Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Lars-Olov Eriksson
1
« skrivet: 2023-09-12, 12:09 »
Nu har jag publicerat Hagetornhistoriens äldre del också: Haimdagar nr 3-4 2023, ss. 26-61: En stridbar ämbetsman under den svenska stormaktstiden – regementsskrivaren Israel NilssonDet är en biografisk skildring av Johan och Israel Hagetorns fars och morfars dramatiska levnadsöden före 1643 samt av en del äldre förfäder, så långt det gått att klarlägga. Miljön är huvudsakligen Finland, men även Stockholm under några år. Frågor och invändningar ska jag försöka besvara här eller per mejl, uppslag och idéer är välkomna. Tidskriften kommer att finnas på några större arkiv, lösnummer kan beställas via mailto:info@haimdagar.seLars-Olov
2
« skrivet: 2023-03-05, 20:34 »
Slumpfynd.
Jag har träffat på fogderäkenskaper för Västerbotten i Finska Riksarkivet, ihop med Österbottniska räkenskaper, t ex från 1599. Om detta är vanligt förekommande, vet jag inte. Sedan tidigare visste jag att åtskilligt finländskt material blev kvar i Stockholm, när man på 1800-talet flyttade Finlandsrelaterat material till Finska Riksarkivet. Tydligen gäller även det omvända. I vissa fall beror fenomenet på att volymerna bundits med båda slags material, i andra fall har man helt enkelt missat material att överföra.
(Finns det någon kurs i användandet av denna töntiga editor ?)
3
« skrivet: 2023-03-05, 20:24 »
Slumpfynd (jag forskar inte i Västerbotten).
Jag har träffat på fogderäkenskaper för Västerbotten i Finska Riksarkivet, ihop med Österbottniska räkenskaper, t ex från 1599. Om detta är vanligt förekommande, vet jag inte.
4
« skrivet: 2023-01-05, 18:33 »
Mycket vid Finska RA har försämrats, speciellt för svenska forskare.
Deras budget har skurits ner och mycket personal sagts upp, ca hälften av betjäningspersonalen. Man kan få vänta i många veckor (två månader har förekommit) på rena beståndsförfrågningar eller beställningar av kopior, värre än vid RA med samma belägenhet.
Ett helt nytt system för hantering av digitaliserat material, Astia, har införts och ersatt det gamla. Det är möjligt, att detta har eller kan komma att ha, fördelar, som jag inte förstått – för mig innebär det bara försämringar (finländska vänner bekräftar intrycket): sökmotorn är petimäteraktig och för en svensk svårmanövrerad, dataöverföringen är långsam, så att vissa tider fördröjningar om sekunder upp till en hel minut kan förekomma, många obekväma hanteringsbrister inte att förglömma (men onödiga att beskriva i detta sammanhang). Man var ju tidig med digitalisering baserad på de gamla mormonfilmerna. Det gjorde ju stor skillnad, att ö h t kunna fjärrforska utan att behöva fjärrlåna filmrullar, men utvecklingen går ju framåt och det gamla mormonmaterialet är till stora delar moget för sophögen. FRA har därför beslutat att successivt nydigitalisera material. Dock är planerna utdragna i tiden och man har fattat det olyckliga beslutet att ta bort gammalt material, när man tror sig snart kunna ersätta det. I vissa fall har läget därigenom blivit sämre. Obegripligt är, att man fattat det kortsiktiga beslutet om låg upplösning. Det går ju att läsa, betydligt bättre än de gamla mormonbilderna, samtidigt känns det som att man glömt att byta till terminalglasögonen, p g a oskärpan. Precis som i Sverige lägger man stora summor på att flytta arkiv och att byråkratisera umgänget med användarna (precis som i Sverige kan man inte längre kontakta någon bekant arkivarie, t ex i Vasa eller Tavastehus, och få snabb hjälp, utan alla kontakter ska gå genom registrator i Helsingfors, där svenskspråkigheten är i avtagande p g a alla avgångar).
PS Jag kanske borde ha nämnt, att jag ägnar mig åt tiden före 1650, med betoning på domböcker, för tillfället i Österbotten. Dessa domböcker finns nu digitaliserade till 1682. Vid läsandet av domböcker handlar det ju om löpande text och ofta om snabbläsning i sökandet efter vissa namn. Då är man mera beroende av bildkvaliteten.[size=78%] [/size]
5
« skrivet: 2022-10-02, 17:48 »
Jag vet ju inte, om jag egentligen har någon förbindelse, men följande är omständigheterna.
I samband med ett mål i Svea Hovrätt den 1 Juni 1636 upplästes en supplik (ej citerad) av en Henrich Zinekler på en Anna Hansdotters, Sal: Daniel Erichssons H:, vägnar, mot en Nils Börjesson, närvarande. Målet sköts upp (assessorn Peder Eriksson Sparre var sjuk och oftast frånvarande under den aktuella perioden, Johan Pontusson dela Gardie var ofta frånvarande av annan anledning). I januari 1637 omnämndes några brev av min person: ”…anlangande den gäld som min K: Hustru och Hennes syskon så väl som deras fadersyster ha till att kräva S: Herr Börje Nilssons arvingar”. Breven hade skickats in av Sparre. Målet togs inte upp då heller och breven citerades inte - jag har inte heller återfunnit dem.
Det som tilldrog sig mitt intresse är det relativt ovanliga Herr Börje Nilsson. Som en ren spekulation kunde min persons hustru vara syster till nämnda Anna, dotter till en tänkt Hans Börjesson, död.
Det är över tio år sedan jag gjorde dessa fynd och jag fullföljde inte efterforskandet i hovrätten, vilket jag ju kan göra nu.
6
« skrivet: 2022-10-01, 23:52 »
Är det någon som vet något mera, än som står i herdaminnet, om kyrkoherden Birgerus Nicolai i Knista, död 1612 ? Om hans barn och dessas familjer t ex ? Hade han en son vid namn Nils Börjesson ? Vad vet man om honom ? Kan det ha förekommit en arvstvist omkring 1637, som hamnade i Svea Hovrätt ?
7
« skrivet: 2022-09-27, 18:13 »
Jo, det där är en av trösklarna för Gotlandsforskare. Jag varskodde AD, när det begav sig. Gotland behandlades lite med armbågen, så ibland pulade man in deras renoveringar, där det just pågick en inbindning. Det kunde också dröja flera år, innan de verkligen bands in.
Så, Gotlandsprotokoll finns i Gotlands, Gästriklands, Västernorrlands, Gävleborgs, Upplands, Jämtlands och Västerbottens läns renoveringar. Helt slumpvis för en nutida betraktare, men under de första 25 åren körde man med Gotlands och Gävleborgs län. AD har numera troligen koll på detta och visar rätt vid sökning på Gotland. Jag håller mig till de urgamla pappersförteckningarna med blyertsanteckningar mm.
8
« skrivet: 2022-09-27, 15:54 »
Tack så väldigt mycket, mera än jag begärde.
Jag har läst tiotusentals sidor gamla dokument under årens lopp, så jag blev mest irriterad på mig själv, att jag inte kunde återfinna volymen.
Nämnde Johan verkar ha sin karaktär grundlagd, innan han kom till Visby. Någon med Härnösandsrötter kanske kan ha glädje av Visbyhistorien. Den kan man läsa här:
Visby Rådhusrätt 1664 renov DB
Gävleborgs län XIV (EXIe:3145):
p495v 3 Martij 1664 §1
p496 5 Martij 1664 §2
p496v 7 Martij 1664 §1
p497 14 Martij 1664 §1
9
« skrivet: 2022-09-26, 12:59 »
Jag blev ändå nyfiken och skulle läsa i Härnösands rådhusrätts protokoll 1661, men hittar inte volymen (hos AD).
10
« skrivet: 2022-09-26, 10:49 »
Spännande ! Där rök en maffig historia för mig, för min ana Johan Israelsson i passande ålder skulle tjugo år senare komma att bli tingsdomare på Gotland. Hans föräldrar är helt andra. Det märkliga är, att superintendenten på Gotland, som denne Johan tjänade hos, tog killen i beskydd inför rådhusrätten. Han hade faktiskt stulit, men biskopen hävdade, att man kunde förlåta honom. Rådet tyckte, att han borde få något straff, så han förvisades från landet för att aldrig mera återkomma. En vecka hade han suttit på slottet på vatten och bröd. Han uppgav även att han tjänat hos hertiginnan Sofia dela Gardie. Man får en känsla av att han hade förbindelser.
Tack för hjälpen - jag har sparat in en massa onödigt jobb !
11
« skrivet: 2022-09-25, 17:05 »
Jag har i Visby 1664 stött på en yngling vid namn Johan Israelsson, enligt egen uppgift född i Härnösand och tidigare betjänt hos superintendenten Stöök.
Har någon kännedom om denne man ?
12
« skrivet: 2022-08-28, 22:53 »
Jag kan berätta, att min version av Hagetornhistoriens modernare del är på väg från tryckeriet: Haimdagar nr 3-4 2022, ss. 16-55: En familj i krig och fred - Tre ämbetsmannaöden på Gotland och Öland 1643-1727Det är en biografisk skildring av Johan och Israel Hagetorn med föräldrar med redovisning av brödernas kända syskon och egna barn med familjer. I en följande artikel kommer brödernas morföräldrar och en del äldre förfäder att redovisas, framförallt deras fars och morfars dramatiska levnadsöden före 1643 att skildras. Frågor och invändningar ska jag försöka besvara här eller per mejl, uppslag och idéer är välkomna. Tidskriften kommer att finnas på några större arkiv, lösnummer kan beställas via mailto:info@haimdagar.seLars-Olov
13
« skrivet: 2022-05-01, 16:25 »
Du menar att RTF skulle accepteras bättre än DOC ?
Lätt att pröva. RTF-filen öppnad ser för ögat likadan ut som DOC-filen. RTF-filen är dock på 261 MB mot 23 MB för DOC-versionen !
I många fall finns det tjänster för filkonvertering på webben, men för den här tillämpningen har jag inte hittat någon.
14
« skrivet: 2022-05-01, 11:52 »
Jag ska få en artikel publicerad i en liten tidskrift med små resurser. Dess layoutmiljö och gränssnitt mot tryckeriet är InDesign och arbetsmiljön är Mac. Jag arbetar på en PC och producerar Word-filer och pdf-filer. Det verkar som att mottagaren inte kan ta emot vare sig pdf- eller doc-filer utan konvertering till Mac/Pages med handpåläggning, vilket genererar fel, speciellt som jag har en rätt komplex text med hundratals fotnoter. Jag vill inte gärna köpa InDesign för ett enstaka tillfälle, så min fråga är: finns det någon resurs "därute", som kan konvertera min pdf-fil till en InDesign-fil ?
15
« skrivet: 2022-02-21, 23:24 »
Jag har gjort ett slumpfynd, som jag överlåter åt Behmexpertisen att bedöma värdet av. I ett dokument upprättat i Visby, en kunglig förordning, uppträder en Daniel Behm med titeln Hennes Kongl. Maij:tz Secreterare. Jag skulle tro, att han varit på plats i Visby vid dokumentets upprättande den 20 september 1648. Hans namnteckning finns undertill, liksom hans lacksigill (som jag inte kan avgöra kvaliteten hos).
16
« skrivet: 2021-11-13, 23:40 »
Jag har tjatat också under över ett halvår. De tycks ha fotograferat men kan inte bestämma hur de ska tillgängliggöra materialet. Jag har erbjudit mig att köpa delar av intresse för mig, men inte fått något svar på denna propå. Detta förslag bygger förstås på att jag får tillgång till något slags förteckning. Släkthistorisk Tidskrift, Band 1 (1949) sid. 58-64 innehåller ett namnregister, men det är bara en uppräkning av namn utan hänvisningar av något slag. Jag vet inte vad man 1949 ansåg att en sådan lista skulle ha för värde. I Håkanssons Kalmar och Kalmarbor från 1944 finns också en omfattande namnlista plus korta biografiska anteckningar om de omnämnda. I listan från 1949 står inte minsta notering om namn som inte nämnts i Håkansson.
17
« skrivet: 2021-08-26, 22:20 »
Har någon reflekterat över den här fantastiska historien:Barnskelett hittat i Tierp – polis utreder misstänkt mord (expressen.se)På Flashback har man forskat fram adressen Åkerby 274, ÖSTERLÖVSTA-ÅKERBY 10:61Någon släktforskare kan ju ha råkat stöta på historien. Men en uppfattning om byggnadens ålder skulle bidra till en avgränsning av tiden för händelsen.Det troliga är ju att en abortering eller ett dödande av ett foster ägt rum. Även om barnaliket uppenbarligen inte avslöjades, är det osannolikt att modern inte utsattes för en rättsprocess. En sådan skulle man kunna leta fram i domböckerna, förutsatt, att man kunde avgränsa tiden betydligt snävare än byggnadsåldern. Teoretiskt skulle man kunna tänka sig en DNA-genealogisk utredning baserad på DNA-analys av skelettet och på så sätt få fram en misstänkt moder och en hyggligt avgränsad tid (ca 25 år), men själva historien kan bara återfinnas i domböckerna. Även 25 årgångar av domböcker utgör dock ett försvarligt arbete. Enligt polisen ska en rättsmedicinsk undersökning genomföras för att klarlägga när och hur barnet har avlidit. Jag vet inte hur exakt en sådan kan vara, men förhoppningsvis kan tidsintervallet krympas till hälften. Om dessutom åldern på fostret vid dödsfallet kunde bestämmas, så har man det förmodade fallet väldefinierat också.
