. Reinhold Nilsson skulle alltså ha gift sig till en förmögenhet med både kvarn och smedja.
 
Här är historiesajten:
 
http://www.perm1949.se/1600-1699.htm
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-12 09:29)

263
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-11, 00:46 »
Enligt Ahrendts  egen utsago hade han tänkt sig till Hällefors, där tre brorsöner (söner till Cordt Ahrendt) kunde vara intresserade av att följa med till Kurland. Men när han var på krogen Tre Tonner på Norrmalm och hörde sig för, var man kunde hitta två intresserade hammarsmeder, hade han fått tipset av en fogde (!) att åka till Skeppsta (i Gåsinge socken i Daga härad), Abina Nonoys/Noes  bruk. Där hade han träffat hammarsmederna Anders Jonsson, Klaß Lycka  och Daniel Baiar  [möjligen]. Husbonden hade fått vetskap om Ahrendts  förehavanden och ansett att Ahrendt  var ute efter att tubba hans bruksfolk till att rymma till Kurland och därför låtit fängsla och föra honom till Tornet i Gripsholms slott, där Ahrendt  slagits i bojor och järn så att händerna sprungit i blod. De nämnda smederna skriver en försäkran om att de tar ansvar för sina egna beslut. Kollegianterna är mycket misstrogna mot Ahrendt  och anser troligen att han ljuger, vilket jag är benägen att ansluta mig till - det är så många osannolika inslag i berättelsen. Om man antar att han ljuger om tipset på Tre Tonner för att dölja att han hade just dessa smeder i åtanke, kan man spekulera i varför och hur han kände dem sedan tidigare (t ex där Ahrendt tidigare varit, enligt inlägg ovan) eller i om hans eventuella släktingar i Skeppsta förmedlat kontakten.

264
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-10, 21:26 »
Reinhold Nilsson  i Hyndevad[s Bruk] finns i mantalslängderna för Eskilstuna Fors gällande 1650, 1656, 1657, 1658, 1660, 1670, 1679, 1680. Fr o m längden för 1657 saknas hans hustru, men jag har inte kollat om han därefter gift om sig. På slutet är han ensam i alla fall. Inga vuxna barn finns i dessa årgångar. Troligen är de eventuella barnen utflugna redan 1650. 1642-1649 är det luckor och skador - jag har inte hittat honom där (men har inte letat så grundligt).
 
Dödboken börjar först med 1666, Kyrkans räkenskaper verkar inte vara scannade.  
 
Troligen förekom han en del vid tinget och det finns en hel del domböcker att studera. Jag gjorde ett stickprov och hittade honom efter en kort stund:
 
31 januari 1656 Vinterting i Wästra Reekarna. Noch käradhe Lensmannen Jöns i Bärga till Reenholt Nilßon wijdh Hyndewedh om ett halft Cronohemman. Reinhold Nilsson  hänvisar bl a till ett kungligt brev. (Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län EXIe:1113 (1655-1656) p349v).  
 
Jag gjorde en snabb genomläsning av öppna brev i Riksregistraturets adressregister 1643-1656, men hade inte samma tur där. Men det är klart att brevet finns, om han säger det.

265
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-10, 17:44 »
Toppen, Bengt !
 
Vid Hyndevad i Husby-Rekarne fanns det två smedjor vid den tiden (Harmens register).
 
Daniel Bengtsson Uttermarck var ståthållare i Hedvig Eleonoras livgeding och satt på Eskilstuna slott.
 
Jag ska kolla vid nästa besök i RA, vad Reinhold hade på hjärtat.  
 
Jag håller för troligt, att det är rätt Reinhold.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-10 17:46)

266
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-10, 01:06 »
På en sajt med belgiska efternamn hittade jag:
 
1602 «Rennholt Gremeur» émigré en Suède.
 
Det kanske är känt.

267
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-10, 00:35 »
Här lite smått och gott som kan tjäna till att ringa in de eftersökta.
 
[Påwel Arendt]...hadhe och åtskillige bröder, som delz bergmästarne kende... [bl a denne Cordt Arendt, som lärt upp honom och nu var vid Hällefors]. Så det låter ju som en smedsläkt.
 
1655 hade han hunnit med att lära till mästerswen hos brodern [möjligen vid Hällefors, där denne är åtminstone 1662], sedan varit vid Steen Anderßons Hambar [=Dalkarlshyttan ?], sedan varit vid Quarnbacken. Kjell får korrigera mig, men gissningsvis skulle han därmed ha behövt vara född runt 1625.
 
Beträffande morbrodern i Stockholm, så kom jag ihåg fel. Morbrodern var på besök hos en borgare i staden och Påwel  besökte dem båda. Om morbrodern står det att han kom från Hijnduwa, vilket jag inte kan placera [utom Hinduva i Turkiet !]. Jag bifogar aktuell passus, så får var och en läsa:
 

 
Min idé om morfadern var att han skulle ha hetat Nicolas.
 
Elgenstierna och lappkatalogen uppger Anders Arenfelts  fader vara en Måns Arendt. Det kan väl inte vara gripet ur luften, utan bygger troligen på att hans patronymikon finns i dokument.

268
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-09, 12:36 »
Vi har nog fått det klassiska problemet på Anbytarforum: Två eller tre diskussioner hänger ihop. Det finns redan en tråd om Arendt, en om Filipstad och en hel avdelning om smeder. Till råga på allt är den aktuella smeden en viktig del av brukshistorien i Lummelunda, Gotland.  
 
Nu är det ju bevisligen så att utforskning av smedens härkomst kan kasta ljus över en adelsmans, som eventuellt härstammar från Filipstad. Värdarna får avgöra hur detta ska hanteras.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-09 12:40)
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-09 12:41)

269
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-09, 00:32 »
Påvel Arendt  uppger sig i förhör wara född i Philippestadh af een Tysk faar och Frantzösk moder. Filipstad har välbevarade tidiga kyrkböcker och domböcker, så du har något att leta i. Han säger också att han har bröder som tjänar armén, så det var inte bara Anders Arenfelt, som gjorde detta.  
 
Han nämner även en morbror Reinholt Nilßon  som möjligen bodde på Norrmalm i Stockholm 1662 (hänsyftningen är dock otydlig).
 
Den 4 augusti 1662 blev han fängslad och det var han fortfarande den 18 november men gissningsvis i april 1663 blev han utsläppt mot brodern Anders Arenfelt's borgen.  
 
Du kan ju börja med att ställa en fråga på forumet under Filipstad, som verkar livaktigt.
 
En bit föll bort, en ren spekulation, men den kanske kan väcka en tanke:
Påvel Arendt  är smed och har en bror, som är smed och har föräldrar som är tyska respektive franska. Tankarna går till vallonsläkt och till bruken i Filipstadstrakten
 
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-09 12:57)

270
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-08, 18:30 »
Det jag gjorde var att hastigt titta i lappkatalogen över skribenter till K. Maj:t.
 
Vad som är scannat är själva lapparna.
 
Så här gör du:
 
Gå in på SVAR, Digitala Forskarsalen :
http://sok.riksarkivet.se/svar-digitala-forskarsalen
 
Under Specialsök/Databaser: klicka på Se fler specialsök
 
Under Databaser: klicka på Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t.
 
Sök på Arenfelt. Du får tre träffar.
 
En lapp omnämner Hans omyndiga döttrar Maria Gertrud och Dorotea Sofia.
 
Jag vet inte om man måste ha abonnemang.  
 
Själva skrivelserna får man beskåda i original i RA i Marieberg.

271
Lummelunda / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2015
« skrivet: 2014-04-07, 23:30 »
Nu har jag lyckats klarlägga referensen och blivit rikligt belönad på kuppen.
 
Det nämnda citatet finns för det första inte kvar i  
Lindblom, Kjell: Nordisk vallongenealogi 1580-1750.(2012).
 
Om man för det andra söker i NAD hittar man inget Bergverk vol 47. En duktig arkivarie på RA hittade ändå volymen åt mig.  
 
Samlingen heter
Riksarkivets ämnessamlingar. Miscellanea .  
I denna samling finns ett arkiv  
05 Bergverken 1500t-1800t.  
I detta finns serien  
Bergverken i allmänhet  vari finns bl a en  
volym nr 16  med beteckningen  
Div. skrivelser och memorial från kollegier, kommissioner och enskilda.  
Den är det ! Miscellanea.allmänt.diverse ! Någon gång i tiden har den fysiska kartongen haft nummer 47 eller innehållet ingått i en med nummer 47, kan man se.
 
Denna volym innehåller bokstavligen allt möjligt från 1500-tal till 1700-tal. Bl a finns en akt från 1662 i form av ett protokollsutdrag från Bergskollegium med bilagor. En av bilagorna är det citerade dokumentet från 1660. Protokollet finns förstås i  
Bergskollegium Huvudarkivet  som  
volym A1:7 Protokoll 1662  under 31 oktober, 3 november och 10 november. Men där finns ju inte handlingarna ad acta.  
 
Väl förborgat får man säga.
 
Min intuition ledde mig in på det här spåret genom att jag blev misstänksam mot namnet Paul Wentz  i inlägget. Detta skulle ju kunna vara snarlika Paul Arendtz (eller Arendt), en från Lummelunds bruk förrymd smed, som jag just håller på med - se mina inlägg under det nya ämnet Arenfelt: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/410167.html?1396727185.  
 
Nu visar det sig att akten ifråga utgör hela Arendt-ärendet ! Sällan blir man så belönad för sin nyfikenhet.
 
Hur var det nu med namnet då ? Man kan gott säga att det står Paul Wendtz, men sammanhanget (målet mot denne, skrivelser från Nyman  och dennes änka, kollegieprotokoll - alla med åtskilliga omnämnanden av just denne Arendt) gör det helt säkert att det ska läsas som Arendtz. Läsfelet är troligen begånget för drygt 353 år sedan ! Det är förstås Christoffer Nyman som ligger bakom specifikationen, men han har inte själv skrivit under den och knappast själv skrivit ut den heller. Skrivit under har däremot åtta av hans lojala medarbetare gjort. Någon lär ha skrivit av Nymans koncept och läst fel - det är min teori. Underskrivarna, som visste vad karlarna på listan hette, upptäckte väl inte det subtila skrivfelet.
 
Arendt  är född av tyska föräldrar, så det kanske var därför som Lindblom tog bort referensen. Men de övriga omnämnda herrarna i citatet figurerar mycket riktigt i sidoroller i målet, så ett visst vallonintresse i akten finns fortfarande.  
 
Notera f ö hur Sverige och Kurland likställs som utlandet fortfarande 15 år efter Sveriges övertagande av Gotland.

272
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-07, 22:46 »
Jag har nu hittat akten från målet mot Paul Arendt, som återstår att studera. Så mycket kan jag säga, som att han suttit fängslad på Gripsholms slott ! Vidare att han, dvs även Anders Arenfelt, hade en bror Cordt Arendt.
 
Om något mera om Arenfelt  framkommer, ska jag meddela detta.
 
F ö hittade jag av en slump en hänvisning om ett brev från Arenfelt  till K. Maj:t, vari dennes tre minderåriga döttrar nämns. Men det kanske är välkänt. Jag tror att lappkatalogen med denna uppgift finns scannad.

273
Lummelunda / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2015
« skrivet: 2014-04-06, 13:00 »
Den 15 april 2013 skriver Stefan om
Ett brev daterat Lummelunda 12/8 1660 (Bergverk vol 47)...
Jag skulle vilja läsa brevet i original.
 
Vem är det som skriver - Christoffer Neuman ?
Till vem skriver han ?
Vad syftar Bergverk vol 47 på ?

274
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-05, 21:46 »
Här är allt jag vet än så länge:
 
Paul Arendt  hade varit hammarsmed vid Lummelunds bruk på Gotland åtminstone sedan 1655, men rymt, eventuellt till Kurland, skuldsatt.
   
I Bergskollegiets Inkomna skrivelser (Huvudarkivet E4:34 1663 II) finns två dokument:
 
pp15-15v Supplik av hammarsmeden Paul Arendt  på tyska om sin brors, Obrister Leutenandt Arenfelt, cavering, inlevererad 4 april. Han vill att han ska ges fri utan borgen och brodern slippa borga.
 
pp120-120v Supplik av Christoffer Nymans änka (ägare till Lummelunds bruk) bl a om Påvel Arendt  föredragen 30 oktober. Arendt hade fängslats för sin skuld om 312 Dlr Kmt till henne och till hennes besvikelse blivit utsläppt.  
 
I Bergskollegiets Protokoll (Huvudarkivet A1:7 1663):
 
p379 30 oktober avhandlas Nymanskans framställan, varvid fastslås att hon får kräva Paul Arendts  broder, öfwerstLieut: Anders Arenfelt, som caverat för Paul. [Tydligen hade de villfarit Pauls begäran].
 
Man kan inte vara riktigt säker på var han suttit fängslad - i Visby (inga tecken på det, osannolikt), i Stockholm (fullt möjligt, det ska jag kolla), i Riga (fullt möjligt, men mindre troligt, eftersom Nymanskan skriver ”her”), någon helt annanstans (man vet aldrig) ?
 
Jag ska rota lite mer i Bergskollegium om det här.  
 
Elgenstierna brukar jag kalla ett uppslagsverk, dvs i detta kan man få uppslag till forskningen. Som sådant är det väl användbart.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-05 21:48)

275
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-02, 23:11 »
Är det någon som känner till något om vad en överstelöjtnant Anders Arenfelt  kan ha haft för sig 1663 och var i så fall ? Enligt Bergskollegium caverar han då för en fängslad (halv- ?)bror, den skuldsatte hammarsmeden Paul Arendt.
 
Finns det säkra uppgifter om deras föräldrar ?

276
Armfelt / Armfelt
« skrivet: 2014-04-01, 19:14 »
Är det någon som känner till något om vad en överstelöjtnant Anders Armfelt  kan ha haft för sig 1663 och var i så fall ? Enligt Bergskollegium caverar han då för en fängslad (halv- ?)bror, den skuldsatte hammarsmeden Paul Arendt.
 
Jag har sedan insett att det fanns en överstelöjtnant Anders Arenfelt (768), som faktiskt härstammar från Arendt, så jag har hamnat i fel avdelning. Å andra sidan verkar det inte finnas någon tråd för Arenfelt. Jag är fortfarande intresserad av personerna och släkten. Värden får avgöra.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-01 20:46)

277
07 Övrigt / Läsövning tyskt prästbetyg
« skrivet: 2014-03-23, 23:29 »
Bilden kan läsas om man skrollar i sidled. Jag bifogar här även en mindre bild för överblickens skull.

 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-03-23 23:31)

278
07 Övrigt / Läsövning tyskt prästbetyg
« skrivet: 2014-03-23, 23:21 »
Med viss bävan ber jag om hjälp med tolkningen av ett tyskt prästbetyg från 1692 (beskuret för storlekens skull, resten är någorlunda begripligt).
 
Följande är mitt första försök:
 
.
Attestato beikommen möchte gebethen; Weile ?, als deßen Seel: Sorger, sein Christenthumb ansehend, ? ? als daß Er sich Zeit meiner Christl: und wohl verhaltet, gek?en kann, mit seinem Nächtzen friedl: gelebet, sich zu dem Kirchen? wohl u. dem lieben Worte Gottes gehaltet, auch an seinem Creutze, alle ihm der Liebe Gott seinen Heil:n Willen nach, heimgesuchet u: dießen Sommer sein Söhnchen von der Welt genommen, demselben wie einen Christen geb?hret, still gehaltenes ehrl: und gut f?r Erden bestetigen laßen, auch der Kirchen u: wie Ihr geb?hr rechtig abgetragz, Werfalß Ihr, wie geb?hrl: seinem Ersuchen nach hiermit attestiren w?ndschen daß ihm seine Reiße von Gott möge gesegnet u: Er von ihm bewahret werd:...

279
Lettland / Lettland
« skrivet: 2014-02-19, 23:39 »
Jag har genom litteraturreferenser fått vetskap dels om ett arkivbesånd inom Lettlands historiska arkiv, dels några sidor i dokument med exakta beteckningar. Jag har skickat en fråga om kostnaden för att få kopior gjorda för över tre månader sedan, men har inte hört något ifrån dem. Är det så det är med detta arkiv ? De tycks inte ha någon datoriserad beståndsförteckning motsvarande vårt NAD heller. Det söksystem de har ger en rad för hela arkivet om 73 volymer. Det är 1600-talets Kurland det gäller och och det är inte kyrkboksinformation utan brev, räkenskaper och kontrakt. Frågan jag ställde var ju enkel och rättfram och formulerad på engelska, så jag tycker att de skulle ha lätt att förstå den. Tyska är inget problem för mig, om det skulle hjälpa.
 
Jag har goda erfarenheter av forskning i Finland, i England och i Holland. Då har jag haft stor hjälp av forskare på plats, som jag kunnat göra gentjänster i Stockholm. Man tycker ju att en ambitiös släktforskare i Lettland skulle komma att ha ett stort intresse av information i RA eller KrA. Finns det något ”Anbytarforum” i Lettland ?

280
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-16, 16:13 »
Kjell, jag får gratulera till att du har en härligt komplex fråga kvar att utreda ! Jag kan ju bidra med lite spånande, i övrigt får jag lov att hålla mig till Gotlandsdomböckerna och till Bergskollegiet i den mån jag där stöter på något i denna fråga.
 
Först lite spån av en amatör. Är yrkesrollerna hammarsmed, smältare och räckare så distinkt åtskilda att man kan använda titlarna för personidentifikation ?  
 
Mitt bestämda intryck är att det pågick ett ständigt kattrakande om expertisen i en relativt liten grupp nyckelpersoner - därav allt kiv i olika instanser. Experterna försökte väl utnyttja detta genom att låta sig köpas (låter sunt i dagens ljus). Å andra sidan tycks de ha varit i patronernas grepp rent ekonomiskt. Ibland tycker jag generellt att man vid den tiden gav sig in på ekonomiska arrangemang som det saknades infrastruktur för, därav alla utdragna tvister, där parterna ofta hinner dö och därmed ytterligare komplicera historien. Det här systemet med transporterade skulder som patronerna går i borgen för, hör till denna kategori.
 
Denne Cambou, som skymtar förbi ibland, har jag uppfattat som en finansiär huvudsakligen. Lundberg har inte lyckats beskriva honom särskilt väl:  
 
Lundberg  p51: [1697 ?] ”.uppgåvos Cambou (köpman i Sthlm, som tydligen på något sätt varit intressent i bruket) och Trip ha förlorat 80000 dr. kmt.”  
 
Att han skulle befatta sig med rekryteringen av en hammarsmed låter långsökt. Men han kanske hade något med den nämnda skuldhanteringen att göra, han kanske var en av dessa, som skulle kunna betecknas som den tidens bankirer ?
 
Formuleringen vid hammartinget 1696 daterar ju inte den föregivna rekryteringen, så den kan ju syfta på övergången 1689, då Tussin medförde en skuld, som Fachten tog över ansvaret för. I så fall skulle Fachten på något sätt ha finansierat sig hos Cambou.  
 
Gotlands-Tussin kommer väl till Österby bruk 1696, enligt din tidigare redogörelse ? Då kunde han väl ha skaffat sig en skuld där, om än märkligt snabbt - kanske det var den gamla skulden som nu hamnat i Österby ?
 
Uppgifterna 1701 kunde väl vara förenliga med att Michel vore son till Gotlands-Tussin och i något läge tagit på sig faderns skuld. Konstigt är då förstås att det låter som att han ärvt skulden och därmed Tussin dött redan 1691, då vi vet att han absolut levde. Det rimligaste är väl att grammatiken, som vanligt, är luddig, dvs Tussin är död vid den aktuella tidpunkten, men inte 1691. Varför sonen skulle ha tagit över skulden 1691, i så fall på Gotland, vet jag inte. Sommartinget 1691 på Gotland var i maj, dvs före skuldöverlåtelsen och höstetinget i september kollade jag ju m a p Tussin-förekomster häromkvällen, så inget är att hämta där.  
 
Å andra sidan borde väl Kurlands-Tussin ha levat 1692, dvs inte ha dött före juni 1691, då Leijel sätter upp honom på listan över förrymda ? Men Leijel visste nog inte allt. Han uttrycker sig ju lite oprecist och stödjer sig på någon annans utsaga. Kurlands-Tussin kunde ha haft en son med sig till Kurland, som där tagit över en del skuld, kanske vid faderns död där och då. Och denne Tussin hade ju tidigare varit i Österby och hade kanske en skuld med sig.  
 
Anknytningen till Lummelunda är så vag och obestämd i tiden, att jag inte kan komma på vad man skulle kunna göra i den ändan. Trots allt måste det ha förekommit massor med personliga möten, avtal osv, som vi aldrig får se. I tursamma fall, när ärendet kommit till domstol, kan den typen av dokument påträffas bland akter till konceptdomböckerna. Att leta på måfå i Gotlandsdomböcker fr o m 1694 känns lite omotiverat, eftersom jag inte tror att Gotlands-Tussin skulle (ha övervägt att) återvända till Lummelunda, det låter alltför långsökt.
 
Till slut kan man nog inte utesluta att dåtidens handläggare ibland kunde blanda ihop folk, speciellt personer med så ovanliga namn.  
 
Jag undrar om inte de olika citaten rör två Tussin - fördelningen vill jag inte stjäla nöjet av !  
 
Det känns som att den bästa ändan att ta tag i är den vid tinget 1696.

281
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-15, 11:19 »
Det låter troligt. Det värsta Gotlands-Tussin gjort är att hans fru kivats med en annan tant.
 
Jag är intresserad av den här Kurlandshistorien ändå och har sökt kontakt med arkivet och en historiker i Riga. Om jag får igång något utbyte och möjligheten öppnar sig, ska jag fråga om aktuell Tussin också. F ö har jag inte hunnit konsumera alla dokument som jag plåtade på RA senast.
 
I förbifarten har jag sett kompisarna Mineur och Lycha åtskilliga gånger. De verkar mera sociala. Fachten verkar ha särskilt stort förtroende för Mineur, som han berömmer inför rätten.
 
Nu ska jag hålla grytan i Holland kokande också - där har jag fått en livlig kontakt och lyckats skaffa kopior av relevanta dokument från början av 1600-talet - men det är en helt annan historia.

282
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-15, 00:14 »
Jag har nu läst igenom fr o m HT 30 september 1691 t o m VT 28 mars 1693 också utan att hitta något mera om Tussin.

283
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-14, 22:09 »
Häftigt, cold case alltså !
 
Med denna bakgrund låter det väl som att Tussin på Gotland inte stack till Kurland. Jag känner ingen ”liklukt” efter en flykt från Gotland heller.  
 
Jag hittade följande, som passar väl ihop med respasset från Martebo:
 
Svea hovrätt Advokatfiskalen Västerbottens län  
EXIe:3968 (1693-1693):
 
p758v: Anno 1693 den 2 November höltz effter högwelborne H:r Landzhöfdingens anordning extraordinarie ting på Lumlundz Bruuk, öf:r någre Criminale ährender, af orsak att Bruukzfolket som alla hwar om andra i samma oredor inwecklade är, eij kunna uthan Bruukz största skada komma till ordinarie Häradztinget, öf:r uarande moot ändan H:r Landzhöfdingens vicarius sampt häradz Eedsworne nämbdh.
 
p758v §57: Tillspordes Jean Denis, emedan han låtit stemma några perßoner till ordinarie tinget, som uthan Bruketz största skada eij kunde tillstädes komma, om han ock nu har någon låtit stemma ell:r om han sakerna så lembnar, emedan han effter påminnelse ingen stämbning på dhem de novo welat taga. ...  
Q:r huru det är med det förebrachte zabbatzbrottet. Rs:r des Contraparter är borta och lembnar Saken till H:r Probstens relation, som dherom Sochenstämma hållet. H:r Probsten berättade att Saken så förewetter, att då dhe skulle till förhör om samma Saak, wille Denis hustru intet gåå fram, då Tussins hust:u fattar henne widh armen och wille henne fast hålla, kastar hon sig omkull på Knään och ropar att den andre giorde henne öfwerwåld, men hwad dem emellan förelupit wiste ingen af alt Sochenfolcket, och fördy intet kunde æstimeras för något zabbatzbrott, men upwiste allenast en tersko och elack lefnat sins emellan: och som Tussin Gillion med sin hustru med permission och godt låff landet afreste, och dem ingen något med skiäl kan påbörda, dy blef det denna gången dherwidh.
...
 
Det låter ju inte som om Tussin varit i Kurland precis.  
 
Saken är också den att detta extrating var påkallat av Wilhelm Facht vid vintertinget samma år, den 28 mars (p735v §92). Jag får intrycket av att extratinget helt enkelt tar itu med ett lass av ärenden, som förelåg redan före vintertinget. I så fall hade målet om sabbatsbrott och tjafset mellan Tussins hustru och klädmakarens, Denis', hustru varit instämt redan då, vilket väl knappast skulle ha skett om Tussin då varit i Kurland. Så tiden för en Kurlandssejour krymper. Nu finns det en lucka juli 1691-mars 1693 kvar, under vilken tid han ska ha hunnit fram och tillbaka.  
 
Fachten tog ju över borgen för en skaplig skuld, som Tussin hade med sig 1689 och skulle väl ha levt rövare om Tussin rymt.  
 
Inget är omöjligt, men det lutar åt att Gotlands- Tussin är oskyldig. Jag ska dock hålla ögonen öppna och berätta vad ytterligare jag kan iaktta.  
 
Om man vill gräva ytterligare i det här bråket, kan man titta i konceptdomböckerna för Gotland, under Acter VT 1693, där i bästa fall en inlaga från Denis ligger. Däri anges säkert tidpunkt och andra detaljer av intresse. Konceptdomböckerna för Gotland verkar kompletta för 1689-1693. Däri kan ju finnas annat mera av intresse, men det är tidsödande att leta och det är träliga mikrokort som gäller, om man inte vill resa till Visby.

284
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-14, 14:58 »
Ojojoj ! Jag accepterade den bild som Leijel verkar ha haft, med precisering utifrån andra källor, som Leijel inte hade tillgång till. Jag gjorde alltså ingen ytterligare kontroll, utan hade bara tänkt tipsa verkliga smeds- och vallonforskare om en möjlig närmare utredning - vilket fått avsedd effekt ! Detta börjar likna en riktig kriminalhistoria (med den tidens synsätt).  
 
Först mitt resonemang.
 
Att Guillaume skulle ha flyttat från Österby bruk direkt till Kurland 1689 håller jag för mycket otroligt. Wilhelm Facht står ju personligen i bergskollegiet och avger en skriftlig försäkran om att han ska se till att de namngivna personerna inte lämnar landet och han företer underskrivna pass, som knappast kan ha varit förfalskade. Samtliga kom närmast från Björndammen. Om Lucas och Mineur sägs att de dit hade kommit från Medelpad, men om Guillaume sägs ingenting om tidigare ort. Jag utgick från tidigare kunskap om denna, som stöd för Leijels uppgift, som knappast kan ha varit fel i denna del av historien. Kollegiet skrev ju också till landshövdingen på Gotland och uppmanade denne att hålla ett öga på bruksfolket så att de inte lämnade landet, vilket denne besvarade med en personlig försäkran. Jag tror alltså att Guillaume reste med Fachten till Gotland i oktober 1689.  
 
Jag har inte undersökt hans uppträdande på Gotland fr o m oktober 1689, men råkade se att hans hustru var dopvittne i juli 1691.  
 
Leijels rapport i augusti 1692 bygger ju på en utredning, som han har gjort på uppmaning av kollegiet. Han har uppenbarligen inte kännedom om Guillaumes väg via Gotland (han bygger på hörsägen och förhör och har naturligtvis inte tillgång till kollegiets arkiv). Jag har inte tagit reda på vilka källor eller uppgifter han byggde på, men han måste ju ha uppfattat Guillaume som försvunnen från Sverige, när han skriver i augusti 1692. Därav drar jag slutsatsen att denne lämnade Gotland 1691/1692, efter dopet i Lummelunda i juli 1691 men före det att Leijel skrivit sitt brev i augusti 1692. Om han drog till Kurland, vet jag (någon ?) inte med säkerhet, men hela kontexten vid Leijels skrivande är ju det upplevda Kurlandsproblemet.  
 
Efter det att Leijel skrivit sitt brev har tydligen Guillaume lämnat utlandet - hur han tog vägen är väl inte helt uppenbart, men troligen via Gotland (för att få respass om inte annat). Jag har sett i något brev att det förekom att bruksfolk snabbt återvände från Kurland (av besvikelse ?). Dessa återvändare utnyttjades som vittnen och förhördes. Han kan ha tänkt sig att stanna vid Lummelunds bruk, men ångrat sig eller dök han bara upp i Martebo och låtsades ha varit vid Lummelunds bruk hela tiden. Detta verkar vara en företagsam herre, men den sociala kontrollen var ju stenhård, så jag tycker att han skulle ha haft svårt att förklara sin frånvaro från kyrkan, för att inte tala om grannarnas skvaller. Dessutom hade han en stor skuld till Schönbergh att reglera. Kanske han faktiskt tog ut respass från Lummelunda, innan han drog österut (Tillförlitligheten hos flyttlängder är knappast hög - prästen har ju f ö glömt att notera de andra personerna, som bevisligen landade i Lummelunds bruk) ?
 
En enkel undersökning, som någon kan göra, är att lusläsa de gotländska kyrkböckerna (barn ? dopvittnen ? barnadöd ? barnagifte ?).  
 
För Fachten vore ett sådant försvinnande mycket pinsamt och för hans egen position direkt farligt. Jag ska se om det finns några följdverkningar, vilket det borde ha blivit, i gotländska domböcker, kollegieprotokoll, skrivelser till eller från kollegiet - detta kan dröja, men jag ska rapportera vad jag ser. Om jag bott i Riga, kunde jag ha kvistat upp på riksarkivet och kollat eventuellt kontrakt för Guillaume - en sådan samling finns, men det är helt tröstlöst att arbeta brevledes mot dem (och andra arkiv f ö), p g a ofullständiga/otillgängliga förteckningar och enorma liggtider.
 
De huvudkällor, som jag byggt på, är följande:
 
Bergskollegiet huvudarkivet, Inkomna skrivelser E4:89 1692 II:
pp321-325 12/8 1692 Leijels rapport till Bergskollegium, [Guillaume: p324 Litt 13]:
 
[ovan citat]. (Jag ska se om något ytterligare kan utvinnas ur brevet och kollegiets behandling av detsamma)
 
Bergskollegiet huvudarkivet, Inkomna skrivelser E4:83 1689 II:
p368 11/10 1689 Facht redovisar antagandet av personal:
 
Emedan såßom Iag hafwer antagit Hammarsmeds Mestaren Claes Lycke medh Mester Swennerne Tuccen Guillaume och Claes Mineur och Lärodrängen Johan Anderßon att arbeta för migh widh Lummelundz bruuk på Gottlandh, warandes dhe fuller medh dheras förre Herrars och Huußbönders goda Paß hwilcka her hoos Sub N:is 1. 2. 3. försedde och medh dheras goda minne mig öfwerlåtne, men som dhet uthi underdånigst föllie af Högl. Kongl. Bergz Collegij förordhning åligger att försäkra, dhet dhe till Gottland och ingen annan uthrijkes ohrt af mig Transporterade warde skole; Hwaföre förplichtar Jag mig her medh på dhet krafftigste som någonsin skee kan, att aldrig någon af deße förbe:te hammarsmeder Mestare, Mesterswenne eller Lärodräng medh min willia eller ringaste wettskap skall nu eller framdeeles fåå reesa till någon uthrijkes ohrt widh dhet answar som der på bör föllia; Thill yttermehra wißo hafwer Jagh detta Egenhändigen bekräfftat. Stockholm dh. 11 Octob:r A:o 1689./. Wilhelm Facht manu propria
 
Bergskollegiet huvudarkivet, Inkomna skrivelser E4:83 1689 II:
p369 14/9 1689 Respass för Guillaume:
 
Effter sluuten Rächning med Hammarsmeden Touszin Giliame, blifwer han till Biörndambz Bruuk och Kongl: Ränttemest:n Wälborne Herr Nils Schönbergh skylldig Etthundrade Fämbtijo Nije Dl:r 26 öre Kopp:ntt och såßom han begiärar tillstånd att sökia sig arbete på någon annan orth, dy blijfwer sådant honom tillåtit doch med den förmodan i föllie af Kongl: Bergzordningen att bem:te skull, af den honom emottager blijfwer hijth till Bruuket betalt, Biörndambz Bruuk dh 14 Sept: A:o 1689/:
O:Hedhin. Concordantiam vidimus Johan: Brodijn C: Duncan manu propria
 
Lummelunda CI:1 Födde:
p144 n137:  
 
1691 dhen 12 Julij Kathrina Clas d: Minöer döbt, födh dhen 8 dit. Hennes Fader En mästare i hammaren, Clas Minöer, Modheren, Maria Clasdoter Lycha.
Gudhfäder.
.
Gudhmödhrer.
.
Susanna Erichzdoter Tussijns hustru
.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-01-14 15:26)

285
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-14, 00:51 »
Jag forskar inte på smeder och definitivt inte på denne Guillaume, men jag vill gärna i all hast meddela vad jag råkat stöta på.  
 
Jag kan tillägga följande.
 
Guillaume kom med sin hustru, Susanna Erichsdotter, och 7-8 barn från Björndammens bruk, dit han flyttat från Österby bruk, till Lummelunds bruk 1689, där han inte blev långvarig. Han fanns i Lummelunda 1691, men 1692 hade han ”rymt” till Kurland som mästersmältare.