18
« skrivet: 2021-02-09, 20:01 »
Åtminstone indirekt:
Norre stadens kämnärsrätt A1a:3 1640 29/5: Majoren Francke mot Elsas far.
Stockholms tänkebok A1a:4 1640 29/1: Francke får kämnärer förordnade att inspektera hans hus, som han oroar sig för i sin frånvaro.
19
« skrivet: 2020-11-28, 13:03 »
I tidskriften Haimdagar nr 5-6 2020, sid10-35, har jag en artikel: En ”kalkpatron” som faktiskt var brukspatron - Nya rön om familjen Facht, deras ursprung och livsöden i fyra länder under en tidigmodern period av svensk industrihistoria byggd på högteknologi Tidskriften finns på flera bibliotek, Riksarkivet och Stockholms Stadsarkiv. Den kan också skaffas från förlaget, info@haimdagar.se.
20
« skrivet: 2020-11-14, 16:40 »
Men strandridaren/inspektorn på Gotland ligger nog närmare till hands, för det var en bouppteckning i Visby med barnbarn i socknarna. Jag kunde ha varit mera omsorgsfull och tydlig ! Inom parentes gällde bouppteckningen en på många sätt märklig änka. Hon hade överlevt sin make med 43 år. Alla deras nio barn var döda utom möjligtvis den yngste, som dock varit försvunnen i tio år. Det är denne förlorade son som tilldrar sig mitt intresse, för han var sannolikt en "historisk person", försvunnen i London 1696. Att leta efter en person försvunnen i London är ju en uppgift.... Alltså letar jag efter varje annan tänkbar uppslagsända. Han behandlas alltså som levande vid förrättningen - frågan är om familjen visste hur det låg till med honom. Inga hans barn nämns f ö inte, trots att han åtminstone hade haft en oäkting. Därav mitt intresse för hans ombud. Meddelas bara som underhållning !
21
« skrivet: 2020-11-10, 20:45 »
En inspektor Jonas Gerlingh uppträder vid en bouppteckning i Visby 1706. Jag känner inte till någon anknytning till Gotland, men han kan ha varit på besök bara, kanske från Göteborg ? Någon hört talas om denne ? Jag såg nu att en Jonas Gierling, Strandridare och Inspector, omnämnts 2004. Det var nog denne.
22
« skrivet: 2020-09-20, 17:22 »
Ja, jag tror det också. De hade stor export av salt där. Jag hade väntat mig att en befraktare i Amsterdam skulle använda sig av salt från de frisiska öarna, där mycken sådan handel försiggick. Men affärer har alltid haft sin egen logik, kostnader och förtjänster avgörande.
Förhoppningsvis upptäcker någon expert på holländska frågan.
23
« skrivet: 2020-09-20, 12:20 »
Jag har försökt översätta följande utdrag ur en holländsk bok om handel till sjöss på 1600-talet. Det är alltså författarens utdrag – jag har kopia på originalet också, som är ordrikare.
N o . 2044. CONTRACT VAN BEVRACHTING. 1617 februari 18.
Bevrachter: W i l l e m Willemsen Vacht van Sardam.
Schipper: Pouwels Cornelissen Mangevijl van Enkhuizen.
Schip: De Witte Winthont, groot 80 last.
Bepalingen: Uitvaren naar St. Uvis. Aldaar zal de commis van de bevrachter het schip
doen laden met zout. Voering voor de schipper o f zijn volk niet toegestaan.
V a n daar rechtdoor naar Gevel in Zweden. Ligtijd aldaar ,,een loopende maent", 2
of 3 dagen niet gerekend. Binnen welke tijd de commis het zout zal doen lossen en het
schip, zowel onder als boven, wederom laden met waren en koopmanschappen. De schip-
per belooft i n het stuwen zijn uiterste best te doen en zo getrouwelijk te handelen alsof
het voor hemzelf en zijn reders was.
Terug naar Amsterdam. Vrachtprijs na gedane goede levering per last zout in Gevel
afgeleverd 21 c.gld., 17 st., 8 penningen, de gld. tot 40 gr.
Voorts is overeengekomen dat in geval de schipper in Gevel langer wordt opgehou-
den dan de overeengekomen ligtijd door schuld van de commis, hem daarvoor na vol-
brachte reis betaald zal worden per dag 9 gld.
Verder is afgesproken dat in geval de schipper in Zweden enige penningen voor
scheepsbehoeften nodig heeft, de bevrachter gehouden zal zijn hem een voorschot te be-
talen ,, v a n 100 Sweetsche daelers, 10 oft 12 onbegrepen, yder daler tot 32 st. gereeckent".
,,Eyntelijck is bevoorwaert dat den bevrachter gehouden sal wesen 't voorn, schip tot
Gevel voorsz. vrij op ende van de reviere te keeren, sonder dat den schipper in eenige on-
costen, aldaer op 't schip vallende, gehouden sal sijn".
Min tolkning:
Befraktningskontrakt Nr. 2044. 1617 den 18 februari.
Befraktare: Willem Willemsen Vacht från Sardam.
Skeppare: Pouwels Cornelissen Mangevijl från Enkhuizen.
Skepp: De Witte Windhont (Den vita vinthunden), storlek 80 läster.
Föreskrifter: Att utgå till St. Uvis. Väl där skall befraktarens kommissionär låta lasta skeppet med salt. Förning ingår inte. Därifrån raka vägen till Gävle i Sverige. Liggetid där ”en löpande månad”, 2 eller 3 dagar oräknade. Under vilken tid kommissionären kommer att lossa saltet och åter lasta skeppet, såväl upptill som nertill, med gods och handelsvaror. Skepparen lovar att stuva efter bästa förmåga och så samvetsgrant handla som om det vore för honom själv och hans redare. Åter till Amsterdam. Fraktpris efter väl utförd leverans per läst salt levererad i Gävle 21 gulden,17 styver, 8 penningar, 40 gr gulden. I övrigt har överenskommits att, ifall skepparen genom kommissionärens förskyllan blir uppehållen i Gävle längre än liggetiden, han efter genomförd resa får betalt för detta med 9 gulden per dag. I övrigt överenskoms att, i fall skepparen i Sverige får behov av några penningar till skeppets försorg skall befraktaren ansvara för att betala honom ett förskott om 10 eller 12 daler för var 100 svenska daler. Varje daler räknad till 32 styver.
Till slut ansvarar befraktaren för att skeppet på väg mot Gävle kan behöva föras upp i åmynningen för att vända, utan att skepparen åläggs några kostnader för skeppet.
Alla synpunkter är välkomna. Mina egna tveksamheter:
Var ligger St Uvis ?
Förning kan syfta på förtäring eller på varor som besättningen på ett fartyg hade rätt att tullfritt införa till försäljning för egen räkning. Vad är troligast ?
Vad betyder c.gld ?
Vad betyder 40 gr gulden ?
Är 10 eller 12 daler för var 100 svenska daler rätt ?
Är sista meningen rätt ?
24
« skrivet: 2020-01-12, 22:56 »
Svar på min fråga efter tio år, alltså – trevligt !
Handlingar i kyrkoarkivet hittade jag 2009. Vidare hade jag kontakt med ett par ättlingar, av vilka jag fick kopior av materialet från 1950.
Jag forskade sedan vidare och tillskrev bl a ånyo Krigsarkivet i Paris, som skickade ett utförligt svar med kopior ur nämnda dossier. I teorin skulle svaret till mig 2009 kunna innehålla något utöver det från 1950.
Jag lyckades få tag i en dödsattest för Louis, så dödsdatum känner jag till. Jag minns inte om dödsorsaken framgick.
Jag försökte också hitta Louis’ grav genom att tillskriva några myndigheter. Han bodde vid sin död i Mont Martre, men detta var ett par år före anläggandet av den senare berömda kyrkogården med över 20000 mer eller mindre spektakulära gravvårdar över i vissa fall berömda personer, så man kan inte vara säker på platsen för hans sista vila. Jag fick ett ganska avvisande svar – de hade inte tid med släktforskare. Man skulle i dagens läge kunna söka hjälp på något franskt forum.
På tio år har det hänt mycket med webben. Jag har nyligen hittat länkar till några publikationer, som man skulle kunna undersöka.
Jag har vidare funderat på om det skulle vara värt besväret att söka igenom rådhusrättsprotokoll från Göteborg. Så moderna handlingar måste dock eftersökas på plats i arkivet.
Om jag minns rätt, så uppfattade kyrkan Louis som försvunnen. Man kan tycka, att det låter otroligt, att han skulle ha övergivit sin familj. Det borde ha förekommit korrespondans med kyrkan och med familjen.
Jag ska aktualisera min forskning från 2009-2010 och återkomma med ett PM.
M v h
Lars-Olov Eriksson
25
« skrivet: 2019-11-26, 22:09 »
Ja, det är ju den Israel Hagetorns son Anders, död 14/3 1741 i Rone, som jag nämnde ovan. Han var gift med Anna Brun, vigda före 1724, möjligen före 1721, ovisst var. De hade, som jag vet, bara ett överlevande barn, Brita Lena. Det fanns flera barn, som dog små, också, t ex Israel och Jöns, döda 17 nov 1724 i Endre och Sara Cajsa, död 21 augusti 1738 i Rone. Det står åtskilligt om familjen i Endre och Rone kyrkböcker, inklusive olika räkenskapsböcker och längder. Man kan förmoda, att han förekommit i tinget också 1733-1741-?. Jag har inte detaljstuderat Anders.[Finns det någon handbok till denna töntiga editor ?]
26
« skrivet: 2019-11-07, 22:16 »
Jag har hittat sensationell information som jag vill ha hjälp med att tolka. Den gäller Isac Ambjörnsson Printz, gift med Christina, dotter till borgmästaren i Norrköping, Måns Svensson Bröms, död 1634, och Kerstin Henriksdotter Stockenström.
Det visar sig att Isac och Christina 1638 mötte motstånd från prästerskapet mot sina äktenskapsplaner. Isac påstods vara släkt med sin blivande hustru på hennes möderne, man talade om Isacs ”äktenskap med Kirstin Månsdotter, den honom på sin moders wegner in tertio gradu lineæ æqualis ähr befryndat”. Ordagrant tolkat skulle de ha varit sysslingar, men det fanns ju en mängd förhållanden som inte kunde tålas av prästerskapet (och församlingsmedlemmarna i det här fallat). Isac tog saken i egna händer och uppsökte riksrådet, som, dominerat av tre Oxenstiernor vid den tiden, beviljade honom ”nådigt consens och samtycke till att ingå äktenskap med Kirstin Månsdotter”.
Jag har inte kunnat ställa upp någon hypotes.
Detta blev en affär i dubbel bemärkelse. Den blivande svärmodern erbjöd generösa gåvor på villkor att prästen förklarade för församlingen att speciella förhållanden gällde i just detta fall och att brudens familj visat generositet mot kyrkan och församlingen (men absolut inte fått lov att betala för något felsteg). I förhandlingarna biträddes svärmodern av en ”U. Nils Månsson”, rimligen den blivande brudens lillebror. Denne uppges av ”alla” forskare vara född 1629 och avliden som rådman 1708. Denna uppgift kan spåras tillbaka till Örnberg, som kanske hämtat den från Sundelius, som vanligt utan angivande av originalkälla. Hur kan det vara möjligt, att en liten gosse deltog i sådana diskussioner med överheten ? Nils Månsson skulle komma att dö 1708, efter en långdragen ålderdomssvaghet. Räknat från 1629 skulle han då ha varit ca 79 år gammal, en hög ålder. Om han t ex skulle ha varit född 1620 i stället, hade han varit ännu äldre, ca 88 år gammal. Detta vore ingen onaturligt hög ålder heller. Hur säker kan man vara på årtalet 1629 ?
Information från en annan släktforskare, om en annan Norrköpingsbo, skulle möjligen kunna leda in på en förklaring av äktenskapshindret, men utgör också i sig själv en spännande utmaning. Det gäller handelsmannen Michel Nilsson Bröms från Stockholm, född i Norrköping. Vilket var hans ursprung och, speciellt, hur härleds hans familjenamn Bröms ?
Denne Michel Nilsson Bröms gifte sig 1665 i Stockholm med en Catharina Johansdotter Rollf. Redan 1673 avled han med tre minderåriga barn efterlämnade. Året innan hade han vunnit burskap i Stockholm, varvid framgick att han var född i Norrköping.
I Michels bouppteckning 1678 sägs han vara ”syskonbarn” (sannolikt kusin) med prästen Isac (Isacsson) Printz (son till Isac Ambjörnsson Printz och Christina Månsdotter).
Örnberg uppger en Nils Michelsson i Norrköping som far till Michel. Denne skulle ha varit gift med Isac Ambjörnssons syster Sara, död 1650. Nils ska ha dött 1645, varpå änkan gift om sig 1646 med prästen Hr Hans Nilsson. Michel var minst 28 år gammal vid sin död. Hans äldsta barn var fött 1662, så han måste ha varit född väl före 1645, vilket inte motsägs av några uppgifter om Sara. Kyrkböckerna ger en hel del stöd åt påståendet att Sara varit gift med en Nils Michelsson, dock utan nämnande av namnet Bröms eller förekomsten av en son Michel. Det finns förvisso en Michel Nilsson utan anknytning till de tänkta föräldrarna. Örnberg ger ingen förklaring till sitt påstående.
Några idéer i det ena eller det andra fallet ?
27
« skrivet: 2019-09-30, 10:20 »
Det är mycket som är möjligt i denna värld, men precis som i en polisutredning måste man prioritera insatserna efter tiden till förfogande och tillgängliga resurser. Till slut får man börja med vad som förefaller möjligt att göra som forskare.
För att någon av de efterforskade skulle vara en sådan oäkting skulle Israel eller Johan ha lämnat denne efter sig på slagfältet och denne ha växt upp med vetskap om sitt ursprung samt ha tagit faderns efternamn.
I Israels fall hade det dessutom inneburit att han begått äktenskapsbrott, för han var gift åtminstone 1675, då kriget bröt ut. Före fälttåget låg han i garnison i Kalmar.
Om Johan är mindre känt, men han verkar hela tiden ha följt i Israels spår. Han var relativt gammal, när han gifte sig på Gotland och det finns inga tecken på tidigare fruar eller medförda barn.
Dessa bröder kan ju dessutom ha haft mindre kända bröder, som inte drog åt Gotland. Att Johan gjorde så, berodde säkert på Israel och Israel grep en chans, när Gotland skulle återförsvenskas med kompetent och pålitligt folk. En skeppare Simon Hagetorn förtullade i Visby 1673 t ex. Jag har inte försökt spåra hans ursprung. Om han t ex var hemma i en Skånehamn, så återstår ju att bevisa att han var en bror till Israel.
28
« skrivet: 2019-08-27, 01:34 »
Helena. Om du läser min artikel i Släktforskarnas årsbok 2019 sid 52, så förstår du att Brita Andersdotter Åkerman var gift med Israel Hagetorn 1678, troligen redan 1676, och då bodde på Öland. Israel var sannolikt uppvuxen på Öland samt deltog som dragonofficer i skånska kriget. Han låg i garnison i Kalmar i krigets inledning och härjade sedan runt i Skåne och Blekinge. Redan därigenom kan man se flera mera troliga ursprung för Brita än det felaktiga, som du på goda grunder misstror: Öland, Kalmar, Småland, Skåne. Men hon kunde ju ha varit dotter till någon värvad officer från var som helst i Sverige också ! Eller varför inte Finland, där en släkt Åkerman har funnits ! Kort sagt, Britas ursprung är svårt att efterforska systematiskt – det skulle behövas ett slumpfynd av någon med helt andra forskningsmål. [/font]
29
« skrivet: 2019-08-13, 22:25 »
Som en kuriös utvikning till min kommentar till möjligheten av att bröderna Johan och Israel skulle ha kunnat avsätta avkomma i Skåne under skånska kriget kan jag berätta följande.
Det är känt att krigståg förr i tiden hade långa och brokiga följen. Inte ovanligt var det att en hustru eller flickvän följde sin man i fält. Så var det bevisligen i Israel Hagetorns kompani också, för i ett rättsfall om en änka som ogift hängt med sin käresta, en änkling, vittnade Israel och bekräftade att det varit många kvinnor som hängt med soldater och officerare och att regementschefen, överste K G Skytte, ogillat detta och låtit köra bort dem. Att Israel själv eller dennes bror Johan under sådana omständigheter skulle ha tillåtit sin fru i tåget låter osannolikt. Johan var dessutom, såvitt bekant, ensamstående vid ankomsten till Gotland.
30
« skrivet: 2019-08-12, 22:48 »
Stefans påpekande gäller artikeln i SGT.
Artikeln i årsboken innehåller flera fel, som en anonym korrekturläsare lade in utan att meddela mig drygt två månader efter det att manuskriptet var tryckklart. Redaktören anade oråd och bad mig kontrolläsa och vid behov återställa berörda textavsnitt, vilket jag gjorde. Några av dessa rättelserättelser hann inte införas före tryckningen. Det borde sättas en rättelselapp i boken för det finns ett par allvarliga sakfel.
Det är lika bra att jag här meddelar kända fel i texten:
Rosvall, Ted (editor) 2019: Släktforskarnas årsbok 2019, Solna: Sveriges släktforskarförbund, sid 52:
En bok till upplysning och vägledning
Förfäders oväntade hjälp till en vilsen forskare
Rättelser:
Sid 56 andra stycket:
Israel Hagetorn…f 1647… -> Israel Hagetorn d.ä.…f 1647….
Sid 62 övre bilden:
Notiser 1711 och 1712 på rectosidan av ett eftersättsblad. ->
Notiser 1711 och 1712 på rectosidan av ett försättsblad.
Sid 66 OTRYCKTA KÄLLOR:
Landsarkivet i Visby (ViLA)
Barlingbo, Burs, Endra och Öja kyrkoarkiv -> ….Endre……
(Är det bara jag som tycker att den här editorn är knäpp ?)
31
« skrivet: 2019-08-12, 21:37 »
Det låter ju bestickande med namnlikheten. Uppslaget med dragonofficerarna i Skåne tror jag dock inte på av följande skäl. Bröderna deltog i skånska kriget under den tid som det pågick, 1675-1679. När freden kom, drog de hemåt och började söka en utkomst (officerslönen fick de vänta i mer än tio år på). De kan ju ha haft ihop det med lokalbefolkningen i Skåne, men att de skulle ha lämnat en gosse efter sig som växte upp i Skåne och använde den rätte faderns namn är långsökt. Generellt kan jag se följande ansatser. Man gräver på vanligt sätt där man står. Den tidigaste förekomsten av namnet i Skåne tycks vara från 1700-talet. Efter alla år av fåfängt grävande kan det nu vara idé att pröva andra utvägar. - En rättfram metod är att inventera alla manspersoner med namnet Hageltorn på Gotland vid en tid motsvarande den första kända förekomsten i Skåne och försöka avgöra om någon av dessa kan ha gett sig av åt Skåne. Om detta inte ger något napp får man backa en generation o s v.
- Våra bröder hade säkert syskon och någon bror kunde ha dragit iväg åt annat håll (landskapet där de befann sig och hade växt upp var förött av kriget så de sökte sig nog bort) - att bröderna hamnade just på Gotland berodde ju på att de hade en efterfrågad bakgrund när ämbetsmannakåren på Gotland skulle försvenskas efter den danska perioden. En intressant person är en viss Simon Hagetorn som dyker upp som skeppare en enda gång i Visby 1673. Han kunde ju ha slagit sig ner i Skåne t.ex. Men det återstår att bevisa att denne var en bror och inte en tidig skåning.
- Ytterligare en möjlighet är att en skånsk soldat tagit namnet.
- Slutligen tråkalternativet: någon i Skåne hittade på namnet !
32
« skrivet: 2019-08-12, 01:37 »
Mitt namn står faktiskt här ovan.
Om du har flicknamnet Hageltorn så lär du väl komma från Israel d.ä., bror till min ana Johan d.ä.. I så fall skulle vi väl vara åttamänningar eller så. Detta sagt utan någon djupare undersökning. Själva namnet Hagetorn försvinner i mitt anträd någon gång i mitten av 1700-talet, så närmare än så kan vi inte vara släkt. Som närmast femmänningar gissningsvis. Du kanske kan hitta din anknytning i Stefans tabeller ovan.
33
« skrivet: 2019-08-11, 22:01 »
Förhastade uttalanden får man ångra under resten av sitt liv. För att förbättra renomméet för mitt författarskap kan jag nämna att jag har publicerat 39 artiklar. Jag ställer höga krav på kvalitet och vill inte bidra till mängden halvdana skrifter i ämnet eller behöva skämmas för felbedömningar. Det räcker med de fel som man inte själv gett upphov till (den uppmärksamme läsaren kan hitta några i min Hagetornsartikel). Faktum är att jag, därtill uppmuntrad av Karin Felderman och Stig Östenson, erbjöd Årsboken mitt dåvarande Hagetorsmanuskript 2008 och fick det refuserat utan kommentar, så det var väl inte intressant. I efterhand kan jag tycka att det var tur för jag kom snart att oroa mig för att min tänkte far till bröderna Johan och Israel i själva verket var två personer med samma namn (bröderna tog som första bärare namnet Hagentorn, så det är inte trivialt att söka bakåt). Jag fick erkänna att jag kört fast för att under de följande åren komma att helt oförhappandes stöta på uppgifter i helt oväntade sammanhang som gjort det möjligt att komma vidare (t ex stötte jag vid utforskandet av Ludwig Briants änkas arvskiftestvist på Israel Hagetorn d.ä. på besök i en Stockholmsdomstol – man undrar ibland om någon osynlig själ stöter på …).
Tidshorisonten är numera inte 1642 utan 1620 med en hypotes ner till 1500-talet, där jag i så fall blir släkt med min fru. Läskigt, va ?
Tråkigt nog har jag inte fått mycket saklig respons på mina skriverier (en del uppskattning medges, men det måste ju finnas oklarheter och möjliga kompletteringar hos några läsare också), men det kanske blir ändring på det nu när jag promotat en artikel ?
Vid min slutliga bortgång vill jag tro att saknaden inte så mycket kommer att gälla opublicerat, halvforskat genealogiskt stoff. Tråkigt vore det förstås om mina halvkvädna förespeglingar avhållit någon från att forska under alla år.
Att efter många år begåvas med helt nya anor är ju en dröm - grattis. När det gäller dina oäkta anled, måste du förstås kolla domböcker och domkapitelsprotokoll. Domkapitlet är en favorit, för prästerna hade en benägenhet att lägga sig i folks leverne och kunde anställa formliga förhör med misstänkta snedstigande personer.
Nu när du blivit ättling, kan du få en utmaning. Brita Åkermans ursprung känner ingen till. Av ovan nämnda skäl och med beaktande av det faktum att Gotland var danskt när det begav sig, så kan man stryka gotländskt ursprung. Det har påståtts att hon kom från en uppländsk släkt (utan någon hållbar förklaring). Hon kunde lika gärna ha kommit från Lappland. Jag har gjort några försök men gett upp t v.
Jag antar att du kollat överensstämmelsen mellan mina nu lämnade uppgifter och tidigare uppgifter, som du plockat fram.
34
« skrivet: 2019-08-11, 02:08 »
Jag har kommenterat några få av alla nämnda uppgifter, sådana gällande de tidiga leden. Därmed inte alls sagt att jag godtar alla icke kommenterade uppgifter. Uppgifterna är f ö uppenbarligen ofullständiga.
Jag kan tipsa om en artikel i senaste Årsboken, som med utgångspunkt i anteckningar i en gammal bönebok presenterar en del hittills opublicerade uppgifter om de tidiga Hagetorns (bland alla förekommande namnformer väljer jag Hagetorn, därför att den förekommit i huvudpersonernas namnteckningar). Jag vill inte förstöra läsnöjet genom att här plocka ut alla genealogiska uppgifter. Jag kan dock nämna, att familjens ursprung före 1680-talet är ett helt annat än Gotland och absolut inte Uppland.
Att Johan Hagetorn d.ä., f ca 1648, och Israel Hagetorn d.ä., f 1647-1648, verkligen var bröder framgick av min ovan nämnda artikel i SGT.
Av artikeln i Årsboken framgår också att brödernas mor följt med till Gotland, liksom Israels fru Brita Andersdotter Åkerman. Hennes ursprung är helt okänt, men det var alltså inte Gotland och knappast Uppland (som har föreslagits).
Israel Hagetorn d.y.:s födelsedatum, 6/9 1678 (inte 1676 som det står i kyrkböckerna), framgår också med önskvärd tydlighet av artikeln.
Dottern Margaretha var inte född i Endre utan i Stenkumla, döpt 5/8 1684 – bara att slå upp. Israel Hagetorn d.ä. bodde ju inte ens i Endre 1684, utan först 1692 (se nämnda artikel).
Jag ser inte Israel Hagetorns son Anders, död 14/3 1741 i Rone. Står i kyrkboken. Han var krögare, gift med Anna Brun. De hade bara ett barn, Brita Lena.
Inte heller dottern Maria, död 2/9 1725 i Öja.
Inte heller sonen Johan, skogvaktarn, f ca 1686, d 13/1 1723 i Endre.
Israels dotter Brita var född 29/4 1686 i Stenkumla. Står i kyrkboken. Hennes man, Per Engedahl, var född 28/3 1684 i Burs.
Bland Johan Hagetorn d.ä.:s barn kan jag nämna:
Min ana, Per Johansson Hagetorn, var kanske född 1690 och döpt 1/1 1691 i Sigsarve, Burs.