286
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-13, 23:58 »
Under Lucas har jag redogjort för några fynd bl a gällande
 
Mesterswennen/Hammarswenden
Tussin Gilliam [”Toußin Giliame”/”Tuccen Guilliaume”] och hans förflyttning från Björndammens bruk till Lummelunds bruk 1689.
 
Se flera inlägg fr o m  

287
Mineur / Mineur
« skrivet: 2014-01-13, 23:19 »
Under Lucas har jag redogjort för några fynd bl a gällande  
Claes Mineur och hans förehavanden före 1689.
Se flera inlägg fr o m
 
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-01-13 23:23)

288
Holland / Holland
« skrivet: 2014-01-13, 22:47 »
Om Amsterdam är av intresse kan följande handledning vara till nytta:
 
GIDS VOOR GENEALOGISCH ONDERZOEK IN AMSTERDAM:
http://stadsarchief.amsterdam.nl/archieven/raadplegen_en_gebruiken/handleidingen /handleiding_genealogie2007.pdf

289
Lucas / Lucas
« skrivet: 2014-01-09, 00:26 »
Petter Westberg var bruksförvaltare vid Lögdö bruk i Hässjö, Medelpad. Man vet förstås inte när smederna flyttade till Björndammen, så bruken i Galtström i Njurunda, Lagfors i Ljustorp och Sulå i Indal kan kanske också vara aktuella.

290
Lucas / Lucas
« skrivet: 2014-01-08, 16:31 »
Jag hittade respassen för bruksfolket, som jag berättade om ovan.
 
Beträffande Lycka och Mineur sägs:
 
.Konsterijke mäster Clas Lycka och des mågh mäster Clas Mineur.
 
De kommer från Biörndammen, Nils Schönbergs bruk. Deras förra arbetsgivare har varit Petter Westbergh [det lär inte vara svårt att hitta dennes bruk]. De har båda varit hammarsmeder. De får de högsta betyg i alla avseenden och rekommenderas för kommande arbetsgivare. De hade kommit till Biörndammen skuldfria men lämnar med varsin skuld, som den nye arbetsgivaren uppmanas reglera och återbetala.
 
Underskrivet dh. 26. Septembr: A:o 1689 av Oluff Hedin.
 
Om det nämnda brevet 1692 gällande förrymt bruksfolk kan jag berätta att det bara är toppen på ett isberg. Flera sådana rapporter föreligger och föregås av skriftlig uppmaning, som i sin tur går tillbaka på beslut i kollegiet. En livlig korrespondens har pågått och frågan är uppe i kollegiet flera gånger. Det som ledde till den nämnda inventeringen är ett s k kungligt plakat, vari flyttande utomlands av bruksfolk uttryckligen förbjuds och de som redan ”förbrutit sig” pardoneras på vissa villkor. Man anställer förhör med hemvändare och spionerar på främmande ort. Guvernören i Livland är med i processen också och rapporterar från Kurland, vars ambassadör uppvaktas. Att frågan kommit upp på kunglig nivå har sin förhistoria - som synes ovan var frågan het redan 1689. En riktig historia alltså, som jag försöker intressera en lettisk historiker för.

291
Lummelunda / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2015
« skrivet: 2014-01-06, 18:11 »
Bra Monica, att mitt förslag togs väl emot.
 
Menar du med Domböckerna runt brödernas ursprungsort  häradstingens domböcker och  bergstingsdomböckerna ? Jag kan tänka mig att båda skulle kunna bli aktuella, men att bergstinget är obligatoriskt om det blir till ett ärende inom bergshanteringens jurisdiktion. Smeder är helt nytt stoff för mig, så jag vore också intresserad av en liten rapport, när du gjort din utredning.
 
När det gäller Lummelunds bruk är jag mera osäker på bergstingets roll. Större mål (obehörig gruvdrift på fastlandet t ex) har bevisligen varit uppe i bergstinget, men på det hela taget känns det som om Lummelunds bruk var lite udda. Om jag har rätt, skulle även mål för bergstinget kunna återfinnas i häradstinget för norra Gotland.

292
Lummelunda / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2015
« skrivet: 2014-01-04, 16:50 »
Svar till Monica (i mars) beträffande två bröder på Gotland under slutet av 1660-talet. Meddelas utan att ha kontrollerat, att jag inte upprepar vad som redan sagts.  
 
Sannolikt flyttade dina bröder till Lummelunds bruk, som var aktivt vid den aktuella tiden, drivet av Neumans arvingar och änka, förvaltat av tre olika successiva förvaltare. Dels är det långsökt att de skulle dra till Gotland av något annat skäl, dels var det så att Lummelunds bruk rekryterade mycket av erfaret folk från fastlandets bruk. Den angivna perioden är ju tidig, så uppgiften att hitta dem är inte helt enkel och kan naturligtvis visa sig vara omöjlig. Man kan inte räkna med kyrkböcker, mantalslängder eller reguljära personallängder vid bruket.  
 
Man får tänka sig in i förloppet vid sådana övergångar och göra nerslag i de instanser där ett avtryck kan ha uppstått. Man kan börja i bergstinget (jag vet inte om aktuella protokoll finns - de är att söka under Bergskollegiet/Advokatfiskalen, i bästa fall finns protokollen digitaliserade, vilket framgår i NAD). Gången var ju den att personerna måste skaffa sig respass, vilket krävde att de gjort ett propert avsked hos den tidigare patronen och reglerat sina skulder. De hade ofta kontrakt som innebar att de fick en del betalt in natura, som löstes in i inköp hos bruket. Därvid kunde de komma i skuld. Själva respasset är troligen försvunnet, det går i alla fall inte att leta systematiskt efter det. Ofta ansåg patronen (som höll hårt i sin expertis), att något fel i avskedet förelegat, vilket han då tog upp i bergstinget. Observera, att det kan ha gått upp till flera år innan saken surnat till så pass att den tas upp i bergstinget. Det blir en sådan där letaeftereventuelltfynd-insats, men det är ju en kort tid att läsa igenom, så det är inte avskräckande. Beroende på vad som eventuellt förevarit där, kan det bli ett ärende för högre instans, dvs bergskollegiet blir indraget. Detta skedde i så fall genom en skrivelse dit, typiskt av bergmästaren i aktuellt distrikt. Bergskollegiets arkiv är välstrukturerat, så där kan man hitta en sådan skrivelse m h a namnet på bergmästaren. Inkommet brev leder till ärende som leder till avhandling i kollegiet – i protokollen som följer på ankomsten av brevet (det kan ta ett par månader i värsta fall, i bästa fall finns det namnregister i protokollsvolymen) kan olika aktioner beslutas, enklast i form av en skrivelse, t ex till bruksförvaltaren vid Lummelunds bruk eller till landshövdingen. Detta är det mera systematiska uppslaget. I andra ändan (det verkar ju som om du vet att de faktiskt var på Gotland, dvs sannolikt vid bruket) kan man gå till domböckerna för norra häradet (de renoverade domböckerna är nästan kompletta för 1665-1669) och läsa alla protokollen (detta blir lite mera än bergstingsprotokollen, men det är inte utan nöje man läser sådana protokoll). Man får hålla ögon och öron öppna, för detta är en tillämpning av konsten ”Hitta det man inte letar efter” ! Det mest uppenbara vore förstås att personerna i fråga dyker upp vid tinget. De kan ha hamnat i skuld (eventuell problematik på den gamla orten kan t o m ha hunnit ikapp dem och landshövdingen å kollegans på gamla orten vägnar söker dem för avvikelse), de kan ha hamnat i bråk (vanligt vid bruket, speciellt relaterat till superi), de kan ha blivit vittnen till något och – de kan ha gjort en piga med barn ! Att de lämnade Lummelunda efter en så kort tid kan ju ha berott på missnöje, vilket kunde ha haft sin grund i en tvist, som hamnat vid tinget. Det var också så att bruket var i kris mot slutet av 1660-talet och under 1669 stod still under långa perioder, vilket kan ha varit skäl till uppbrott av personal. Ibland dyker någon större historia vid bruket upp, t ex en tvist om skatteläggningen, varvid hela längder av personal visas upp (detta har hänt, men är inte vanligt). I samband med uppbrottet föreligger samma problematik med avsked, skuldreglering mm, som kan ha fört dem till tinget (även efter det att de har åkt !). Detta var en komplicerad tid – Gotland låg under drottning Kristinas underhållsländer, som förvaltades av en särskild guvernör i Stockholm. Till råga på allt fick hon för sig att arrendera ut hela skatteuppbörden till en viss Momma-Reenstierna fr o m 1667, vilket resulterat i ett större arkiv med räkenskaper, där individer kan bli omnämnda, längder kan förekomma.  
 
Inget hindrar att man går direkt på Gotlandsdomböckerna, eftersom man måste läsa dem förutsättningslöst. En bra förberedelse är att läsa Lundbergs bok om Lummelunds bruk (åtminstone sidorna 27-30), för att skaffa sig lite hum om ruljangsen och om aktörerna, så att man reagerar på dessas namn vid läsandet. Helst ska man ha lite hum om Gotland också för att få upp farten vid domboksläsandet – trots allt gäller de flesta målen inte Lummelunda och kan skippas.
 
Gotlandsdomböckerna läser man hos ArkivDigital (obs, dessa årgångar har bundits in i slutet av volymerna för Gävleborgs län, ca 70 sidor per år !), bergstingsprotokollen hos SVAR (om de digitaliserats) i övrigt är man hänvisad till originalen i Riksarkivet.
 
Genomförbart ? Absolut. Jobbigt ? Tja, en rejäl arbetsinsats krävs ju. Svårt ? En personlig fråga, men om det är svårt, så leder det ju till lärande. Kul ? Ja, definitivt ! Ett kanonfynd k a n ligga och vänta och komma i dagen efter 350 år.

293
Holland / Holland
« skrivet: 2013-12-31, 12:48 »
GenVer är en bra ingång till kyrkböckerna bl a. Man kan se det som ett skal till Familysearch:
 
http://www.genver.nl/
 
Beträffande kostnader för digital åtkomst kan jag säga att de mest skiftande system finns i olika arkiv. Det enda system, som jag inte träffat på är, det mest vettiga, som vi har i Sverige, att man kan abonnera på tjänster. Man kan ju alltid önska sig gratis tillgång, men gratis innebär ju att kostnaderna ska bäras av någon annan. Jag betalar gärna en rimlig avgift, men systemet ska vara praktiskt.
 
Det pågår en debatt i frågan på Stamboom Forum - den är inte olik den svenska.

294
Holland / Holland
« skrivet: 2013-12-28, 16:55 »
Bra. Jag har upprepat en hel del redan känt.

295
Holland / Holland
« skrivet: 2013-12-28, 14:24 »
Lite flera nyttiga länkar, som jag fått:
 
Het Centraal Bureau voor Genealogie (CBG) -  
Centrum voor familiegeschiedenis
:
http://www.cbg.nl/
 
En databas med information till nytta för släktforskare är  
Digitale Bronbewerkingen Nederland en België:
 
http://www.geneaknowhow.net/digi/bronnen.html
 
WieWasWie är en databas med en massa familjehistoriska dokument:
 
https://www.wiewaswie.nl/personen-zoeken/
 
Holland har också ett Kungligt bibliotek, Koninklijke Bibliotheek, vilket har en sökbar beståndsförteckning:
 
http://kb.nl/en
 
Om de är lika kompletta som det svenska KB med den svenska leveransplikten, ska jag låta vara osagt.
 
Det verkar inte finnas något LIBRIS men det holländska KB i Den Haag använder delvis WorldCat som en sorts samkatalog (se KB:s hemsida). De har även en del kataloger som är tillgängliga på nätet med inlogging

296
Holland / Holland
« skrivet: 2013-12-26, 20:36 »
Jag kan rapportera lite om min Hollandsforskning, till eventuell nytta för någon.
 
Jag fick kontakt på Stamboom Forum. Två entusiastiska och kunniga forskare har hållit mig sysselsatt över julen med olika uppslag och upplysningar. De har ingen anknytning till släkten Facht men blev tydligen fascinerade av frågeställningen och kanske roade av kontakten med en nyfiken ”utlänning”. Så Stamboom Forum är absolut värt ett försök. De t o m erbjöd sig att kolla på bibliotek. Jag skrev på engelska, som holländare inte brukar ha några problem med.  
 
Med forskarnas hjälp har jag insett att jag bör söka på Vacht/Vagt och liknande. En enda Facht har jag hittat - betydligt flera, om än ganska få, Vacht osv. Om man tänker sig en medlem av en handelsfamilj Vacht som kommer till Sverige, så inser man att han kan tycka att namnet är ett problem: fel uttalat, fel associationer. Vacht betyder skinn/hud. Detta resonemang kan vara tillämpligt i andra fall också.
 
Jag upptäckte att Amsterdams kyrkböcker är indexerade och digitaliserade:
 
http://stadsarchief.amsterdam.nl/archieven/archiefbank/indexen/ondertrouwregiste rs/handleiding/index.nl.html
 
Index kan man gratis söka i, själva dokumenten får man köpa. I vissa fall finns det material ända från 1500-talet.
 
Det förtjänar att påpekas, att man på FamilySearch kan beskåda alla mormonfilmade kyrkböcker. Om man har tur, så är innehållet delvis indexerat.
 
Om man söker en mycket tidigt levande person, som kan ha utmärkt sig något i ett speciellt avseende, så är litteraturstudium ofta fruktbart. Nu med Google Books kan även uråldriga, ”nördiga” böcker framkallas i dagsljuset. Jag vet inte hur Google fungerar, men jag har fått för mig att orten där man som frågare befinner sig kan ha betydelse för sökandet. Jag använde alltså Google Boeken:
 
http://books.google.nl/?hl=nl
 
Ett generellt motiv för litteraturstudium är behovet av förståelse av det historiska sammanhanget för att kunna bedriva lite mera avancerade utredningar (Läsa holländska böcker ? Ja, det är förvånansvärt lätt att läsa holländska inom ett bestämt ämnesområde, åtminstone om man har den gamla skolans tyska och engelska i bakhuvudet). Men det finns flera böcker än man kan hinna läsa i en livstid, så det gäller att hitta det väsentliga. En sammanställning av historisk litteratur som jag tipsades om är den på historici.nl:
 
http://www.historici.nl/
 
Ytterligare en sammanställning är den på DBNL:
 
http://www.dbnl.org/
 
En fantastisk bok hittade jag på historici.nl - en handledning till svenska arkiv av en forskare som tillbringat lång tid med att fullständigt dammsuga fram allt material med anknytning till Holland:
 
Römelingh, J.: EEN RONDGANG LANGS ZWEEDSE ARCHIEVEN - Een onderzoek naar archivalia inzake de betrekkingen tussen Nederland en Zweden 1520-1920  (Gravenhage 1986)
 
Den finns helt tillgänglig på webben:
 
http://www.historici.nl/Onderzoek/Projecten/NederlandEnZweden1520-1920
 
Dess motsvarighet åt andra hållet letar jag fortfarande efter.
 
Om jag hittat min person ? Nä, men en person värd en närmare undersökning har jag till påseende.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2013-12-26 21:00)

297
Lucas / Lucas
« skrivet: 2013-12-26, 19:26 »
Hej Kjell,
 
Först som sist beklagar jag mitt onödigt nedlåtande inlägg gällande ditt arbete. Faktum är att jag inte har haft något alls med valloner eller smeder att göra och egentligen alltså inte vet mera om dina böcker än att de finns. Dock fanns det ju fel i det aktuella fallet och mina  påpekanden har du ju bemött på ett hedervärt sätt.  
 
När det gäller excerperingens exakthet är jag kanske pedantisk men lika sträng mot mig själv som mot andra. En tanke är, att jag ju inte kan veta vid excerperingen, vilken betydelse en ändelse eller ett skrivsätt kan visa sig ha. Ta det vanliga misstaget att missa eller missförstå en liten ändelse 's' på ett efternamn. Om en kvinna benämns Facht, så är hon normalt dotter till en Facht. Om hon benämns Fachts, så är hon gift med en Facht och heter absolut inte Facht (det förekommer att yngre, ogifta döttrar får samma 's', men detta är ju inte så problematiskt). Andra exempel är kasusändelser, även på namn. Dessa kan ju få betydelse för förståelsen av rollerna i ett komplicerat mål. Små slängar på bokstäverna kan göra stor skillnad i uttalet av  namn exempelvis - ta det ofta missförstådda ”ÿ” - är det y eller är det ij ? Jag vill inte heller omedvetet baka in mina förutfattade meningar i själva råmaterialet. Slutligen är jag språkintresserad och fascinerad av svenskans utveckling.  
 
Att jag framstod som så ilsken på randen av julhelgen har att göra med min färska erfarenhet av ett antal böcker från flera landsändar, senast främst från Gotland. Jag står för min karakteristik av Kinbergs och Nybergs släktböcker som rysliga. En sak är att ta miste, läsa fel osv. En helt annan är att presentera rena gissningar som sanningar eller t o m ljuga om sina källor (som aldrig redovisas på ett uppföljbart sätt), skriva av andra författare med fel och allt m m. Steffen åtnjuter ett visst anseende som forskare, men han har ju en del obehagliga sidor, som redan avhandlats i artiklar. Han lägger in sina egna, ibland unkna, värderingar i tolkningen av sina fynd och är väldigt snar att utan bevis häfta föraktfulla omdömen vid omskrivna personer. Vi kan lägga herdaminnets Lemke på samma hög. Han är uppenbart misogyn dessutom. Detta är ingen ursäkt för mitt yviga fäktande, men kanske en förklaring till det.  
 
Att jag ö h t ramlade in på smeder och valloner har att göra med att jag hade vägarna förbi Bergskollegiet p g a min nyfikenhet på Wilhelm Facht, ursprungligen föranledd av mitt intresse för min frus ana Hans Facht. Båda dessa herrar visar sig förvånansvärt dåligt utforskade och till en hel del felaktigt beskrivna (Till detta hoppas jag kunna återkomma när jag fått ihop något helgjutet..). Jag brukar säga att jag bedriver min forskning med metodiken hos en polisutredning. Detta sagt som ett generellt förhållningssätt (faktiskt rätt fruktbart - detta får utvecklas i ett annat sammanhang), men ibland kan det ju bli rent bokstavligt. Det var inte alls meningen att jag skulle ägna så mycket energi åt Hans Facht ens, helst skulle jag bara försöka hitta hans ursprung. Nödvändigheten satte mig dock i arbete med basfakta, nyfikenheten drog mig så till Wilhelm (”för att kolla upp när han dog egentligen”), så hamnade jag i korrespondens av olika slag och råkade hitta ett mystiskt brev från Bergskollegiet till landshövdingen, som andades misstänksamhet mot Wilhelm. Från brev är steget inte långt till protokoll och snart hade jag ett eventuellt ”cold case”, som inte finns omskrivet, vad jag vet: vad som med den tidens merkantilistiska synsätt med en modern term kanske skulle ha beskrivits som ”trafficking” - av expertis nämligen (att Sverige från början importerat samma expertis verkade inte bekomma herrarna). Det låter redan 1689 som om en informatör varit framme. Detta bara ”måste” utredas ! Nu är vi framme vid dagens forskningsläge och målet för nästa besök på RA. Då kommer du helt oförmodat med ett värdefullt tips i just detta ämne - tack för det ! Det nämnda dokumentet är ju från 1692, dvs 3 år senare, så jag hade kanske inte hittat detta. Jag räknar med att det finns något 1689 eller tidigare också. Därtill har jag en fantastisk idé, som jag inte vågar nämna (”polisens talesperson”.). Som jag skrev tidigare har Englund m fl skrivit om Kurlands utveckling. Det framgår att Kurländarna såg med beundran på Sverige och rekryterade all möjlig expertis därifrån vid sitt industrialiserande. Att detta skulle ha setts med oblida ögon i Sverige verkar ingen historiker ha varit medveten om. Kanske Kurländarna handlade i god tro t o m ?
 
Min passus om att jag inte ger ut böcker var en blinkning till Stefan, som känner till att jag har en halvfärdig bok om en annan Gotlandssläkt, som aldrig blir färdig, därför att jag hela tiden hittar förbättringsmöjligheter - självironi alltså. Några artiklar har jag dock presterat, dock inte dem som min namne i Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening (där jag i och för sig är medlem) skrivit.    
   
Jag hoppas verkligen att någon känner sig sporrad att ge liv åt Claes Claesson Lycke ! Det är alldeles för få som går till källorna och hittar helt nytt stoff. Det är ju så otroligt spännande.  
 
Vale !

298
Lucas / Lucas
« skrivet: 2013-12-24, 10:06 »
Jag är ledsen att jag missade målet med en del skott. Den siste jag skulle vilja såra vore du, Stefan ! På julaftons morgon dessutom. Men jag sköt mig ju i foten med 1585, det bjuder jag på (men så ger jag ju inte ut böcker heller ;-)). Men felen i boken är ju grava. Jag har tillbringat en tid med Nyberg, Kinberg, Steffen m fl och är så less på alla dessa pompösa sagoberättare - därav strängheten.
 
(Släktforskare verkar aldrig sova. När j a g går till sängs, då sätter andra igång. 03:30 fick jag ett långt mejl från en holländare).

299
Lucas / Lucas
« skrivet: 2013-12-23, 17:40 »
Stefan,
 
Om du inhämtat texten rätt, så finns det mycket att korrigera i boken. Se mina anmärkningar och slutsatser om Claes Lycka nedan (petitesser såväl som horrörer medtagna).
 
”På hösten 1669 anländer han till Lummelunda bruk på Gotland, där han blir kvar till sin bortgång 1690.”-> .1689... Lummelunds bruk...[Uppenbart enligt bergskollegiets dokument - se diskussionen ovan, se även nedan]
 
Excerperingen lämnar väl en del övrigt att önska:
”berömeligh”-> berömligh  
”Febru:i”-> Febru:
”Löffstadh”-> Löffstadh sochn
”Hans fadher N.(M. dvs. Mäster?)”-> Hans fadher N.(Nomen)
”gifte der sigh medh”-> gifftadhe sigh medh
”haffwer samman uthi 23 åhr”-> leffde samman uthi 23 åhr
”kom hijt”-> kom hijdt
”1669 om hösten medh Bruchsförwaltaren herr Wilhelm Facht”->.1689.
[Det står ju 1689 i dödsnotisen och det var ju då det hände enligt handlingarna i Bergskollegiet. Facht kom f ö inte till Lummelunda förrän 1672]  
”hade goda Tienst...”-> hade goda Testimonia (betyg)
”War en Mächta beskeligh man”-> War en wacher beskeligh man
”herrens nattwardh”-> Herrans Nattwardh  
”afsomnade han”-> affsomnade han
”Äldern”->åldern
”2 wekor”->2 weckor
”gordh proces”-> goodh proceß
” begraffwen”-> begraffuen
”April”->Aprill
” uthi Ostergravns Jordh, lika på kyrchegårdhen”-> uthi Österqwarns Iordhstella på Kyrchegårdhen [Jag vet inte om man kunde säga Österqwarn i stället för Översteqwarn, men det står så ! Kanske prästen var lite ordblind ?]  
”snedt mott Kyrchiodörrn”-> Inn imott Kyrchiodörren  
 
”Redan på Brukslängden 1683 anges han vara gammal och förlamad.”  
[Ett tolkningsfel måste ju föreligga - han var inte där och han var f ö då bara 38 år gammal. Den som är ”gammal och förlahmadt” i denna längd är en annan Claes Claesson, nämligen Claes Claesson Bäjer, ”Claes Kåhlare”, född 1585 och död 1692. Han var ju rätt gammal redan 1683 (88 år !). Någon Claes hammarsmed eller Claes Claesson Lycho finns mycket riktigt inte heller i längden].
 
Hjälp, varje bok jag tar i.. Hur kan man skriva böcker och inte kunna läsa innantill ?
 
Nu ligger det alltså ett litet intressant forskningsuppdrag och väntar på några hammarsmedsättlingar - att fylla två decennier av Claes Lyckas liv med innehåll och kanske hitta en eller annan hans födelse av barn !
 
Jösses, nu är jag smedsforskare också !
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2013-12-23 17:48)

300
Lucas / Lucas
« skrivet: 2013-12-22, 22:21 »
Det framgår av gubbarnas eftersnack att det är Kurland de oroar sig för. Det var ju inte svenskt utan ett eget hertigdöme, en feodalstat inom Polen-Litauen. I Peter Englunds Den oövervinnerlige finns ett kapitel om Kurland. Det leddes av en progressiv hertig med ambitioner på det industriella och koloniala området. Under Karl X:s krig lyckades han länge som nästan enda land i Nordeuropa hålla sig utanför. Industrin, bl a järnverk och hammarverk, utvecklades starkt med hjälp av utländska experter, ditlockade av hertigens generösa lönepolitik. 1658 anföll Sverige även Kurland under former som t o m samtiden upplevde som ojusta och hänsynslösa. Kurland ockuperades under en kort period men svenskarna fick annat att göra och tappade greppet. På den korta tiden hade man dock skövlat landet och skapat stor bitterhet, inte minst i hertigfamiljen. Nu 1689 fanns kanske en ovänskap kvar. Svenskarna ansågs på den tiden världsledande på många områden (utländsk teknologi+svensk organisation ?) och ett Kurland utan vänskapliga minnen kanske inte skydde några medel när det gällde att värva experter. Alltsammans mina amatörspekulationer. Faktum är dock att Sverige av kollegiet ansågs ha förlorat en del järnbruksexpertis till Kurland. Sedan har vi ju det enkla förhållandet att Kurland ligger lika nära Gotland som svenska fastlandet och det var ju utland.

301
Lucas / Lucas
« skrivet: 2013-12-22, 16:45 »
Vid närmare eftertanke är det väl inte Schönbergs befattning som Räntemästare utan hans ägande av bruk, som föranleder hans roll i nämnda skeende, men han satt kanske i samma hus som kollegiet, så det var lätt för drängen att kila dit. Det står i Wilhelm Fachts brev att de blivit förpassade av sin herre och sina husbönder. Det var i så fall helt enkelt Schönberg som varit deras patron och som utfärdat passen. Om listan på Schönbergs bruk är fullständig, så skulle herrarna kunna vara att söka i Dunker fram till hösten 1689. Men Schönberg kan ju ha haft andra engagemang också och nämnda herrar kan ha bott i en grannsocken till bruksorten.

302
Lucas / Lucas
« skrivet: 2013-12-22, 14:31 »
(Detta inlägg skulle precis postas, när Discus slängde ut mig och inlägget. Jag brukar skriva i Word först men skrev nu spontant i meddelandefönstret. Nu får jag skriva ”kortare och tydligare” och hålla mig mera till ämnet).  
 
Min lilla bit passade tydligen in i ett större pussel. Hoppas att någon också lockas att ta tag i uppslaget. I kollegiernas samlingar finns det ”tonvis” med information. I sammanhanget kan såväl Bergs- som Kammar- och Kommerskollegierna beröras. Så det är en fascinerande värld. Inte minst är det spännande att se hur rörliga folk var inom en viss bransch. Hur bar sig Wilhelm Facht åt för att hitta dessa personer ? Han måste ha haft ett omfattande nätverk och känningar här och där. Bortsett från den insinuerade möjligheten att dra vidare österut - vad var det som lockade smeder m fl till Gotland ? Förutsättningarna för järnbruk måste ha varit mycket bättre på annat håll.  
 
Personerna ifråga verkar ju knyta an i den lokala Gotlandshistorien senare, ibland med fantasifulla namnförändringar. Wilhelm Facht tycks ha hållit sitt löfte, för de fyra drog inte vidare (är det förresten någon som känner till något fall av utvandring eller rentav försvinnande från Lummelunds bruk ?).  
 
Schönberg fick en vacker biografi som bakgrund. Placeringen i Kommerskollegium passar ju bra.  
 
Facht från Holland är en hypotes och så är det ju roligt med nya forskarmiljöer. Sagoberättarna Nyberg och Kinberg härleder släkten Facht till Livland utan minsta argument och naturligtvis utan källhänvisning. Under skånska kriget, i samband med att Nederländerna förklarade Sverige krig den 15 juni 1675, blev Wilhelm Facht väldigt skärrad och skrev en försäkran om att han var “en svensk man” (i motsats till kompanjonen Mattias Trip, som enligt Facht dock svurit sin trohet mot Sverige). Jag har inte funnit ett enda litet korn i Holland och kan naturligtvis inte bevisa att Nyberg et al har fel.

303
Lucas / Lucas
« skrivet: 2013-12-22, 01:14 »
Jag forskar inte om några valloner, eller smeder för den delen, men jag har haft annan anledning att besöka Bergskollegiets arkiv, varvid jag hittat uppgifter som kunde intressera någon och framförallt ge uppslag om en arbetsmetod för följandet av järnbruksfolk.
 
Den 12 oktober 1689 infinner sig Wilhelm Facht från Lummelunds bruk på Gotland i Bergskollegiet med önskan om att förpassa och till Lummelunds bruk medföra och anställa fyra pesoner som han överenskommit med och enligt egen utsago klarerat med deras tidigare patroner och husbönder. Kollegiet avkräver Facht en skriftlig försäkran om att inte på något sätt medverka till att dessa personer nu eller framgent ska lämna landet (”som förleden Sommars är skiedt”).  
[Bergskollegiet huvudarkiv AI:28 Protokoll  1689 pp866-869].
 
Wilhelm Facht avlämnar en sådan försäkran och namnger de aktuella personerna, nämligen ”Claes Lycke medh MesterSwennerne Ti[g]uan Guillaume och Claes Mineur och Lärodrängen Johan Anderßon”. [Bergskollegiet huvudarkiv E4:83 Inkomna skrivelser 1689 II p368].  
 
Assessorena verkar misstänksamma och ”Cammardrängen blef befalt att förnimma af Räntmästaren Schönberg, om Bruukzfolcket medh hans willia och samptyckie förafskiedade äro, och Fackten clarerat deras skulldh hoos honom.”  
 
När Facht avträtt fortsätter de att diskutera och beslutar att för säkerhets skull skicka ett brev till landshövdingen på Gotland med uppmaningen att Brukzfolcket på Gåttlandh intet må tillstädias resa utomlandz..  
[Bergskollegiet huvudarkiv BI:43 Registratur 1689 pp1384-1385].  
               
Uppgifterna om denne Claes Lycke överensstämmer ju väl med Clas Clasen Lychos dödsnotis 1690 [Lummelunda C:1 Dödde].
 
Ovan anges en Claes Claesson Mineur vara ”f ca 1687 /oklart var/”. Troligen var han född på den ort där Facht värvat fadern 1689. Jag känner alltså inte till denna ort och har ingen anledning att ta reda på den, men det skulle inte förvåna om det går att komma åt uppgiften. I Fachts försäkran står det nämligen: ”.warandes dhe fuller medh dheras förre Herres och Huußbönders goda Paß hwilcka her hoos Sub N:is 1. 2. 3. försedde och medh dheras goda minne mig öfwerlåtne.”  
 
Med förhoppningen att något korn av information kan vara nytt och nyttigt samt att någon känner sig stimulerad att ge sig in i Bergskollegiets arkiv. Det innehåller tusentals sidor per år !

304
I bouppteckningen ovan förefaller ett fel vara begånget vid upprättandet av handlingen, förmodligen beroende på ett misstag av prästen som utfärdat personbevis. Halvbrodern Adam har fått rätt födelseårtal men födelsedatum efter sin tidigt avlidne namne.
 
Adam 1
 
Borgvik C:3 (1779-1824)  
Födde 1802
p115
Borgviks Herregård 15  döpt 16 oct. Hr BruksPatronen Em. Schagerström och Fru Greta Stina Collin Adam
 
Borgvik C:3 (1779-1824)  
Döde 1803
p600
31 Jan [begrofs] Borgviks Herregård H:r BruksPatron Emanuel Schagerströms yngsta son 14 veckor och 3 dagar gammal af Barndoms Krämpor Adam  
 
Adam 2
 
Borgvik C:3 (1779-1824)  
Födde 1803
p120
Borgviks Herregård Dec. 17  18 Br:Patr. Emanuel Schagerström och Fru Greta Stina Collin 35 40 Adam

305
Hall / Hall
« skrivet: 2013-11-27, 15:52 »
Kjell,  
 
Det låter som om du missat något. ArkivDigital har plåtat alla renoverade domböcker från härads-, rådhus- och kämnärsrätterna från Gotland fr o m 1646 och åtminstone t o m 1700. Göta Hovrätt är visst klart t o m 1720/1730. I Svea Hovrätt är mycket gjort och t x i Sörmland har de kommit till 1705 (såg jag häromdagen). De har t o m gett sig på en del konceptdomböcker, men jag känner inte till planerna. I dessa hittar man ju mycket spännande. I Visby hittade jag ett kärleksbrev från en förrymd båtsman (jag fick gråten i halsen). Om man har havet emellan så får man försöka urskilja något intressant på mikrokort och sedan be ViLA att göra en kopia. Det blir fint men det tar ju 5-6 veckor totalt jämfört med 10 sekunder i AD.
 
Med risken att säga något onödigt - så här hittar man en gotländsk dombok i ArkivDigital: Bläddra fram huvudrubriken Svea Hovrätt - Advokatfiskalens arkiv, välj Gotlands län och öppna vid behov Arkivförteckning: I den kan man hitta de gotländska böcker som är utspridda över Norrland. Sedan byter man vid behov länsrubrik under Advokatfiskalens arkiv och plockar upp sin volym. Sedan är det bara att bläddra i volymen och hitta det gotländska. Man tror knappt att det är sant, man har flera anledningar att gnugga sig i ögonen fram på småtimmarna. Det värsta är att det går ut över nattvilan...
 