Jag ser inte Johans dotter Engel Johansdotter Hagetorn, f 4/1 1694 i Ungbåtels, Stånga, gift med Jacob Olofsson Sudergårda, Hellvi. Hon dog 12/3 1743 i Ungbåtels, Stånga.
Inte heller dottern Maria, född 19/4 1696 i Ungbåtels, Stånga.
Vidare:
Israel Johansson, f 20/4 1700 i Ungbåtels, Stånga.
Johan Johansson, f 13/12 1701 i Ungbåtels, Stånga.
Margreta Johansdotter, f 2/6 1704 i Ungbåtels, Stånga.
Johan Johansson (2), f 18/4 1707 i Ungbåtels, Stånga.
Jag ber om ursäkt för att eventuellt ha missat någon uppgift i den långa texten.
35
« skrivet: 2019-06-02, 13:22 »
Tack så väldigt mycket !
Det är säkert grosshandlaren. Han var alltså löftesman för min gubbe, som hamnat i olycka och anklagats för underlåtenhetssynder som chef för Stora sjötullen i Visby. Han dras inför Kammarkollegiet och döms stå i skuld till kronan med 7500 RDlr, varav man i juli 1655 tycker att man kan lyfta ett förskott från en av kautionisterna, nämligen denne Low. Man skriver ett brev till ståthållaren Schering Rosenhane med uppmaningen att låta Low betala ut 1500 RDlr. Det är uppenbart att man inte förväntar sig några dröjsmål eller andra svårigheter, d v s Low bedöms vara mycket solvent.
Det jag är intresserad av är den förmodade vänskapen eller släktskapet - man går inte och lämnar borgen för sådana summor utan anledning. Min man kom ursprungligen från Norrköping (flyttade till Visby 1646) och han hade redan då behovet av kautionister. Kunde det finnas någon förbindelse i Norrköpings historia ? Min man var alltså en Printz och var gift med en Bröms.
Härjandet med Kammarrevisionen tvingade min man att vistas under långa tider i Stockholm, kanske under hela perioden augusti 1653 till juli 1655. Man kan ju fantisera om att han därvid bodde inne hos Low t o m !
36
« skrivet: 2019-06-02, 00:22 »
Har någon någon uppgift om en Jöran Low, borgare i Stockholm [1655]. Han var kautionist för Isac Ambjörnsson Printz, tullnär på Gotland, och uppenbarligen välbärgad.
37
« skrivet: 2018-07-29, 22:58 »
Jag har inte utforskat Ingrid Bergmans anor, men vid en sommarröjning föll blicken på en artikel från 2015 om hennes tyska anor ner till som tidigast nionde generationen. Det finns i denna även familjenotiser från modernare tid och foton på Ingrid med familj 1915, 1916, 1917.
Artikeln förekommer i Zeitschrift für Niederdeutsche Familienkunde Heft 3 2015, sid 103-116:
Friedel Bergman, geb. Adler, die Mutter Ingrid Bergmans.
Författaren heter Lutz Kûhnl.
Mycket av ursprunget kretsar kring Lütjenburg, för tidigare anor Mecklenburg. Ingrids morfar var Kaufmann.
Alla uppgifter är underbyggda med källhänvisningar.
38
« skrivet: 2018-04-13, 23:09 »
Bifogade dokumentsida tror jag är en del i en affärsuppgörelse, vari en viss David van Baerle beställer ett fartyg (specificerat på första sidan) av varvsägaren Jacob Reenstierna 1674. Jag vill gärna ha denna tolkning bekräftad men dessutom mera detaljer. T ex nämns flera belopp, som jag tror mig kunna läsa, men hur dessa summor förhåller sig till varandra undrar jag över (jag tänker då inte på de alternativa valutorna svenska riksdaler eller holländska gulden). Speciella villkor i uppgörelsen är också av intresse. Är totalpriset 20,500 riksdaler t ex ? Står det något om leveranstidpunkt (jag tror mig veta att fartygsskrovet var byggt redan) ?
39
« skrivet: 2018-04-13, 22:35 »
Det beror kanske på vad man menar med "fel".
Arkivet i Flensburg hävdade, att de hade de fysiska böckerna på sina hyllor och efter ett par månader av tjatande från min sida har jag successivt fått kopior av efterfrågade sidor - på papper från en vanlig kopiator, till stora delar oläsliga. I varje iterering har jag fått betala Nachforschung för en halvtimme, porto och administration, så det har kostat mig hundratals kronor. Utan att ha sett själva boken (det fanns bara en kyrkbok från en kyrka för den aktuella tiden, innehållande alla typer av förrättningar) är det omöjligt att säga helt säkert om alla sidor blivit kopierade, men jag lutar åt, att mina eftersökta data helt enkelt inte finns bevarade.
Ditt uppslag verkar dock tilltalande, så jag ska undersöka det närmare. En mikrofilm skulle ge mera sammanhang t ex. Vidare skulle det kunna finnas räkenskaper bevarade.
För sökningar i Hamburg/Altona hade jag stor hjälp av centret Archion, där man kan läsa mikrofilmer on line för en abonnemangskostnad månadsvis. De bygger snabbt upp en stor samling, men i höstas hade de inte ännu Flensburg. Mormonerna håller på att digitalisera hela sitt bestånd också, men det går inte att få planerade färdigtidpunkter av dem. I höstas hade de inte heller Flensburg
40
« skrivet: 2018-02-20, 16:41 »
Det första är torued, vilket kan betyda torrved eller törved (tjärved). Jag tror det senare.
Det andra är äsja. Det var det som var problemet, bidragande till eldsvådan, att eldstaden inte var annat än en ässja, som folk där på slätten alltför ofta använde på detta sätt (i bostäder).
41
« skrivet: 2017-11-20, 22:04 »
Tack ! Jag har skickat en fråga gällande en film som jag har numret på. Få se om de kan ta hem den.
42
« skrivet: 2017-11-20, 21:08 »
Bra !
Hur gör man sedan för att läsa en sådan film ?
Jag läste mikrofilmer vid templet i Gubbängen och i Handen för en massa år sedan. Är det så man ska göra ? Det gäller Tyskland.
Man är ju så bortskämd med AD och SVAR, så sådana här tekniker har fallit i glömska.
43
« skrivet: 2017-11-20, 18:28 »
Detta är en mycket grundläggande fråga (förhoppningsvis lätt att besvara). Jag skulle vilja läsa en mormonfilm över kyrkböcker från en tysk stad. Jag har för mig att det finns en katalog över alla mikrofilmer, men hittar den inte nu.
44
« skrivet: 2017-11-20, 18:03 »
Jag söker en dopnotis i Flensburg i perioden April 1656-Augusti 1658, 1657 mest troligt. Jag har tillskrivit Stadtarchiv Flensburg om hjälp med att hitta uppgifter eller att få tillgång till eventuella digitala kopior på webben eller att få uppgifter om mikrofilmer eller förteckningar över aktuella kyrkböcker. Det enda svar jag har fått är ”it would take weeks or even months to find any information”. Man kan tolka svaret på flera sätt. Kan någon här ge någon vägledning ? Om det krävs besök vid arkivet skulle jag kunna göra någon med ärende till arkivet en motsvarande tjänst i ett Stockholmsarkiv för att slå upp i en eller annan dopbok i Flensburg.
45
« skrivet: 2017-08-05, 22:58 »
Bland akterna i Svea Hovrätt har jag nu även stött på en Iöran Behm ifrån Stockholm. En akt omfattande ca 60 sidor brutto finns i: Liber causarum volym 110 pars 4 No 16 Peder Erichßon Wintzer Emot Sahl: Iöran Behms Änckia Hustru Barbara Borgstedhe angående ett Gårdekiöp. Den är digitaliserad: Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2a175 Liber causarum (1659) bb1070-1101 Processen i hovrätten följer efter en appellerad dom i Stockholms rådhus den 14 februari 1659. Änkan har till sin svåger P E Wintzer den 12 februari 1654 sålt sin gård i kvarterat Pelareberget på Götgatan på Södermalm (granne med borgmästaren Jacob Grundel och befallningsmannen Nils Jonsson), en gång uppförd av Barbaras far, ? Borgstedhe, senare överlåten till Wintzers farbror, Erich (sic) Wintzer eller av den senare uppförd (omtvistat). Efter några år på gården med successiva avbetalningar på köpet, vill Wintzer bryta avtalet med hänvisning till att han blivit bedragen på tomtytan. Tvisten hamnar i Södra förstadens kämnärsrätt, där änkan förlorar den 17 december 1658. Domen överklagas av henne till Rådhusrätten, där utfallet blir det motsatta den 14 februari 1659. Domen där överklagas av Wintzer till Hovrätten som fastställer rådhusrättens dom den 15 december 1660. Wintzers sigill återfinns under köpebrevet. Änkan hann avlida innan tvisten avgjorts. Jag har inte fördjupat mig i akten, bara noterat ovanstående vid genomläsning. Reservation för att släktrelationerna inte är exakt återgivna. Om man vill, kan man studera den föregående processen i de lägre rätterna, där stämningslängder, akter, domar, inlagor och protokoll kan finnas bevarade. I dessa handlingar skulle man kunna påträffa någon annan förekommande aktör av intresse, detaljer om parterna eller mera fullständiga namn.
46
« skrivet: 2017-05-14, 21:21 »
Kul att se att detta vara en sådan där maffig historia som mycket kan utvinnas ur.
Jag blev inte lottlös heller. Min gubbe gick igenom kämnärsrätt, rådhusrätt, byggningskollegium, hovrätt gällande en fastighetsaffär 1663-1664, som han vann i alla instanser men till slut förlorade i hovrätten på synnerligen skumma grunder (motparten var drottningens lakej). Bara femtio sidor, men ändå.
47
« skrivet: 2017-04-30, 00:15 »
Vid studerandet av vissa akter i Svea Hovrätt stötte jag på en kopparslagare Michel Behm ifrån Nyköping (jag tror att han förekommer i DISBYT). Han processade i 4-5 år under 1631-1635, ursprungligen i Nyköpings rådhusrätt, sedan i Svea Hovrätt.
En akt omfattande över 200 sidor brutto finns i:
Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2aa:73 Liber causarum (1634) bb172-284
Den är digitaliserad. Här skildras en tvist med familjen Silentz. Michels fru och en bror Jörgen Behm samt åtskilliga andra personer ifrån Nyköping och Säter framträder.
Jag har inte fördjupat mig i akten, bara noterat ovanstående.
48
« skrivet: 2017-03-03, 19:07 »
Eftersom min person of interest har efternamn på B, stöter jag då och då på Michel Behm.
Jag kan berätta, att denne skriver tretton brev till Amiralitetskollegiet under åren 1647 - 1648, i övrigt inga, vad jag sett. Dessa brev är rapporter från hans resor i Norrland, ofta till Hudiksvall och Söderhamn, för att inkassera skattemedel. Jag har inte läst breven, men noterat, att de bär spår av lacksigill som förslutning. Tyvärr är samtliga förstörda. Det kunde vara idé att leta efter flera brev eller kvittenser. Om man hittar ett intakt sigill, så har man antagligen hans signatur i tre bokstäver. När det gäller utkvitterad lön, är det bara 1650 års som är bevarad och aktuell för hans del. Det är mindre vanligt med sigill på kvittenser, men de som finns är mera troligt hela. Däremot är det rätt sannolikt att han skrivit till landshövdingar, befallningsmän och magistrat där han dragit fram.
I sin tjänst som stadsinspektor i Stockholm på 1650-talet kan han ha skrivit under något dokument också.
Meddelas bara som uppslag.
49
« skrivet: 2017-02-23, 22:32 »
Jag upptäckte just att händelsevis Amiralitetskollegiets registratur för 1644 och 1645 ligger scannade på webben. Protokollen för dessa år finns dock inte ens bevarade. Jag har lusläst dessa registraturvolymer utan att hitta ett tecken om Michel Behm – inte i löpande text på aktuella data och inte i något appendix, som Fullmakter.
Av nyfikenhet tittade jag i officersrullorna, men detta kanske redan är gjort. De ligger också scannade, under
0503 Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.
036 Rullor flottan 1635 - 1915
Rullor på amiralitetsstaterna Ia:1 (1642-1664)
Hursomhelst, detta är vad jag fann:
p35 MantahlsRulla oppå SiööOfficererne Åhr 1644
p39 Adellbußar eller Gefrieder
...
Michell Behm antagen af H:s N:de H:r Claes Flemming för 15 Dlr om månaden huittmynt om månaden [sic] den 10 Aprilis 1644
p59 MantahlsRulla oppå SiööOfficererne åhr 1645
p63 Än Lieutnanter
….
Michell Beehm ifrå Adelbußarne den 1 Martij
Så lätt var det alltså inte. Kan man inte dra några slutsatser utifrån det faktum att han blev adelsbuss ?