RA når jag på 10 minuter, ViLA kräver ju en resa.

306
Hall / Äldre inlägg (arkiv) till 26 november, 2013
« skrivet: 2013-11-26, 22:49 »
Att Nyberg (och Kinberg för den delen) har hittat på mycket och i övrigt varit förvånansvärt vårdslös med uppgifterna finns det gott om exempel på. I ett fall, en släkt, funderar jag på att skriva en uppgörelse - att missa ett par barn i en familj, missa att ett barn i själva verket är två med samma namn, flytta ett barn till faderns bror, att missta sig med flera år på födelsetid - allt i två familjer - är ju häpnadsväckande för att inte säga upprörande. Men att med citattecken tillskriva en kyrkbok en hel levnadsbeskrivning vill jag inte ens tro Nyberg om. Ett problem med alla dessa gubbar är att de systematiskt struntade i källhänvisningar. I det här fallet står det i kyrkboken. Inte ens församlingen nämns. Citatet har formen av en minnesruna skriven över Maria Facht i anslutning till hennes bortgång 1762. Nyberg skriver finns antecknat, så han använder ju en föregivet existerande bok som källa. Om detta inte var sant, så är ju dikta en förskönande omskrivning. Nybergs senast reviderade utgåva är från 1938, så utsagan borde ju gälla förhållandena då, men jag tror att mycket i Nyberg är rena avskrifter av uppgifter ur Kinberg, som han inte kollat alls.
 
Dessvärre tror jag inte att Arkiv Digital hunnit till aktuella årgångar av domböcker, så man får bege sig till Riksarkivet eller Visby LA. Men där kan förstås det nämnda citatet inte finnas, eftersom det uttryckligen anspelar på personens död 55 år senare. Men man borde kontrollera att det verkligen står Maria Hansdotter eftersom Wilhelm Facht fick en dotter Maria ett par månader tidigare än Hans.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2013-11-26 23:31)

307
Hall / Äldre inlägg (arkiv) till 26 november, 2013
« skrivet: 2013-11-26, 00:31 »
Tack för ett utmärkt förslag. Dock verkar Nyberg/Kinberg ha haft tillgång till dödboken, för Nyberg skriver:
I kyrkboken finns antecknat följande: 'År 1704 begynde han fria, men råkade sedan med fästmön i process...'  om Petter Jönssons och hans blivande makas vedermödor.
 
Jag ska naturligtvis kolla i domböckerna vad som låg bakom trubblet 1704-1707, men jag är också nyfiken på kyrkboksreferensen.
 
Hall, Hellvi och Hangvar har alla stora luckor i dödboksserien, omfattande såväl 1752 (Petters död) som 1762 (Marias död).
 
Vet du vad som hänt med dessa böcker och om de försvunnit efter 1893, då Kinberg skrev sin redogörelse ?
 
Jag hittade nu Petter Jönssons bouppteckning också, på Vestöö i Hall 1752. Den innehåller inte heller någon romantik.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2013-11-26 00:38)

308
Hall / Äldre inlägg (arkiv) till 26 november, 2013
« skrivet: 2013-11-23, 22:29 »
Gamle Kinberg uppger 1889-1893 att Maria Facht dött [i Hall eller Hellvi ?] 1762. Hon hade varit gift med Peter Westöö, död 1752 [i Hall eller Hellvi ?].
 
Hur kunde han veta det ?

309
Fries / Fries
« skrivet: 2013-11-18, 23:28 »
Några tänkbara kandidater, som ska ha varit vid liv i första halvan av 1820-talet, är  
Marcus-Mårten-Anders-Mårten (f 1761)  
Marcus-Mårten-Anders-Jöns (f 1767)  
?-?-Johan-Mårten (f 1771)
?-?-Johan-Per (f 1774)
?-?-?-Jacob Ulric (f 1794)

310
Holland / Holland
« skrivet: 2013-11-16, 11:27 »
Jag kan bara hålla med Maria. Anbytarforum känns lättillgängligt p g a en genomförd struktur (vilket inte hindrar att det kan göras ännu bättre förstås). Jag känner inte till något lika bra forum. Det finska SUKU Forum är ganska bra också.
 
Amsterdams stadsarkiv verkar ha fastnat i den här föreställningen, som innebär att det bästa får skymma det möjliga. De har prioriterat perfekt dokumentation framför tillgänglighet. Finska riksarkivet har gjort precis tvärtom och gjort mormonfilmerna från åtminstone den svenska tiden gratis tillgängliga på webben. Alla tidiga renoverade domböcker, länsräkenskaper från 1500-talet och framåt, en massa mindre specialsamlingar osv. Den kvaliteten duger oftast alldeles utmärkt för genealogisk forskning. Skulle man hitta något dokument av stort symbolvärde får man satsa ett par hundra eller åka till Finland. I Sverige har SVAR och Arkiv Digital revolutionerat forskningen. Användandet kostar, om man vill sitta hemma, men det handlar om begripliga och rimliga kostnader.
 
De holländska fora har jag för liten erfarenhet av och min fråga är så smal, att det kanske inte finns någon som har svar.

311
Fries / Fries
« skrivet: 2013-11-08, 22:43 »
Jag såg ett omnämnande utan namn av en sonsonsonsonson till gamle Mårten Fries på Gotland. Vem kan detta vara ? Finns det flera möjligheter ? Av sammanhanget kan man anta att personen i fråga levde på 1820-talet.

312
Holland / Holland
« skrivet: 2013-11-05, 22:44 »
Vid Genealogie Online og Stamboomforum har jag redan registrerat mig och jag har ställt en fråga. Vi får se vart det leder. Jag lider ingen brist på forskningsuppgifter, så jag kan vänta och se. Ett problem, som man kan stöta på, är att den eftersökta uranan lämnade sitt ursprungsland som ung och därmed inte lämnade några ättlingar där, som kan ha blivit släktforskare. Detta har drabbat mig i Danmark, Finland och Frankrike hittills. Alldeles tyst, när man frågar....

313
Holland / Holland
« skrivet: 2013-11-05, 19:40 »
Jo, jag har praktiserat detta med framgång gällande Finland. I det här fallet är dock frågeställningen så oprecis, så insatsen kan bli omfattande. Jag skulle behöva komma i kontakt med någon som forskar på aktuell släkt eller har vana vid forskning i alla slags dokument från tidigt 1600-tal. Kan du rekommendera något Anbytarforum i Holland ?

314
Holland / Holland
« skrivet: 2013-11-05, 18:42 »
Jag hänvisades till Stadsarchief Amsterdam, som länkade till följande arkiv och söktjänst:
 
Archieven van de Schout en Schepenen, van de Schepenen en van de Subalterne Rechtbanken: http://stadsarchief.amsterdam.nl/archieven/archiefbank/inventaris/5061.nl.html
 
Confessieboeken zoek:
http://stadsarchief.amsterdam.nl/archieven/archiefbank/indexen/confessieboeken/z oek/index.nl.html
 
Där finns en massa intressant stoff, varav en hel del skannat och utlagt på webben, men.
Det kostar mycket, i praktiken är tjänsten oanvändbar för forskning, när frågeställningen är så öppen att man måste söka sig fram. Man kan inte bara titta utan måste formellt köpa kopior av de sidor, som man vill titta på och kopiorna kostar ? 0,5 per st, om man inte köper en hel volym (som kan bestå av några hundra sidor), då de kostar ? 0,343 per st. På bara en kväll kan man bränna ett årsabonnemang på ArkivDigital och för att genomföra projektet tusentals kronor. Till detta kommer en okänd administrativ börda med att beställa sidor. Jag har framfört mina synpunkter och fått svaret att internetaccess är gratis inom arkivbyggnaden - toppen !
 
Detta får förbli en framtidsdröm.

315
Holland / Holland
« skrivet: 2013-10-28, 23:27 »
Jag har letat runt i gahetNA  vid Nationaal Archief  i Den Haag och får intrycket att det finns en massa intressant material, varav en del är scannat, men det mesta inte scannat. Bl a hittade jag scannade dopböcker, gratis direkt tillgängliga på webben.  
 
Jag letade efter domböcker och fick samma upplevelse som i den svenska motsvarigheten NAD: om man inte redan känner till samlingen som man söker och vet exakt på bokstaven hur den rubriceras, så förlorar man sig i hundra- eller tusentals träffar, stort som smått. Jag tycker att det med tyska, svenska och engelska i bagaget är rätt lätt att förstå holländska inom ett avgränsat ämne, som jag som genealog är inriktad på. Att skriva är en helt annan sak, speciellt att veta den exakta termen som brukas och sannolikt är okänd för de flesta holländare också. Efter mycket experimenterande stannade jag för Rechterlijke archiven Amsterdam/Minuten van allerhande akten, Burgemeester en raad van Amsterdam, De magistraat van Amsterdam. Jag kanske har fått fram vad som finns men kan inte avgöra detta. Kanske finns inte vad jag tar för givet ska finnas. Är det något speciellt lurigt med Amsterdam ?
 
Till slut skickade jag en fråga till arkivet. Vi får se vart det leder.

316
Holland / Holland
« skrivet: 2013-10-28, 19:23 »
I Sverige är det mesta av åtminstone 1600-talets renoverade domböcker (de renskrivna exemplar som skickades in till hovrätten) tillgängliga genom abonnemang hos företaget Arkiv Digital. De arbetar successivt med senare material.  
 
Allt material är tillgängligt i form av mikrokort genom SVAR (Riksarkivet).  
 
Jag bifogar en komprimerad kopia av ett foto av en notis om Hans Fogt av den 17 oktober 1669 vid Stockholms rådhusrätt, som jag tagit själv av originalet. Ett ombud för en Christopher Loetz från Kurland kräver Fogt på 370 Dlr kopparmynt enligt en skuldförbindelse av den 15 juni 1655. Fogt gjorde alltså internationella affärer. Formellt är det Fogt som överklagar en dom till hans nackdel i den lägre rätten kämnärsrätten. Rådhusrätten fastställer dock domen och förpliktigar Fogt att utan dröjsmål betala. I båda dessa mål kan akter presenterade av parterna förekomma (det finns dock inga i detta fall), där mera detaljer kan framkomma.  
 
Finska Riksarkivet har digitaliserat och gjort gratis tillgängliga på webben alla (tror jag) domböcker från den svenska tiden. Utvecklingen går mot digitalisering, så jag skulle inte förvånas om holländska Riksarkivet gjort eller planerar att göra motsvarande. Jag ska skriva och fråga dem.
 
Jag avsåg i detta fall invandring av holländare och tyskar till Sverige, som det finns massor av exempel på, som har idag levande ättlingar (exempelvis 16 Facht och massor av Facht-ättlingar med andra namn, t ex min fru !).

317
Holland / Holland
« skrivet: 2013-10-28, 00:21 »
Er domböcker det samme som kirkebøker...  
 
Domböcker är en populär benämning på årsvisa samlingar av protokoll från tings- rådhus- eller kämnärsrätter (i första instans).
 
Eftersom domstolen var den enda organiserade institutionen med legal status, avhandlades, förutom brottmål, affärsuppgörelser, tvister osv. Avtal stadfästes där, såsom testamenten. Släktskapsförhållanden hade ofta stor betydelse, så domböckerna myllrar av människor besläktade med varandra. Särskilt roliga (för oss) är arvstvister, som kunde dra ut över många år, t o m i decennier, och till slut drivas av förmyndare för omyndiga parter.  
 
Det finns många mål som gäller skuldförbindelser mellan handelsmän, skeppare och välbeställda borgare i olika städer runt Östersjön och i Holland och England. Jag har sett flera exempel, där en namngiven borgare i Amsterdam skickat ombud till en svensk domstol för att svara till en fordran och lösa en evetuell arrest för skulden i form av ett skepp liggande i svensk hamn. Den här gruppen personer var mycket internationell och mobil, ofta flerspråkig. Rätt som det var träffade någon medföljande, praktiserande släkting en (svensk) kvinna och därmed fick hans liv en annan riktning i en annan hemort.

318
Holland / Äldre inlägg (arkiv) till 27 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-27, 19:03 »
Jag tittade lite snabbt i Stockholms tänkeböcker (domböcker) för 1596-1625. Jag hittade flera Fecht, Fechter, Vogt, Fogt, von der Fecht, men ingen Facht  och ingen Willem/Wilhelm/Wellam.

319
Holland / Äldre inlägg (arkiv) till 27 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-27, 16:56 »
Tack Jan, för all upplysning.
 
Idén med pälsskinn tycker jag låter tilltalande. Jag har sett andra exempel då invandrade tyskar, fransmän osv själva modifierat sitt namn till stavningen, för att få namnet någorlunda rätt uttalat.  
 
Jag får hoppas på turen att träffa på någon holländare som råkat uppmärksamma Facht. Annars får jag bege mig till arkiven och/eller söka i speciallitteratur. Om man gör en jämförelse med Stockholm, som jag är bekant med och vars arkiv jag besöker varje vecka: Stockholms stads domböcker finns bevarade fr o m 1474. Fram t o m 1636 har de transkriberats och getts ut i bokform, med fina register och förklaringar. För senare årgångar får man läsa mikrokort eller original på plats, men andra städers material finns skannat eller fotograferat. Normalt är dessa volymer försedda med samtida personregister.  
 
Många städer har skildrats historiskt i mer eller mindre praktfulla böcker med tillhörande personregister. Det verkar inte så långsökt att det kan finnas en Amsterdams stads historia med ett kapitel Stadens borgare intill 1600-talets mitt !  
 
I flera svenska städer finns mycket gamla tullhandlingar bevarade. Så kanske också i Amsterdam m fl.  
 
Naturligtvis skissar jag nu på ett årslångt projekt !

320
Holland / Äldre inlägg (arkiv) till 27 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-27, 10:04 »
Jan,
 
Tack för uppslagen. Ofta varierar stavningen över tiden. Just denne mans ättlingar har dock alltid skrivit Facht. Det fanns en Focht  i Stockholm också, men det verkar vara en förvrängning av Voget (Vogt, Fogt  förekommer om samma person).
 
I en holländsk dopbok hittade jag faktiskt (!) en Facht: I Leiden den 7 mars 1629 vittnade en kvinna vid namn Jaquelijne Facht . Så namnformen Facht har funnits i Holland också.

321
Holland / Äldre inlägg (arkiv) till 27 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-26, 21:03 »
Jag söker en person, som kan antas ha ett holländskt ursprung, eventuellt handlande eller skeppare, född i början av 1600-talet eller i slutet av 1500-talet, invandrad till Sverige i början av 1600-talet: Wellam Facht.
 
Det lär väl vara osannolikt att hitta honom i vanliga kyrkböcker, så min fråga gäller vilka andra slags källor som kan finnas tillgängliga, t ex domböcker i handelsstäder som Amsterdam och om dessa kan tänkas finnas tillgängliga på webben, eventuellt avgiftsbelagt.
 
Kontakt med någon i Holland som forskar i denna släkt skulle kunna vara värdefull. Jag har hittat några fora, men jag har inte undersökt saken särskilt grundligt.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2013-10-26 21:07)

322
Avander / Avander
« skrivet: 2013-08-20, 21:01 »
Av informationsutbytet ovan verkar det inte alltför otroligt att någon skulle kunna bidra till ett svar på min fråga om Matthias Francke/Drakenstiernas äktenskap med Catarina Avander, vilken jag nu alltså tillåter mig att påminna om - se  
 
 
När kom f ö Matthias Francke till Lövånger ? Kom sig hans kontakt med Avanders av kommenderingen till Västerbottens regemente - han själv härstammade ju från tyskar i Stockholm ? Han hade också hållit till i Jämtland, bla a som kommendant på Frösön, fram till 1656. Hade han som änkling träffat Catarina i Jämtland, som av någon anledning befann sig där, eller i Stockholm redan tidigare ? Om ättlingar till Catarina är kända, kan tidpunkten för deras äktenskap förstås avgränsas. Hennes ungefärliga ålder kunde också vara till hjälp.
 
Man kan notera att Matthias Francke torde ha varit lite till åren kommen vid ankomsten till Lövånger, men han var förstås en fin karl...
 
(Meddelandet ändrat av loe 2013-08-20 21:03)

323
Calm / Kalm / Calm / Kalm
« skrivet: 2013-03-23, 20:06 »
Jag misstänker att det funnits (minst) två Calm/Kalm-släkter. Gabriel ovan kan tänkas leda sitt namn tillbaka till gården Kallmyre.  
 
Hans Kalm i Göteborg, handlande, uppges, i en källa så pestanstucken, att jag inte vill specificera den, vara av judisk släkt från Braunschweig i Tyskland. Det fanns i Braunschweig mycket riktigt en patricierfamilj Kalm, som bl a handlade med sidentyger. Man kan läsa om denna släkt (med bl a ett vackert porträtt av en tänkbar urfader) här:
 
http://home.arcor.de/ctvk/vonkalm/leichenpredigtenvonKalm.htm
 
Har du, Kerstin, sett något mera om denne Hans - patronymikon, antydningar om föräldrar osv ?

324
Kråka / Kråka
« skrivet: 2013-03-07, 17:02 »
Så kan det säkert vara. Jag brukar inte publicera spekulationer, men kan inte nu härleda påståendet om systrarna Boman. Som sagt, ingen av dessa personer är anor, så jag har inte forskat mera och kommer inte att ta itu med domböcker, som är nästa naturliga steg.
 
Om uppgifterna om Elisabeth och Anna Beata Bomans respektive härkomster är riktiga, så innebar tydligen giftet mellan Daniel Boman och Anna Sophia Kråka en förening av två Bomansläkter och inte ett kusingifte.

325
Övriga skrifter / Hertig Carls Slaktarbänk
« skrivet: 2013-02-23, 22:45 »
Det Stig-Ove lagt ut bilder av är väl en avskrift ? När och var skapades själva originalet ? Vet man något närmare om författare och omständigheter kring tillkomsten ?  
 
(Meddelandet ändrat av loe 2013-02-23 22:46)

326
Övriga skrifter / Hertig Carls Slaktarbänk
« skrivet: 2013-01-19, 23:42 »
Jag kollade på en person som gjort karriär under Johan III och sedan under Sigismund och 1598-1599 fick Sigismunds uppgift att genomföra handelsblockaden i L?beck. Han kan ju inte ha varit benägen att återvända till Stockholm, där han hade stenhus. Av andra källor framgår att han fick sitt hus beslagtaget, att han av Karl fick sparken från sina tjänster, att han blev landsförvisad. Frågan är vart han sedan tog vägen. Om han i denna skrift upptagits som avrättad, borde jag styra in forskningen på att få detta bekräftat och sedan avsluta detta kapitel. Han står med bland de landsförvisade, vilket m h t skriftens karaktär tyder på att han överlevde (kanske medverkade till skriften !). Troligen fortsatte han att tjäna Sigismund, vilket kan ha pågått i decennier.

327
Jag har ingen aning om läget och har inte haft minsta befattning med materialet .

328
Avander / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2013
« skrivet: 2012-12-08, 21:39 »
Anders Pedersson Avander uppges vara svåger till Matthias Francke/Drakenstierna. Denne var gift med Catarina Avander.
 
Jag forskar inte på någon av dessa släkter men har blivit intresserad av Matthias Francke för hans umgänge med en av mina anor. Från mitt perspektiv är det helt uppenbart att han tidigare varit gift med en Elsa Hansdotter Crestman från Preussen. Detta gällde så sent som 1640, då han drev ett mål mot sin svärfader. Att han var gift med denna Elsa kan ingen stockholmare ha varit okunnig om när det begav sig, för hon var i farten och kränkte grannar och rådsherrar, när maken var kommenderad på annan ort, för vilket hon fick böta.
 
Nu har jag ju inte aktivt forskat i dessa personers liv, så jag vet inte när och var Elsa kan ha dött (för att Catarina Avander skulle kunna komma i fråga som hustru). Känner någon till när och var som Catarina Avander gifte sig med Matthias Francke/Drakenstierna ? De bodde i Stockholm på Norrmalm, där S:a Clara var hemkyrkan, vars böcker före 1680 saknas, så det kan vara svårt att hitta ett dödsdatum, förutsatt att Elsa dött i Stockholm och inte följt med maken till Norrland 1644.
 
F ö måste man tänka på att Elgenstierna (inklusive supplementet) är ett uppslags-verk och inte ett uppslagsverk. Där finns många fel och brister, men också gott om värdefulla förslag.

329
0 - Mantalslängder / Mantalslängder - Stockholm stad
« skrivet: 2012-11-09, 17:14 »
I Stadskamrerarens arkiv (förteckning 37 A) finns räkenskaper, serie GIa, som kan vara användbara.
 
T ex vol 1 innehåller räkenskaper för 1636, 1637 och 1638 - huvudböcker och verifikationer. Detta är de tidigaste volymerna. Några senare har jag inte använt. Mycket vackra böcker - man skulle vilja träffa vandalen som slängde de andra böckerna !
 
I dessa finns många och långa längder, men jag tror inte att man kan räkna med att alla invånare finns med, inte ens välbemedlade. Där finns längder gällande:
 
- skottepenningar, som jag tror togs ut på fastighetstaxeringen bland borgarna (borgare var sådana som bedrev handel eller hantverk, sökt och fått burskap efter ed och kaution samt avgift)
 
- tomtörespenningar, som togs ut av husägare på ofri grund (”tomträttsavgäld”)
 
- vågavgifter
 
- sakören
 
- burskapspenning
 
- (tret)tionde på sålda tomter
 
- bode-/hushyra
 
Jag sökte två ”högre tjänstemän” som inte ägde eget hus, inte drev handel eller hantverk, inte hade ådömts böter. Dessa är helt osynliga. Den ena står på lönelistan i rustkammaren, vars chef ägde ett flertal gårdar (inte ens denna höjdare och kändis står med namn i längderna, bara hans gårdar, ”Sylvesters gårdar”). Jag skulle tro att min man bodde inne hos chefen och därmed inte var ett skatteobjekt. Den andre hade en befattning hos tidigare ståthållaren och försvann troligen i dennes domän.
 
(Meddelandet ändrat av loe 2012-11-09 17:17)

330
Lycksele / Äldre inlägg (arkiv) till 17 oktober, 2013
« skrivet: 2012-10-21, 17:38 »
Ovan hade vi en diskussion om prästen Petrus Johannis Turdinus. Jag berättade om vissa tillfällighetsfynd i Livland. Jag vill nu bara nämna ytterligare ett fynd i ett oväntat sammanhang. Petrus Turdinus kvitterar sin årslön 1643 i Reval (Tallinn) den 26 december 1643.  
 
Den egenhändigt underskrivna kvittensen ligger i  
Krigsarkivets Militieräkningar 1643/8 Revals ränteri o proviant p32.
 
Det kan säkert gå att hitta mera material vid ett systematiskt sökande i Revalhandlingar - det här var ett slumpfynd på ett udda ställe (Jag forskar alltså inte primärt på Turdinus).
 
SVAR har skannat Militieräkningar, men hittills finns bara t o m 1630 på webben. Fyndet gjordes i originalhandlingen.

331
Gadde / Gadde
« skrivet: 2012-09-30, 23:28 »
Jag forskar inte alls på någon Gadde(e), men i material som jag just nu går igenom finns en kamrerare Olof Bengtsson Gadd  i Ingermanland, som jag kan tipsa om. Han tituleras ehrebohren wäl:t i brev fån Kammaren, därför väl troligen inte adlig. Under 1640-talet och 1650-talet är han rikligt förekommande i länsräkenskaperna och hans namnteckning är vanlig. I jordeboken för 1652 uppges hans gårdar. Vid intresse kan jag ge källhänvisning.

332
Gädda / Gedda / Gädda / Gedda
« skrivet: 2012-09-30, 20:10 »
Jag flyttar ett inlägg om en kamrerare Olof Bengtsson Gedda i Ingermanland till adliga släkten Gadde. Även om jag är rätt säker på att han ibland kallas Gedda, rör det sig säkert om Olof Bengtsson Gadd  (som jag nu också sett honom kallas).
 
(Meddelandet ändrat av loe 2012-09-30 23:25)

333
Lindeberg / Lindeberg
« skrivet: 2012-09-20, 22:13 »
Jag är intresserad av en mönsterskrivare Salomon Nilsson Lindeberg, från 1637 placerad i garnison i Riga. Märkligt nog kallar han sig Lingzelius, när han skriver under trohetseden.
 
Jag kan ha hittat information om hans tid i Stockholm 1635-1636, men är inte säker på att detta är samma person.  
 
Vet någon något om hans ursprung, familj, övriga verksamhet ?

334
Lycksele / Äldre inlägg (arkiv) till 02 juli, 2012
« skrivet: 2012-05-26, 01:23 »
I boken, som du nämner ovan, står det ju faktiskt varifrån uppgiften är hämtad - i en festskrift utgiven i Dorpat. Den finns väl i Riksarkivet där. F ö finns ju en hel bunt med böcker i Google Books, vari Turdinus nämns. I dessa står det bl a, att han var rektor vid Trivialschule in Dorpat 1636, pastor i Reval 1639, prost i Ostharrien 1651, vidare avliden 1653 (då lär väl liktal ha hållits, som är en unik genealogisk källa).  
 
Det verkar vara en spännande kille, men hur han hänger ihop med Lycksele får du reda ut !

335
Lycksele / Äldre inlägg (arkiv) till 02 juli, 2012
« skrivet: 2012-05-26, 00:55 »
Jag har alltså inte forskat om Turdinus, bara samlat en del sidofynd, varur ovan är hämtat. Jag vet alltså inte mer om Petrus. Livland är en spännande miljö, om vilken det finns massor av dokument bevarade, men inte så kända. I RA finns den s k Livonica-samlingen t ex. I Dorpat finns ett stort arkiv.  
 
Uppgiften i boken, som du hittat, är säkert riktig och byggd på något dokument. I min ovan nämnda samling, årgång 1641, finns dock Turdinus inte med. Det kan ju rentav finnas kyrkböcker från Reval ! Petrus tycks ju ha varit något av en kändis, så det ska nog gå att följa honom. I Dorpat fanns f ö en hovrätt också....

336
Lycksele / Äldre inlägg (arkiv) till 02 juli, 2012
« skrivet: 2012-05-25, 23:09 »
Jag tror vid närmare eftertanke, att han kan ha varit i Tallinn (Reval).
 
Dorpats universitet har en skriftsamling vari Petrus Johannis Turdinus förekommer många gånger - kanske kan ge lite upplysning ? Han skriver sig f ö Petrus Johannis Turdinus Bothnia Svecus.  
 
http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1640.htm
 
http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1637.htm
 
http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1635.htm
 
http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1634.htm
 
http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1633.htm

337
Lycksele / Äldre inlägg (arkiv) till 02 juli, 2012
« skrivet: 2012-05-25, 21:37 »
Jag forskar inte på Turdinus, men har stött på några i förbifarten.: En Peder Turdinus rector scholae förekommer flera gånger i Räkenskaper Livland 1638, t ex i post 366. Kanske den som ”försvann” ? Det kan vara idé, att titta närmare i detta material, även i andra årgångar, för jag har som sagt bara noterat en förekomst och tänkt tanken att det kunde vara en son till Johannes Turdinus i Frötuna, som jag stött på i ett annat sammanhang som ev befryndad med min ana. Om någon vet eller tar reda på något i denna sak, skulle jag vara intresserad av att höra om detta.
 
(Meddelandet ändrat av loe 2012-05-25 23:08)
 
(Meddelandet ändrat av loe 2012-05-25 23:11)

338
Titlar och befattningar / Regementsskrivare
« skrivet: 2012-04-17, 00:05 »
När jag nu råkat titta in på denna sida igen, kan jag komplettera med lite information från mitt speciella fall.  
 
Regementsskrivarbefattningen tillsattes av Krigskollegiet, som utfärdade fullmakt och i fall av utrikes tjänst ett respass. I mitt fall var detta 1637, så fullmakten skrevs under av kollegiets president, som då var en viss fältherre Jacob de la Gardie, riksmarsken. Det verkar alltså vara rätt hög kaliber på befattningen. Man kunde vid sidan av regementsskrivarbefattningen vara mönsterskrivare i ett par kompanier. Vid den tiden ingick inget boställe vid detta regemente, men mycket tyder på att han hade råd med ett ansenligt ställe. Regementsskrivaren skulle dels avge en trohetsed till Majestätet och lämna till kollegiet (som jag hittat), dels lämna en kautionsskrift till provinsialskrivaren. Denne var nästa högre befattningshavare i den ekonomiska hierarkin och svarade inför Krigskollegiet eller dess representant för ekonomin  vid regementena i en region, t ex Finland. En regementsskrivare behövde inte vara adlig men provinsialskrivaren skulle jag tro hämtades ur adeln. Åtminstone min regementsskrivare skrev brev direkt till Krigskollegiet och t o m till drottningen, så självförtroende verkar ha följt med tjänsten. Mycket tyder på att regementsskrivaren inte satt på kontoret, utan for omkring i det ”uppland” som sörjde för regementet, i detta fall delar av Finland. Resultatet kan bl a beskådas i from av kvittenser i länsboksverifikationerna. Det var ett hårt arbete att driva in de medel som socknarna hade ålagts att bestå regementet med och i många fall blev det tvister. Regementsskrivaren återfanns därför ofta i häradsting och rådhusrätter. I mitt fall reste regementsskrivaren bevisligen omkring i Finland och ibland över till Stockholm. Om denne herre var unik eller typisk vet jag inte, men tydligen kunde man bedriva avancerad ”derivathandel”, dvs göra mellanaffärer med leveranser avsedda för regementet. Om t ex priserna på spannmål var bättre i Stockholm än i Riga och Åbo, kunde man sälja ett parti på termin för senare leverans och leverera pengar efter finska priser till regementet i Riga. Mellanskillnaden stoppade man i den egna fickan. Om sedan skörden slog fel eller någon som handlat med kontraktet dog, så kunde komplicerade tvister med svindlande belopp bli följden. Jag har tolkat skeendena som att regementsskrivaren hanterade belopp som kunde vara en storleksordning större än hans egen årslön. Systemet med kautioner, dvs borgensförbindelser, tillämpades på alla ämbeten med ekonomiskt ansvar. Detta innebar, att befattningshavaren var personligen betalningsansvarig för den hanterade ekonomin och de s k löftesmännen trädde i dennes ställe, om han misslyckades. Gick det bra med affärerna, så kunde regementsskrivaren göra sig en rejäl slant - gick det på tok, så fick han fly landet eller kastas i fängelse. Officerarna i regementet lade inte fingrarna emellan, om deras lön var i fara, så regementsskrivaren kunde nog i värsta fall frukta för sitt liv. Definitivt kunde hans egen och hela släktens egendomar beslagtas. Regementsskrivaren var alltså ingen krigare, snarare en ekonom/affärsman. Om man lyckades som regementsskrivare, låg flera civila karriärer öppna, så långt klassgränserna medgav. Jag kan tro, att befallningsman var en möjlig slutposition. Varifrån regementsskrivarna rekryterades vet jag fortfarande väldigt lite om. Säkert bland mönsterskrivare, men detta svar är ju bara att skjuta på frågan. Min gissning är, att alla möjliga administrativa/ekonomiska erfarenheter, såväl inom det militära som inom det civila samhället, kunde meritera. Mycket tyder på att man på den tiden hade ett ”nätverkssamhälle”. I klartext betyder detta, att man kunde ha stor fördel av att vara känd och väl sedd av någon potentat. Var man adlig och dessutom släkt, behövde man inte alltid vara kompetent, i övriga  fall kan man nog räkna med ett informellt meritsamhälle. Om man t ex väl skött någon bokhållar- eller fogdeuppgift hos riksrådet mm Johan de la Gardie (med ett imperium av gårdar över hela riket), låg det väl inte långt bort, att broder Jacob skrev på en regementsskrivarfullmakt vid en vakans..(de gick väl på lunch tillsammans ibland och löste lite problem på ett smidigt sätt medan de åt !). Nu var ju ”mitt” regemente knappast i strid, så jag vet inte hur regementsskrivaren skulle fungerat då. Ö h t verkade officerarna ha haft tråkigt i garnison och inte minst regementschefen ägnade sig åt att strida om sina egna pengar och egendomar i rättssalarna i st f att strida i fält - år ut och år in.

339
Översättning / Översättning
« skrivet: 2012-04-08, 11:40 »
Vilken lektion ! Meningen sitter som en smäck. Ordet Endast är rätt och viktigt i sammanhanget - hela framställningen handlar om, hur denna kvinna ensam (nåja, hon hade ju kungen på sin sida) och okuvlig förde en kamp mot mäktiga herrar. Hon var (och verkar än idag vara) en hjältinna.
 
Som tack bjuder jag på följande påskgodis, som jag förstått själv:
Martti Boije ei välittänyt Kuninkaallisen Majesteetin kirjeestä edes sen vertaa kuin hyvästä oluthumalasta. Kun Valpuri oli uhannut häntä sillä, että kuningas voi takavarikoida hänen maatilansa, kunnes hän on korvannut vahingontekonsa, oli hän vastannut, että hänestä on samantekevää, kuka hänen maitansa kyntää ja kylvää, kun hän joka tapauksessa itse leikkaa niiltä sadon.
 
Lars-Olov

340
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012
« skrivet: 2012-04-08, 00:05 »
Här är en mening, som jag inte klarar av att ta ut subjekt och objekt i:
Vain Henrich Klaunpoika oli Valpuria suojellut panemalla Skytten vankilaan ja käskemällä tämän vaimoineen maksaa hänelle velkansa.
 