Jag vet inte var i flottans material i övrigt man skulle kunna hitta något, som indikerar hans ursprung. Om man är beredd att göra en större insats, kan man ju dammsuga alla upptänkliga serier, som räkenskaper i olika former, "papperssamlingar" som Nya nummerserien, Röda nummer m fl. Bidragande till problemet är att han inte har gjort någon vidare karriär och att hans existens är lite tidig för att hitta fylligare material. Kanske man ska söka i andra miljöer, domstolar i hypotetiska hemtrakter t ex ("framträdde löjtnanten vid Kongl Amiralitetet, manhafftig Michell Behm, fullmächtigh för sin syster..." haha !). Eller i hans nya omgivning i stadens tjänst - förr eller senare hamnade han väl i rådhusrätten.
F ö gläder det mig att du minns mitt lilla bidrag till din tidskrift. Jag ska absolut överväga erbjudandet. Artikeln om den i det här sammanhanget aktuelle gubben har dock en institution utanför den genealogiska sfären visat intresse för, men något beslut har inte fattats. Men jag har mycket annat på gång. Tyvärr tenderar mina alster att bli väldigt stora. Över hundratusen tecken och 330 källhänvisningar bara om en kapten, som tidigare omnämnts på en handfull rader. Det är otroligt vad som finns i arkiven för den som gillar att gräva på riktigt.
50
« skrivet: 2017-02-22, 23:10 »
Jag ”hade vägarna förbi” och hittade följande uppgift i
0500 Flottans centrala ledning
Amiralitetskollegium, kansliet
Registratur huvudserie
BIa:17 (1651) pp54-56, 58:
Den 22 januari. Avskedsbrev för Michell Behm. Kronan gör en nerdragning av antalet officerare och avskedar en hel mängd, däribland blir Lieutenanten Michell Behm utur tiänsten förlåfuad den 2 Ianuarij Anno 1651, antagen den 10 April 1644 för adelsbursh, avancerad till Lieutenant den 1 Martij A:o 1645.
Speciellt utnämningen till adelsbuss kan tänkas innehålla någon anspelning på hans ursprung.
51
« skrivet: 2017-01-24, 21:37 »
Jag ser att Börjeson uppger honom som adelsbuss, vilket väl innebar att han kanske aldrig var underlöjtnant. Då är det antagandet som sådan som ska sökas - det har jag ingen kunskap om. Han lär ha ingivit en ansökan, kanske t o m hos K Majt, som då bör ha svarat. Normalt var väl systemet med adelsbussar utnyttjat av adelns påläggskalvar - om andra kunde komma ifråga vet jag inte. Kanske ett tecken på härkomst i "bättre familj" ? Zettersten hänvisar till Riksstaten 1644 bl a. Men hans adelsbussande lär ha satt sina spår i Amiralitetskollegiet också, i form av protokollsnotering eller inkommande skrivelser.
52
« skrivet: 2017-01-23, 16:03 »
Börjeson är jobbig, men hans uppgifter bygger alltid på något fynd, enligt min erfarenhet. Han verkar ha tillbringat sitt liv i materialet och hänvisningarna är därför underförstådda. "2781" betyder förstås en viss folie i örlogsflottans räkenskaper och sannolikt en verifikation ! I mitt fall var det hustrun som hämtade ut en månadslön när mannen var på resa. Kommenderingarna på fartyg återfinns ofta i registraturet och eller i protokollet, på större örlogsfartyg finns det skeppslistor och besättningslistor i Militaria-samlingen och/eller i Nya nummerserien. Detsamma gäller utnämningarna till underlöjtnant respektive skeppslöjtnant. Den första utnämningen kan vara intressant, eftersom den med viss sannolikhet belyser bakgrunden. I mitt fall gav denna en häpnadsväckande upplysning om en fullständigt oväntad bakgrund. Patronymikon kan man ju hitta om man har tur, men arbetsinsatsen att gå igenom registratur, protokoll och inkommande skrivelser är mycket stor.
53
« skrivet: 2017-01-19, 23:41 »
Det finns mycket riktigt en Michel Behm, stadsinspektor, i mantalslängden för 1652 på Ladugårdslandet. Även om detta troligen är samme man, borde man väl försöka visa detta. Det finns säkert en utnämning i någon av stadens serier.
I mantalslängden uppges ingen hustru, så då har han fått en av mig.
Hedvig Eleonora har inga uppgifter så tidigt.
En intressant uppgift för att locka någon att ta itu med löjtnanten (min kapten ger mig full sysselsättning och har renderat snart 300 källfynd) är att han enligt Börjesson skulle ha medföljt Svanen till Nya Sverige 1642.
54
« skrivet: 2017-01-18, 22:49 »
Jag forskar inte alls på Behm, men har stött på en medlem i familjen på ett lite ovanligare ställe, som jag tänkte nämna för den som är intresserad. Kanske redan välkänt ?
Den 22 februari 1660 kvitterar änkan Anna Jönsdotter efter en salig Michel Behm ut 16 daler silvermynt i Amiralitetets kassa. Det troliga är att hennes salig man var skeppslöjtnanten Michael Behm, vilket är Börjesons uppfattning också. Hon kvitterar inte ut makens lön utan min gubbes, som nämligen hyr(t) hennes hus och bortrest anvisat henne innestående lön. Michel Behm finns inte med i 1660 års löneutbetalningar, så han har dött senast 1659.
Det finns mycket man kan göra, om man är intresserad, men jag kommer inte att göra det. I räkenskaperna kan man ganska lätt följa utbetalningarna till honom. Om inte annat så kan man därigenom ringa in dödsåret.
Vill man gå på djupet, så är det Amiralitetskollegiets protokoll och korrespondens, rullor, likvidationer, pensionskassan mm som har svaren. Därigenom kan man hitta resor som han företagit, utnämningsdata, eventuellt deltagande i sjötåg. Börjesons opublicerade biografiska anteckningar är bra uppslag, om än ganska kryptiska. Enligt Börjeson har Michael utnämnts till skeppslöjtnant 1650 och han placerar honom på att antal namngivna fartyg under 40-talet. Michael tycks ha lämnat aktiv tjänst redan 1653, så han kanske var sjuklig eller krigsskadad eller pensionerad av ålder och skröplighet. Dödsdatum lär alltså ligga under 1653-1659.
Det är ju troligt att huset ifråga stod i Stockholm och att Michael alltså bott där. Stockholm är fattigt på mantalsuppgifter, så det krävs tur för att hitta familjen i sådana. Därmed får man lov att plöja ett antal församlingar. Man kan börja med Hedvig Eleonora på Ladugårdslandet, där många sjöfficerare bodde. Men han kan ju ha bott i Storkyrkoförsamlingen också, eller i Jacobs eller varför inte i S:t Gertruds (tyska). Med lite tur hittar man begravningen, i bästa fall vigsel och barnafödande.
55
« skrivet: 2016-12-11, 21:45 »
Ny fråga:
Vid en gravöppning i kyrkan (men juridisk term) 1684 omnämns detta som
öppnades sal: Jakob Markussons grav för hans sanna dotters man. Dottern hette Hansdotter.
Vilken relation hade de ?
56
« skrivet: 2016-12-11, 17:40 »
Den inskjutna anmärkningen blir mera begriplig som
...medh henne ähr han förlijkt när som hon får 60 D:r Kopparmynt och en Klädningh.
Han hade löst ut sig från ett äktenskapslöfte. Det är troligt att ett mål förekommit i rådhusrätten. Domböckerna i Stockholm finns i princip bevarade sedan 1590-talet, så det är bara att titta efter. I Uppsala blir det knepigare.
57
« skrivet: 2016-02-28, 22:30 »
I KI:1 finns en LIa (1710-1716) med bl a verifikationer. Här har Grönlund skrivit under åtskilliga gånger, t ex på b1350.
Nu är jag klar med min gubbe, som omnämns över 200 gånger (han var kyrkvärd) och blev begravd i kyrkan, så jag har skrivit och frågat efter hans eventuella grav. Därmed är jag klar med detta material.
58
« skrivet: 2016-02-25, 23:34 »
För säkerhets skull - jag hittade följande sena notiser i:
Ulrika Eleonora församling (London) LI:1 (1710-1754) band 2:
bild 1750 4:e kvartalet 1744
Til Rengiörning af Kiörkian til M:r Grönlund -.6
Til Klockarn Erik Örn.
bild 1810 1747 January 25
Betalt M:r Gronlund för grönt och kyrkians rengiörande -.9.6
59
« skrivet: 2016-02-20, 23:56 »
Jag har denna församling aktuell i min forskning och gjorde en snabb exkursion beträffande klockaren Grönlund, som jag lätt hittade noteringar om. Observera att jag bara botaniserat. Kanske dessa fynd redan gjorts. Ingen skada skedd, jag har bara använt en liten stund som förströelse.
Ulrika Eleonora församling (London) LI:1 (1710-1754)
p4 Credit 1710 July 5 Iöns Grönlund
p7 Debet 1711 January 3 Klåckaren Grönlund
p8 Credit 1711 January 3 Jons Grönlund
p10 Credit 1711 July 4 Jöns Grönlund Sallarium
Ulrika Eleonora församling (London) KI:1 (1710-1784)
p19 Protokoll 1711 Aprill 4 pkt 5 Resolverat att upsäija Klåckaren Jöns Grönlund och betahlt honom af sitt Fierdedehls åhr och där med des tienst upsagt [men han blev tydligen kvar ändå]
p28 Protokoll 1711 Decemb: 26 pkt 2 Klåckaren Johan Grönlund skall hafwa Een skilling om weckan för att giöra Kiörken reen och skall han implojera hwem han sielf:r will där till.
60
« skrivet: 2016-02-13, 12:11 »
Jag vill betona att jag inte har någon som helst erfarenhet av detta arkiv. Det jag undrar över är hur tillgängligt det är. I värsta fall kan ju den levande arkivägaren krävas som ingång till materialet.
Nu har det gått så lång tid, att GF måste kunna svara på sådana frågor. Hur är materialet organiserat, finns det förteckningar som gör att man kan ta sig an det på ett systematiskt sätt ?
61
« skrivet: 2016-02-12, 21:26 »
Med tanke på omfattningen och tidigare antydningar om, ska vi säga, ickeortodoxa principer för struktureringen, undrar man vad som gjorts åt materialet som arkivobjekt. Någon som vet ?
62
« skrivet: 2016-02-11, 15:21 »
Lite aktuellt: Kulturarvgotland.se var ett projekt som drevs av Gotlands Museum för ett antal år sedan. Museet äger fortfarande domänen men data som låg där är inte längre tillgängliga den vägen. Museet förbereder lanserandet av en stor webbportal. I väntan på denna kan man ha glädje av https://www.almedalsbiblioteket.se/verksamheter/Gotlandica/gotlandica_fulltext.h tml Där hittar man bl a en länk till samlingen av texter ur Gotländskt Arkiv (Gotlands Museums årsbok) http://www.gotlandsmuseum.se/GA/ (Meddelandet ändrat av LOE 2016-02-11 15:22)
63
« skrivet: 2016-01-07, 21:49 »
Jag har just beställt
Gotlands norra häradsrätt(-1899) A1A:34 1716 - 1716
64
« skrivet: 2016-01-04, 12:04 »
Åbo Hovrätt är ett sorgligt kapitel. Dess material har nästan fullständigt brunnit upp vid Åbo brand 1827. De fragment som finns kvar förvaras i Landsarkivet (obs) i Åbo. De är inte digitaliserade. Maskinskriven förteckning på finska kan fås från arkivet. Det domboksmaterial som finns är jobb för en eftermiddag att fullständigt gå igenom !
65
« skrivet: 2016-01-03, 19:10 »
De renoverade domböckerna är digitaliserade och finns gratis på webben: Rådsturätten 1623-1809: http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus.action?kuvailuTaso=SARJA&avain=315651.KA Kämnärsrätten 1639-1809: http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus.action?kuvailuTaso=SARJA&avain=315652.KA Konceptdomböckerna är inte digitaliserade. Originalen finns vid stadsarkivet i Åbo utom den allra första volymen, som finns vid riksarkivet i Helsingfors. De är enligt min erfarenhet bundna, reparerade och renskrivna före bindning. I dessa böcker förekommer sporadiskt extra material, såsom borgarlängder, borgareder mm. Något speciellt personindex finns inte, men volymerna inleds normalt med en innehållsförteckning i bokstavsordning, upptagande parterna i samtliga mål. Den är ordnad efter målsägaren, så man måste läsa igenom alla titlar. Det Dahlströmska kartoteket omfattar ca 300 000 indexkort, främst refererande till domböckerna. Det är långtifrån fullständigt. Det finns tillgängligt på webben: http://www.arkisto.fi/news/1391/1302/Dahlstroemska-kartoteket-tillgaengligt-via- internet En finsk forskare, Toropainen, har i 20 artiklar på finska i tidskriften GENOS under åren 2002-2010 indexerat ”mål av genealogiskt intresse” för åren 1623-1661. Det är långtifrån fullständigt ens med detta snäva kriterium, men kan vara till hjälp.
66
« skrivet: 2015-12-03, 21:54 »
Jag har just beställt
Gotlands norra häradsrätt(-1899) A1A:27 1707 - 1708
Är vi bara två domboksforskare ?!
67
« skrivet: 2015-11-23, 22:19 »
Krigsarkivet ligger i Stockholm.
68
« skrivet: 2015-11-23, 18:11 »
Det var några år sedan jag gjorde sådant här, så jag vågar inte yttra mig i själva saken. Däremot kan jag rekommendera en arkivarie vid KrA, Ingrid Karlsson, som hjälpte mig. Oerhört kunnig och hjälpsam. Allra bäst är om du har tillfälle att ta dig till arkivet.
69
« skrivet: 2015-07-14, 23:47 »
Det s k Dahlströmska kortregistret (som fysiskt finns i Åbo landsarkiv sedan 1953 !) har scannats och nyligen gjorts tillgängligt på webben: http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?atun=312976.KA Det upprättades av arkivarien (senare professorn) Svante Dahlström och omfattar ca 300000 kort med genealogiska och topografiska referenser från tidigt 1600-tal och framåt, huvudsakligen relaterade till Åbo stads historia. Det består av referenser dels till andra historikers verk, dels till original - främst Åbo rådstugurätts och magistrats protokoll och andra handlingar fr o m 1623. För Åboforskaren är det en självklar resurs av imponerande omfattning. Det är dock en andrahandskälla, som inte är uttömmande och inte heller felfri. Använt med omdöme för vägledning till primärkällorna är registret en guldgruva. De refererade dokumenten finns numera oftast, men inte alltid, i digital form tillgängliga på webben. Undantagna är bl a konceptdomböcker med tillhörande handlingar och vissa räkenskapshandlingar, som inte filmats, förvarade i Åbo stadsarkiv. Åbo stadsarkiv har f ö en fin beståndsöversikt, som kan köpas vid arkivet. Den är på finska. De digitaliserade handlingarna, som Finska riksarkivet gjort tillgängliga på webben, kan utsökas med Arkivdatabasen VAKKA (motsvarande svenska NAD): http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/EtuSivu.action För en icke finskkunnig forskare kan det vara lite besvärligt att söka, men så småningom lär man sig vissa mönster och belöningen i form av miljontals bilder av gamla svenska domböcker och räkenskapshandlingar mm är stor.
70
« skrivet: 2015-06-11, 20:38 »
Jag kan nämna att jag, litet utanför konceptet, låtit fotografera
Rådhusrättens och magistratens inneliggande handlingar
F1a:1 1649-1682
som tidigare varit helt ofilmad.
Jag har också erbjudit ett par tidskrifter en notis om möjligheterna.
71
« skrivet: 2015-04-25, 18:07 »
Allt ovan nämnt, dvs mina och Jens' beställningar, är nu klart och tillgängligt on line. I runda slängar 7000 sidor. Otroligt !
(Meddelandet ändrat av LOE 2015-04-25 18:09)
(Meddelandet ändrat av LOE 2015-04-25 18:13)
72
« skrivet: 2015-03-28, 20:31 »
Bra, Jens ! Nu har vi startat en folkrörelse.
73
« skrivet: 2015-03-27, 12:13 »
Nu efter fyra år har massor hänt. Förutom kyrkböckerna, som väl närmast åsyftades i ovanstående inlägg, har renoverade domböcker fram till åtminstone 1711 tillkommit, liksom bouppteckningar till 1944, länsstyrelsens mantalslängder till 1860, en massa jordeböcker, landsboksverifikationer och rullor för olika perioder. Nu till det senaste, som jag vill puffa för. ArkivDigital har nu fått tillgång till domböckerna som förvaras vid landsarkivet i Visby, dvs alla domböcker från Gotlands län från äldsta tid till och med år 1900. Nyligen lanserade ArkivDigital en särskild tjänst - beställningsfotografering - som gör det möjligt att få just de domböcker som man är intresserad av tillgängliga via ArkivDigital. Priset är 195 kronor per volym och inom 45 dagar ska de beställda volymerna finnas tillgängliga i ArkivDigital. Här kan man beställa: http://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering och: http://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering/counties/9/sources/3348?vol ume_type=1432 Detta öppnar för utforskning av en veritabel skattkammare. I konceptdomböckerna kan man hitta mål, som förlikts före förhandling och inte tagits med i renoveringen, icke renoverade namn och andra detaljer, framförallt inlagor från parterna. Jag har t o m hittat kärleksbrev bland handlingar ad acta (från en förrymd båtsman, beslagtaget bevis !). Men det finns även hela volymer, som ej renoverats (t ex från den danska tiden) eller vars renovering har försvunnit. För mera grundlig personhistorisk forskning gällande företagsamma eller besuttna personer och personer med ämbeten och andra befattningar är konceptdomböckerna oumbärliga. Eftersom Riksarkivet och SVAR i praktiken upphört med systematiskt tillgängliggörande av mikrokort, eftersom domböcker på mikrokort är i bästa fall knappt läsliga och eftersom inte alla volymer ens någonsin fotograferats, innebär den nya tjänsten en unik möjlighet för den gotländska diasporan att med förenade krafter bygga en digital Gotlandsbro. Jag har börjat med att beställa: Rådhusrätten-Magistratens i Visby stad arkiv Rådhusrättens domböcker och protokoll a. A1a:1 1624-1631 b. A1a:2 1660-1663 c. A1a:3 1669-1670 d. A1a:4 1671-1673 e. A1a:5 1672-1675 Kämnärsrättens i Visby stad arkiv 1654- är ett viktigt komplement i Visbyforskningen. Sedan väntar förstås häradsrätternas arkiv. (Meddelandet ändrat av LOE 2015-03-27 20:47)
74
« skrivet: 2015-03-13, 10:29 »
Jag har i ett tyskspråkigt tingsprotokoll från 1600-talets Riga träffat på namnet Fleßticken om en svensk kvinna. Hon kallas även Hure, så man kan tänka sig att det är ett öknamn. Förslag ?
75
« skrivet: 2015-02-14, 21:44 »
Jag söker kontakt med ättlingar till Mårten Jakob Vilhelm Fries, f 1819 i Lummelunda d 1898 i Stockholm, med sönerna
1) Niklas [Jacob] Martin Vilhelm f 1847,
2) Mårten Adolf Johan f 1849 och
3) Rudolf Mårten Anton f 1857.
76
« skrivet: 2015-02-02, 23:53 »
Marcus Briant was born 1684 on Gotland, learned to be a goldsmith in Stockholm [1705-1712], appeared in London 1712 and lived there until his death 1744, for the last twenty years being engaged as a churchwarden in the Svenska kyrkan, Ulrica Eleonora.
Has anybody encountered his name ? Can anyone tell med about any means to search him as a professional citizen ?
77
« skrivet: 2015-01-27, 16:33 »
Jag har en gravsten vid koret i en kyrka över en pamp och hans hustru. De begrovs bevisligen 1695, som det också står på stenen. Dessutom står det INRI 1712 tillsammans med utsmyckningar med blommor, dödskallar och timglas. Vad hade hänt ?
Jag misstänker, p g a rättstvist och domkapitelsprotokoll, att en tvist om betalningen kan ha lett till fördröjd begravning med upp till ett halvår 1694-1695. Detta är i södra Sverige sommar/höst. Kan detta ha varit fallet ?
78
« skrivet: 2014-12-23, 19:50 »
Jag vill informera om ett problem som berör åtminstone något mera avancerade släktforskare och personhistoriker.
Om man vill bedriva grundlig utforskning av domböcker behöver man tillgång till såväl renoverade domböcker som konceptdomböcker.
Arbetsgången har naturligt varit att efter identifiering av intressanta mål i den renoverade domboken, på mikrokort undersöka om konceptdomboken innehåller ytterligare volymer eller akter och annan information, slutligen hos landsarkivet beställa kopior av identifierade sidor. Besök vid landsarkivet är alltid en möjlighet, men med ett arbetssätt inriktat på mål skulle följden bli många korta besök, d v s ett ekonomiskt avskräckande arbetssätt.
De renoverade domböckerna i original har alltid funnits i RA i Stockholm eller i Göta Hovrätts arkiv (numera i Vadstena) liksom konceptdomböckerna i aktuellt landsarkiv. I många år har hela materialet dessutom funnits att låna hos SVAR i form av mikrokort. På senare år har slutligen ArkivDigital revolutionerat studiet av renoverade domböcker genom att fotografera originalen på nytt (ett pågående arbete).
Riksarkivets långsiktiga mål (tidsplanen ej känd) är att bl a de judiciella arkiven ska finnas digitaliserade på nätet. I samband med SVAR:s omställning från mikrokort till digitala bilder, upphörde hanteringen med lån och kopiering av mikrokort. Utrustningen för hanteringen samt lagret av mikrokort överfördes genom avtal 2010 till Stiftelsen Arkiv och Kultur i Ramsele (korten är regionalpolitiskt finansierade och skulle därför stanna inom länet), eftersom SVAR inte längre kunde ha kvar kostnaden för förvaring/hantering av alla brukskopierade kort, samt för att frigöra lokalyta för de nya uppdragen. Resursförutsättningen för SVAR att kunna börja digitalisera var alltså att upphöra med mikrokortshanteringen. Några krav på tillgängliggörande har inte ställts på stiftelsen.
Riksarkivet har alltså av ekonomiska skäl föregripit den totala digitaliseringen och i väntan på den ideala framtiden valt att försämra tillgängliggörandet/tillhandahållandet i viktiga avseenden. Eftersom man i processen gjort sig av med många mikrokortsvolymer, så att de saknas hos Stiftelsen Arkiv och Kultur i Ramsele, har man därigenom successivt omöjliggjort något som varit möjligt under många år, nämligen lån av konceptdomböcker på mikrokort.
Till den okända framtid då de långsiktiga målen uppnåtts, återstår alltså för kunderna att på egen bekostnad låta tillverka nya mikrokort eller att resa till de olika arkiven. Detta är ett steg tillbaka till 90-talets villkor.
79
« skrivet: 2014-12-23, 09:51 »
Domböckerna från Gotland och Visby pulades oftast in längst bak i något norrlandslän:
1654-1674: i Gävleborgs län
1675-1679: saknas under dansktiden
1680-1687: i Västernorrlands län
1688-1689: i Visby !
1690: i Jämtlands län !
1691-1697: i Västerbottens län
...
Inte alltid ligger volymen i rätt årgång heller.
Det finns en handskriven förteckning (fotad i AD också).
80
« skrivet: 2014-12-22, 21:43 »
Ytterligare ett slumpfynd i
den renoverade domboken för Visby rådhusrätt 1663
(i Gävleborgs läns dombok vol 12.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3144 (1663-1663)):
p486 1663 30 Aprilis §3 Hustru Könike Iöran Schmiter[] om ett skifte hållet efter hennes sal. fader []recht Bastou...
81
« skrivet: 2014-11-24, 15:14 »
Fantastiskt ! Tack ! Jag hittar nu även ordet i en ordbok över gammal svenska. Eftersom det nyligen hade stiftats en lag om förbud mot allt spelande på musikinstrument, även inomhus, tänkte jag att detta var ett instrument, speciellt som det ansågs ha stört aftonsången. Ibland känns den tiden riktigt avlägsen.
82
« skrivet: 2014-11-23, 20:07 »
Några borgare blev straffade för att ha spelat under aftonsången - se bifogat avsnitt. Vad hade de spelat på ? 
83
« skrivet: 2014-11-22, 12:13 »
OK, jag är ju helt ovetande om denna släkt, men hittar ett och annat, när jag läser igenom domböckerna.
ArkivDigital lär vara fullt upptagna med renoveringarna under överskådlig tid. SVAR hade konceptdomböckerna på mikrokort till utlåning, men har helt slutat med mikrokort sedan 2010. De som var kvar (efter försäljning till allmänheten och förluster) överläts på Stiftelsen Arkiv och Kultur i Ramsele. Dessa slutade trycka upp saknade kort för utlåning, då det tyvärr inte var ekonomiskt hållbart. RA lär ha som mål att i en okänd framtid domböckerna skall vara digitaliserade (några få konceptvolymer finns faktiskt redan, dock inte denna). Händelsevis är en stor del av det judiciella materialet inte tillgängligt för lån längre utan man är hänvisad till nytryckning på egen bekostnad, kopiering av original genom landsarkiven eller egen fotografering på plats. Denna föga kända process har jag kritiserat hos RA samt informerat förbundet om.
I det aktuella fallet har jag alltså köpt nytryck av mikrokorten. Jag kan skicka foton av de två sidorna till dig.
Det finns också i ViLA:s Avskriftssamling:
A146 Utdrag ur Rådhusrättsprotokoll 1624-1630. Icke auktoriserad avskrift av Astrid Lundgren 1987. 155 maskinskrivna sidor.
Den har jag ingen erfarenhet av.
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-11-22 12:18)
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-11-22 12:19)
84
« skrivet: 2014-11-21, 22:13 »
Ytterligare ett slumpfynd.
Den 22 januari 1628 var Nickolaus Smitterloff i Visby rådhusrätt och begärde Egtebreeff. Företeddes därför ett intyg från Stralsund om att fadern Jörgen och modern Giertrud varit gifta och avlat barnen Nickolaus och Jörgen. Konceptdombok 1624-1631 pp86-86v.
Jag har mikrokort, som jag kan skicka ett nödtorftigt foto av. Man kan också beställa kopia av originalet hos ViLA.