Hustrun ifråga är Margareta, gift med Mårten Skytte, som svikit i återbetalningen av ett lån som hon tagit från Valborg, vilket nu påtalas Skytte till svars vid rådsturätten. Henrich Claesson Horn var Skyttes chef.
 
Lars-Olov

341
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012
« skrivet: 2012-04-03, 20:41 »
Det var snällt att tänka på mig, men faktum är att Benedictus  och jag har en egen korrespondans om Walborg som hypotetisk ana i en gemensam släktgren, där jag tidigare på SUKU Forum kastat ljus över en gammal diskussion m h a resultat från en omfattande genomgång av Åbos gamla domböcker och en massa fogderäkenskaper. Det är Benedictus som framkastat idén med Walborg. Det är f ö på SUKU Forum som jag lärt mig finska, haha. Ofta går det dock bra med svenska, i nödfall får det bli engelska. För att snappa upp nya, intressanta diskussioner måste man helst ha ett hum om finska. Jag känner till Tusen öar  men har inte läst den ännu. Jag är generellt lite skeptisk till sådana där hembygdsromantiska skrifter, som ofta för in rent mytiska gestalter. I det här fallet påstås Innamoöarna ha tillhört en hanseatisk köpmansläkt, med en Jöns Gaut som senaste företrädare och far till Walborgs förste man. Denne hette dock Hansson, men det kanske man inte ska hänga upp sig på. Walborg må vara en mytomspunnen person, men hon var inte mytisk utan i högsta grad reell. Detta fick kungar, rådsturätter och riksråd erfara, som vi kan studera i gamla urkunder.

342
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012
« skrivet: 2012-03-31, 00:51 »
Jag kan kasta lite ljus över den där båten Korpoström. Jag har tittat i källdokumentet, som Oja refererar till, ingående i ett register över förluster, som drabbat enskilda personer under fejden mellan konung Erik och hertig Johan, med rubriken ”Fribyteriet i de Narviska farvattnen åren 1562-1563” . Walborg Erickz dåtter haffwer misth: [underrubriker per anklagad].Haffuer Hanns Erichsonn wdij Korpe ström taget thesse partzeler: Saltt.Ingenting om någon båt - det har Oja lagt till. Det behöver ju inte vara fel rent sakligt, men vi är helt i hans händer vad gäller tolkningen och någon källhänvisning beträffande båten finns inte. Inte är det väl heller säkert, att hans finska är helt exakt (ingen svensk skriver ju perfekt svenska, oavsett yrke). Men, jag måste erkänna, att jag inte är så imponerad av de där gamla farbrödernas - professorer och arkivarier lika - hantering av fakta och källor, baserat på erfarenhet. Vi får nöja oss med den bästa översättningen tills någon båt med detta namn eventuellt dyker upp någon annanstans.
 
Hela Ojas mening om Korpoström (som ingår i ett stycke, som redogör för ovan nämnda register) lyder: Vihdoin kerrotaan, että Antti Sipinpoika otti Innamaan tyttären kirstusta kultaketjut, jotka oli Innamaalle pantattu 81 markasta 2 äyristä, ja Hannu Eerikinpoika Korppoonvirrassa - siis selvästikin Innamaan laivasta - suolaa, humalia, paperia ja rahaa. [Om man ska vara petig, så saknas Taske eth st:e !]. (Originalet: Haffuer Anders Siffredsonn tagett wtaff min dåtters kista ett par gull kädior, som mig bleff panth satt för 81 [ mark] 2 öre. Haffuer Hanns Erichsonn.  [som ovan]).
 
Beträffande namnet Innama   tycks det, baserat på de originaldokument, som jag hunnit kolla, snarast vara så, att Valborgs förste man, Henrik Hansson, hade släktnamnet Innama   (efter orten), kallas Innama Henrich   och liknande, medan Valborg inte hade något familjenamn utan hette Walborg Erichsdotter   med tillägget Innamas   (genitiv) syftande på makens efternamn, som var brukligt. I kortform blev det Valborg Innamas, som hon själv skrev, ofta med ett komma efter förnamnet. Så småningom blev Innama   ett ”varumärke”/”firmanamn”. Hennes följande tre makar använde nog firmanamnet, när de skrev under dokument (hustruns förre makes släktnamn kunde de väl inte anta). I nutida svenska får man problemet med genitiv, t ex Valborg Innamas' gård. Man får skriva Valborg Erichsdotters, Innamas, gård.
 
Detta må vara hårklyverier - för mig har diskussionen varit nyttig.
 
Lars-Olov

343
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012
« skrivet: 2012-03-30, 16:31 »
Jag hittade just ett bra svar på frågan om namnform i  
J. W. Ruuth: Bidrag till Åbo stads historia. Ser. 2. 12, Åbo stads historia under medeltiden och 1500-talet, H. III s. 177:  
Namnet har förut oftast och tidigare äfven i detta arbete skrifvits Innamaa, men torde rätteligen böra återgifvas under formen Innama. Obs ! Innamo eller Innama by i Nagu. Innama är den i handlingarna vanligen förekommande formen.  
 
Lars-Olov

344
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012
« skrivet: 2012-03-29, 21:53 »
I grannskapet till Korpo finns en ö Innamo. Ja, Valborgs första man anses komma därifrån. Det passar fint med min säkra ana på Alakylä vid Rymättyläs sydkust. Innamo verkar vara lite mytomspunnet och i Åbo hittar man t o m Valpuri Innamaan katu.
 
Lars-Olov

345
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012
« skrivet: 2012-03-29, 01:08 »
Hans Eriksson är en person, han är en av ett antal uppräknade, som anklagas för att ha stulit varor av Valborg. Den här författaren ”översätter” ju alla namn, så någon/något vid namn Korppoonvirta  eller liknande behöver ju aldrig ha funnits. Jag såg mig omkring lite:
 
Det finns en plats kallad Korpoström/Korpström:
http://www.skargardscentret.fi/?menu=1&lang=fi
 
Den nämns även här:
http://www.tugboatlars.se/BrageCS.htm
 
I SAOB citeras en gammal text, innehållande Korpström, med anknytning till Åbo:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/145/152.html
 
I 1809 års revolution och dess män  av Carl August Adlersparre finns en passage i ett brev, som lyder: ”Jag har gjort 36 mil på 17 timmar, jag ligger nu vid Korpström  till ankars. Jag mår rätt väl och hoppas vara i morgon till middag i Sveaborg.”
 
Är inte Korpström  en gammal hamn längst i söder på huvudön i Korppoo, som antingen åsyftas i texten på något sätt eller som givit namn åt den båt som åsyftas ?
 
Ska jag kalla damen för Valborg Innama  eller Valborg Innamas  (som hon själv verkar skriva) ?
 
Ett annat mansnamn: Kreun  = ?  
 
Lars-Olov

346
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012
« skrivet: 2012-03-28, 15:47 »
Meningen blir helt beroende av vilka ord, som är bestämningar till vilka andra ord eller satser, detta uttryckt i ett suffix, som kan vara en bokstav långt - synnerligen lätt att komma fel, om inte texten är väldigt simpel.  
 
När det gäller Hans Eriksson från Korpoström - det står väl i bisatsen efter, att Innema har en båt med detta namn (kanske efter orten) ?
 
Artikeln heter  
Valpuri Innama  
TURKULAINEN SUURPORVARI 1500-LUVULLA

och handlar bl a om en färgstark kvinna vid namn Valborg Eriksdotter Innama(s). Namnet Innama kom att bli hennes och hennes fyra mäns familjenamn och även namnet på det stora företag, som hon kom att driva själv, med eller utan levande make (hon avverkade fyra). Kanske är hon min ana, vi får se. Jag tror, att hon styrde över 15 gårdar och sex skepp och hade nära band med kungar och andra mäktiga män. Hennes första man blev halshuggen 1563, själv förlorade hon en stor del av sitt imperium, men lyckades återta mycket och komma igen. Hon for omkring mycket och slogs för sin sak, vilket avsatt mängder av dokument, en del direkt komiska. Den här författaren, Aulis Oja, förlitar sig mycket på källor i finska arkiv, speciellt på Ruuths avskriftssamling. Jag har upptäckt, att det finns mycket i svenska arkiv också. T ex var Valborg en vanlig gäst i Stockholms rådhusrätt, där rådsherrarna blev utless på henne. Likaså i riksrådet. När hon den 12 juni 1592 högljutt protesterade mot ett utslag, ”.derföre bleff honn aff the gode herrer wijst åt dörenn, och the gjorde stoore korß effter henne, och både Gudh at honn skulde aldrig komma igenn (man kan riktigt höra henne !). Att hon hade mäktiga beskyddare (och senare lika mäktiga fiender), framgår t ex 30 juni 1576, då hennes motpart döms ha handlat i strid med konungens försvar och därför hotades av Konungabalkens 9 kapitel ”huilken som gör gärningh å then, som konungen tager i sin frid med sine öpne breffue, han haffuer förgiordt lijf och lösöre”.
 
I Stockholm använder man Inema  eller Inemas  som ett efternamn. De kanske kom från Korpo och hade tagit namnet efter ön Innamo - jag har precis börjat studera dem, så vi får se, hur det ligger ill. Så här skrev hon själv:
 

 
Lars-Olov

347
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012
« skrivet: 2012-03-28, 12:36 »
Bra - med er hjälp kan jag nu klara ut det mesta. Jag hoppas, att ni finner något nöje i övningen. Era förklaringar stämmer dock till ödmjukhet. Finska är annorlunda. Texten är svår: den är skriven på akademiskt språk 1937 och avhandlar 1500-talet och ämnet ekonomisk historia. Jag inser, att jag måste skaffa en större ordlista och en grammatik, om jag vill bli bättre. Under tiden kanske jag återkommer här. Som tur är, behöver jag inte publicera min översättning. Den enda risken jag löper, är att hamna på omvägar i jakten på källor. Väl där, är jag ju på torra land igen, med svenska handskrifter.  
 
Det blir ju inte heller lättare med gamla, svenska citat:  
Niilo Boije ..., ettei tämä »saanut minkäänlaista rauhaa oman kattonsa alla, ei edes tallissa» - niinkuin hän itse myöhemmin kertoi.
 
suoritti kruununkuljetuksia   verkar ingå i en titel:
Oltuaan leskenä vielä marraskuussa 1566 hän jo kesällä 1567 suoritti kruununkuljetuksia Pietari Ingevaldinpojan vaimona. = Efter att ännu i november 1566 ha varit änka blev hon sommaren 1567 hovleverantören Peter Ingevaldssons hustru. ?
 
käymä   i sitt sammanhang:
Kaiken ulkomaankaupan tyrehdytti Ruotsin Itämerenvaltoja - Tanskaa, Lyypekkiä ja Puolaa - vastaan käymä sota. = Sammantaget krympte Sveriges inflytande över utrikeshandeln på Östersjön i kampen mot alliansen mellan Danmark, L?beck och Polen. ?
 
Avslutningsvis ett par lätta frågor:  
 
Antti Sipinpoika  = Anders Sigfridsson ?
Hannu Eerikinpoika Korppoonvirrassa - siis selvästikin Innamaan laivasta  = Hans Eriksson på Korpström - ett av Innamas skepp ?
 
Finns det någon förteckning på korrespondensen mellan svenska förnamn och finska? Ofta kan man ju gissa, men med de gammelsvenska namnen är det inte alltid så lätt.   
 
Lars-Olov

348
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012
« skrivet: 2012-03-28, 00:37 »
Nu har jag kämpat mig ytterligare några sidor framåt och har följande problem:
 
suoritti kruununkuljetuksia  = efterträdde ?
kruununhankkijana  = något slags uppbördslängd ?
tonttiäyriluettelossa  = något annat slags längd ?
kutsuttivat  = ?-[råd] ?
ottamiksi  = ?
main. teos  = ?
nihti  = knektar ?
81 markasta 2 äyristä  = 2 ? för 81 mark ?
Talon rasitukset eivät supistuneet vain näihin pakko-ottoihin. = Det bör framhållas, att dessa konflikter inte enbart var en följd av deras inställning ? (Frisk gissning)
käymä = allians(er)
juuttien  = gutisk ? judisk ? (det handlar om 1400-talet)
ottamansa  = ?
muussakaan tapauksessa eivät he saisi pitää puheena olevia tavaroita  = i annat fall bör de inte ges rätt (eller liknande) ?
 
Tacksam för all hjälp.

349
Bauman / Bauman
« skrivet: 2012-03-26, 13:27 »
Ett inlägg om Maria Sophia  Kråka  
 
berör lika mycket Daniel  Boman.

350
Kråka / Kråka
« skrivet: 2012-03-26, 13:23 »
Jag vet inte, om frågeställningen av den 20 maj 2005 om Maria Sophia  Kråka
 
 fortfarande är aktuell. Jag forskar inte på Kråka, men har samlat på mig en del överskottsmaterial i en annan exkursion - jag erbjuder eventuella intresserade följande uppgifter, som alltså inte alls är uttömmande. Jag lämnar bara källhänvisningar till de viktigste hållpunkterna. I Krigsarkivet kan man säkert hitta en hel del information i rullor, räkenskaper, fullmakter, trohetseder m m. Länsmannen har naturligtvis förekommit många gånger i rätten, officerarna säkert några gånger. Tyvärr måste man fortfarande traggla med mikrokort eller resa till Vadstena för att komma åt domböckerna.
 
Kråka, Olof  [d ä]. Löjtnant. Död 1736-05-27 i St Mellösa {1}. Gift med Anna Beata  Boman, född 1686-10-07 {2}, död 1759-06-18 i St Mellösa {3}. Hon hade en syster Elisabeth  Boman, född 1694-07-31 {4}, gift med krögaren Eric  Almgren i Mosjö, som hade en dotter Catharina  Almgren, född 1727, gift 1752-12-28 med bokhållaren Gabriel  Boman från Stockholm (kusingifte ?) {5}.
 
Barn:  
 
Kråka, Maria Sophia. Född 1720-03-14 i St Mellösa {6}. Gift 1742-04-12 i Mosjö med Daniel  Boman {7}, född 1718. Se Tab. 1.
 
Kråka, Olof  [d y]. Född 1723-04-23 i St Mellösa {8}. Mönsterskrivare. Gift med Brita Christina  Lander, född 1722-04-03 i Almby. Olof d y:s son: Kråka, Axel [1], född 1753-09-04, död 1754-07-04 i St Mellösa; son: Kråka, Axel [2], född 1759-09-06, död 1759-12-15 i St Mellösa; son: Kråka, Axel [3], född 1760-12-12.
   
Kråka, Catharina. Född 1725-10-26 i St Mellösa {9}. Levde ogift efter 1816 {10}.
 
[ej utrett om de hade flera barn]
 
.....................................................................TAB. 1.
Boman, Daniel, Född 1718 {11}. Bokhållare, senare länsman. Kallas oftast Boman {12}. Gift 1742-04-12 i Mosjö med Maria Sophia  Kråka, se ovan.  
 
Barn:
 
Boman, Anton. Född 1742-04-21 i Mosjö {13}. Död 1742-06-05 i Mosjö.  
 
Boman, Ulrica. Född 1743-10-17 i Mosjö {14}.
 
Boman, Johan Daniel   (Johan), född 1748-05-01 {15}, död 1814-02-04 i Ånimskog {16}. Gjorde militär karriär från volontär till adjutant till fältväbel till major. Gift 1775-02-05 i Stavnäs med Catarina Maria  Brand {17}, född 1754-04-05 i Ny, dotter till Johan  Brand och Christina  Wallstedt {18}.  
 
Boman, Ingrid Maria. Född 1753-06-24 i Gunnarskog {19}. Gift 1774-06-24 i Stavnäs med prästen Gustaf Renhold  Magnell.  
 
Boman, Axel. Född 1756-12-11 i Brunskog {20}.
 
Boman, Constantia. Född 1763-12-07 i Arvika {21}. Död barnlös efter 1816.
 
Källor
 
1 Stora Mellösa F:1 (1705-1757)
2 Stora Mellösa AI:1 (1749-1757) sid 150, m fl
3 Stora Mellösa F:2 (1758-1800)
4 Mosjö AI:2 (1750-1765) sid 311
5 Mosjö C:2 (1723-1795)
6 Stora Mellösa C:3 (1705-1746)
7 Mosjö C:2 (1723-1795)
8 Stora Mellösa C:3 (1705-1746)
9 Stora Mellösa C:3 (1705-1746)
10 Ånimskog AI:13 (1812-1816) sid 83
11 Stavnäs AI:2 (1768-1773) sid 118, m fl
12 I alla använda källor, medan barnen kallas omväxlande Boman och Bauman  
13 Mosjö C:2 (1723-1795)
14 Mosjö C:2 (1723-1795)
15 Ånimskog AI:13 (1812-1816) sid 83. Detta är enda gången som födelsedatum nämns,
.....årtalet förekommer ofta. Någon födelsenotis har inte påträffats. Den som hittat
.....födelseplatsen, kan berätta om det - jag har kollat i 26 socknar !
16 Ånimskog C:3 (1779-1817)
17 Stavnäs CI:6 sid 21
18 Ny C:3 (1729-1771)
19 Gunnarskog C:5 (1753-1795)
20 Brunskog CI:2 (1736-1781)
21 Arvika landsförsamling CI:5 (1749-1785)

351
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012
« skrivet: 2012-03-24, 10:22 »
Passar perfekt ! Tack för snabb hjälp !
 
Jag kommer nog tillbaka. Jag har skannat en gammal, i Regina oregistrerad, bok i KB:s källare, OCR:at och börjat  översätta. Först låter jag Google göra ett försök, så jag får en Kalle Anka-version med alla bestämningar omkastade, så rättar jag till alla namn och personrelationer. Till slut gissar jag vad författaren har menat och kollar om detta kan ha lett till den finska frasen. Det tar en enorm tid, men det låter rätt bra till slut (om det är rätt vet jag ju inte säkert, men det duger för att leda mig vidare i forskandet). Utan Google Translate skulle jag vara helt ställd, men jag tycker samtidigt, att det är en skam att ha ett så uselt program på webben.

352
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012
« skrivet: 2012-03-23, 23:44 »
Några ord, som jag gått bet på i en finsk historisk artikel om 1500-talet i Åbo:
 
Jäljännökset
 
Rälssimiehenkin
 
Hovihankkijanaan
 
Vad kan de betyda ?

353
Hammarström / Hammarström
« skrivet: 2012-03-19, 23:09 »
Skafte, Domar: Borgvik  (Karlstad 1983) är en bland släktforskare populär källa, särskilt för Borgviksförhållanden och specielt gällande släkten Schagerström, som har rötter i släkten Hammarström. En allmän kommentar beträffande trovärdigheten hos dess genealogiska uppgifter återfinns under Schagerström:
 
Nedan följer observationer om Hammarström.
 
Borgvik   sid 186
Uppges: [att Carl Schagerströms första fru] Lena Hammarström Zegolsdotter var dotter till länsman Mats Zegolsson
Ska vara: Helena Mattiasdotter Hammarström var troligen dotter till Mattias Segolsson Hammarström
För det första är det brukligt att sätta patronymikon först. Namnet Zegolsdotter strider mot utsagan om fader, med förnamnet Mattias. Det fanns mycket riktigt en länsman Mattias Segolsson [senare:] Hammarström, som kan visas vara far till Helena Hammarström, men detta är i Skaftes bok att betrakta som en förmodan. En fullständig härledning ovan.

354
Brand / Brand
« skrivet: 2012-03-19, 23:07 »
Skafte, Domar: Borgvik (Karlstad 1983) är en bland släktforskare populär källa, särskilt för Borgviksförhållanden och specielt gällande släkten Schagerström, som har rötter i släkten Brand. En allmän kommentar beträffande trovärdigheten hos dess genealogiska uppgifter återfinns under Schagertsröm:
 
Nedan följer observationer om Brand.
 
Borgvik   sid 186    
Uppges: [Per Schagerströms fru] Christina Johanna Brand  [vara född] 1758
Ska vara: Christina Johanna Brand 3/7 1757 [i Tåstebol, Ny] {1}.
 
Borgvik   sid 186  
Uppges: [Per Schagerströms fru] Christina Johanna Brand ?26/7 1815.
Ska vara: Christina Johanna Brand ?26/6 1815 {2}
 
Borgvik   sid 191
Uppges: [att] Per Schagerström gifte sig den 5/10 1780 med Christina Johanna Brand på Strand i Värmskog
Ska vara: Per Schagerström gifte sig den 15/10 1780 med Christina Johanna Brand på Mörtnäs i Stavnäs {3}. Bruden bodde då där.
 
Borgvik   sid 191
Uppges: Hon [Christina Johanna Brand] var dotter till revisionsrådet Jonas Brand och Anna Catarina Liljebjörn
Ska vara: Hon var dotter till Lieutenanten [senare kapten] Johan Brand [döpt 18/11 1700 i Stavnäs {4} och död 4/3 1783 {5} på Strand, Värmskog] och Christina Wallstedt [född 1719 och död 8/9 1775 på Mörtnäs, Stavnäs {6}] (Jonas Brand var barnets morbror, inte dess morfar, och var född 21/9 1748 i Stavnäs {7}, gift som kammarrevisionsråd 14/8 1781 i Gillberga {8} med Anna Catharina Lilljebiörn, född 19/6 1761 i Gillberga {9}, dotter till häradshövdingen Knut I Liljebiörn och fru Anna Lisa Welin).
 
Källor
1. Ny C:3 (1729-1771) sid 117
2. Borgvik C:3 (1779-1824) sid 639
3. Stavnäs CI:6 (1759-1784) sid 27
4. Stavnäs CI:1 (1687-1707) sid 110
5. Värmskog C:5 (1777-1793) sid 153
6. Stavnäs CI:6 (1759-1784) sid 347
7. Stavnäs CI:4 (1735-1749) sid 169
8. Gillberga CI:3 (1755-1788) sid 363
9. Gillberga CI:4 (1735-1749) sid 44

355
Skafte, Domar: Borgvik  (Karlstad 1983) är en bland släktforskare populär källa, särskilt för Borgviksförhållanden och specielt gällande släkten Schagerström. Den är säkert en läsvärd hembygdsskildring och kan nog vara auktoritativ som sådan - jag kan inte bedöma detta. Som genealogiskt uppslagsverk inger den tyvärr allvarliga betänkligheter. Jag har inte gjort någon systematisk genomgång, men noterat anmärkningsvärda uppgifter utefter den väg som mina anor lett mig att verifiera. Mängden fel och brister har varit uppseendeväckande.  
 
Jag vill med följande redovisning begränsa risken för missledda forskare och vederlägga åtminstone de felaktigheter, som jag påträffat - andra forskare kan säkert bidra ur andra infallsvinklar. Generellt kan man säga, att Skafte koncentrerat sig på Borgviksförhållanden, därvid tyvärr ibland t o m underlåtit att underbygga sina utsagor om förhållanden i andra socknar genom ens triviala kontroller i dessas kyrkböcker. Dessvärre lyser källhänvisningar med sin frånvaro, så man varnas inte för särskilt dåligt underbyggda uppgifter (en födelseuppgift kan t ex utan kommentar vara härledd ur en åldersuppgift i dödboken, trots att födelseuppgift finns). Å andra sidan kan jag lova, att det finns mycket kvar att utforska i äldre led, vilket ju inte är något fel hos boken i sig. Om man inte vill unna sig sådana äventyr, så kan man t o m hämta väl utforskade grenar i andra forskares publikationer, vars resultat man förstås i princip måste kontrollera precis som Skaftes.
 
Borgvik   sid 185
Uppges: Carl Schagerström  [vara född] 1662
Ska vara: Carl Schagerström 1682 {1}
 
Borgvik  sid 185
Uppges: [Carl Schagerströms första fru] Lena Hammarström  [vara född] 1690
Bör vara: Lena Hammarström 26/1 (döpt) 1690 {2}
 
Borgvik  sid 185
Uppges: [Carl Schagerströms andra fru] Maria Berg  [vara född] 1638
Ska vara: Maria Berg 1682 {3}
 
Borgvik  sid 185
Uppges: [Alla Carl Schagerströms barn utan åtskillnad på moder]
Bör tilläggas:  
Gift 1 4/5 1712  [sid 186]
Gift 2 29/11 1719  [sid 186]    
 
Borgvik  sid 185
Uppges: [Carl Schagerström ha en dotter] Stina  [född] 1714.
Ska vara: nil {4}
 
Borgvik  sid 185
Uppges: [Olof Schagerströms första fru] Elisabeth Landberg  [vara född] 1716
Bör vara: Elisabeth Landberg 15/9 1716 {5}
 
Borgvik  sid 185
Uppges: [Olof Schagerströms andra fru] Greta Cajsa Gröndahl [vara född] 1736
Bör vara: Greta Cajsa Gröndahl 26/1 1736 {6}
 
Borgvik  sid 185
Uppges: [Alla Olof Schagerströms barn utan åtskillnad på moder]
Bör tilläggas:  
Gift 1 16/12 1736 [sid 187]
Gift 2 5/6 1754 [sid 187]
 
Borgvik  sid 185
Uppges: [Olof Schagerström ha en son] Johan [född] 1/2 1742
Ska vara: Johan 1/4 1742 {7}
 
Borgvik  sid 185
Uppges 2 ggr: [Olof Schagerström ha en son] Emanuel [född] 4/3 1755
Ska vara: Emanuel 8/3 1755 {8}
 
Borgvik  sid 185
Uppges: [Olof Schagerström ha en dotter] Cajsa Greta [född] 17/7 1757
Ska vara: Cajsa Greta 17/6 1757 {9}
 
Borgvik  sid 185
Uppges: [Olof Schagerström ha en dotter] Magna Carolina [född] 30/3 1760
Ska vara: Magna Carolina 3/4 1760 {10}
 
Borgvik  sid 185
Uppges: [Emil Schagerströms andra fru] Margareta Christina Collin ?22/1 1824
Ska vara: Margareta Christina Collin ?3/9 1824 {11}
 
Borgvik  sid 185
Uppges: [Alla Emil Schagerströms barn utan åtskillnad på moder]
Bör tilläggas:  
Gift 1 20/3 1777 [sid 189]
Gift 2 25/12 1790 [sid 190]
 
Borgvik  sid 186
Uppges: [Per Schagerström ha en dotter] Eva Carolina [född] 19/9 1796
Ska vara: Eva Carolina 19/6 1796 {12}
 
Borgvik  sid 186
Uppges: [att Carl Schagerströms första fru] Lena Hammarström Zegolsdotter var dotter till länsman Mats Zegolsson
Ska vara: [Se Hammarström:
 
]
 
Borgvik  sid 186
Uppges ur dödsnotisen om Maria Berg: hon war född i Saxhyttan av en bergsman, bodde först i Filipstad..sist hos patron Schagerström.bankobokhållaren Carl Schagerström och Maria, som blef gift.i Christinehamn. [slut]
Ska vara: hon war född wid Saxhyttan av en bergsman, bodde först i Philipstad  ..sist hos sin [?] son Patron O Schagerström.bankobokhållaren Carl Schagerström och Maria Lena, som blef gift.i Christinehamn. war en stor menska til kroppen, god, och fläcklös [mycket svårläst, kan vara fel] {13}
 
Borgvik  sid 186, 191
[Uppgifter om Per Schagerströms fru Christina Johanna Brand]
Ska vara: [Se Brand:
 
]
 
Borgvik  sid 187
Uppges: Mot slutet av 1750-talet flyttade Olof Schagerström med sin familj till Borgvik. De tre sista av hans barn är födda där
Ska vara: Mot slutet av 1760 flyttade Olof Schagerström med sin familj till Borgvik. De två sista av hans barn är födda där {14}
 
Borgvik  sid 187
Uppges: Först gifte han [Olof Schagerström] sig den 12/12 1736 med Elisabet Landberg.
Ska vara: Först gifte han sig den 16/12 1736 med Elisabet Landberg. {15}
 
Borgvik  sid 187
Uppges: Därefter gifte han [Olof Schagerström] sig den 4/7 1754 med Greta Cajsa Gröndahl
Ska vara: Därefter gifte han sig den 5/6 1754 med Greta Cajsa Gröndahl {16}
 
Borgvik  sid 187
Uppges: [att] Bruden [Greta Cajsa Gröndahl] var 24 år yngre än Olof Schagerström
Ska vara: Bruden var 23 år yngre än Olof Schagerström {17}
 
Borgvik  sid 188
Uppges: .bröllopskväde...Den 4 Junii.
Ska vara: .bröllopskväde...Den [?] Junii. {18}
 
Borgvik  sid 191
Uppges: [att] Familjen [Per Schagerströms] bodde först på Strand [i Värmskog] men flyttade 1795 till Arnäs [i Borgvik].
Ska vara: Familjen flyttade 1793 till Arnäs (sonen Johan Diedrik föddes 26/8 1793 på Norra herrgården i Borgvik {19} och de undergår examinering första gången 25/11 1793 i Borgviks herrgård {20}). Strängt taget vet man inte var familjen tillbringade åren 1790-1793, eftersom de saknas i Värmskog, Borgvik och näraliggande socknar. Dottern Johanna Maria ska enligt husförhörslängden vara född 26/10 1790 i Värmskog, men födelsenotis saknas {21}.
 
Källor
1.  Borgvik C:2 (1744-1778) sid 375 11/5 1760 begravs Carl Schagerström i en ålder av 78 år (Korrekturfel)
2.  Filipstad C:2 (1680-1699) p234v
3.  Borgvik AI:3 (1759-1764) p3v (1638 är en omkastning av 1683, som i sin tur är en grov uppskattning utifrån dödsålder)
4.  Ingen födelsenotis för ett sådant barn, sannolikt identiskt med Greta Stina, född 2/11 1713
5.  Filipstad C:4 (1699-1717) sid 464
6.  Kristinehamn CI:4 (1733-1764) sid 43
7.  Kristinehamn CI:4 (1733-1764) sid 127
8.  Kristinehamn CI:4 (1733-1764) sid 421
9.  Kristinehamn CI:4 (1733-1764) sid 477
10. Kristinehamn CI:4 (1733-1764) sid 549
11. Kristinehamn FI:2 (1758-1824) sid 313 (Förväxlat datum)
12. Borgvik C:3 (1779-1824) sid 86
13. Borgvik C:2 (1744-1778) sid 380
14. Kristinehamn CI:4 (1733-1764) sid 549 Magna Carolina född i Kristinehamn 3/4 1760;
      Borgvik C:2 (1744-1778) sid 168 Ewa Ullrica född i Borgvik 9/8 1761;
      Borgvik AI:3 (1759-1764) p3v Första nattvarden i Borgvik 11/1 1761
15. Nordmark C:1 (1731-1737) p80v
16. Kristinehamn EI:2 (1749-1784) sid 45
17. 23 år och 3 månader
18. Källan måste kontrolleras, eftersom prästen uppgivit den 5/6
19. Borgvik C:3 (1779-1824) sid 73
20. Borgvik AI:5 (1783-1803) sid 103
21. Borgvik AI:5 (1783-1803) sid 103  
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2012-03-19 23:19)
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2012-03-19 23:22)

356
Det finns flera böcker med snarlika titlar. Den jag i hastigheten köpte antikvariskt är:
 
Skafte, Domar: Beskrivning över Borgviks kyrka, bruk och församling  (Säffle 1957). Asmundson Rambeau  och Borgström  sida upp och sida ner, dvs Borgviks tidigare historia avhandlas.
 
Jag har fått Skaftes släktutredning om Schagerström  av en generös medforskare och ägnar mig nu åt att komma vidare. Det jag skriver om ovan är inget som Skafte berört, vad jag vet.

357
En utredning av Carl Schagerströms (”stamfader för allt vad Schagerströmar heter”) första hustrus, Helena Hammarströms (Selma Lagerlöfs ana 121:s), förfäder har publicerats under Hammarström:  
 

358
Lagerlöf, Selma (1858-1940) / Lagerlöf, Selma (1858-1940)
« skrivet: 2012-03-04, 00:48 »
En utredning av Carl Schagerströms (”stamfader för allt vad Schagerströmar heter”) första hustrus, Helena Hammarströms (Selma Lagerlöfs ana 121:s), förfäder har publicerats under Hammarström:  
 

359
Hammarström / Hammarström
« skrivet: 2012-03-04, 00:39 »
Den 11/1 1729 avled en Anders Bengtsson i Vik, Nedre Ullerud, efterlämnande änkan Margareta Segolsdotter[1], vilket kom att leda till en komplicerad och långdragen process, inledd hösten 1730. Den avslöjade intressanta släktskapsrelationer mellan Carl Schagerström (”stamfader för allt vad Schagerströmar heter”) och dennes första hustrus, Helena Hammarströms, (Selma Lagerlöfs ana 121:s) förfäder. Komplicerad blev processen p g a antalet inblandade parter, p g a anspråk långt tillbaka i tiden, p g a att två helt separata fastigheter var omtvistade samt p g a vissa parters förhastade ingående av tvivelaktiga affärsuppgörelser om arvegods. Långdragen blev den också p g a att parterna var garvade rättsaktörer och att jävsförhållanden gällande såväl domare som fullmäktig påtalades eller t o m missbrukades. Hovrätten var tvungen att ingripa i jävsdiskussionerna, när man stod inför ett kostsamt anlitande av extradomare, kanske från en annan stad. Efter drygt ett år slutade processen i förlikningar. Protokollen är intressanta att studera i sin helhet - här ska bara korta utdrag om parterna användas, tillsammans med uppgifter hämtade ur konventionella källor, i syfte att bevisa vissa släktskapsförhållanden.  
 