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-11-22 00:08)
85
« skrivet: 2014-11-18, 00:39 »
Toppen ! Då gäller det att hitta själva böckerna utan att behöva resa till universitetet...
86
« skrivet: 2014-11-17, 11:45 »
Jag söker en eventuell bok med
Matrikel der Universität Wittenberg för 1500- och tidiga 1600-talet.
Finns det någon sådan ?
87
« skrivet: 2014-11-17, 11:42 »
Bra, det var lite fördolt för mig - jag ställer frågan där.
88
« skrivet: 2014-11-16, 20:11 »
Jag hittar ingen rubrik Studentmatriklar - borde väl intressera många.
Just nu är jag ute efter en eventuell bok med
Matrikel der Universität Wittenberg
för 1500- och tidiga 1600-talet. Finns det någon sådan ?
89
« skrivet: 2014-11-08, 21:59 »
Absolut ! Jag fotograferade bilden och bearbetade den med Photoshop och då ser man att det står så. Artikeln är ju mycket lärorik. Med dennas hjälp förstår jag sammanhanget också. Det här var ju i början av 1625 och lagen hade skärpts 1624. Det förekommer två stämningar - en av den tilltänkte svärfadern och en av byfogden. Det senare berodde kanske på att brottet föll under allmänt åtal, var inte en privat tvist. Jag bifogar ett bildklipp. Hette svärfadern Dampe Ienßen ? Stort tack. 
90
« skrivet: 2014-11-07, 23:28 »
Jag försöker tyda ett danskt domboksprotokoll från 1625 på uselt mikrokort. Ett ord är särskilt otydligt men sammanhanget leder tanken i en viss riktning.
Fadern till en ung kvinna har stämt en annan man för att ha bjudit för mycket folk till fæstenumöl/fæstemandsöl/.... Jag försökte med fæstemålsöl (modern danska för trolovningsfirande) eller fæstningsöl (förekommer i dansksvenska trakter), men det sitter inte bra.
Har någon sett alternativa ord, som kan stämma med min läsning ?
91
« skrivet: 2014-11-07, 23:04 »
Problemet är att jag försöker tyda ett danskt domboksprotokoll från 1625 på uselt mikrokort. Jag ställde frågan här lite öppet för att inte leda den till samma svar, som jag själv kommit fram till.
Sammanhanget är det att fadern till en ung kvinna stämt en annan man för att ha bjudit för mycket folk till fæstenumöl/fæstemandsöl/.... Jag försökte med fæstemålsöl (modern danska för trolovningsfirande) eller fæstningsöl (förekommer i dansksvenska trakter), men det sitter inte bra.
Jag tänkte att jag kanske hade förutfattade meningar och borde ställa en öppnare fråga, som här. Jag kunde ju fråga på dansksidan också.
92
« skrivet: 2014-11-07, 19:41 »
Jag har i en dansk dombokstext från tidigt 1600-tal stött på ett ord, som skulle kunna vara fæstenum. Finns ett sådant ord och vad betyder det ?
93
« skrivet: 2014-11-06, 00:33 »
Jag söker uppgifter om en Mårten Fries som skrevs in vid Köpenhamns universitet 1651, varvid hemorten anges till Skælskør.
94
« skrivet: 2014-11-03, 16:07 »
Det låter som en maktkamp, som väl ingen vill ge upp i första taget. Kan alltså komma att fortsätta.
Siltberg och Jonmyren har väl skrivit om den här historien - kanske ni kan titta i facit för att få vägledning ?
95
« skrivet: 2014-10-31, 10:09 »
Ojoj. Jag tror att jag avstår från den nivån, speciellt som skrivarna själva inte var i närheten av den eller ens kunde upprätthålla principer inom en enda egen text. Till slut uppfattar jag dåtidens språk som i princip fonetiskt. Det finns vissa grammatiska strukturer, men inte ens skrivarna skulle fått godkänt i en modern tenta. Det är ju regel att snurra till meningarna och syftningsdimman är ofta total.
I Visby på 1650-talet fanns det en kille som hette Stryg eller Stryk eller Strijk eller Strijg. Hur ska man kunna avgöra vad han hette ? Akademin anser att y och ligaturen ij såg olika ut, men det är ju inte alltid sant i praktiken. Man får försöka lista ut hur namnet uttalades. Egen namnteckning bör man ju respektera, men man vet inte hur han uttalade den. Möjligen kunde man leta efter Wisby och Stryk i samma text, men detta är inte garanterat lösningen heller.
96
« skrivet: 2014-10-30, 15:51 »
Jag har inget rätt svar. Språket var ju lite elastiskt också, så det står lite olika olika gånger. Jag har ingen lust att skifta format för att höja en ändelse heller.
Jag skulle skriva Ha:m. Dem är ju frestande att skriva som det står, men det kanske från början var ett denem ?
Nu får ni leta fram nästa mål, om det var något !
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-10-30 15:53)
97
« skrivet: 2014-10-29, 23:03 »
Ja, det ser ut som Hueß. Men vad betyder det då ? Jag hittar inget passande ord i mitt dansklexikon. Jag kan köpa Huiß, som används i Registerrubriken.
Betäffande Hans och Handt, tycker jag nu att det står Hannem med ligaturen för objektsformen. Läs lite i nästa text så ser du flera tydligare exempel på detta.
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-10-29 23:10)
98
« skrivet: 2014-10-29, 16:35 »
Är Niels Bild, 1553-6.2.1622, til Ravnholt, lensmand på Visborg [guvernör på danska Gotland] 1591-95 en förfader ?
99
« skrivet: 2014-10-29, 16:33 »
A:o 1592 16 Feb var det inget med Jörgen. Men du kanske uppmärksammade wor kierre Landzherre ? Ja, Nisse var väl en förfader ?
100
« skrivet: 2014-10-29, 16:09 »
Jag har inte lusläst texten, men några saker, som jag reagerade på var:
Borberj->Boleri [otuktigt lefverne]
mede->medt
aren(?)->æren
woxder->worder
Hueß(Huiß?)->Hanß
Hans->Handt
sammestedh->sammesteds thilstædis adt giffte sigh Igen, uden dett kunde skee for[medelst]
A: D (Anno Domino?)->etc
mz->med [ligatur]
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-10-29 16:10)
101
« skrivet: 2014-10-29, 12:44 »
Notera att fallet senare återkommer (jag har inte noterat när). Säkrast är att inte heller utesluta, att det varit uppe tidigare också. Men det är ju rätt lätt att leta reda på, speciellt när man satt sig in i skeendet.
102
« skrivet: 2014-10-28, 15:16 »
För studenter antagna ett visst datum 1651 vid Köpenhamns universitet är rubriken i matrikeln sacris academicis initiati civitate academica donati sunt. Är detta nya präststuderande eller studenter i allmänhet ?
103
« skrivet: 2014-10-27, 20:33 »
Den som vill få lite färg på bilden av Iørgen Smitterlou kan läsa källorna beträffande hans skilsmässa m m. Man kan börja läsa här ( Domkapitlet i Visby stift 1592-1601, p10v 23 januarij 1594): http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074279_00018 Jag blev glatt överraskad, när jag upptäckte att protokollen 1586-1861 scannats, och läser igenom alltihop till 1650 utan att ha något speciellt med Smitterlows att göra. Bara ett tips alltså.
104
« skrivet: 2014-10-16, 00:15 »
Fantastiskt, hur kom du fram till det ?
105
« skrivet: 2014-10-15, 11:53 »
Finns det några uppslagsverk eller databaser gällande latinska ortsnamn ? De kan ju vara genuina, d v s använda av romarna, eller härledda.
Min just nu konkreta fråga gäller en notering om en student i Köpenhamns universitetsmatrikel 1651:
Scelfiscoriensis (Möjligen, enl författaren till boken om matrikeln, Sceltiscoriensis).
106
« skrivet: 2014-09-12, 12:58 »
Jo, jag läste detta. Men det finns ju ett ord rå, som hade stor betydelse i den tidens samhälle. Jag har minst tre exempel på förekomsten av ordet råman, råmänner och flera upprepningar av dessa ord, så det råder inget tvivel om läsningen. Vid ett tillfälle kommer f ö en rådman från staden till tinget och han kallas rådman.
I ett av fallen klagar fiskalen på att tre råmän uteblivit från den senaste avräkningen och vill bötfälla dem för detta. En ursäktade sig med sjukdom. Avräkning av vad står inte. Nembdemen hade man ju som vanligt och en av personerna, som jag utforskar, var definitivt inte nämdeman.
107
« skrivet: 2014-09-12, 01:33 »
Jag har på 1600-talet träffat på ämbetet råman vid ett häradsting. Det fanns ju inga rådmän där, så det förefaller vara ett annat uppdrag. Det fanns flera samtidigt. Jag är inte säker på vad de gjorde, men intrycket är att de höll koll på gränsdragningar och skattläggning. Kanske någon vet vad de sysslade med ?
108
« skrivet: 2014-08-03, 23:31 »
Anledningen till att jag frågade om mantalslängden, är en egendomlighet i RA:s samling scannade mantalslängder. Det finns en sökfunktion, där man kan ange församling eller län och eventuellt årtal. Söker man på Forsmark, som ju även var en församling, får man träffarna 1650, 1721.. ! Det visar sig att man inte indexerat på bruken ens om de är församlingar. Söker man i stället på län (som kan vara Uppsala eller Stockholms i fallet Forsmark) får man fram hela verifikationsvolymen. I bästa fall ligger det en skriven innehållsförteckning i början på denna, som man kan använda, men det är inte alltid fallet. I vissa fall och om man är bra på att gissa, kan man i indexet som följer med den scannade volymen, klicka på Bruksfolk och därigenom hamna på något av bruken i Uppland, där i bästa fall Forsmark finns med. Om man tillämpar detta för 1655, får man upp ett index med alla församlingar, dock inte Forsmark. Inte heller finns det någon titel Bruksfolk. Går man så in i volymen, som är på ca 560 sidor, så finns det ingen innehållsförteckning. Referensen ovan gäller f ö en originalhandling i Uppsala LA, lite jobbig att använda, om man inte bor i Uppsala. Ett sidnummer hade jag hoppats på, alltså.
Den citerade boken besvarar, såvitt jag kan se, inte min fråga, snarare antyds att Peter Rochet 1659-1660 lämnade Forsmark.
I inlägget ovan hänvisas till en artikel om Burträsk, där Peter Rochet påstås ha haft ett uppdrag vid Bygdsiljum gruva 1659. Jag kan ju gräva i Burträsk 1660-1670, men jag undrade om det redan var känt, var han höll hus, så jag slapp.
109
« skrivet: 2014-08-01, 10:38 »
Vet man var Peter Rochet befann sig efter 1660 (innan han kom till Gotland) - i Burträsk ?
Ovan talas om 1655 års mantalslängd för Forsmark - var finns den ?
110
« skrivet: 2014-06-03, 21:34 »
Det visar sig att Nymanskan 1652 rekryterat en hammarsmed Lars Bengtsson i Sverkesta i Fellingsbro. Bruksförvaltare där var då Peder Andersson. Påvel Arent blev ju också rekryterad av henne troligen 1652. Kan han då ha varit vid Sverkesta eller i närheten ?
111
« skrivet: 2014-05-27, 21:46 »
Jo, Knut är Nymanskans far. Hon hette Brita, född 1622, gift med Christopher Neuman, som blev brukspatron på Gotland. Hennes bror Mårten var bl a assessor i Svea Hovrätt, vilket hon flitigt utnyttjade. Under rannsakningen av Påvel Arent klev han bara in och läste upp vad Bergskollegium hade att se till, d v s att hålla smeden i i arrest för Nymanskans fordringar. Hon var välinformerad därnere på Gotland också, vilket torde ha varit brorsans förtjänst. Men vad fick henne att ge sig ut på värvarstråt i Södermanland och andra områden medan maken levde ? En fin dam skulle stiga in bland smederna och ropa hör ni grabbar, nu ska ni få höra något alldeles extra ? Jag förmodar att hon hade kontakter.
112
« skrivet: 2014-05-20, 22:51 »
Erik,
Så länge du inte håller Arent vid liv framåt slutet av 1630-talet är det OK. Saligheten var man noga med, är min erfarenhet. Förvånansvärt snabbt visste alla om dödsfallen av åtminstone någorlunda kända personligheter.
Påvel började ju sin bana vid ett icke namngivet bruk, som troligen inte var Kvarnbacka, Dalkarlshyttan eller Hällefors och han gjorde det hos Cort. Med tanke på årtalen låter Matlången, Lungsund som en bra plats för Påvel att börja vid. Från 1641 är det onödigt lång tid till 1652, då han värvades till Lummelunds bruk.
Jag har frågat detta förut - hade familjen Brenner några engagemang i järnbranschen ? Bruksförvaltarens vid Lummelunds fru Brita Knutsdotter kom från Brenner och enligt Påvel var det hon personligen som persuaderat honom 1652 att följa med till Lummelunds. Jag har nu hittat tecken på att hon värvat flera än Påvel. Man kan undra vad en gift dam med rötter i en relativt fin Stockholmsfamilj hade för skäl att engagera sig så i makens järnbruk.