.har berörde [Handelsmannen H:r Zeghol] Hammarström äfwen inkallat sin Swåger Handelsmannen H:r Carl Schagerström.  [2]  
.Zegol Hammarström och Carl Schagerström hafwa .  uti wår kiära Sons och Systersons Olof Schagerströms närwaro, således derom öfwerenskommit.[3]  
=> Segol Hammarström  är bror till Carl Schagerströms förra hustru, Helena Hammarström   [Segol Hammarström, född Mattiasson (se nedan), är född 1692-10-24 och Helena Hammarström, född Mattiassdotter (se nedan), är döpt 1690-01-26[4]. Helena Hammarström hade begravts 1717-03-03[5]]
 
I anseende till den tienst och bijstånd som Handelsmannen Seghol Hammarström alltijd bewijst sin systersohn Johan Lijdman. har han Lijdman. till mehrbemellte Hammarström upplåttit och afstådt alt det arf som honom Lidman elliest å deß afledna Moders wägnar åbordt efter sin moderfader och modermoder. efter deß moderfaders, Länsmannen Mattias Hammarströms öfwer sin och Hustruns qwarlåtenskap uthi lifztijden giord disposition.[6]
=> Segol Hammarström  och därmed Helena Hammarström  är barn till Länsmannen Mattias Hammarström  och dennes hustru, båda nu avlidna. Johan Lidmans mor kan ha varit någon av Helena Hammarströms systrar: Karin, Anna eller Britta, döpt 1680-04-04, döpt 1682-10-18, döpt 1686-12-05 resp[7].
 
Länsmannen Matthias Hammarström  hette först Matthias Segolsson  och blev länsman ca 1697 [Mathis Segelson  blev Ländzmann Mathias Segelson  som blev Ländzman Mathis Hammarström[8]].  
 
Länsmannen Matthias Hammarström  torde ha avgått ca 1719[9], eftersom han inte förekommer fr o m 1720, medan efterträdaren, Anders Fernlund, är aktiv fr o m 1721[10].  
 
Matthias Hammarströms hustru, Chirstin Johansdotter, begravdes 1727-08-31, 70 år gammal, dvs var född 1656-1657[11]. Huruvida hon var mor till (alla) Matthias' barn, kan man inte säkert veta.
 
Handelsmannen H:r Zeghol Hammarström såsom Anders Bengtsons änckias i Nedre Ullerud och hemmenat Wijk Hustru Margaretha Segholsdotters rättzinnehafware instämdt .[gällande] laga fång till det så kallade Seghol Mattzsons torp wid Fernsiön samt en halfgårdsompt här i Staden, hwilcka fastigheter tillförende skohla hafwa warit ofwanberörda Margareta Segholsdotter tillhöriga.[12]  
=>En Seghol Mattzson  var sannolikt far eller möjligen farfar till Margareta Segholsdotter  och Matthias Segolsson  [Hammarström]. Detta får vara en hypotes t v.
 
Källor
[1] Nedre Ullerud EI:1 (1723-1818) Döde Anno 1729 p19
[2] 1730 19/10. Renoverad dombok Filipstads rådhusrätt
     Anno 1730 den 14 et Seqq Octobris §25
     (Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:2027 (1725-
      1730))
[3] 1731 24/11. Renoverad dombok Filipstads rådhusrätt
    Anno 1731 dh 19 Novemb.  
    (Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:2028 (1731-
     1731))
[4] Filipstad C:2 (1680-1699) Födde p234v och p287 resp
[5] Filipstad F:1 (1664-1758) p164v
[6] 1730 19/10. Renoverad dombok Filipstads rådhusrätt
    Anno 1730 den 14 et Seqq Octobris §26
    (Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:2027 (1725-
     1730))
[7] Filipstad C:2 (1680-1699 Födde p5, p52v, p139 resp
[8] Mantalslängder 1642-1820 Värmlands län, Filipstad
    1697-1700 etc
[9] Han är inte noterad som begravd i Filipstad, men
    var uppenbarligen död 1730
[10] Mantalslängder 1642-1820 Värmlands län, Filipstad
     1719, 1720, 1721, 1722
[11] Filipstad F:1 (1664-1758) p199
[12] 1730 19/10. Renoverad dombok Filipstads  
     rådhusrätt Anno 1730 den 14 et Seqq Octobris §25
     (Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:2027 (1725-
      1730))
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2012-03-04 00:52)

360
Jag skulle vilja följa upp ägare till en fastighet i 6:e roten: Mercurius 51 från 1807 (som jag vet) till 1745 (eller så tidigt som möjligt före 1807). Hur kan man gå tillväga ? Det verkar som om man måste åka till landsarkivet.

361
Hagtorn / Hagtorn
« skrivet: 2012-02-18, 16:39 »
Jag föreslår att denna diskussion ägnas åt (och kallas) Hagtorn, med känt ursprung i Uppland, eftersom det redan finns en diskussion om Hageltorn  och en om Hagendorn  - alla tre motsvarande distinkta släkter utan något som helst med underbyggda argument påvisat släktskap sinsemellan. Stavningsvarianter förekommer i alla släkter, nämnda namnformer representerar ganska väl berörda släkter.
 
Många släkter har dessutom dubbelgångare i form av soldater med likalydande namn - så även Hagtorn.
 
Hagtornsläkten har alltså sin tidigaste kända företrädare i nämnda mantalskommissarie Johan Hagtorn, gift med Maria Larsdotter Höök, dotter till befallningsmannen Lars Andersson Höök d ä. Deras ättlingar sprider sig i Uppland och uppåt utmed Norrlandskusten.
 
Denne äldste Hagtorn utgör väl den största utmaningen. Han torde ha dött 1672-1676 och omnämns första gången (indirekt) 1657 och torde ha varit född allra senast 1635.  
 
Trots ett enormt arbete med att sträckläsa domböcker för 1660-1667 i 5-10 härader i Uppland (där ett besvärande faktum är att åren 1661-1662 i Vendel saknas såväl i konceptform som i renovering, vid en tid då Lars Hööks dödsbo torde ha skiftats) och genomgång av länsräkenskaper samt Kammarkollegiets korrespondens, protokoll och kautioner har jag inte hittat mera än som ovan relaterats. Man måste räkna med att han kan ha levat på en plats långt ifrån Vendel före 1657, likaså att han kan ha flyttat från Vendel efter 1660, kanske ända till Norrland ? För att komma vidare krävs troligen ett hittills obeaktat sidofynd av någon forskare, som placerar honom i eller utanför Vendel vid andra tidpunkter.
 
Johan Hagtorn och Maria Larsdotter Höök hade åtminstone de ovannämnda barnen Lars (bruksbokhållare i Sundsvall), född före 1657 och Christina (gift Brask), född 1657. Med Johan Alander hade hon dottern NN (gift Schissler) samt sönerna Georg (ovannämnde studiosus), Mårten och Petter.

362
Ribbing / Ribbing
« skrivet: 2012-02-05, 18:57 »
Efter ett veritabelt detektivarbete kan forskningsfronten gällande den i ättartavlorna okände  
Adolf Fredrik Ribbing  
flyttas tillbaka till 1775. För att komma vidare bakåt krävs dels ett ännu svårare detektivarbete dels en forskningsinsats på oväntat håll.
 
Först en upprensning på ”brottsplatsen” Stigbergsåsen i Göteborgs amiralitetsvarvsförsamling ca 1820[1] efter gärningsmannen/prästen:
 
Löjtnanten And: F. Ribbing hette Adolf Fredrik [i stavningsvarianter] i alla andra notiser, som är många, och var snarare född 1746-10-25 än 1749, om man får tro uppgiften om dödsålder. Han dog 1807-09-28[2].
 
Adolf Fredriks änka Elisabeth uppges vara född 1754, men var snarare född 1752 än 1754, om man får tro uppgiften om dödsålder, eller 1758 till 1759, om man får tro åldersuppgifter vid födande. Hon dog 1816-04-23[3]. Prästen hade sannolikt inte tillgång till födelsedata.
 
Sonen Arwid dog f ö inte 1820, som man skulle kunna tro av anteckningen i husförhörslängden, utan 1818-02-09[4] (uppgiften syftar på sonhustrun Anna Charlotta Schagerström).
 
Sonen Wilhelm var inte född 1780 utan 1781 - se nedan.
 
Dottern Elisabeth var inte född 1785 utan 1786 - se nedan.
 
Sonen Ture Fredric, vid tiden för den nu aktuella husförhörslängden redan utflugen, född 1778, är sedan tidigare känd och utforskad[5]. Likaså  
dottern Elisabet, f.ber.1786, död 1853-07-26,
dottern Charlotta, född 1792-12-20, död 1793-01-01,
och
sonen Adolph Fredric, född 1794-02-26, död 1794-05-01.
 
Före 1792 finns det inga som helst spår av familjen i några Göteborgsförsamlingar.
 
En ledtråd ges av Elisabeth d ä, som tycks ha flyttat, i samband med att barnbarnet Jeanette föddes 1813-05-14[6] (f ö på ett annat datum än som anges i ättartavlorna för af Billbergh - Jeanette Ribbing skulle komma att gifta sig med Otto af Billbergh - som tycks ha anammat den yngre broderns, Carl Arwid Wilhelm, född 1816-05-22[7], datum, dessutom döpt till Johanna och inte till Jeanette, som hon senare kallade sig).  
 
Elisabeth d ä återfinns under sina sista år på Mercurius 51[8]. Intressant är att en  
Fru Ribbings Syster Jonna [Jenna ?] Winstrop 50 år gammal med  
Son Willjam 12  flyttat in hos Elisabeth efter någon tid.  
 
Om man av nyfikenhet följer denna syster, så hamnar man så småningom i hennes dödsnotis 1823-01-13, varvid meddelas: Enkefru Jane Wintrip född i Newcastle i England 60 år 10 mån[9]. Jane hade alltså varit gift med en Wintrip. Åtminstone hustrun till Adolf Fredrik kommer alltså från England !
 
Utan att redogöra för min väg dit, kan jag nu meddela, att Adolf Fredrik bildade familj utanför Newcastle 1775 och levde där i minst tio år.
 
Så här såg familjehistorien i England ut:
 
Adolf Fredrik gifte sig med Elizabeth Bowman i St Paul's church i Jarrow, Durham, England 1775-01-15[10]. De fick följande barn, döpta i St Mary's church i Gateshead, Durham[11]:
 
Ture Frederick född 1778-03-22 [jfr Ture Fredric, född ber.1778]  
William född 1781-04-22        [jfr Wilhelm, född 1780]   
Arwin född 1782-09-29           [jfr Arfvid, född ber.1782]   
Charlotte född 1784-10-03      [död späd ? jfr ny Charlotta född 1792]  
Elisabeth född 1786-03-12      [jfr Elisabet, född ber. 1786]   
 
Adam Fredrik kallas omväxlande Adam Frederick Rebing, Adolphus Frederick Rebbing, Frederick Ribbing, Adolphus Frederick Ribbing, Adolph Frederic Ribbing.  
 
Om någon vill arbeta vidare med Elisabeth Bowman i England, så kan jag skriva en introduktion om hypoteser och möjligheter, förslagsvis under Länder.
 
Det är inte uteslutet, att Adolf Fredrik var engelsman, men de svenska namnen på honom själv och flera av barnen leder tankarna till en svensk härkomst (hur många engelsmän heter Ture ?). Han kan ha varit stationerad vid något skeppsvarv i tjänsten. Det finns f ö mängder av information om såväl Jarrow som Gateshead på webben, inklusive fotografier på de urgamla kyrkorna, där vigsel respektive dop ägde rum. Trakten runt floden Tynes mynning nära Newcastle är numera känd för tung industri och varv. Kolbrytningen och oljeproduktionen var väl inte så omfattande på 1700-talet, däremot skeppsbyggeriet.
 
Att hitta Adolf Fredrik i Krigsarkivet lär bli arbetsamt, för han förekommer inte i några referensverk eller lappkataloger, inte i marinens pensionskassas register, ej heller i officersrullor. Faktum är dock att han tjänstgjorde vid Göteborgseskadern eller liknande under sin kända tid i Sverige, så han måste ju finnas någonstans på hyllorna. Redan 1952 har en släktforskare intresserat sig för fallet, men då fått ett helt intetsägande svar från arkivet.
 
Om Adolf Fredrik nu är svensk, vilka var hans föräldrar ? Han förekommer ju inte i några ättartavlor, så man får väl anse, att han inte tillhörde ätten. Detta utesluter inte, att han kom från ätten Ribbing, för Riddarhuset erkände inte oäkta ättlingar. Namnskicket antyder ju tvärtom detta, yrkesvalet också i någon mån, liksom den sociala kretsen (barnbarnet Jeanette gifte sig ju f ö adligt). Kyrkböckerna i Göteborgstrakten är rätt skraltiga, f ö upplagda som labyrinter. Man får ansätta någon hypotes och försöka bevisa eller motbevisa den. Bland de erkända Ribbingarna finns det ett par särskilt intressanta i lämplig ålder, båda sent gifta, båda officerare vid ”garnisonsregementet” (Hessensteinska regementet  etc) i Göteborg vid tiden för konceptionen, bådas förnamn givna till Adolf Fredriks förstfödde (han måste ha haft humor, som valde detta dubbelnamn). Namnet Charlotta verkar han angelägen om att föra vidare, så det kan väl vara en ansats till moderns namn. För att knäcka denna nöt krävs den Stora Verktygslådan OCH tur. Om man inte hittar en tänkbar yngre Adolf Fredrik, helst med födelsenotis med modern uppgiven, och kan placera dennes tillkomst i närheten av någon tänkbar donator, så är det ju närmast ogörligt att arbeta med källor som domböcker för att bevisa tesen. Vem blir först med en helt ny Ribbinggren ?!
 
Källor
[1] Göteborgs amiralitetsvarvsförsamling AI:3 (1805-1827) s 29, Stibergsåsen
[2] Göteborg Amiralitetsförsamling C:4 (1805-1820) s 247
[3] Göteborgs Marieberg C:1 (1785-1822) s 545
[4] Göteborg Amiralitetsförsamling C:4 (1805-1820) s 293
[5] Marika Berglund
[6] Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling C:4 (1805-1820) s 103  
[7] Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling C:4 (1805-1820) s 157
[8] Göteborgs Marieberg AI:2 (1812-1818) s 411
[9] Göteborgs Karl Johan C:1 (1823-1837) s 345
[10] Durham County Record Office  
        EP/Ja.SP 1/11 Jarrow, St. Paul (1571-1996) Register of marriages p107
[11] Diocese of Durham Bishops' Transcripts ca 1700-1900, Durham Gateshead
        1769-1812 pp36, 50, 62, 82

363
Jag läste, att boken om Borgvik av Domar Skafte ska innehålla en släktutredning om Schagerströmmarna på Borgvik. Jag har just köpt boken antikvariskt och kan inte hitta en rad om Schagerström i den, däremot massor om Borgström, Asmundsson m fl. Har jag missat något ?

364
Burs / Burs
« skrivet: 2011-12-18, 20:13 »
Engel Hermansdotter var först gift med Per Göransson, son till kyrkoherden i Burs, Jörgen Jörgensen. Per Göransson var skomakarmästare. De hade bl a dottern Maria, född 13 augusti 1669, gift med Johan Hagetorn.
 
Vid den aktuella tiden var domare  synonymt med länsman, men funktionen var närmast vad vi kallar för åklagarens [1] (dömandet stod nämnden, dvs de tolv edsvurna männen, och rättens ordförande, normalt häradshövdingen, för). Tinget var hans verksamhetsområde. Det krävdes ingen formell utbildning för den tjänsten. Duglighet och passande erfarenhet samt goda referenser räckte för många ämbeten.  
 
När skånska kriget tog slut och Gotland åter blev svenskt i freden med Danmark på hösten 1679, förelåg ett stort behov av att rusta upp och skaffa svensk kontroll över administrationen på Gotland [2] - detta innebar en chans för många betrodda svenskar. I Burs' ting hade man före Johan Hagetorn sedan många år tillbaka haft en tingsdomare vid namn Per Johansson Poies [3], som samtidigt var strandridare, vilket ansågs olämpligt. Trots tidiga ansatser från ståthållarens sedan 1681, Johan Cedercrantz', sida till att ersätta Poies fortsatte denne som tingsdomare och kom att ersättas av Johan Hagetorn först 1684 [4].  
 
Att en prästson blir skomakare är nog inte så anmärkningsvärt - utmärkande för prästfamiljer var väl, att de hade resurser och förstånd att satsa på de yrkesbanor som bäst passade barnens fallenhet. I modern mening var Per Göransson en småföretagare i skobranschen.
 
[1] Siltberg, Tryggve: Gotlands tingsindelning genom tiderna och domstolsreformen 1618 (Gotländskt arkiv 1991).
[2] Arfwidsson Bäck, Birgit: Visborgs fall  (Karlstad 1980). Om Gotlands roll som dansk provins under skånska kriget 1676-1679 och som svensk riksdel före och efter detta.  
[3] Lerbom, Jens: Mellan två riken (Lund 2003). I denna bok finns mycket intressant att läsa om den politiska kulturen och förvandlingen av Gotland från dansk till svensk riksdel. Mera specifikt finns många personuppgifter om domare och andra befattningshavare.
[4] 1684 24/2. Renoverad DB Vt Gotlands Södra befallning §66. Nämndes första gången ”tingsdomare Johan Hagentorn”.

365
Många välmenande råd och många säkert initierade förklaringar, men...
 
Att byta inloggningsuppgifter på ett tresiffrigt antal ställen är en plåga. Jag gjorde detta en gång och det tog många dagar med de olika rutiner som olika aktörer har.  
 
Som f d it-utvecklare (SQL-injektion hade jag inte hört talas om förrän nu, men förbluffas över att sådant någonsin kunnat vara möjligt) kan jag inte acceptera förhållningssättet, att problemet är av samma karaktär som svininfluensa eller liknande naturligt djävulskap.

366
Benick / Benick
« skrivet: 2011-10-01, 12:47 »
Det fanns i Stockholm 1668 en Arent Benich, på något sätt engagerad i tunnbindareämbetet. Se Nordiska Museets föremål NM.0077344, en behållare tillhörig skrået. Andra påförda namn: Follant, Dungården.

367
Landskap: Egentliga Finland / Halikko
« skrivet: 2011-09-13, 15:50 »
Tack för översättningen. Kylmäsuu är nog ett familjenamn. Jag har tittat igenom hela Halikko och hittat bara en Mårten Sigfridsson, nämligen på gården Mattila. Namnet Kylmäsuu står inte utskrivet.
 
Exakt vad som hänt får jag försöka reda ut m h a fullständiga domboksutdrag. I 24.11.1638 står det helt klart att Henrik dött 1630 i Preussen. Clemets son Olof kan ju också ha dött, men hela ägarskapet är omtvistat och Henrik Olofssons två kusiner Mårten Olofsson och Mårten Sigfridsson gör anspråk på gården.
 
Nu är jag i rätt socken i alla fall.

368
Landskap: Egentliga Finland / Halikko
« skrivet: 2011-09-13, 11:36 »
Jag kan ju inte finska, så jag kan ha missförstått, det jag läst. Jag har inte hunnit kontrollera i själva domboken ännu. Följande två uppgifter har jag utgått ifrån:
 
Bidrag till Åbo stads historia. Ser. 1.13: Utdrag ur Åbo stads dombok 1638 sid 249-250: Mårten Sigfredsson ifrån Halliko sochn företrädde nu..
 
Toropainen, Veli Pekka: Tietoja 1600-luvun turkulaisten sukulaisuussuhteista/
GENOS 2002 73:3 sid 155:
 

369
Landskap: Egentliga Finland / Halikko
« skrivet: 2011-09-13, 01:41 »
Jag har i en domboksnotis från 1600-talet sett gårdsnamnet Kylmäsuu i Halikko socken. I Boställesregistret hittar jag den inte. Hur kan det vara ?

370
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 24 september, 2013
« skrivet: 2011-09-12, 23:32 »
Den 16 mars och följande hade jag en diskussion om en gård, som jag inte visste orten för. Jag har nu hittat Candajas  och följande kan kanske intressera någon.  
 
I Ruuth, Johan Wilhelm: Bidrag till Åbo stads historia. Ser. 2. 9, Åbo stads historia under medeltiden och 1500-talet H1 Topografi  (Helsingfors 1909) kan man i avsnittet om Kyrkokvarteret på  
 
sid 62 läsa att 1553 såldes en del av Själaaltarets gård av Gustaf Vasa till Sigfrid Kantaja
 
sid 63 läsa att På andra sidan denna [krokiga] tvärgränd, som stundom kallades Biskopsgatan, vettande mot Tavastgatan låg en gård.Nunnala. 1632 köpte Jöran Hemmingsson Nunnala gård jämte en del av den invidliggande Kantajagården
 
Därav uppmuntrades jag att söka i domböckerna, i borgarlängderna och i domkyrkans begravningslängder. Jag har hittat över 50 notiser hittills ! Det visar sig vara mycken tvist om gårdsdelarna under årens lopp, ända sedan 1553. Den ursprungliga gården tycks ha styckats upp i flera mindre gårdar.
 
I DB 1637 5/6 får man exakt adress:
1:sta gången lät Jochim Banckin uppbjuda Klemet Kandajas gård i Kyrkokvarteret på Tavastgatan, belägen mellan Ernst Kyrckners och Jöran Hemingssons gårdar
 
I DB 1637 16/9 får man ytterligare detaljer i adressen:
.tomten [har] blifvit köpt från kyrkan. Uthi samma gambla gårdzbreffwedt [1553 enligt ovan] befans att Candaja gården war då allaredo schriffwin emillan Brennares gården och Bältares wara belägen.
 
Man kan sammanfattningsvis se att följande personer bor eller har anspråk på Candajas:
1553- Sigfrid
1621 Grels
1621-1625 Påvel
1625-[1643] Clemet
1632-[1637] Jöran Hemmingsson
-1630 Henrik Olsson
1637 Jochim Banckin
1638-1639 Mårten Sigfredsson
1639 Mårten Olofsson  
[1650-talet] Sigfrid
 
Det är Henrik Olssons kusiner Mårten Sigfredsson och Mårten Olofsson som gör anspråk på andelar, när de upptäcker att Henrik dött i Tyskland för åtta år sedan. Jöran Hemmingsson och Jochim Banckin har då redan köpt delar i god tro av Clemet, som hyr av Henrik, tydligen utan att veta att denne är död.  
 
Är det någon som får några idéer av detta ?
Känner någon till mantalslängder från denna tid ?
Kan man med kännedom om gårdens anknytning till kyrkan ana någon härledning av namnet ?
 
M v h
 
Lars-Olov

371
Utan att ha någon åsikt om von Warnstedts forskning eller efterlämnade material, som jag bara ytligt känner till, kan jag göra några reflexioner baserat på erfarenheter av andra, liknande forskargärningar.  
 
Det finns olika inriktningar av personhistorisk forskning - t ex att kartlägga en viss släkt eller vissa personer, att belysa en organisation eller ett historiskt skede. Metoderna varierar därefter. Det finns också forskning som har mera likhet med samlande. Rent praktiskt kan arbetssätt och organisation av materialet variera betydligt - ganska vanligt är nog, att forskaren inte tänkt på att själva råmaterialet skulle publiceras.
 
Kvalitetsmässigt kan det förekomma häpnadsväckande variationer inom den snäva gruppen av akademiska forskare. Jag kan på rak arm erinra mig en som framstående ansedd landsarkivarie, som inte lämnat en enda källhänvisning efter sig. En annan har i en mycket intressant och detaljrik skildring av ett 1600-talsdrama refererat till själva grunden för uppsatsen med orden genom den lyckosamma förekomsten i RA av en handling gällande målet... kan följande historia berättas. Denne författares efterlämnade papper spårades till Vitterhetsakademin, där jag kunde konstatera, att inte en enda anteckning gjorts om den aktuella forskningen och att manuskriptet till uppsatsen saknades.
 
Det kan alltså komma att visa sig, att åratals arbete måste läggas ner på kartongerna för att göra materialet tillgängligt i någon djupare mening.  
 
Allt detta sagt utan minsta aning om hur det förhåller sig i det aktuella fallet, mera som en dämpning av entusiasmen (även min, eftersom jag, tyvärr efter von Warnstedts död, måste ha gått i en del av hans fotspår).

372
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2011
« skrivet: 2011-03-25, 12:55 »
Det kanske blev en obekväm storlek på bilderna, så jag försöker göra dem mindre här:
 

 

373
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2011
« skrivet: 2011-03-25, 12:38 »
Tack för alla ansträngningar - här mina repliker:
 
Jag vet att candaja/kantaja  kan betyda något på finska och kanske har det bidragit till namnet ursprungligen.
 
Att detta ord skulle kunna ha denna betydelse i texten är dock uteslutet av flera skäl. Protokollen är alltid förda på svenska med inslag av latin. Det handlar om tre uppbud av en gårdsandel, så dels är sammanhanget helt klart dels förekommer texten tre gånger med lätt variation av ordalydelsen. Jag bifogar tredje uppbudet och ett utdrag ur registret till den aktuella domboken, så att man kan förvissa sig om att Candajas  inleds med ett C.
 
Värt att notera är att man i Åbo rådhusrätt ofta avhandlade frågor som inbegrep folk och gårdar ute i landet, även utan angivande av socken eller ens län. T ex har jag haft anledning att söka efter en namngiven gård âEURi TavastelandâEUR den låg i Sääksmäki socken !. Man måste ha haft koll på folket i landet på ett sätt som är svårt att föreställa sig idag.
 
Med Boställesregistret  avsåg jag just Generalindexet för bosättningen i Finland. Det är märkligt att det i detta för Åbo inte finns tidigare material och att det i den nämnda årgången inte finns någon innehållsförteckning, som det brukar göra.  
 
Kanske denna utläggning väcker någon ytterligare idé ?

374
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2011
« skrivet: 2011-03-16, 21:51 »
1639 omnämns en gård vid namn Candajas i Åbo rådhusrätt. Var låg den och vad skulle den kunna heta idag - Kantaja ?
 
Har jag rätt uppfattat, att Boställesregistret inte omfattar Åbo ?

375
Turdin / Turdin
« skrivet: 2011-02-19, 18:47 »
Visst har det väl här eller under Trast  funnits en mer omfattande diskussion - vart har detta material tagit vägen i så fall ?

376
05) Metod - Hur gör jag? / Finna kyrkogård
« skrivet: 2011-01-06, 17:44 »
Det ska jag pröva - återkommer !
 
Jag har ju lärt mig att envishet är halva kompetensen vid personforskning.

377
05) Metod - Hur gör jag? / Finna kyrkogård
« skrivet: 2011-01-05, 18:20 »
Jag har nu fått svar från Bureau des Cimetières.
 
Det är ett standardsvar, vari de förklarar varför de inte kan svara på släktforskarfrågor, som skulle kräva tusentals arbetstimmar och helt lasta ner dem och omöjliggöra deras egentliga uppgift som kyrkogårdsförvaltare. Tydligen är de flesta förfrågningar, som de får från hela Frankrike och från hela världen, just sådana som min.  
 
Tyvärr ger de ingen hänvisning utan nämner bara arkiv och släktforskarföreningar. Hur dessa ska kunna hjälpa till, när informationen finns hos just denna organisation, förklaras inte.
 
Har någon en bättre idé ?

378
05) Metod - Hur gör jag? / Finna kyrkogård
« skrivet: 2010-12-17, 22:06 »
Jag hittade en artikel på webben, som upplyste, att man bör skriva till:
 
Bureau des Cimetières
16 rue de Répos
75020 Paris
France
 
vilket jag har gjort med frågor om gravens plats, gravansvarig vid den aktuella tiden, ev andra i graven begravda.
 
Vi får se, vad svaret blir.

379
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2011
« skrivet: 2010-11-25, 01:39 »
Jag har nu sett att artiklarna omfattar rådhusrätten t o m mars 1647, därutöver kemnärsrätten t o m mars 1661.
 
Jag har också upptäckt, att det i årgång 76 måste finnas ytterligare en artikel, omfattande notiserna 694-736 (76:2,3,4 finns ej på webben i Genos' årgångsförteckning).
 
En märklighet (som jag hoppas inte ska tillskrivas min sömnighet) har jag noterat - det verkar finnas upprepningar i artiklarna. Eftersom jag inte kan finska, vet jag inte om något skäl till detta anges. 75:1 s39-45 verkar upprepa 74:1 s44-48 och 79:3 s149-150 verkar upprepa en del av 79:1 s38-39.

380
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2011
« skrivet: 2010-11-24, 14:29 »
Jag vet ju inte, vilken hans ambition har varit. Han har hunnit till mars 1647. Jag skulle nog förvänta mig att han fortsätter t o m 1650, som ligger på samma mikrofilm, och kanske 1651, varefter det verkar följa en lucka.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2010-11-24 14:31)

381
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2011
« skrivet: 2010-11-24, 14:14 »
Jag hittade faktiskt denna ytterligare artikel. Jag har alltså redan en kopia. Min mejladress når man f ö genom forskarkatalogen, som jag länkar till från profilsidan. Tack för erbjudandet ändå !
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2010-11-24 14:24)

382
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2011
« skrivet: 2010-11-24, 11:00 »
Jättebra ! Jag ska precis åka till Riksarkivet, så då kan jag kopiera klart.

383
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2010
« skrivet: 2010-11-24, 00:36 »
Av Toropainens utmärkta genomgång av Åbo rådhusrättsprotokoll har några artiklar citerats här ovn. På GENOS' hemsida finns ett  årgångsregister, som dock saknar årgångarna 77, 78, 79, 80, 81 (2006-2010).
 
De artiklar som jag hittat och ev inte hittat är alltså:  
73:2 s. 102-103
73:3 s. 146-157
73:4 s. 215-221
74:1 s. 44-48
74:2 s. 106-109
74:3 s. 169-175
75:1 s. 39-45
75:3 s. 157-159
76:1 s. 37
77:1, 2, 3, 4 ?
78:1, 2, 3, 4 ?
79:1, 2, 3, 4 ?
80:1, 2, 3 ?  
80:4 s. 152-153
81:1, 2, 3, 4 ?
Var kan jag hitta resten utan att behöva beställa fram alla nummer ?

384
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2010
« skrivet: 2010-11-23, 20:46 »
Min fråga var onödig, men det var bra, att jag ställde den, för dina refererade artiklar är mycket värdefulla. På svenska RA, där jag ofta är, har man en komplett samling GENOS, så nu har jag kopierat dessa artiklar. Finskan får man kämpa med - synd att Google är så usel på just finska.  
 
På hyllan i forskarsalen i RA står ju en fullständig beståndsöversikt för finska Riksarkivet, varav i en särskild del en förteckning över alla mikrofilmer. Så nu har jag beställt fjärrlån av två filmer, som täcker mitt tidsspann.
 
Om något av detta är scannat och utlagt på webben, lär ju stå i VAKKA, men jag har svårt att hitta rätt i den databasen. Jag ska försöka igen med de rätta nyckelorden från förteckningarna ovan.
 
Carpelan, Tor: Åbo i genealogiskt hänseende på 1600- och början av 1700-talet finns på Kungliga Biblioteket.
 
Eventuell kontakt med Toropainen väntar jag med tills jag har någon kvalificerad fråga efter att ha läst domboksprotokoll.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2010-11-23 20:48)

385
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2010
« skrivet: 2010-11-22, 12:57 »
Jag undrar om någon vet, på vilka mikrofilmer Åbo rådhusrätts protokoll för 1637-1644 ligger.
 
Jag undrar också, om dessa kan tänkas ligga inscannade på webben och i så fall vilken webbadress de i så fall har.

386
05) Metod - Hur gör jag? / Finna kyrkogård
« skrivet: 2010-10-16, 18:09 »
Jag skulle vilja söka efter graven till en person avliden 1819 i Montmartre. Jag har fullständigt namn och dödsdatum. På vilken kyrkogård skulle den kunna finnas? Finns det någon institution att skriva till ?

387
Hageltorn / Hageltorn
« skrivet: 2010-09-26, 21:50 »
Som du ser i artikelrubriken.

388
Ferner / Ferner
« skrivet: 2010-09-25, 21:33 »
Du känner förstås till
 
Söderhielm, Sixten : Ätten Söderhielm
 
Jag forskar inte på vare sig Söderhielm eller Ferner, men häradshövdingen har en intressant relation till min huvudperson - därav intresset för nämnda verk. Jag såg just, att bland källhänvisningarna på sid 81 finns en referens till Kammararkivets kautionssamling beträffande någon Ferner:
 
”Kammararkivet, Kammarkollegium: Kautionsakter 1659 vol 3 fol 39 (Ferner)”
 
Detta torde enligt mina egna erfarenheter vara volymen
 
JIIIa:8 bunt 1 Kautioner 1659-1660. Den finns på Riksarkivet.  
 
Eftersom jag gjort detta fynd slumpvis och det inte finns någon not kopplad till den här uppgiften, har jag ju ingen aning om vad den avses styrka. Den skulle ju kunna gälla fadern till din Catharina. I så fall får du veta hans ämbete vid den tidpunkten och kan i bästa fall utforska hans familj. Dottern torde ha bott hemma 1659, så det kanske går att styrka ursprunget. Jag har förstått av boken att hennes giftermål finns dokumenterat, därmed kanske hennes dåvarande bostadsort. Catharina och Lars kanske var ungdomsvänner i Strängnäs ?
 
Jag skulle bedöma detta som en hypotes värd lite arbete. Om det visar sig vara rätt man, kan vidare forskning i Kammarkollegiets protokoll och skrivelser ge mera upplysningar om Ferner. Med osedvanlig tur förekommer Catharinas farfar eller annan släkting som löftesman på akten.

389
Hageltorn / Hageltorn
« skrivet: 2010-09-20, 22:41 »
I Svensk Genealogisk Tidskrift 2009:2 (utkom i augusti 2010), sid 90-94, har jag skrivit en liten artikel:  
Rättelse till Szabad & Elgenstierna (2008): Adliga ätten 777 von Hagendorn,  
vari uppgiften, att de gotländska ämbetsmännen Israel och Johan Hagentorn skulle vara söner till Elias von Hagendorn, visas vara felaktig. Artikeln kan kanske intressera någon här.

390
Vet någon var Husby Onsala ligger (angivet som inflyttningsort i HFL) ?
 
Jag tror att jag hittat det i Uppland. Det fanns förr en socken Odensala, som slogs ihop med Husby-Ärlinghundra.  
 
(Meddelandet ändrat av loe 2010-08-27 23:35)

391
Efterlysningar / Hagenbäck i Borgå_
« skrivet: 2010-05-25, 21:35 »
På 1600-talet levde i Borgå borgaren Israel Nilsson Hagenbäck. Känner någon till hans ungefärliga födelseår/dödsår ? Hans verksamhet ?
 
Hans far hette Nils Israelsson  (Hagenbäck  ?). Vet man vem som var dennes far ?

392
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-26
« skrivet: 2010-04-03, 23:21 »
Jag har nu hittat en som det verkar gedigen informationskälla:
 
http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/mini1s.html
 
Det verkar vara rätt ingång för normal släktforskning.
 
På webben kan man t ex i Wikipedia läsa om landskap och om Tavastland.  
 
Där kan man se att Tavastland omfattade en mindre del av Pirkanmaa, men exakt vilka av de 59 församlingarna, som ingått i Tavastland framgår inte och en socken kan ju ta några timmar att gå igenom i Boställesregistret, så jag skulle vilja dra en tydlig gräns - bortåt 70 socknar är en rätt tuff uppgift ändå.

393
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-26
« skrivet: 2010-04-02, 21:47 »
Hur bär man sig åt för att identifiera de socknar som ingår i ett gammalt landskap, för att kunna använda Boställeregistret att leta i ? Jag har en 1600-talsuppgift om Tavastland. Jag har tagit reda på att det var ett stort landskap, som motsvarar hela eller delar av 5 moderna landskap. Om man tittar på dessa fem landskap, så hittar man kommuner, dvs de gamla socknarna går inte att urskilja utan ett omfattande arbete. Finns det inget enklare sätt ?

394
Källor och arkiv / Kyrkoherdeämbeten
« skrivet: 2010-04-01, 17:37 »
Finska RA tillhandahåller ju en digitaliserad version av avskrifter av mantalslängder och jordeböcker, gjorda av en viss Hjalmar Finne.
 
Det är inte händelsevis så att någon transkriberat denna källa till sökbar form ?
 
Jag har som ingång hade gård i Tavastland 1640 och namn. Det är naturligtvis fullt möjligt att bläddra igenom alla sidor för alla socknar i vad som då kallades Tavastland, men jag kan tänka mig att det handlar om 3000-5000 sidor.
 
Om någon med erfarenhet anser, att jag överdriver, skulle jag uppskatta att få veta vilka socknar jag ska prioritera. Kan förresten någon förklara, varför det tycks finnas överlappande längder, t ex 1629-1639 OCH 1634-1653 (eller liknande) ?

395
Hök / Höök / Äldre inlägg (arkiv) till 27 mars, 2013
« skrivet: 2010-03-21, 21:11 »
Jag forskar ju inte om Höök, men det går inte att undvika dessa ämbetsmän, om man, som jag, frekventerar Kammararkivet. Här några fynd, som kan intressera någon.
 
Riksarkivet, Kammarkollegiet. JIIIa:4 Kautioner 1635-1640/1637:
 
Fullmakt den 28 juni 1637 för Lars Andersson Höök  att vara befallningsman över Norunda och Rassbo härader, därutöver uppbära ovissa persedlar i Örbyhus län. Kaveras av Peder Erichsson, Berge Pedersson, Anders Larsson  och (ytterligare en) Anders Larsson  (otydligt), samtliga utan sigill.
 
Riksarkivet, Kammarkollegiet. AIa:5 Protokoll 1643:
 
p302 Junius 26 f.m. Fogden Lars Andersson Höök  anges av kammarfiskalen Johan Westius  för att ha försökt muta denne till att överse med oriktigheter i handeln med framlidne proviantmästaren Hindrich Olofsson. Beslutas sända efter och tilltala fogden.  
 
pp302-304 Junius 26 e.m. Lars Andersson Höök påstås ha företett kvittenser från  framlidne proviantmästaren utan motsvarighet i utförda leveranser. Han anklagas för att ha bedragit Cronan och pressas på besked. Han anklagas slutligen för att ha förfalskat kvitton och rådet spelar ut sitt trumfkort, ett brev från Höök till proviantmästaren, vari brottet anstiftas. Höök har svårt att minnas och försöker komplicera frågeställningen, genom att dra in ytterligare parter. Höök får avträda för mötets överläggning. Till slut kommer resolutionen - fogden skall förvaras i Wachtmestare Cammaren att ”skaffa sina skäl tillhopa”, vidare skall en viss Hans Påhl, som Höök dragit in i sin förklaring, inkallas. Vaktmästarkammaren (högvaktens arrest ?) var det första steget i behandlingen av styvnackade ämbetsmän, nästa steg var den s k Smedgården - vad man kunde göra i smedgården för att öka talförheten får vi fantisera om...
 
p306 Junius 27 f.m. Lars Andersson Hööks  vittne Hans Påhl  förhörs. Han har inga som helst giltiga papper på någon leverans och han anklagas för förfalskning.
 
Lars Andersson Höök  inkallas därefter och förmanas att säga sanningen. Han erkänner nu en del av transaktionen, men påstår att han hade tänkt leverera senare, men inte lyckats få ihop tillräckligt med spannmål. Rådet fastslår, att skulden till kronan skall bestå, men kan i övrigt inte komma till resolution denna gång. Man får anta, att Höök släpptes med en fordran och ett hot hängande över sig.

396
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-26
« skrivet: 2010-03-08, 20:52 »
Leif.
 
Jag kan formulera min frågeställning, så kanske du med din erfarenhet kan leda mig åt rätt håll.
 
Jag söker ursprunget till en farbror, som var regementsskrivare i Nylands V regemente 1638-1642. I räkenskaperna för regementen framgår inte varifrån han kom, där står bara vilka bönder i olika socknar i olika län som bidrog till hans lön. Jag vet inte om en regementsskrivare på den tiden hade boställe. I räkenskaperna finns en komplett s k jordebok utan hans eventuella boställe, så det lär vara svårt att hitta ett sådant. Men han borde ju ha bott någonstans i de län, som avlönade honom, kanske troligast i de socknar där hans bönder bodde. Ett orosmoment är att regementet låg i garnison i Riga under hela hans tid i regementet, så man kan väl anta, att officerare och deras vederlikar bodde på stan där, med familj i förekommande fall.  
 
Jag drar mig inte för arbete, så jag kan tänka mig att dra igenom det nämnda registret. Om han hade en fastighet, antar jag att han finns omnämnd. I så fall kan jag gå till länsräkenskaperna och verifiera. När bostadsorten väl är fastställd finns en naturlig startpunkt för domboksläsandet (och i osannolika fall kyrkboksläsandet).
 
Man kan ju inte utesluta, att han härstammade från en stad. Då är frågan om städernas befolkning finns med i nämnda register eller vad man annars ska ta sig för, om han saknas i registret.
 
Till slut vet jag ju ingenting om hans ålder eller familjesituation. Han kan ju ha bott hos föräldrarna, som jag inte vet namnet på ! Jag vet faderns förnamn förstås och initialen i efternamnet.  
 
Varje uppslag eller påpekande av luckor i resonemanget värdesätts !

397
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-26
« skrivet: 2010-03-07, 20:56 »
Jag hittade följande på Finska Riksarkivets sajt,  
Generalregistret över bosättningen i Finland:
http://www.narc.fi/Arkistolaitos/SAY/
 
Det är fotograferade avskrifter av mantalslängder m fl källor till att utgöra vad som ser ut som ägarlängder för alla (?!) boställen i Finland från tidigt 1600-tal och framåt. Själva uppgifterna är på svenska, men vägen dit kräver en del gissande på finska rubriker. (Nu, när jag kollade, var länkarna brutna av någon anledning, men häromdagen botaniserade jag i några socknar). Har någon mer erfarenhet av detta, synbarligen fantastiska hjälpmedel ? Är det så fantastiskt som det verkar eller har det allvarliga begränsningar ?
 
Efter lite joxande hittade jag tillbaka till den väg jag använde senast:
http://digi.narc.fi/digi/index.ka?lang=sv_SE/
 
Klicka på [color=0000ff]Söktjänst[/color]
 
(Meddelandet ändrat av loe 2010-03-07 21:19)

398
Hök / Höök / Äldre inlägg (arkiv) till 27 mars, 2013
« skrivet: 2010-03-05, 23:15 »
Mycket tyder på att Lars Andersson Höök d ä dog 1661-1662. Tyvärr saknas såväl renoverade domböcker som originaldomböcker för denna tid, då en för oss forskare intressant arvstvist kan ha ägt rum. Någon bouppteckning finns inte heller bevarad. Själva dödsfallet kollade jag idag i Kyrkans räkenskaper  
Vendel LIa:1 ...pro Anno 1661 1 Maij [- 1 Maij 1662]:  
Testamente
Effter Befallningzmannen Sahl: Lars Anderßon Höök i Bergby en Lius Crona i Körkian.
 
Det finns ett gammalt genealogiskt verk, Gefle och dess Slägter av Eric Sehlberg, som förvaras i Gävle stadsbibliotek och dessutom finns mikrofilmat och överfört på microfiche. Jag tittade idag i detta efter andra namn, men kastade också ett öga på Höök, som han har ett avsnitt om i Vol I pp124-125. Jag tycker att det ser tunt ut och rent allmänt är han inte mycket för källhänvisningar. Om denna källa är allmängods för Höökforskare kan ni väl säga till, annars ska jag titta om något värdefullt verkar finnas där.
 
Jag är lite nyfiken på domaren Mårten Persson i Vendel i början av 1600-talet - är det någon som känner till hans ättlingar och eventuella samröre med Höök-släkten ?

399
Kommissarie uppfattar jag som en tillfällig befattning i ett speciellt uppdrag. Det var vanligt att man i kollegierna utsåg någon att ta itu med en speciell fråga, t ex åka till Finland och rycka upp förvaltningen. Jag har för mig att jag på RA sett en förteckning över just kommissioner. Det kan ju finnas något motsvarande på KrA. Jag har ingen egen erfarenhet av några kommissarier. Bokhållare kunde man vara i en massa olika miljöer, där pengar hanterades. Landshövdingen hade bokhållare, Krigskollegiet hade bokhållare, men även större gods hade bokhållare.  
 
Jag tror att en typisk uppgift för just en krigskommissarie var rekrytering. I krigskollegiet fanns det krigskommissarier. Det var ju en omfattande aktivitet, som krävde ett kontor, speciellt i krig med omsättning på personalen. Det är väl sannolikt, att han i en sådan befattning åtminstone hade korrespondens med Krigskollegiet. Jag ska tillägga, att det finns en lappkatalog med namn på adressater i KK:s registratur. Där kan man få en ingång på Ljungqvist.
 
Jag vet inte hur sannolikt det är att en mönsterskrivare direkt blir krigskommissarie. Det låter väl osannolikt, men det kan ju ha gått en tid. Jag har noterat, att präster var helt ovetande om titlar och använde gamla titlar i all evighet. Om prästen tyckte, att mönsterskrivare  lät fint, så körde han med det långt efter det att personen tagit ett eller flera kliv i karriären.
 
Utöver Klebergs bok finns väl en samling om Krigskollegiets tjänstemän. Konstigt att Kleberg skulle ha missat någon, men det finns alltid fel i alla böcker ! Det kan inte vara så att han står under sitt patronymikon ? Det kan ju också vara värt att titta under Ljungqvist  i Biographica.
 
Någon på KrA borde kunna rikta ljuset åt rätt håll, när det gäller en typisk krigskommissarie. Skriv ett brev, så får du ett genomtänkt svar.

400
Källor och arkiv / Krigsarkivet
« skrivet: 2010-03-02, 19:51 »
Jag skrev spontant en liten uppsats i angränsande ämne under Släkter/Ljungqvist  (av alla ställen):
 
 
 
(Meddelandet ändrat av loe 2010-03-02 19:52)

401
Jag kan ju fortsätta, att meddela saker, som alla redan vet. Jag håller på med en mönster- och regementsskrivare och har kunnat glädja mig åt ett rikt material - då var detta ändå 1630-tal.
 
Förutom rullor finns inte så sällan följande material av intresse, att utforska:
- Krigskollegiets in- och utgående korrespondens. I denna hittade jag fullmakt för min man och ett respass, liksom instruktion för arbetsuppgiften. Det finns ett omfattande register till denna korrespondens, som en arkivarie Kr?ger gjort för länge sedan. Där kan  ju finnas biografiskt material också. Utgående skrivelser (registratur) finns på mikrokort.
- Krigskollegiets protokoll. Detta är intressant läsning, som ger närvarokänsla, men långt ifrån alla ärenden tas i plenum - rutinärenden handhas på expeditionen. Men det kan finnas journaler och diarier. Protokollen är lite krävande att läsa, för de är förda av sekreteraren i reell tid, dvs mycket moderna i stilen.
- Regementsräkenskaper. Åtminstone de fasta regementena finns med där (de värvade regementena, speciellt på 1600-talet, är överkurs, som jag inte ska utveckla här). Typiskt skickade en provincialskrivare in en bok varje år, byggd på regementsskrivarnas redovisningar. I denna kan det finnas en detaljerad jordebok, så hela finansieringen av verksamheten framgår.
- Fullmakter  bildar en egen samling. Den är långt ifrån heltäckande, men lättsökt. Den finns också på mikrokort.
- I länsräkenskaperna  kan det finnas mycket material gällande regementena, speciellt om det varit krig och regementen haft vinterviste eller durchtåg och ätit landshövdingen ur boet.
- I domböckerna  förekommer ofta resultat av regementenas framfart i form av ökad, oplanerad reproduktion och tvister
- I RA finns en s k Militariasamling, där mycket kan finnas. T ex finns avdelningar gällande regementschefer, meritförteckningar, fullmakter och avsked.
- I RA, i Kammararkivet finns s k likvidationer, som ofta rör officerare (ofta släpade betalningen efter i kanske 20-30 år, så det kunde bli tjocka akter för att utreda vad den klagande egentligen skulle ha i betalt). Det finns en lappkatalog till likvidationerna, förutom omfattande register.
- I Kammarkollegiets skrivelser och protokoll  avhandlas väldigt många egendomstransaktioner, ofta gällande adeln, men inte minst officerare förekommer här. Detta är välorganiserat och förhållandevis lättläst material men det är enormt (bara utgående skrivelser kan vara ca 4000 sidor per år).
 
Ja, det var vad jag erinrar mig just nu. Det finns ytterligare material i speciella fall.

402
Jaha, vad bra då. Jag tänker ofta det här skulle säkert intressera den och den  och ibland slår jag bort tanken äsch, det vet de säkert redan.
 
Jag ska fundera på förslaget om Calm, vill rota lite mer först i ett färskt spår. Den jag söker skulle ha varit född på 1500-talet.
 
Åter till bouppteckningen. Denna Biographica-samling är ju högst anmärkningsvärd. Egentligen är det upprörande, att den skapats av klåfingriga arkivarier, som slitit intressanta dokument ur sitt sammanhang. Samtidigt är det som en sådan där kartong med diverse på loppis. Jag har gjort flera helt avgörande fynd där, i ett fall placerat under fel namn, vilket försenade mig med ett par år. Problemet är att man ofta inte vet det ursprungliga sammanhanget och ofta har datum gått förlorat, genom att själva handlingen antingen varit en bilaga eller överlämnats av en supplikand. Jag hajade ju till när jag såg t o m en stor bouppteckning i denna miljö - någon måste ha tyckt att den var maffig och lagt den i kartongen.

403
Jag kanske inte har något att tillföra, men det råkar vara så, att jag idag på RA i Biographica-samlingen hittade en omfattande bouppteckning med arvskifte i volymen C1 under Calm [kort 4/8 om man använder mikrokorten]. Jag är intresserad av namnet Calm, så jag fastnade för dokumentet, som dock är alldeles för nytt (!) för mina frågeställningar. Så, jag noterade inte ens, vem som var den avlidne, men i volymen hänförs dokumentet till Sigrid Gabrielsdotter Calm. Boet var mycket rikt, med en omslutning om ca 20000 dlr, varav ca 12000 för en egendom, som jag nästan tror hette just Hälleby. Jag hann se att det fanns många guld- och silverföremål, varav flera med inskriptioner, samt en lång lista på skuldförbindelser. Jag tror bestämt, att arvingarna fanns med.  
 
Som sagt - take it or leave it !
 
(Meddelandet ändrat av loe 2010-03-01 22:26)

404
Källor och arkiv / Minnesanteckningar från löjtnant 1721
« skrivet: 2010-02-27, 00:09 »
Jag har i ett annat sammanhang hittat en officers dagbok. Den låg i KrA under Enskilda arkiv/[officerens namn].
 
(Meddelandet ändrat av loe 2010-02-27 00:10)

405
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-26
« skrivet: 2010-02-25, 21:49 »
Hur kan man rent praktiskt komma åt mantalslängder och annat material ?

406
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-26
« skrivet: 2010-02-25, 19:13 »
Tack för alla goda råd, som pekar åt samma håll !

407
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-26
« skrivet: 2010-02-24, 00:17 »
I en jordebok för Nylands regemente på 1600-talet hittar jag några gårdar och socknar, som jag inte kan lokalisera (den gamla stavningen):
 
Särmecki Häradt och Sari socken: Haakalaz, Anulla.
 
Perno socken: Hudas.

408
Skrivare / Provinsialskrivare
« skrivet: 2010-02-23, 22:05 »
Den som jag just stött på hade hand om räkenskaperna för flera regementen i ett eller flera län. Han tog som sådan emot rullor mm från regementsskrivare. Om det är en sådan, som du stött på, så kan du hitta mycket information i KrA. T ex i Krigskollegiets kanslis korrespondens, i dess regementsräkenskaper (t ex inlevererade min provinsialskrivare jordeböcker för regementena i Tavastehus och Nylands län). F ö tycker jag mig ha sett en utförligare diskussion av just Steuchius någonstans på Forumet.

409
03) Släktnamn / Filion
« skrivet: 2010-02-22, 19:20 »
Fredric Bedoire: Hugenotternas Värld, från religionskrigens Frankrike till Skeppsbroadelns Stockholm. (Albert Bonniers Förlag 2009. ISBN 978-91-0-011536-4).

410
Titlar och befattningar / Regementsskrivare
« skrivet: 2010-02-20, 17:00 »
Vad betyder förresten civil tjänsteman ? Han hade förstås ingen stridande roll, men var han verkligen civilanställd ? Det verkar ju f ö som att han avlönas av krigsstaten. Gick han rentav omkring i civila kläder ? Vad kan det betyda för rekryteringsvägen - var han en långväga, skrivkunnig, soldat eller mera troligt en direktrekryterad präst- eller ämbetsmannason ? Regementsskrivartjänsten torde väl då vara slutposten  i karriären på regementet, därefter kunde allehanda ämbetsmannatjänster följa.
 
(Meddelandet ändrat av loe 2010-02-20 17:02)

411
Titlar och befattningar / Regementsskrivare
« skrivet: 2010-02-20, 15:43 »
Tack för alla bidrag ! Jag tog väl en genväg (!) via Forumet för att snabba på min forskning.  
 
Lite vidskeplig är jag nog, så jag ska inte nämna personens namn (alldagligt), för jag är inte ens säker på att det är rätt person.
 
Det gäller Nylands infanteriregemente. Turligt nog har det 2006 utkommit en bok om detta, så jag har fått en bra start. Dock är denna skildring mycket fylligare fr o m indelningsverkets tid, med kompletta listor på boställen mm. Men indelningen byggde väl på traditionella förhållanden, så man kanske kan få uppslag om gamla boställen i listorna.  
 
Jag har skummat igenom Krigskollegiets korrespondens (det finns ett fantastiskt, gammalt register till både registratur och brevböcker, med sammanfattningar av skribent och ämne). Där förekommer det påstötningar till regementsskrivare, att inkomma med regementets räkenskaper, med jordebok. Jag har också sett tecken på att de höll i avlönandet, åtminstone av officerare. Detta är goda nyheter, eftersom avlönandet på den tiden var så krångligt och ofta in natura och genom anvisning. Detta betyder mycket smaröre med landshövding och andra befattningshavare, men också med handelsmän osv. Tvister var ju en del av vardagen, till lycka för oss forskare. I mitt fall var det en stor arvstvist, som bl a upptog en trettioårig fordran i en löneutbetalning, som förmedlats av just regementsskrivaren, vars kvittens blev ett bevis. Flera av aktörerna var ju då avlidna, så en hel massa andrahandsfigurer dyker upp på scenen.
 
Det visade sig finnas en hel del rullor från regementets tidiga historia (bildat 1626) och där kunde jag se att regementsskrivaren varit mönsterskrivare tidigare - det ser ut som att han och ytterligare en mönsterskrivare delade på kompanierna, åtminstone hade han flera kompanier.
 
En årssammanställning har skrivits under av regementsskrivaren, men under denne har ytterligare en i staben skrivit under. Dennes titel är nästan oläslig, men den ser ut som Retegångswebel och ....skrivare. I korrespondensen förekommer denne person som proviantskrivare  och generalskrivare. Dessa titlar passar dock inte in på texten i rullan.
 
Årssammanställningen är f ö upprättad i Riga av regementsskrivaren, som dessutom markerats närvarande i tabellen under hela året. Av historieboken framgår att en stor del av regementet låg i garnison i Riga under flera år, så åtminstone i sådana fall var regementsskrivaren med i fält. Frågan är, hur man skötte de olika regementsdelarna, som kunde vara förlagda på olika orter. Det fanns nog ett sinnrikt system av ställföreträdare och assistenter.
 
Så långt efter några timmar på KrA - det finns nog mycket att gräva i där, på RA och senare på finska RA.
 
Jag kan tillägga följande från gamla ”Ugglan”:
 
Regementsskrifvare. Krigsv., kallades en vid
hvarje svenskt regemente eller motsvarande enhet
alltsedan regementsindelningens införande anställd
civil tjänsteman, som omhänderhade de ekonomiska
göromålen inom regementet, såsom vakans-och andra
afgifters uppbärande, lönernas uträknande vid
de indelta regementena, aflönings utbetalande och
redovisningars uppgörande.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av loe 2010-02-20 16:14)

412
Titlar och befattningar / Regementsskrivare
« skrivet: 2010-02-18, 23:22 »
Hans Högmans sidor är informativa och trevliga, men det finns inte så mycket om början av 1600-talet. Det verkar ändå rimligt att anta, att regementsskrivaren hade hand om ekonomi och administration på regementsnivå. Det får väl ses som en civilmilitär befattning på officersnivå. Men, hur rekryterades en regementsskrivare ? Man kunde väl inte skriva ut en sådan ? Och hur skedde avlönandet - med boställe och/eller kontant och/eller naturaersättning ? Vem tillsatte en regementsskrivare ? Fanns det en karriärväg till resp från en sådan befattning ? Var regementsskrivaren med i fält eller satt han på kontoret i regementsorten?

413
Hök / Höök / Äldre inlägg (arkiv) till 27 mars, 2013
« skrivet: 2010-02-18, 21:32 »
Följande tillfällighetsfynd gjort av en icke Höökforskare kan kanske vara till nytta och upplysning för någon:
 
I Kammarkollegiets kansli EIIa:188 Skrivelser från länen 1668, delen som omfattar Västernorrland, sid 157v, skriver landshövdingen Carl Sparre i slutet av året (glömde att notera datum (om det nu fanns)) och rekommenderar, dels att Ångermanland p g a sin storlek delas i två befallningsmannaskap, dels att Johan Persson Höök ska få tillträda som befallningsman tillsammans med den som nu har hela länet, Knuth Ingellsson. Johan Persson Höök är landsskrivare i Ångermanland och har i 20 års tid haft såväl civila som militära tjänster i staten. Om detta föll i god jord, så följde säkert flera varv med fullmakt, korrespondens och protokoll (delningen av ett län var säkert ett ärende för kammaren).

414
Titlar och befattningar / Regementsskrivare
« skrivet: 2010-02-17, 11:56 »
Jag har en regementsskrivare 1639. Jag undrar vilken position och uppgift han hade. Fanns det även mönsterskrivare vid samma regemente ? Finns regementsskrivaren med i mönsterullor ? Är det troligt att han avlönades med ett boställe ?

415
Stockman / Äldre inlägg (arkiv) till 07 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-15, 23:15 »
Har någon stött på en Frantz Stockman, död omkring 1667 ? Han torde ha varit välbeställd för jag har hittat en akt gällande en tvist med dödsboet.
 
Arvingarna företräds av en Berent Lydeking.

416
Byggnader och miljöer / Var i Björkvik ?
« skrivet: 2010-02-14, 20:55 »
Jag ser nu att Tommy meddelar att boken Svenska gods och gårdar del XIII utkom 1938. Jag hade uppskattat att mitt foto var taget sommaren 1939 (möjligen sommaren 1938), så det är inte konstigt om varenda trädtopp är sig lik.

417
Byggnader och miljöer / Var i Björkvik ?
« skrivet: 2010-02-14, 20:49 »
Med Jennikas tillåtelse lägger jag ut en kraftigt komprimerad kopia av hennes högupplösta färgfoto, så att alla intresserade åtminstone kan föreställa sig att detta var mitt i prick.
 

418
Byggnader och miljöer / Var i Björkvik ?
« skrivet: 2010-02-14, 20:19 »
Vad duktiga ni är, och snabba !
 
Tack Jennika för nytaget foto ! På detta kan jag zooma in på detaljer, som även framgår av ett annat foto, t ex utsmyckningar kring verandan. Huset är mycket väl bevarat.
 
Jag har kollat på flera foton i albumet och i min databas i DISGEN.  
 
Klas Henning Eriksson  var bror till min farfar, som var född 1858.
Erik Johan Jonsson  och Anna Sofia Jansdotter  var min fars farfar och farmor.  
 
De yngre männen på fotot, Karl Edvin, född ca 1907, och Erik, född ca 1912, var alltså min fars kusiner. Mycket riktigt står det under ett foto i albumet att detta var just hans ”kusiner i Björkvik” ! Att jag inte kunde identifiera dem själv, baserat på åldrar mm, beror bl a på att jag inte följt alla sidospår så långt i tiden. Klas Henning Eriksson flyttade 1903 från St Malm till Bettna, varefter jag slutat att följa honom för att i stället hoppa direkt på dennes barn, som alltså är mina sysslingar. Jag spårade nämligen alla mina sysslingar på 1990-talet för att intervjua dem.
 
Den äldre av sönerna, som jag bedömer vara den längre av de två (stödd av ytterligare foton), Karl Edvin, besökte jag enligt mina anteckningar 1992 på Furuliden i Katrineholm. Då visste jag inte om att fotona fanns och berörde honom.  
 
Mycket lyckat !

419
Byggnader och miljöer / Var i Björkvik ?
« skrivet: 2010-02-11, 22:43 »
Känner någon till, vilken gård detta är ? Fotot taget ca 1939 i Björkvik.  
 
Vilka är människorna, förmodligen två bröder och fadern (utom fokus) ?
 

420
Sundsvall / Äldre inlägg (arkiv) till 27 februari, 2010
« skrivet: 2010-01-24, 23:41 »
Har någon några uppgifter om en Johan Hagtorn, första make till Maria Höök, senare gift med borgmästaren i Sundsvall, Johan Alander död 1678 ? Hagtorn bodde åtminstone 1657 och några år däromkring i Vendel i Uppland. Han var mantalskommissarie.

421
Söderhamn / Äldre inlägg (arkiv) till 22 november, 2010
« skrivet: 2010-01-24, 23:03 »
Har någon stött på en Johan Hagtorn på 1600-talet ? Han var ämbetsman av något slag, hade varit mantalskommissarie i Uppland.

422
03) Släktnamn / Lefèvre de la Hautepie
« skrivet: 2010-01-08, 23:04 »
Bra Per ! Du har väsentligt bidragit till tydningen. När jag nu ser dina tolkningar, tycker jag ibland, att det är konstigt, att jag inte själv sett dem ! Detta är en illustration till två förhållanden. Man kan vara kapabel att med relativ lätthet läsa 1600-talsskrift på sitt modersmål (som jag tycker att jag är), men ha stora svårigheter med 1800-talsskrift på främmande språk, om man inte har mycket gedigna kunskaper i detta - man är helt enkelt starkt beroende av semantiska associationer. Vidare är det ju så att fyra ögon ser mer än två, ja kanske mera än två plus två !
 
Det börjar också framstå som ett trist faktum att dödsorsak eller omständigheter kring personens död inte framgår, vilket jag tycker är märkligt i en i övrigt så detaljerad attest. Jag ska skriva och fråga arkivet, om det kan finnas något mera. Nu till några frågor och kommentarer.
 
défunts  som alternativ till dessous  låter ju fullt rimligt, men jag tycker att det är lite för många staplar i originalet.
 
de l'ordre Militaire de St Louis  läste jag som en bestämning till förbandet, men det är ju ytterligare ett attribut till personen. Jag vet nämligen från andra källor att han fått just St Louis-ordern !
 
Herr Limoge  lämnar några bokstäver obeaktade. Kan han ha hetat Limogade  eller Lemogade  ?
 
employé à l'octroi  passar ju väldigt bra, när man tänker på systemet av stadsportar i dåtidens Paris. Vid den benämnd barrière de Clichy ägde för övrigt ett avgörande slag rum 1814, när ryssarna tryckte på med 800000 soldater och fransmännen med 70000 höll stånd.
 
Som alternativ till l'article kom jag nu på l'arrété, som skulle kunna betyda fastställa[nde], lite gammaldags stavat. Vad tycks ?
 
adjoint  ser jag inte, att det står, men inte heller vad det skulle syfta på.
 
par le soin  tycker jag innehåller fler tecken än som originalet erbjuder. Vad skulle soin  betyda i sammanhanget ?  
 
Vad skulle régistre de haupae  betyda ? Jag tycker att registre d'etranger  skulle passa bra, för mannen var ju sedan ca 25 år tillbaka utvandrad och hade i många år bott i Sverige med svensk familj.
 
Jag misstänker att resten av det otydda är olika administrativa hänsyftningar. Det är konstigt  att ingenting avslöjas om mannens öde. Rykten på 1800-talet och i familjen  traderade historier talar om en våldsam död, vilket mot hans bakgrund inte skulle vara förvånande (han stod kungafamiljen nära och hade deltagit i förberedelserna till kontrarevolution mot Naploleon och var vid denna tid i färd med att försöka återta konfiskerade egendomar).

423
03) Släktnamn / Lefèvre de la Hautepie
« skrivet: 2010-01-05, 23:09 »
Har någon haft tillfälle att titta på ovanstående, utan att se något annat än jag ?

424
03) Släktnamn / Lefèvre de la Hautepie
« skrivet: 2009-12-16, 00:36 »
Jag har nu fått kopian av en acte de décès från 1819, gällande min huvudperson, i Les Archives de Paris. Närmare bestämt är det ett utdrag ur denna, gjort mer än femtio år efter dess tillkomst, av en kommission, som arbetade med resterna efter bränderna 1871.  
 
Den visar sig vara svårtolkad och jag skulle uppskatta om någon kunde komplettera min transkription.
 
Att lägga upp en kopia av akten med den här i forumet tillåtna upplösningen vore meningslöst, så jag har tillfälligt gjort ett foto, också innehållande min tolkning, tillgängligt lite provisoriskt - hoppas det lyckas någon att läsa det:
 
http://web.comhem.se/larsolov/Hobbies/Hautepie_dodsattest_transkrib.jpg

425
03) Släktnamn / Lefèvre de la Hautepie
« skrivet: 2009-11-19, 21:42 »
Ja, jag har sett det (men texten lite avklippt, eftersom jag inte är medlem i Guldklubben). Tack ! Det är sannolikt en sonson till den person som jag är mest intresserad av. Den här omnämnde tycks ju vara adlig. Min huvudperson skulle enligt flera uppgifter också vara adlig, men har inte kunnat återfinnas i de vanligaste uppslagsverken om fransk adel.
 
Jag har nu gjort ett stort fynd, nämligen en 3-sidig acte de décès från 1819, gällande min huvudperson, i Les Archives de Paris. Det var ju dubbelt tursamt, för enligt uppgift skulle 2/3 av detta material vara brunnet. Om dokumentet lever upp till vad det låter som, kan ett dödsfall omgärdat av stor mystik och spekulationer äntligen bli uppdagat 190 år efter det att det inträffade. Inga ättlingar känner till detta och personens barn gjorde fåfänga efterforskningar efter sin försvunne far på 1800-talet.
 
Det stora problemet har varit att betala de 3,45 euros för en kopia, som arkivet vill ha. Det har tagit en månad hittills och kostnaden att förmedla pengarna närmar sig 150 kr ! Tänk vad enkelt det hade varit om man bott i Paris !

426
03) Släktnamn / Lefèvre de la Hautepie
« skrivet: 2009-10-18, 23:26 »
Jag känner till boken. Personen i boken är min man (som flydde till Sverige under Napoleonkrigen, eftersom han var kungen mycket närstående). Jag har kopior av flera brev, som bl a i detalj dokumenterar såväl faderns som sonens militära karriär och uppdrag åt den kungliga familjen.  
 
Jag har också varit inne på Hautepie som en ortsbestämning och har noterat anknytningen till Strasbourg. Men faktum är att han själv undertecknar brev till Ludvig XVIII och till krigsministern med De Lahautepie, ancien garde du corps. Under hans levnad i Göteborg angavs namnet i kyrkböckerna som de la Hautepie  eller varianter därav, barn och barnbarn bar också detta familjenamn, därefter dog det ut.  
 
Från Le service historique de la Défense i Vincennes har jag fått många upplysningar. De har en dossier om personen ifråga. Det var genom dem, som jag fick hans fullständiga namn - Jacques Nicolas Louis LEFEVRE de LA HAUTEPIE, född i Montmartre 30 juni 1750 (möjligen 1758), som son till Nicolas LEFEVRE de LA HAUTEPIE  , död i Montmartre 2 december 1819, eventuellt till följd av en duell. Jag har skrivit till Archives de Paris om kopia av dödsnotisen, men två tredjedelar av kyrkböckerna lär ska ha förstörts i maj 1871 av Pariskommunens bränder, så vi får se vad som kommer ut av detta.
 
I ett passdokument utfärdat i Koblenz 1793 kallas han Messir Louis de Lahautepie. LEFEVRE  tycks ha fallit ur bruk redan då. I detta intygas f ö att han est née Noble. (Detta dokument återfanns som bilaga till Domkyrkoförsamlingens vigselbok !)

427
03) Släktnamn / Lefèvre de la Hautepie
« skrivet: 2009-10-17, 23:02 »
de la Hautepie. Olika varianter av hopskrivning och stora eller små bokstäver förekommer.
 
En av dem påstod sig vara adlig, men jag har inte hittat namnet i något verk om fransk adel. Min huvudperson var officer i Les Gardes du Corps du Roi Louis XVI, vilket väl skulle peka på adlig börd.
 
Vad skulle du förresten säga är den svenska översättningen av namnet ?  
 
En tidigare generation hette Lefèvre La Hautepie.

428
03) Släktnamn / Lefèvre de la Hautepie
« skrivet: 2009-10-07, 00:08 »
Nu har jag stött på en lustig egenskap i Geneanet. För att starta en diskussion om ett släktnamn, måste detta namn ha förekommit minst 5 gånger i de släktträd, som användarna lagt in, vilket inte uppfylldes för den ena frågeställningen. Jag kan alltså inte ens göra en efterlysning eller ställa en enkel fråga om en person. Detta gäller ändå en högre officer under Napoleontiden, som stod den franske kungen nära och deltog i dennes dramatiska agerande, f ö enligt egen uppgift adlig, bevisligen dekorerad, slutligen enligt ett rykte dödad i en duell i Paris 1819 ! En sådan person kan man alltså inte ens fråga om. I Anbytarforum kunde jag utan vidare lägga upp en diskussion, men har i och för sig inte fått något enda svar.
 
I mitt andra fall kunde jag ställa en fråga i den redan pågående diskussionen av detta släktnamn, men det som avhandlas tycks mest gälla 1800-tal - min gubbe var född på 1500-talet (släktnamnet har förekommit sedan 1100-talet, med många prominenta företrädare, så det vore ju spännande att knyta an).

429
05) Metod - Hur gör jag? / Släktforskning
« skrivet: 2009-10-04, 22:18 »
Det låter trösterikt ! Jag läser franska ganska obehindrat, att skriva går an men tar lång tid.
 
Jag har registrerat mig i Geneanet och investerat i en packe poletter. Jag har även gjort ett fynd i ett franskt bokverk. Men det kommer att kosta mycket pengar, som jag förstår. Att få en pdf-kopia av en sida i boken kostade en halv euro. I flera andra fall med potentiella fynd kostar en kopia 5 euro, utan att jag vet om jag kommer att ha någon nytta av dokumentet i fråga. Vänpengen till Rötter framstår som symbolisk i jämförelse.
 
Jag ska fortsätta att tränga in i miljön, för jag har flera rätt avancerade frågeställningar.

430
05) Metod - Hur gör jag? / Släktforskning
« skrivet: 2009-09-30, 23:52 »
Jag har ett par trådar till Frankrike och har lyckats få fram en del information, men det har varit genom att skriva till olika arkiv och med lite tur lyckas hitta rätt arkiv. Detta arbetssätt känns fruktansvärt tungrott och långsamt (även om tillskrivna tjänstemän alltid varit mycket ambitiösa och hjälpsamma), speciellt som jag vet hur jag skulle lösa motsvarande uppgift i Sverige.  
 
Till att börja med, skulle man ju vilja ha ett Anbytarforum i Frankrike, där man kunde få lite hjälp. Finns det sådant/sådana, är det nämnda www.geneanet.com som ligger närmast ?  
 
(I Orléans var jag f ö en gång i arkivet och sökte studenter inskrivna vid universitetet i slutet av 1500-talet. Sökandet stupade på att en bomb träffat arkivet på 40-talet och utplånat bl a den franska nationens matriklar !).

431
Frötuna / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2011
« skrivet: 2009-09-30, 11:03 »
Inte för att jag vet vad det kan betyda, men Michelsson har ju en fågel snarlik Turdinus' i sitt sigill.

432
Frötuna / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2011
« skrivet: 2009-09-29, 23:22 »
Bo !
 
Jag har bara följt hans karriär 1641-1642 för att utröna ev samröre med min huvudperson. Här är några utdrag ur Kammarkollegiets handlingar:
 
1641 11 aug, uppdrag och fullmakt för kammarskrivare [i Kammarkollegiets tredje provinskontor, det s k Landskontoret för Finland] Erick Michelsson att bege sig till Finland för att där uppsöka alla landshövdingar m fl och skaffa allehanda besked om räkenskaper och stater för det kommande året, utröna resultatet av rannsakningen och tillvaratagandet av alla handlingar efter framlidne Oluf Biörsson i Käxholms lähn, därefter återkomma till KK och rapportera.  
[BIIa I:30 Kammarkollegiets kanslis registratur original 1641 pp1191-1194].
 
1641 10 Septembris, i ett koncept till ett brev till commissarien Johan Erichsson, som är på en längre resa i Finland, vari tillsättandet av skrifuaren Erich Michelsson som bokhållare över Käxholms Lähn, som Johan ska ha begärt fullmakt för, tillstyrkes detta och ber man att Michelsson ska medh all richtigh beskedh sigh här igen Praesentera [eftersom han var kammarskrivare och utsänd till Finland av KK].  
[BIIb1:5 Kammarkollegiets kanslis koncept till utgående skrivelser]
 
1641 October 14. Så blefwo någre bref ifrån Finland ankompne medh Erick Michelsson, opbrutne och läsne. [han var tillbaka i KK] [AIa:3 Kammarkollegiets kanslis protokoll p350]
 
1641 November den 18. Beslutas om bokhållare ... i Käxholms Lähn [Erich Michelsson].  
[AIa:3 Kammarkollegiets kanslis protokoll p408]
 
1641 Nov 29. Fullmakt för Erich Mickelsson som bokhållare över Kexholms lähn, sedan den hittillsvarande dött. [BIIb1:5 Kammarkollegiets kanslis koncept till utgående skrivelser]
 
1641 20 December kaution för bokhållare Erich Michelsson i Kexholms län, kautionist bl a Johannes Turdinus, med initialerna IOT p. efter namnet.  
 
[Michelssons sigill:  
 

 
TurdinusâEUR(TM) sigill:  
 

 
[JIIIa:5. Kammarkollegiets Kautioner 1641-1644, p3]
[Att Turdinus ställer upp som löftesman för en bokhållare betyder åtminstone att han känner och litar på vederbörande, för om bokhållaren fallerar, blir löftesmännen personligen betalningsansvariga].
 
Sedan fortsätter Erich Mickelsson sin gärning, skriver och klagar på slottsherren osv. Jag har inte följt honom så långt, eftersom jag primärt är intresserad av kautionisterna vid tillsättandet.

433
Människor / Trygg i Eskilstuna
« skrivet: 2009-09-22, 23:33 »
Nu har jag identifierat en man, vars namn jag hört föräldrarna tala om. Jag startade med folkräkningen, antagande att denne man verkligen bott på den avbildade fastigheten. Jag hade en otrolig tur och hittade honom efter bara en halvtimme. I denna volym hänvisas till uppslag i Församlingsboken, dock inte sagt vilken. Eskilstunas kyrkböcker är mycket snåriga. Det visade sig att det fanns en volym som började 1930, direkt efter uppdelningen i två församlingar. Den omfattade 1930-1940, så den är sekretessbelagd ! Med assistans från personalen på Folkbokföringen fick jag utdrag ur denna församlingsbok med hänvisning till boken före och på det sättet kunde jag repa upp hela hans nästan 40-åriga liv i Eskilstuna. På köpet fick jag ytterligare två försäkingsagenter, alla inflyttade samma dag som min far, utom en som flyttade in, när min far flyttade ut ! Så nu har jag fyra namn på personer på bilden, men kan bara peka ut en av dem.
 
Nu har jag hittat ett företagsarkiv om Trygg på 39 hyllmeter, så jag kanske kan få fram en hel del.

434
Hautepie, de la / Hautepie, de la
« skrivet: 2009-09-09, 13:24 »
Jag undrar om det är någon som är intresserad av att diskutera släkten de la Hautepie, tidigare diskuterad under Göteborg/../Domkyrkoförsamlingen på den grunden att de bodde i denna församling under 1800-talet,  
 
från inlägg:
 
 
till inlägg:
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=922639#POST922639
 
Jag kan nämna att ett fantastiskt material uppdagats vid ett franskt arkiv, i form av brev till och mellan myndigheter, varigenom den till Sverige invandrade Louis de la Hautepie får sitt dramatiska, för att inte säga sensationella liv belyst, liksom hans ursprung och föräldrar.

435
Jag undrar om det är någon som är intresserad av att diskutera släkten de la Hautepie, tidigare diskuterad här på den grunden att de bodde i denna församling under 1800-talet. I så fall borde en ny tråd öppnas, för den diskussionen har inte något med denna församling att göra: förfäderna bodde i Frankrike och ättlingarna lämnade snart Göteborgstrakten.
 
Jag kan avslutningsvis nämna att ett fantastiskt material uppdagats vid ett franskt arkiv, i form av brev till och mellan myndigheter, varigenom den till Sverige invandrade Louis de la Hautepie får sitt dramatiska, för att inte säga sensationella liv belyst, liksom hans ursprung och föräldrar.

436
Människor / Trygg i Eskilstuna
« skrivet: 2009-09-03, 19:21 »
Stadsarkivet visade sig vara ett bättre alternativ. Från dem fick jag beskedet:
I Eskilstuna stads adresskalender 1929 står följande:
Trygg, Sv. livförsäkringsanstalten, distriktskontor, Kungsg. 40, tel 792.
 
De ska titta om det kan finnas bilder från kontorets adress.
 
Tydligen bodde chefen i Gårdskäl och ordnade konferens hemma hos sig för sitt folk.

437
Människor / Trygg i Eskilstuna
« skrivet: 2009-08-27, 00:32 »
Jo, jag fick ett Stg-nummer av Stadsmuseet.  
 
Man kan ju också söka i kyrkböckerna. Jag gjorde detta för att följa mina föräldrar. Jag visste då inte om detta foto och noterade inte vilka som f ö bodde på den adressen. Dessa årgångar kyrkböcker finns inte bland SVAR:s scannade utan bara som mikrokort och bara vid Uppsala landsarkiv. Till råga på allt faller vissa årgångar över gränsen för sekretess och då måste man be om personlig assistans på vissa kontorstider. Slutligen är Eskilstuna snårigt med sina två församlingar och snarlikt benämnda volymer. Jag har skrivit och frågat arkivet om vilka som bodde på adressen 1930 och de brukar svara på sådana okomplicerade frågor. Frågan är om kopplingen till Trygg framgår i någon av dessa källor. Man skulle behöva något slags näringsregister. Jag ska förstås titta i folkräkningen också.

438
Människor / Trygg i Eskilstuna
« skrivet: 2009-08-25, 23:47 »
Bilden nedan föreställer deltagarna i en chefskonferens hos försäkringsbolaget Tryggs distriktschef i Eskilstuna 1/6 1930.  
Min far i ljus hatt mitt för ingången. Genom slutledning av foton har jag dragit slutsatsen att platsen heter Gårdskäl. Är det någon som känner till någon på bilden, t ex chefen ? Eller något om företaget vid denna tid och plats ? Jag har tittat i aktuella telefonkataloger, vari man kan få fram telefonnumret, men på den tiden står inte adressen utsatt. Av klädseln skulle  
man kunna tro att det är i mars, men dateringen är inkopierad i fotot - det har väl med etikett att göra: utomhus har man ytterkläder, framförallt har man huvudbonad.
 

 
Genom stadsmuseet har jag fått foton från 1969, tagna inför rivningen för att bereda plats för ett köpcentrum, t ex följande.  
Lite kusligt, väl ? I flygelbyggnaden till höger bodde mina föräldrar.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2009-08-25 23:51)

439
Vidstående personer är arbetskamrater till min mor vid Katrineholms stadshotell ca 1926. Kvinnan kallas Vega, mannen Ivar Ring. Jag tror att de var gotlänningar som min mor (det var samma ledning för hotellet som för sommarrestaurangen DBW:s paviljonger i Visby). Är det någon som känns vid dessa personer ? Finns det flera bilder på personal fån den tiden ?
 
 
 

440
Senast i april diskuterades här en viss Antonio Louis de la Hautepie, som levat i församlingen och rönt en viss uppmärksamhet, bl a därför att hans far, Louis, verksam som språklärare i Göteborg, uppgivits vara en tidigare överste i Napoleons armé, mördad vid försök att i Frankrike återta konfiskerade egendomar.
 
Utgångspunkten var en notis i obekant tidning, återfunnen bl a i Kugelbergs klippsamling utan källangivelse, som först togs för en dödsruna men vid närmare analys av församlingsböcker kunde konstateras vara en födelsedagshyllning. Med stor hjälp från Britt-Marie Nordin klarlades Antonio LouisâEUR(TM) familjedata och noterades bl a att en dotter Emma Mathilda gift sig med tullvaktaren Carl Johan Johansson Gullberg.
 
För den det kan intressera ska jag kort meddela vad jag och min bror sedan funnit. Särskilt roligt vore det om någon ättling läser detta och vill meddela sig.
 
I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 29 mars 1902 var bifogade dödsannons införd.
 

 
I Svensk Typograftidning nr 8 1902 påträffades bifogade dödsruna, som i sin tur refererar till Handelstidningen. Märkligt nog uppges här fadern ha varit sjökapten i Göteborg ! Vad jag vet finns ingen hänsyftning på detta yrke i församlingsböckerna.
 

 
Gravplatsen har vidare lokaliserats på Göteborgs östra kyrkogård, med en anslående sten på, vars inskription är svårläst och totalt misslett kyrkogårdsförvaltningen.
 
Konsultation av uppslagsverk över den franska noblessen har inte givit något resultat, inte heller en förfrågan vid Archive Nationale i Paris, där man undersökt ett antal relevanta uppslagsverk om adliga släkter och officerare i Napoleons armé. En förfrågan har vidare sänts till det franska krigsarkivet.  
 
Kanske hade Louis bättrat på sin bakgrund och Antonio Louis vidarebefordrat âEURfamiljehistorienâEUR, kanske hade änkan bidragit, övergiven och generad ? Kanske var Louis helt enkelt en äventyrare. Oavsett vilket är han en intressant personlighet.
 
Faktum är att Louis levat som språklärare, eftersom han dokumenterats i församlingen. Prästen har också noterat att Louis âEURvistas i FrankrikeâEUR, vilket han väl måste ha blivit övertygad om av hustrun eller möjligen av Louis själv. Denna uppgift behöver ju inte vara sann. Frågan är vad prästen nöjde sig med för bevis. Prästen har vidare vid hustruns död kallat henne änka. Detta borde vara det hårdaste faktumet, för jag kan inte tänka mig att prästen skulle ange en person som död på ren hörsägen. Borde han inte ha mottagit ett brev från en myndighet, i Frankrike eftersom ingen annan vistelseort anges, antingen ställt till änkan eller till honom själv, eventuellt efter att han själv skrivit en förfrågan i saken. Kan sådan korrespondens finnas bevarad ?

441
Gullberg / Gullberg
« skrivet: 2009-08-18, 22:54 »
Känner någon till något om ättlingar till  
 
tullvaktaren Carl Johan Gullberg, född 1831 gift med Emma Mathilda de la Hautepie, med barnen:
 
Ebba Matilda f 1867, död före 1947
Carl Albert f 1869, död före 1947
Gerda Agneta f 1871, död före 1947
Anna Davida f 1873, död 1957
Beda Eugenia f 1876, död före 1947
Emma Catharina f 1878, död 1975
 
Emma Mathilda föddes 1837, dotter till boktryckaren Antonio Louis de la Hautepie, gift 1837 med Christina Jacobsdotter. Antonio Louis var son till Louis de la Hautepie, invandrad från Frankrike.  
 
Om någon har uppgifter, som är sekretessbelagda av åldersskäl, som denne är villig att förmedla, kan vi avhandla dessa per mejl.  
 
Om de la Hautepie har jag en del uppgifter, om någon är intresserad. Vidare om denna Gullbergsfamiljs familjegrav.

442
I Södermanlands regementes historia står det utförligt om uniformerna, så de är entydigt identifierade. Den svåra frågan är varför de, synbarligen systematiskt, bär olika uniformer.

443
Och öppna i två fönster ? Det var en bra idé. Hoppas jag ursäktas för att publicera andra halvan en gång till.
 

444
På nedanstående bild ser man Sörmlands regemente öva i fält 1921 eller möjligen 1923. Man kan se två uniformstyper på manskapet, nämligen infanteriets m/1886 och m/1910 (den med trekantig hatt). Man kan undra, varför bara några få har m/1910. Det verkar som om detta markerar någon funktion hos dem, som har den. Vilken ?
 
(För att komma igenom den märkliga 100k-spärren och ändå ha någon information kvar i bilden har jag styckat den i två halvor samt klippt gräset). Överst vänster halva, underst höger halva.
 
 

 
(Undre halvan kommer i ett separat meddelande, för att man ska kunna öppna dem i var sitt fönster och lägga bredvid varandra).
 
(Meddelandet ändrat av loe 2009-06-15 22:24)

445
Om strukturen ska ändras, borde man väl följa någon etablerad struktur baserad på NAD eller motvarande. Det är lätt att hitta exempel på omfattande källor, som inte alls finns med: Länsstyrelsernas administration, Kammararkivets ofantliga material, kollegiernas protokoll och korrespondens mm. Det är antagligen mindre frekventerade källor, men man borde väl åtminstone ha en heltäckande struktur på högre nivå och kunna bryta ner denna vartefter behov uppstår.
 
Det finns oavsiktliga inskränkningar också eller om det ska beskrivas som lite slappa rubriksättningar. Det krigshistoriska området motsvaras t ex av rubriken Militära rullor, som är en bråkdel av allt material. Krigs- och Amiralitetskollegierna producerade t ex mycket mer än rullor. Exempelvis är protokoll, registratur och brevböcker rika källor. Antagligen skulle en diskussion om Krigskollegiets protokoll placeras under Militära rullor !
 
En annan rubrik är Kyrkböcker. Ska konsistiroieprotokoll betraktas som kyrkböcker ?
 
Detta är bara axplock. Min huvudtes är väl att man ska göra en ansats, som möjliggör all relevant diskussion, vartefter behovet uppstår och att ansatsen följer något etablerat huvudmönster, så att man slipper hålla på och meka så mycket, bara expandera.

446
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2012
« skrivet: 2009-06-05, 23:09 »
I mitt senaste inlägg ovan använder jag uttrycket Inskrivningslängden (eller -listan eller -registret, som den ibland kallas). Jag har nu insett, att det förekommer flera dokument.  
 
Inskrivningslängden  verkar bara omfatta de för året inskrivna, inte de inflyttade.  
 
Dessa förtecknades i mitt fall i ett Register över inskrivna.  
 
Inskrivningslistan  visade sig vara prästernas av häradsskrivaren fastställda underlag för inskrivningen.  
 
F ö tycks det inte finnas arkiverat några mönsterullor för de aktuella tjänstgöringarna och på stamkortet anges bara årtal för dessa. Man får läsa i regementshistorien hur övningar var organiserade.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2009-06-05 23:11)

447
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2012
« skrivet: 2009-05-30, 00:59 »
Jag har nu hittat min far, som mycket riktigt blivit frikallad under kriget. Nu tror jag mig veta hur man borde ha gått tillväga.  
 
Man försöker först med det normala, att personen gått tiden ut och blivit avregistrerad. Då ligger hans stamkort i en samling för avregistrerade i det inskrivningsområde, dit hans bostadsort vid uppnådda 47 års ålder hörde (jag skriver utifrån mitt fall med en person född 1900, mönstrad första gången 1920 och frikallad 1940, men principen borde vara densamma för andra perioder). Om kortet inte finns där, så har något avvikande hänt - han har sannolikt avlidit eller frikallats.
 
I detta fall visar sig det rätta greppet vara att leta fram Inskrivningslängden för det inskrivningsområde och det rullföringsområde som motsvarar hans bostadsort, när den avvikande händelsen inträffade, för det årtal, då personen var född. I mitt fall ägde första mönstringen rum i Katrineholm, sedan flyttade han till Eskilstuna och slutligen till Södertälje. Jag visste säkert data för dessa förflyttningar, så därmed kunde jag gå på rullföringsområdet för Södertälje och min fars födelseår. Observera dock, att en och samma ort kan höra till olika rullföringsområden under årens lopp - dett gäller bl a Södertäle och typiskt kranskommuner till storstäder. Stockholms landtrullföringsområde, nr 46, var det vid den aktuella tiden. I Inskrivningslängden (eller -listan eller -registret, som den ibland kallas) står eventuell frikallning eller dödlig avgång antecknade och därmed får man en ingång till volymen som hyser stamkortet.
 
Om man inte känner till flyttkedjan och/eller inte året för den avvikande händelsen, blir det knepigare, men detta fall bör kunna hanteras som följer. I det nämnda registret står nämligen också antecknat vart (till vilket rullföringsområde) personen flyttat och när. Man får då i värsta fall börja med den första inskrivningslängden och hoppa i kedjan av sådana, som avspeglar flyttandet, tills man landar i en hänvisning till frikallning eller död. Detta kan bli jobbigt, för dessa längder ligger i KrA:s depå i Stockholms frihamn och leveranstiden därifrån är 3-4 arbetsdagar och man vet ju enligt premissen bara om en, dvs nästa, längd. Det kan alltså ta veckor i löptid, men man slipper åtminstone slita ut fingrarna på att leta i blindo.  
 
Utifrån noteringarna på stamkortet kan man sedan i bästa fall hitta beslutsunderlag för frikallningen, läkarutlåtanden o s v. Man får veta samtliga mönstringar som ägt rum och alla tjänstgöringar, uppgifter som kan tjäna som ingångar till mönstringsrullor osv.

448
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2012
« skrivet: 2009-05-29, 00:54 »
Man kan ju tycka, att det skulle vara lätt att ta fram stamkortet för en person, inskriven på 1900-talet. Jag kilade upp på KrA på väg från tandläkaren för att slå upp min far, som jag hade exakt personkod, tjänstgöringstid och första regemente för. Jag håller fortfarande efter många timmars sökande på med detta projekt ! Jag har gått igenom tusentals kort, så att fingeravtrycken slitits ner. Hur kan det vara på detta viset ? En banal anledning kan vara, att kortet helt enkelt försvunnit eller gallrats (lär inte vara så ovanligt). En vanlig anledning är, att något hänt med personens status på vägen till 47 års ålder - han kan ha blivit frikallad av en mängd olika skäl eller dött. Om man inte vet, att detta har hänt och när, då hamnar man i sökandet låda för låda bland frikallade, vars ordnande teoretiskt ska kunna begränsa sökandet men i praktiken gör att man får ta till den råa kortförkortmetoden för att vara på säkra sidan. Man måste också föreställa sig olika skeenden, när detta material arkiverades - olika inskrivningsexpeditioner kan ha förfarit på olika sätt, vissa delar av materialet kan ha levererats efter det att dess naturliga volymer blivit ordnade och katalogiserade, ledande till restvolymer och rena sumpar.
 
Tjänstgöringstiden finns dokumenterad i registerpärmarna för dessa samlingar, liksom utförlig beskrivning av hela ruljangsen under decennier av värnplikt.  
 
Allt som ovan sagts baseras på efarenheter på plats i KrA med de fysiska samlingarna - hur det ligger till med mikrokort har jag ingen aning om.

449
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Uniform i beredskap 1939
« skrivet: 2009-05-21, 01:25 »
Bild 2:
 

450
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Uniform i beredskap 1939
« skrivet: 2009-05-21, 01:19 »
Följande två bilder är tagna i augusti 1939. Min far är den till höger i bild resp den ensamme. Han bodde vid tidpunkten i Södertälje. Jag har förgäves sökt hans stamkort på KrA och undrar om bilderna kan ge någon som helst information om status eller typ av tjänstgöring, rentav plats.
 
Bild 1:
 

 
(Meddelandet ändrat av LOE 2009-05-21 01:33)

451
Jag har redan betalat den fakturerade avgiften för Anbytarforum. Om Förbundet bokför detta som en gåva, så är det inte sant, men jag tycker att avgiften är rimlig och har råd med den.

452
Byggnader och miljöer / Konfirmation i Bärbo kyrka - när?
« skrivet: 2009-05-09, 21:55 »
Är det inte prästens hatt på muren till höger ?

453
03) Latinska uttryck / Salva venia
« skrivet: 2009-04-29, 23:06 »
Med förlov (sagt) är standardöversättningen.

454
Det finns ju alltid två aspekter: den genealogiska och den geografiska. Den förra har förbehållits forskning om släkter som burit släktnamn, medan den andra reserverats för forskning om släkter utan fasta släktnamn, eller med mycket vanliga släktnamn. Detta är ju ett godtyckligt arrangemang och går tillbaka på uppfattningen om vad som menas med släkt. Den geografiska principen passar perfekt endast för gårdsforskning och korta meningsutbyten om enstaka personer. Under ett helt liv och åtminstone över några släktled är det ju vanligt, att människor förflyttar sig mellan socknar och mellan landskap. Gotland är särpräglat i detta avseende, med många och små socknar, som människor lätt rör sig mellan.  
 
Kunde det inte stå var och en fritt att välja upplägg efter hur han/hon tror, att diskussionen kommer att löpa och hur största möjliga intresse kan väckas ? Att utan ovanligt släktnamn sätta rubriken på en sådan diskussion får bli initiativtagarens utmaning.  
 
En idé kunde vara, att tillåta genealogiskt orienterade diskussioner på landskapsnivå, varvid sannolikheten för att ämnet uppmärksammas skulle öka.
 
Man borde också kunna medge möjligheten, att en diskussion startar under en sockenrubrik, men efter överenskommelse mellan de diskuterande flyttar till en rent genealogisk rubrik, kvarlämnande en hänvisning.
 
En uppdaterad inledning, som förklarar vad diskussionen omfattar och, successivt, vilka orter som blivit berörda skulle bidra till hanterligheten.
 
Jag vet inte vilka risker eller avigsidor, för moderatorer eller på annat sätt, förslaget innebär. Om man är rädd för, att en genealogisk diskussion ska svälla till oformlighet, får man väl formulera några avgränsningsregler av typen NN och hans anor i x led med ingiften och barn, NN och hans ättlingar i x led med ingiften och barn.

455
Övriga arkiv / Fordonsregistret
« skrivet: 2009-04-28, 16:00 »
Nu kan jag meddela lite erfarenheter.
 
För D län (Sörmland) har jag fått ett snabbt svar från ULA om en motorcykel med känt nummer 1929. Enstaka kopior är gratis. Det visar sig att man måste ha registreringsnummer, annars får man sätta sig och gå igenom alla lådor på arkivet.
 
Det man får fram är ett formulär, som rad för rad anger successiva ägare. Motorcyklar har ett eget formulär, första noteringen motsvarar nytt fordon, i huvudet står fabrikatet och registreringsnumret mm. Man får alltså ta sig igenom alla blad för det aktuella länet, hoppa över dem för fel fordonstyp och dem som börjar för sent eller alltför tidigt, för varje aktuellt blad ögna igenom namnkolumnen.  
 
Från Stockholms läns Länsstyrelses arkiv har jag efter ett enkelt telefonsamtal fått uppgifter om tre gamla Södertäljebilar. Dessas nummer hade jag, annars hade det blivit som ovan.

456
Övriga arkiv / Fordonsregistret
« skrivet: 2009-04-25, 01:03 »
Efter att ha spontant ställt ovanstående fråga, har jag sökt runt lite, så jag har väl besvarat min specifika fråga.  
 
Jag hittade bl a ett uttömmande inlägg under Byggnader och Miljöer (!):
 
 
Men det kanske inte är helt fel att information om detta samlas under ett ämne under Källor ?
 
I tillägg till detta har jag funnit att Stadsarkivet i Stockholm har vissa delar mottagna av Länsstyrelsen - otydligt hur de dragit gränsen.

457
Övriga arkiv / Fordonsregistret
« skrivet: 2009-04-25, 00:41 »
Jag har just övertagit några gamla foton, som bl a avbildar bilar och motorcyklar i föräldrarnas ägo från 1920-talet till 1940-talet. Det slog mig att de ju har registreringsskyltar med tydliga nummer (rätt korta och med gammal länsbokstav).
 
Känner någon till möjligheterna att utreda ägare (i mitt fall kända) och exakt innehavstid för gamla fordon ?

458
Nja, jag försöker bara läsa innantill. Det vore ju för ruskigt om den person, som har det namn, som uppges i notisen, är född i mars 1811 och har alla dessa personliga karakteristika, inte skulle vara död, när dödsrunan skrevs !
 
Lite ruskigt är det väl också, att Kugelberg inte noterat källan. Tyvärr har jag hittat flera exempel på farbröder verksamma på 1800-talet, som inte anger källor. Att leta igenom alla svenska tidningar för 1898 vore också en ruskig uppgift.  
 
Jag funderar nu på om det kunde vara så att Antonio egentligen inte påstås vara död, utan att det är hans födelsedag, som uppmärksammas. Formuleringen fann...en fristad för sin återstående lifstid... leder dock tanken till att livstiden ändats. Men å andra sidan vore det ju ett egenartat anslag att nämna hans födelsedag i början av en dödsruna. Jag tycker när allt kommer omkring att läsarten födelsedagsnotis kan vara rimlig. Jag tror att jag stannar för denna. Jag återkommer om jag skulle komma på något annat.
 
(Meddelandet ändrat av LOE den 13 april, 2009)

459
Elisabeth: Detta är det urklipp, som jag har en kopia av. Är det vad som finns på Kugelbergskivan ? Problemet är ju att inget datum eller namn på tidning anges, så att man kunde gå till källan och även leta efter dödsannons. Kanske 5 syftar på maj ? Det vore ändå en hel månad att veva igenom Göteborgs alla tidningar.  
 
Britt-Marie: Carl Johan hade jag hittat i C:4, med ungefär samma krets av faddrar. Sedan hittade jag inga fler födslar t o m 1821. Flytten till Fattighusförsamlingen i AIa:3 likaså. Din härledning verkar ju gedigen. Kvar står dock faktum att en notis av ovanstående lydelse publicerats och mänskligt att döma handlar om samme man ! Ett mysterium finns alltså kvar att lösa. Jag upptäckte just att det finns en dödbok för Fattighusförsamlingen också. Man kunde ju kolla vad som kan finnas där 1898.

460
Det var mycket och intressant information, Britt-Marie !  
 
En mycket märklig uppgift är Antonio Louis' dödsdatum. Jag har kopia på en tidningsnotis från 1898, som lyder: ”En typografveteran i Göteborg fyllde sistledne mars 87 år [1811+87=1898]. Hans namn är Antonio Louis d'Hautepie....Louis, som är född i Göteborg 1811, [skildring av faderns ursprung som överste under Napoleon och liv efter detta samt förtidiga död vid besök i Frankrike för att försöka återta sitt konfiskerade gods, hans egen yrkesbana och vistelse på senare år på Ålderdomshemmet]. Det var denna notis och intresset för Napoleon som gav upphov till sökandet. Tyvärr har notisen nått mig på en väg som gör att källa och publiceringsdatum saknas. Det finns dock en urklippssamling av Kugelberg på CD, som enligt Ancestry ska innehålla klipp om Antonio Louis. Det kanske är det som jag har kopia av. Om man kunde ringa in datum någorlunda, så finns det ju möjlighet att söka runor och dödsannonser i tidningsläggen. Jag har ännu inte hittat någon dödsnotis 1898 - i domkykoförsamlingen fanns den åtminstone inte. Frågan är var Ålderdomshemmet låg.  
 
Att Antonio Louis och Christina Jacobsdotter hade en son Anton Ludvig f 18340227 är överraskande och mycket intressant. Paret gifte sig ju först 18370115 [Domkyrkoförsamlingen C:7]. Christina kallas därvid hushållerska, vilket är en udda benämning, men kan överensstämma med faktum att hon redan levde ihop med sin blivande make. 'Anton Ludvig' är ju den försvenskade formen av faderns namn, faktiskt.  
 
Om jag nu dristar mig till tro att tidningsnotisen är i huvudsak korrekt, kan man tänka sig att det är Anton Ludvig som dör 1902, 68 år gammal ! Det fanns inte någon åldersuppgift eller yrkesuppgift i F:4 ? Att Befolkningsskivan i så fall blandat ihop de två, skulle inte vara det första exemplet på misstag.
 
Jag ska följa upp de nya uppgifterna, när jag kommer åt en installation av lämplig programvara, men jag undrar vad du tycker om min hypotes !

461
I början av 1800-talet uppträder i Gustavi församling en fransk överste (han lever i Sverige som språkmästare) vid namn Louis de la Hautepie. Han gifter sig 1810 med Elisabeth Brita Wahlström och får bl a sönerna Antonio Louis 1811 och Carl Johan 1814.
 
Är det någon som vet något om Louis d ä:s död (enligt ett i Antonio Louis' dödsruna återgivet rykte ska han ha dödats i Frankrike).
 
Antonio Louis dog 1898, boende på ett ålderdomshem i Göteborg. Vet någon när exakt han dog och var han ligger begravd ?
 
Har Antonio Louis några kända, levande ättlingar (Ja eller Nej) ? Vem kunde ha varit hans senast levande ättling, som kan namnges här ?

462
Jag tror att det ligger något i detta med åldersstrukturen. Jag tror att genomsnittsåldern för forskardebutanter är ganska hög. Sjäv drabbades jag av intresset ungefär vid 50. Jag trodde då att det var av en slump, som jag hamnade på en kurs, som en datorklubb på företaget ordnade. Kursen var urusel och programmet var det också, men jag har därefter varit helt fascinerad av forskningen.  
 
Jag tror nu inte att det var av en slump, som jag hamnade på kursen, och jag förstår inte varför jag inte alltid varit intresserad eller varför jag just då var öppen för impulsen. Men så är det ju med intressen och opinioner, ytterst resulterande i marknadsfenomen - man kan inte och behöver inte förstå dem.
 
Om det skulle ligga något i denna iakttagelse, så borde ju släktforskarrörelsen anpassa sig till den iakttagbara verkligheten och inte, oavsiktligt, hänge sig åt idealistiska strävanden, som inte ger lika mycket resultat.
 
Utmaningen skulle alltså vara: hur kan vi möta det latenta/nymornade intresset för denna verksamhet i de åldersgrupper som erfarenheten visat vara mest benägna att engagera sig ?
 
Detta är bara en reflexion, som naturligt anmälde sig vid läsandet av Patricks funderingar. Jag antar att styrelsen också gör sådana - hur de gör detta, har jag inga synpunkter på.

463
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juli, 2009
« skrivet: 2009-04-05, 21:51 »
Aha, intressant. Märkligt att fransmännen accepterat detta.
 
Du har säkert rätt, men om man i Word gör Infoga/symbol och visar källan ASCII (decimal) får man:
'     145
o   156
æ    230
ÿ    255
 
Är detta en nyare ASCII då ?
 
Som sagt, inget stort problem för mig med en felstavning i Forskarkatalogen.

464
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juli, 2009
« skrivet: 2009-04-05, 00:20 »
Jag vet inte om jag hittat rätt med följande minimala problem. Möjligen kan det vara symptom på något mera allmänt problem.
 
När man i forskarkatalogen lägger in tecknet o [oe], så omvandlas det vid uppladdningen till tecknet æ [ae]  - i själva originaltexten ! Detta är uppenbarligen inte fallet i forumet.

465
02 Arkivväsende / Kunglig administration
« skrivet: 2009-04-04, 22:20 »
Jag vet inte riktigt hur frågan ska förstås. Jag har under ett halvår grävt ner mig i riksregistratur, rådsprotokoll, kammarkollegiets olka typer av handlingar i olika tidsavsnitt 1627-1696. Jag har inte ägnat mig specifikt åt baltisk korrespondens, men mitt intryck är att det är häpnadsväckande hur mycket som finns bevarat. Det material, som jag hittat mest luckor i, är länsräkenskaperna. Korrespondens med Finland har jag haft intresse av och funnit mycket. Som sagt, ett ganska ospecifikt besked.

466
14 - Juridiska spörsmål / På fästning
« skrivet: 2009-04-03, 23:22 »
Om du inte redan undersökt konceptdomboken, kan det vara idé att göra detta, för det kan finnas inlagor till rätten, utförligare vittnesmål, vädjanden från hustrun mm.  
 
Om han dömdes till döden av häradsrätten, remmitterades domen till hovrätten (Göta Hovrätt i ditt fall), som i så fall uppenbarligen har satt ner straffet. Beroende på hur ambitiös du är, kan du med osäker framgång (p g a dokumentförluster) följa ärendet genom en inkommen skrivelse till hovrätten, protokoll från behandlingen i hovrätten, avsagd dom i hovrätten, utgående skrivelse från hovrätten med utslaget, samma skrivelse som inkommande skrivelse till landshövdingen, eventuellt ytterligare en domboksnotis i häradsrätten där hovrättsbeskedet meddelas och fastställs som dom och exekvering meddelas. I länsräkenskapernas verifikationer kan man ibland hitta fånglängder och t o m exakta redogörelser för hur mycket proviant varje fånge kostat. Kalmar fästning kanske var det aktuella fängelset ?
 
(Meddelandet ändrat av loe den 03 april, 2009)

467
Bra, att ni har räkenskaperna på göralistan ! Jag inser att man måste göra en sak i taget, men räkenskaperna är oftast ingen stor volym.
 
Man får nog titta på böckerna i varje särskilt fall, för uppläggningen varierar betydligt. Man får inte glömma att även utgiftssidan kan vara upplysande, t ex när en ana har utfört hantverksarbete eller levererat byggmateriel.
 
Räkenskaperna gränsar till och innefattar ibland sockenstämmoprotokollen, en annan genealogisk källa.  
 
Egentligen går det inte att dra någon säker bortre gräns. I en s k gravbok (O) hittade jag redogörelser från gravrättsinnehavare för vilka släktingar som begravts och vid vilken tidpunkt, helt unika upplysningar från 1600-talet.
 
(Meddelandet ändrat av loe den 03 april, 2009)

468
Det har sagts förut, men lite vänligt tjat kanske tillåts ?
 
L-serien bör betraktas som jämställd med C-serien. I många fall innehåller den både Födelse- Vigsel- och Begravningsnotiser - osäkra till datum, men ibland istället upplysande om familjeförhållanden. Ofta täcker räkenskaperna tidigare perioder än C-serien. Talrika gåvor fungerar som livstecken. När ni kommer till Visby väntar ett praktverk i genren !

469
Överste Carl Gustaf Skyttes regemente / 01) Allmänt
« skrivet: 2009-03-29, 01:47 »
Jag råkade av en slump höra talas om denna diskussion först nu. Jag har ägnat mycket tid åt ett par officerare i C G Skyttes regemente och andra värvade regementen.
 
Generellt kan man säga att värvade regementen från denna tid är det svåraste man kan ge sig i kast med.
 
På KrA finns inte mycket information, utom generalmönsterrullor förstås och en del fragmentariska räkenskaper. Vid det här laget har du väl hittat rullorna.  
 
En unik möjlighet till en glimt av krigarlivet i skånska kriget erbjuder Nils Skyttes (son till översten och kompanichef i dennes regemente) personliga dagbok [KrA: Enskilda arkiv/Nils Skyttes arkiv volym 1]. Den återger hela hans militära karriär plus lite civila notiser på vecko- eller t o m dagsnivå. Av denna kan man utläsa vad hans förband hade för sig. Man måste bara tänka på att ett regemente kunde vara splittrat, så att en kontingent var kommenderad i garnison, t ex i Kalmar, en annan utsänd på en expedition för att härja med snapphanar, medan andra delar befann sig på marsch i Blekinge. Officerarna var inte heller alltid tillsammans med truppen utan utsända på allehanda uppdrag eller rentav hemma för att fira någon familjehögtid !.
 
Krigföringen på den tiden led av svåra logistikproblem och på vintern var det förstås extra besvärligt. Det vanliga var därför att man tog paus och gick i vinterkvarter (viktiga undantag, såsom slaget vid Lund, inte att förglömma). Intressant nog kunde det alltså hända att armén gick i vinterkvarter runtom i södra Sverige, till att börja med till stort bekymmer för de landshövdingar som råkade ut för detta. Skyttes regemente kunde använda Södra Möre eller Öland för att vila och ”äta upp sig” ! De var alltså på Öland under vintern/våren 1678 - 1679 [Dagboken: A:o 1678 4 November: ”marcherade wij till wåre Winterkwarteer på Ööland.. ”; A:o 1679 22 juni: ”Gingo wij utur wår kvarter och öfwer till Calmar”]. För öländska soldater och deras anhöriga var detta säkert en uppskattad permission, under vilken de även kunde se till sina gårdar på Öland. För befolkningen i sin helhet var det en prövning [Du har redan nämnt ett exempel på detta. Hela extrating hölls enkom för att reda ut följderna av vinterkvarteret - se t ex RenDB 1679 Xt Ölands Södra mot, med åtskilliga mål om sviterna efter vinterkvarteren: stöld, skadegörelse, obetalda räkningar för uppehälle och förnödenheter, oäkta barn.].  
 
Om man är intresserad av regementets öden får man ge sig i kast med korrespondens och  räkenskaper i Kammararkivet [i RA], i Länsräkenskaperna i Kalmar Landskontor [i RA och i VaLA] och i Generalguvernementet över drottning Kristinas underhållsländer [i RA] och bereda sig på ett mycket tidsödande arbete. Ett värvat regemente var som en entreprenad - en betrodd överste eller motsvarande fick en budget och en tidsplan för att sätta upp ett regemente av viss storlek utrustat och stridsberett för inspektion vid en mönstring (s k kapitulation). Pengar för att finansiera detta levererades efter en betalningsplan mot uppfyllda mål. Landet levde dock över sina tillgångar och krigsförloppet var för snabbt för administrationen, så kaotiska förhållanden kunde råda. I Skyttes fall skulle det komma att dröja till in på 1700-talet innan han fick betalt ! Det förelåg en tvist om vad han egentligen åtagit sig (målet var ett regemente om 1500 man och budgeten var oerhörda 34800 Dlr silvermynt - frågan var om han hade fått 500 eller 400 eller 300 man som grundplåt och om dessa i praktiken hade gjort uttag i Lanskontoret på vägen, om de var fullt utrustade osv) och vad han sedan levererat. Under tiden som tvisten pågick fick han ligga ute med egna pengar.
 
Officerarnas ursprung kan man inte räkna med att hitta i regementets dokumentation. Officerarna i ett värvat regemente hade inget boställe med anledning av sitt engagemang, utan fick kontant betalt samt försörjning under tiden i fält för sig själv och hästen samt eventuell dräng. Det vanliga var att ”entreprenaden” byggde på en stomme av skrotade förband och dessa kunde vara andra värvade regementen, t o m sådana från den tyska armén. Flera värvade regementen kunde vara under uppbyggnad samtidigt och tvister om personalen förekom. Herrarna i Stockholm (Rådet, Krigskollegiet, Kammarkollegiet) visste ibland uppenbarligen inte vad som hände i olika delar av organisationen, så det kunde hända att två regementen fick motstridiga besked om truppers tillhörighet. Det hände också att man på modernt vis tillsatte en sidoordnad chef med en hemlig agenda för stt stressa en befälhavare som ansågs mindre handlingskraftig.  
 
Bristen på folk och det akuta läget erbjöd ypperliga möjligheter till snabb karriär för den som var beredd att riskera livet. Man kunde bli officer utan militär erfarenhet. Dessa rekryteringar gick på kontakter, så man kan inte utgå ifrån placeringen för att hitta härkomsten. I teorin kan man följa regementssuccessionen och i bästa fall hitta sin farbror i ett ordinarie regemente före kriget. Domböckerna är, som vanligt, terra firma, men man måste ju åtminstone veta vilket härad man ska leta i. I mitt fall hade jag indikationer på öländsk härkomst, så jag satte mig att läsa årgångar. Eftersom detta är så tidigt var inte kyrkböckerna till stor hjälp heller, speciellt inte förrän domboken antydde en hemort.  
 
Realistiskt sett måste du kanske invänta den lyckliga dagen, när någon annan forskare kommer ut med Hans Caspar, kanske någonstans i Småland eller Österbotten (!).
 
(Meddelandet ändrat av loe den 29 mars, 2009)

470
Lerbo / Lerbo, gårdsnamn
« skrivet: 2009-03-19, 17:18 »
Påvelsnäs finns inte på kartan längre och folk i trakten vet inte var det är. Det kallas numera Krutgården, vilket är lite oegentligt, eftersom krut aldrig tillverkats där. Däremot låg där ett stort salpetersjuderi i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Salpetern levererades till krutbruket vid Nyköpings slott.

471
Ramsberg / Ramsberg C:1 vigde 1679 300.58.68600
« skrivet: 2009-03-19, 16:56 »
Jag testar just Arkiv Digitals system (gratis inloggning t o m söndag för att fira Släktforskardagen) och råkar ha Ramsberg C:1 1679 uppslagen !
 
Så här står det:
 
dh. 10 Augustij Iohan perßon och anna Iakobzdott[er] uti wäster lööa.

472
Kan det verkligen vara sant att moderatorerna ska vara anonyma ?! Vilket motbjudande system !
 
Vad påhopp beträffar, så håller jag för mera sannolikt att sådana minskar om moderatorn är en av deltagarna känd och respekterad medmänniska.

473
Frötuna / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2011
« skrivet: 2009-02-26, 21:59 »
För tio år sedan var det på Anbytarforum en livlig diskussion om Trast och Turdinus, präster och andra. Var håller dessa specialister hus nuförtiden ? Jag har ingen anknytning till Turdinus, men råkade hitta en sen namnteckning av prosten Johannes Turdinus i Frötuna från 20 december 1641 (han dog fyra månader senare). Han blir löftesman för en blivande bokhållare i Kexholms län i Finland, Erick Michelsson. Om någon vet hur Erick relaterar till Johannes, ska hon/han få lacksigillet i belöning (jag kan fotografera det på RA) !

474
Bygdeå / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-02-26, 21:48 »
För tio år sedan var det på Anbytarforum en livlig diskussion om Trast och Turdinus, präster och andra. Var håller dessa specialister hus nuförtiden ? Jag har ingen anknytning till Turdinus, men råkade hitta en sen namnteckning av prosten Johannes Turdinus i Frötuna (med eventuell anknytning till Bygdeå) från 20 december 1641 (han dog fyra månader senare). Han blir löftesman för en blivande bokhållare i Kexholms län i Finland, Erick Michelsson. Om någon vet hur Erick relaterar till Johannes, ska hon/han få lacksigillet i belöning (jag kan fotografera det på RA) !
 
(Meddelandet ändrat av loe den 26 februari, 2009)

475
Har någon stött på en mönsterskrivare Nils Månsson Kalm i Österbottens regemente på 1600-talet ?

476
Man kan likna det vid bergsbestigning. Först vandrar man under trädgränsen i dalgångarna, där kyrkböckerna finns. Där är det ganska lättframkomligt i de flesta fall, så småningom inte lika spännande. Om man då är beredd att anstränga sig mera, så väntar också häftigare upplevelser på branterna, så småningom klättring. Till slut riskerar man livet på höjder där det krävs syrgastuber. Med riskera livet menar jag då att det kan bli hur tidskrävande som helst, det finns ingen gräns. Jag har lagt ner några tusen timmar på tre anor, i och för sig därmed samlat material till en hel biografi från 1600-talet. Andra kollar på teve, som jag brukar säga.  
 
Hur man gör för att komma vidare kan inte generellt beskrivas och det är det som är tjusningen. Till slut öppnar man böcker som inte varit öppnade på 350 år. Det är långt ifrån alla anor som går att följa förstås - de måste ha avsatt spår utöver det vanliga, såsom ämbetsmän i administrationen eller den juridiska branschen, präster eller officerare, handelsmän och storbönder, t o m hantverkare. Men systematisk genomläsning av domböcker, när man har stommen av alla ifrån kyrkböcker kända anor, det är en naturlig början. Hittar man inget där, så får man byta anor ! Det troligaste är dock att man hittar en mängd nya uppslagsändar. Så småningom får man lov att ge sig in i hela administrationens dokumentation och försöka förstå dess arbetssätt. Jag sitter själv just nu och går igenom Kammarkollegiets protokoll och korrespondens för att följa en ämbetsman, som börjar sin karriär som tiondeinspektor i början av 1640-talet - flera tusen sidor per år.  
 
Beroende på läggning och inställning kan man tycka att detta är skrämmande eller lockande. Förmodligen finns det de som tycker att det är rena vansinnet.  
 
Men ta det lugnt, jag är inne på mitt tjugonde forskarår och började med att besöka prästgårdar för att söka mina föräldrar !

477
Det var häftigt, du är värre än jag ! Imponerande. Tyvärr har jag nog inte den möjligheten, för boken kom ut 1896. Men igår upptäckte jag hos GF en hänvisning till ett material av författaren kallat ungefär genealogiska och biografiska anteckningar, såvitt jag vet inte utgivet i bokform, vid Vitterhetsakademien.

478
Genlines bilder är väl egentligen inte källor, de är ett medel för att beskåda källor. Att bara ange Genlines signum är, med lätt överdrift, som att göra ett märke i båtkanten när man fått napp (vem vet om Genline ens finns kvar om tjugo år ?). Det enda som är helt fixerat är originalboken av papper, förhoppningsvis säkert förvarad för framtiden.
 
Om man blickar bakåt, upptäcker man vid lite mera energisk djupforskning hemska exempel på vad vacklande principer kan leda till. Jag har under hösten stött på tre fall av dokument som torde finnas, men som kanske aldrig mera kommer att kunna uppsökas (avsiktligt).
 
I ett fall är utgångspunkten en bok skriven på 1800-talet av en arkivarie i Vadstena. Ett kapitel inleds ungefär så här: Baserat på en handling som förvaras i RA kan följande historia berättas.... Jag har kanske blivit besatt av denna utmaning (som personhistorisk forskare får man se upp...) och har ägnat många timmar i KrA och RA åt att återfinna denna handling. Den ligger uppenbarligen inte på någon normal plats och inte heller på någon mindre vanlig plats - den måste ligga på ett fullständigt unikt udda ställe. Jag har naturligtvis pressat den tålmodiga personalen, både den aktiva och den pensionerade, på deras inrådan t o m kontaktat en historieprofessor. Jag ska inte säga, att detta är direkt tråkigt, för det har utvecklat sig till en detektivhistoria, som kräver en helt ny metodik. Jag överväger nu på fullt allvar att släktforska på författarens ättlingar för att hitta eventuella underlag.
 
Ett stort problem är att handlingar har arkiverats efter olika principer under arkivens livstid. Handlingar har alltså flyttats (och flyttats tillbaka), varvid sammanhang och dateringar förstörts. Till slut måste man ge sig in i det s k ämbetsarkivet för att i bästa fall hitta tjänstemeddelanden om transporter. Material med krigisk anknytning verkar ha drabbats särskilt av detta, kanske därför att uppdelningen i militärt och civilt är onaturlig för den s k stormaktstiden, då hela samhällslivet genomsyrades av krigets olika aspekter.  
 
Nåväl, detta var bara en liten suck, när jag fick chansen !
 
PS Jag ser nu, när klockan är 01:00, att det är den trettonde december, dvs Luciadagen. Jag trodde att den var idag, för på RA passerade ett Luciatåg med sång och allt. Som väl är, såg jag inga tomtar...  
 
(Meddelandet ändrat av loe den 13 december, 2008)

479
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 augusti, 2011
« skrivet: 2008-10-20, 01:15 »
Jag har ibland tagit två foton - ett på huvuddelen av sidan och ett in i ryggvecket. Sedan har jag stitchat ihop dessa foton. Det går att genomföra, men det är ju ganska tidsödande. Lycka till med er metod !

480
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 augusti, 2011
« skrivet: 2008-10-19, 20:21 »
Ja, jag har sett att detta påbörjats - fantastiskt ! Jag har dock hållit till i andra trakter och huvudsakligen kunnat sitta med själva böckerna på RA på tio minuters avstånd, vilket ju är en oslagbar lyx. Göta Hovrätts arkiv kräver en resa, men detta lilla, trevliga arkiv är en upplevelse.  
 
Jag använder själv kamera för att sträcka ut lästiden och för dokumentation, så jag vet att det kan bli otroligt bra med ganska enkla medel.  
 
Ett problem, som AD kommer att stöta på, är jättetjocka, hårt bundna böcker - man skulle behöva utveckla något slags krypande scanner.

481
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 augusti, 2011
« skrivet: 2008-10-19, 01:18 »
Som någon skrev, har man i allmänhet bara att läsa igenom alla mål för att eventuellt hitta något av intresse, för något diarium eller index finns i allmänhet inte. Saköreslängderna, som ofta saknas f ö, innehåller inte alla mål, speciellt inte tvistemål. Ordningsföljden vid ett ting kunde variera beroende på en rad omständigheter. Vanligt var att börja med kungörelser och liknande, men ibland kom landshövdingen eller motsvarande för sent och då dyker hans punkter upp efter en dag eller två. Tinget kunde omfatta flera tingsområden och då kan man ofta se att man tar ting efter ting. Varje ting företräddes av en tingsdomare/länsman (i åklagarrollen), som kom försedd med en stämningslista (som ofta ligger bland originalhandlingarna). Men det togs praktiska hänyn också. Några vittnen i ett mål kanske hade blivit försenade och då sköts detta mål upp någon dag, eller någon instämd hade uteblivit och man tyckte att man skulle skicka en profoss att helt sonika hämta honom, vilket tog sin tid o s v. Detta är exempel på att rättsprocessen var en värld i sig med ett speciellt liv och en del av äventyret för forskaren är just att lära sig förstå vad som pågick.
 
En viktig struktur infördes så småningom (någon gång på 1700-talet) i det att bl a alla fastighetsärenden sorterades för sig och bands som s k småprotokoll, som också renoverades. I dessa böcker kan man hitta uppbud, köpebrev, arvsskiften, bodelningar, förmyndarförordnanden bl a.

482
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 augusti, 2011
« skrivet: 2008-10-19, 00:59 »
Fredrik !
 
Det bästa är att börja med renoverade domböcker, som är mycket prydligt skrivna, för att lära sig språket, jargongen och strukturen på innehållet.
 
Originalprotokollen kan vara allt från prydliga till helt kaotiska, beroende på om de är renskrifter eller koncepthandlingar. De senare kan ju vara spännande, men förutsätter nog att man är rätt rutinerad läsare av stoffet. En viktig fördel med originalen är att handlingar i målen i många fall finns bevarade ad acta, som det heter. Det finns också tvistemål som slutade i förlikning i sittande rätt, som inte gick till renovering. Om man nu inte bor nära Riksarkivet eller Göta Hovrätts arkiv, beroende på aktuell häradsrätt, så är man hänvisad till mikrokort, som i sig tillför en icke obetydlig svårighet vid läsning - men det varierar.

483
Windows Vista / Äldre inlägg (arkiv) till 23 januari, 2009
« skrivet: 2008-07-12, 21:43 »
Carl !
 
ställa om kompatibiliteten via startikonen - vad är det ? När jag installerade, fick jag meddelandet från Windows att programvaran är inkompatibel och att funktionen ej kan garanteras. Jag valde att fortsätta. Det visade sig då att programmet skapat en ny mapp Program ! Vindows påpekade detta och föreslog namnbyte. Ingen ikon på skrivbordet hade skapats och ingen post i startmanyn. Enligt ditt förslag måste jag direktstarta en exekveringsfil. Osv. Inte tycker jag att det verkar speciellt kompatibelt. Disgen 8.1e, som framtagits för VISTA, uppförde sig helt propert. Min maskin är en sprillans ny HP med förinstallerat VISTA. Jag har bara köpt programvara av erkända märken. Vad kan man mer begära ?

484
Windows Vista / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2008
« skrivet: 2008-07-11, 21:54 »
Alt+Tab eller inte. Faktum är ju att skivan är obsolet (inkompatibel med alla datorer köpta sedan något år tillbaka) och måste uppdateras innan ytterligare försäljning sker.

485
Windows Vista / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2008
« skrivet: 2008-07-09, 20:41 »
Carl !
 
Jag får lov att använda Aktivitetshanteraren för att växla mellan aktiva program, t ex om jag hämtar uppgifter ur Rosenberg för att skriva in i ett Word-dokument. Rosenberg fyller upp hela skärmen alltid, jag kan bara putta ett annat program i förgrunden.

486
Windows Vista / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2008
« skrivet: 2008-07-08, 20:45 »
Jag prövade Carls förslag. Programmet startade då och verkar fungera, men...
det tar över skärmen och man får köra via Aktivitetshanteraren ! Om det fungerar så pass, tycker man att det borde gå att få det att uppföra sig propert. Om nu inte detta går och jag lägger ut de 190 kr som Regis tar, så återstår frågan om det gamla programmet kan avinstalleras fullständigt ?

487
Datorprogram (övriga) / Rosenbergs Geografiska lexikon
« skrivet: 2008-07-06, 22:58 »
Jag har problem med Rosenberg under VISTA - se ämnet VISTA.

488
Windows Vista / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2008
« skrivet: 2008-07-06, 22:56 »
Jag har en nyköpt dator med Vista. Jag har utan problem installerat DISGEN 8.1e och kört detta. Men Rosenberg fungerar inte.
 
När jag installerade Rosenberg, så fick jag meddelandet att programmet försökte skapa en mapp Program, vilken ju redan finns, och föreslog att jag skulle döpa om den till Program1. Sagt och gjort. Vid en hastig titt verkar alla filer ligga där under Program1, men det finns ingen ikon på skrivbordet, inget programnamn på startmenyn, kort sagt Rosenberg finns inte. Jag har då provat att flytta hela innehållet under Program1 till den vanliga Program. Samma resultat. Jag har vidare provat att starta exekvering direkt av filen RBG2004.exe. Detta startar och den vanliga blaffan kommer upp, för att omedelbart försvinna och själva programmet går inte igång. Hur kommer jag vidare ?

489
Windows Vista / Äldre inlägg (arkiv) till 21 juli, 2008
« skrivet: 2008-06-14, 21:05 »
Är det problemfritt att installera Rosenbergskivan under Vista ? Jag har en ny dator med förinstallerat Vista, inköpt för 1 1/2 månad sedan. Jag installerade DISGEN 8.1e utan problem.

490
Jaaaaaa....!

491
Jag känner mig föranlåten att citera ett kärleksbrev, som jag hittat ad acta i ett domstolsprotokoll från 1600-talet:
 
...den aller Högeste gud hand weed wad mit hierte er och huor manget It Such Ieg suchet...  (på danska av en förrymd båtsman).

492
Winter / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2011
« skrivet: 2008-05-18, 00:32 »
På Gotland fanns det en Wintersläkt på 1600-talet, med flera domare bl a. Sök i DISBYT om tipset är intressant.
 
F ö fanns det Prytzar på Gotland också, bl a en Klas, f 1675 !
 
Dessa uppgifter är sidofynd för min del, men tipsa kan jag ju.
 
(Meddelandet ändrat av LOE den 18 maj, 2008)

493
Jag vet nu inte om detta hamnar rätt i sin helhet, men åtminstone till ansatsen.
 
Jag har använt mig av SVAR:s låneservice under våren, men inte lagt märke till annonsen. Jag har visserligen varit intresserad av domboksmaterial, men jag tycker faktiskt att det är något med annonsen som förtjänar förstärkning i Rötter. Vidare är erbjudandet illa formulerat, så man kan lätt missförstå det om man inte läser två gånger. Redaktören har nog trott att erbjudandet innebär 5 kr/volym (vilket kunde vara rimligt) och inte 5 kr/kort.
 
F ö säger de att detta bara är början. Detta faktum tycker jag inte är okontroversiellt. Domboksmaterialet har inte funnits särskilt länge och varit lite känt. Under alla förhållanden måste det anses som en gigantisk felsatsning att ta fram detta material för att snart dumpa det.
 
När det gäller kyrkböckerna innebär åtgärden också en försämring, för alternativet är att köra Genline - bra på många sätt, men per definition med sämre bildkvalitet.  
 
Om man visste att avsikten är att scanna ALLT material på nytt från original, så kunde det vara begripligt. I så fall borde en tidsplan publiceras (att köpa dessa billiga kort kan lätt bli en tusenkronorsaffär, som man inte gör för en kort tid) och tills de scannade bilderna föreligger borde mikrokorten tillhandahållas som en service.
 
Det är något jag efterlyser i allt detta. Vad har Riksarkivet för ansvar för tillhandahållande av arkivmaterial och vilka skyldigheter/rättigheter har de att bedriva affärer ? I Arninge har jag fått svar som går ut på att det är landsarkivens ansvar att tillhandahålla kyrkboksmaterialet och därför kan man i Arninge utesluta kyrkans räkenskaper med flera delar i arkivet.
 
Det skulle vara intressant att se svaret på en begäran riktad till ett landsarkiv att få ta del av kyrkboksmaterialet. Kommer de då att hänvisa till Genline (knappast lagligt) eller erbjuda papperskopior (uselt alternativ och dyrt, speciellt för arkivet) eller låna ut och sälja mikrokort ?!
 
Medan debattens vågor går höga om förbundets förmodade eller verkliga idiosynkrasier, händer det en massa märkliga saker där ute i verkligheten.
 
(Meddelandet ändrat av LOE den 07 maj, 2008)

494
Det s k referatet är dessutom värdelöst som information betraktat. Rapportören har vinnlagt sig om att förmedla det sensationella, men har inte givit den utomstående minsta antydan om vari motsättningarna bestod. Alltså verkar själva avsikten vara politisk. Jag är en rätt luttrad och tolerant person, men jag måste säga att jag, hemkommen efter en spännande och upplyftande dag på arkivet, känner en stigande olust vid genomläsandet av dagens skörd i Förbundets värld. Vad har jag med allt det här att göra, egentligen - som forskare ?

495
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2008
« skrivet: 2008-04-25, 22:00 »
Anders !
 
Du ställer två frågor som en.

496
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2008
« skrivet: 2008-04-25, 18:03 »
Jag hade ett konkret förslag till beräkning av antalet unika medlemmar, som jag inte fått någon reaktion på:
 

497
Förbundets ekonomi / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2008
« skrivet: 2008-04-17, 21:24 »
Jag har frågat det förut - vad ska vi ha olika fora till ? Det börjar se ut som att rörelsen har debatt som ändamål.
 
Rötters nyhetsplats ska väl bara användas för nyheter och kommunikation ? Den är ju offentlig. Avdelningen Debatt under Rötter borde reserveras för debatt utåt i samhället.  
 
Den interna debatten ska naturligtvis hållas inom Förbundsforum, men då måste detta göras avgiftsfritt för alla föreningsmedlemmar och Rötters vänner.
 
Så har vi Debatt-avdelningen i ShF. Ska den vara en kopia av Rötter/Debatt eller ett utdrag av denna ?
 
(Diskussionen kom upp här, men hör egentligen hemma i en annan tråd).

498
Förbundets ekonomi / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2008
« skrivet: 2008-04-17, 01:56 »
Om det inte redan är gjort, verkar det vara dags att införa ett ordentligt bokföringssystem med noggrann tidskrivning, där man kan läsa av upplupna kostnader per projekt, per tidsenhet, per kostnadsslag, per person o s v. Historiska uppgifter ska inte vara diskussionsämnen, diskussion hör framtiden till.

499
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 16 april, 2008
« skrivet: 2008-04-15, 21:52 »
Nu ska jag begå ett utstuderat regelbrott och ta upp en släktforskningsfråga i Förbundsforum - enbart för att pigga upp lite !
 
Chris talade om trög organisation. Jag börjar luta åt att gamla tiders organisationer kunde vara mycket snabba, trots enkel teknik.
 
Jag har just följt ett rättsfall på Gotland som avhandlades blixtsnabbt. I tingsrätten kom fallet upp, gällande önskemål av en gift men övergiven hustru att gifta sig igen. Ärendet remitterades till Domkapitlet, som hade sammanträde vid samma tid i staden några mil bort. Där togs ärendet upp dagen därpå, med kontrahenterna närvarande, beslut fattades och resolution utgick till tingsrätten, som på sin tredje dag återupptog och avgjorde ärendet !
 
Detta var på 1600-talet.
 
(Meddelandet ändrat av LOE den 15 april, 2008)

500
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 16 april, 2008
« skrivet: 2008-04-15, 21:31 »
Jag tycker att det är självklart att allt ska sparas. Värden sparar ju mycket tid på detta också, för annars måste hon gå igenom och gallra alla trådar varje dag och följa upp svar till meddelanden som hon tar bort osv...
 
Jag tycker att alla som är intresserade av och har inflytande över förbättringar av organisation, verksamhet, teknik osv ska betrakta alla inlägga som i princip beaktansvärda.  
 
Det känns ju fruktansvärt att detta forum kanske betraktas som en terapiform bara.

Sidor: [1] 2