Den stora oförmögna brödraskaran lär ha avsatt spår i form av förmynderskapsförordnanden, tvister mellan förmyndare och andra, som inte så osannolikt skulle kunna påträffas i rätt härads domböcker.
Om jag minns rätt så har såväl Arent som Cort och Niclas Arentssöner kallats Lång. De kan ju föralldel ha varit högväxta med anlag från fadern, men man kan inte undgå undran om Lang hade ställning som namn av något skäl.
113
« skrivet: 2014-05-18, 14:57 »
Påvel säger närmare bestämt att han arbetat som mästersven vid Lummelunds bruk.
114
« skrivet: 2014-05-17, 22:05 »
Jag kan göra några reflexioner om Eriks hypotes.
Det har ju förekommit exceptionella familjer (även i våra dagar) med åldersspann på över 40 år i barnkullar. Jag har t o m faktiskt sett en jämtländsk 1600-talspräst, som bevisligen hade två söner med samma namn - samtidigt levande ! Den yngste var jämngammal med den äldstes barnbarn ! Att samma namn använts upp till tre gånger, när barnen dött är inte speciellt ovanligt.
Påfallande är att vi inte sett skymten av några barn till Reinholt Nilsson i Hyndevad. Med Eriks antagande om Åletas ålder, så är barn i den miljön uteslutna. Jag hade tänkt mig ett tidigare liv för Reinholt Nilsson, men Eriks hypotes erbjuder i stället förklaringen att han varit ogift hemmason eller i transition mot Hyndevad före engagemanget med Åleta. Har Gert kollat häradsdomböcker i Rekarne samt lagmanstingsdomböcker för 1681- (säg) 1690 för att eliminera eller påvisa arvingar till Reinholt Nilsson ?
Jag ska pröva hypotesen mot bröderna Anders', Corts och Påvels mer eller mindre kända historia. Anders lär ha varit äldre än Påvel och rimligen född ett tag före 1620 (musketerare 1636). Cort likaså äldre, eftersom Påvel lärde yrket av denne. Cort och Anders går inte att åldersrelatera. Påvel uttrycker sig som att han haft ytterligare bröder, varav minst ytterligare en smed. Beroende på hel- eller halvbrödraskap mm kan analysen bli hur komplicerad som helst. Låt oss anta att de var helbröder, d v s deras föräldrar var Marina och Arent. Om vi också antar att morbror Reinholt Nilsson var helmorbror, så hamnar även Marina i det hypotetiska Niclas Nilssons senare äktenskap. Vi vet inte namnet på Arents far, men Marinas hette Niclas. Om vi vidare antar att sedvanligt namnskick tillämpades, så borde en tidig son till Arent och Marina ha hetat Nils, medan Arents far kan tillåtas ha hetat Cort t ex. Minst tre bröder måste alltså rymmas före Påvel (Denne Nils kan ju ha dött hur tidigt som helst).
Påvels historia vet man en hel del om genom rannsakningarna med honom, genom hans suppliker och attester, genom andra förvecklingar vid Lummelunds bruk. Jag har kommit till slutsatsen att Påvel Arendts lämnade Kvarnbacka för Lummelunds bruk 1652. Då hade han också hunnit vara vid Dalkarlshyttan och ytterligare ett fösta bruk samt hunnit lära till hammarsmed vid detta. Denna process måste ha tagit minst tre år, kanske fem ? Säg fem år. Hur gammal kunde han ha behövt vara för att gå i smedslära ? 18 år ? Han var alltså född senast 1629. (Kjell kan kanske förbättra den här delen).
Till 1629 ska alltså Marina ha hunnit föda minst fyra söner. Hur lång tid ska vi ge henne för detta ? Minst sex år tycker jag. I så fall blev hon gift med Arent Filter senast 1623. Det finns ju många möjligheter - ska vi därmed anta att hon var född senast 1603 ? Att hon fått en bror Reinholt Nilsson före 1612 utgör inget problem. Den äldre Reinholt Nilsson hade dessutom tystnat väl före 1612. Kan man av räkenskaperna avgöra om Marina Nyckelpiga var gift senast 1623 ?
Arent hade, enligt målet i Filipstads rådhusrätt, 1641 varit död i många förflutna åhr, så många att fordringsägaren ansågs ha enligt lag försummat sin rätt. Hur många år kan det vara ? För att Påvel ska ha hunnit födas borde Arent ha levat åtminstone 1628 - 13 år måste väl gott och väl räcka för domslutet ?
Man kan notera att under alla förhållanden Påvel måste ha förlorat sin far under sin barndom, kanske inte ens någonsin ha sett sin far. Ganska troligt är väl att flera av eller t o m alla bröderna varit minderåriga faderslösa. Detta skulle ha föranlett förmyndararrangemang, eventuell utadoptering, arvskifte - allt detta lämnande spår, som i en senare tid skulle kunnat återfinnas. Är det inte dessutom rätt troligt att Marina snarast sökte ett nytt parti ? Vem skulle vilja ta över en sådan familjebörda ? Tja, Marina antas ju ha varit en ung änka av icke obetydlig börd. Lite mer kunskap om Arents gård, om Marinas giftermål med Olof Erichsson mm skulle kunna kasta ljus över griften.
Återstår en enda tänkbar utmaning: kan Niclas Nilsson ha gift om sig senast 1602 ? D v s kan hans förra hustru ha dött senast 1601 ? Har vi en susning om hans förmodade andra äktenskap ?
Jag har alltså inte funnit att man med kända fakta och omständigheter kan motbevisa Eriks hypotes, vilket förstås är något annat än att hävda att den innebär den troliga sanningen.
115
« skrivet: 2014-05-15, 23:04 »
Kan Gillius' faders stämning mot Marinas, Arends änka, dåvarande make Oluff Erichzsonn den 19/5 1641 vara ett indicium ? Den 24/5 1641 uppbjuds ju Sa: Niclaus Nilssons gårdh i Attersta sedan denne nyligen dött. Den förmodade dottern Marina Nilsdotter kunde av en opportunistisk Gillius' fader ha förmodats komma att bli arvtagare.
116
« skrivet: 2014-05-15, 21:22 »
Jag har gått igenom alla lappkataloger i KrA, m a p Anders Arenfelt. I princip är det tomt före 1657, då han dyker upp i Helsinge regemente - först som kapten, sedan som major, sedan som överstelöjtnant och till slut som överste.
I lappkatalogen över rullor finns det inte heller någon Anders Arendt(s), Anders Arentsson eller Anders Aronsson men en hel del Anders Månsson, dock ingen som är möjlig - det skär sig antingen i tidsperiod, i livstid eller i karriär.
Det blir till att leta utifrån uppgifterna i suppliken till Pfalzgreven 1650. Frågan är hur man identifierar honom. Anders brukar det finnas en hel del som heter. Hittar vi en Anders Arendt(s), Anders Arenfelt, Anders Arentsson eller Anders Aronsson, så får vi kanske anse oss ha hittat just honom. Om vi däremot hittar en Anders Månsson, kan vi ju inte säga, om det är han, eftersom vi inte kan anta, att han hette så - det var ju det som behövde bevisas och i själva verket tror vi inte att han hette så. Som jag tidigare sagt är värvade regementen svåra att få grepp om också.
117
« skrivet: 2014-05-13, 22:06 »
Nu har jag fotograferat de 410 år gamla kvittenserna, inklusive Niclaus Nillßons papperssigill. Jag tycker att motivet är detsamma som på Reinholt Nilssons i Hyndevad. De har t o m båda ett bakframt N i signaturen. Fogdens signatur läser jag som NG, vad det nu kan betyda - Nils Gustafsson kanske ? Det är meningslöst att komprimera fotona 25 gånger för publicering här. Jag skickar fotona till dem som vill kontrollera i stället.
Jag minns inte om ni nämnde en annan kvittens - bild 68:
Bekennis Iagh migh Hustru Margretta Reinnollttz udi Nyllößijö och giör witterligett att haffua anamatt och upburett uppå Laurenntz Kruzes Wegnner aff Nills Iönnßon Annders Rottkierz Tiennar udi Wermelanndh Osmuns Iernn 2 Lester under wichtt siju Lijspunndh Iernn Lodh fem Lester och siu fatt under wichtt syttijo Ett Lijsppunndh Achttum Nylößijö denn 19 Iannuarij åhr 1605
Margretta Larsdotter
Är detta Reinholt Richs änka ?
118
« skrivet: 2014-05-12, 23:36 »
Erik, du skrev om en notis i Filipstads rådhusrätt på 1640-talet - var hittade du den ?
119
« skrivet: 2014-05-12, 23:00 »
Det finns många kungliga brev till Niclas Nilsson, 14 st bara 1604.
120
« skrivet: 2014-05-12, 22:28 »
Oops, vi skrev tydligen samtidigt. Jag såg också den andre Reinholt, men läste Rich, vilket stämmer ännu bättre med Rijk. Reinholt är ovanligt men inte sällsynt som namn.
Forskning går ju framåt genom motsättningar, så jag kan väl krydda vår fina anrättning med misstro mot Reinholts son Niclasson ! Men jag är inte alls insatt i dessa familjer, så jag har inget motförslag.
121
« skrivet: 2014-05-12, 22:17 »
Javisst ! Så här såg det ofta ut på den tiden. Hans namnteckning finns därinuti. Nu vet vi ju att det är han och hur han skriver, men jag hade ett annat fall, där viktig information dolde sig i vecket. Det går troligen inte att öppna vecket, men i det här fallet gör det ingenting. Jag ska försöka få lov att ta en närbild. Det kräver tillstånd av avdelningschef, så man vet inte. Det beror på hur kvaliteten på papperen anses vara också.
Jag ska till arkivet imorgon. Filters död då ?
122
« skrivet: 2014-05-12, 21:16 »
Känner någon till något brev eller annat dokument underskrivet av Nils Nilsson med sigill ? Suppliken från 1635 finns inte i arkivet. Dito av Arent Filter ? Kan någon av dem ha haft anledning att skriva till Bergskollegium eller annan myndighet och i så fall när ? Att deponera en kaution i Kammarkollegium ? När dog f ö Arent Filter resp Nils Nilsson ?
En mörk fläck på film kan motsvaras av en vacker lackstämpel eller ett snyggt pressat papperssigill i verkligheten.
Jag läste igenom alla inlägg för att eventuellt få uppslag till nya spår. Då fick jag en påminnelse om att viss information i diskussioner inte sjunker in, förrän en större bild har växt fram. Jag hade lyckats glömma, att Erik redan gjort en inventering av mantalslängder gällande broder Cort. Se mitt inlägg ovan positivt, som en oberoende bekräftelse ! Det är klart att det här är broder Cort och grabbarna - frågan är var Påvel gömmer sig. Kan det vara idé att titta i Länsräkenskaper Verifikationer för t ex 1642-1645 ?
123
« skrivet: 2014-05-12, 12:20 »
Jag har tittat i mantalslängder och kyrkböcker efter Påvel och hans bror Cort med söner. Kyrkböckerna inklusive räkenskaperna räcker inte riktigt till för den aktuella tiden. Mantalslängderna lider av partiell oläslighet men framförallt av att bruksfolk ofta buntas ihop i bilagor utanför själva längden. Jag har ändå gjort en del intressanta fynd i Örebro läns mantalslängder gällande Linde/Lindesberg och Grythyttan/Hällefors:
1650 Linde/Kvarnbacka Cort Arentßon bild 94
1662 Grythyttan Cort Aronßon med hemmasonen Anders, Aron Cortßon bild 88
[Påvel 1662: ...brodher Cordt, som nu i Hellefors är...]
1663 Grythyttan Cort Arentßon, Arent Cortzon bild 96
1667 Grythyttan Aron Cortßon bild 175
1668 Grythyttan Niclas Corttßon bild 102
1671 Grythyttan Cortt Corttßon bild 117
1672 Grythyttan Lars Corttßonn bild 110
1673 Grythyttan Aron Cortßon, Nijklas Corttßon, Cortt Corttßon bild 113
1674 Grythyttan Anders Kortson bild 94
1675 Grythyttan Lars Cortson bild 66
1675 Grythyttan Aronn Corttson, Niclas Corttson bild 67
En Påvel Arentßon skulle ju sitta fint, men Påvel har inte alls påträffats. Jag fortsätter att leta.
Man kan se att Arent behandlas som ett förnamn och att det försvenskas från tyskan ibland till Aron. Namnskicket stöder vår hypotes. T o m Anders dyker upp som namn.
Påvel uppger i förhör att brodern Cort lärt honom yrket, men inte var. Därefter har Påvel kommit till [Dalkarlshyttan] och till slut till Kvarnbacka, varifrån han rest till Gotland någon gång 1651-1653. Tydligen var såväl Cort som Påvel vid Kvarnbacka, när Påvel gav sig av.
Det framgår vidare av förhören, att Påvel kände Claes Lycka från tiden i Kvarnbacka och man återfinner den senare där:
1642 Linde/Kvarnbacka Claß Lycka bild 21
Några fynd, som jag inte vet värdet av:
I Linde socken, ofta vid Kvarnbacka, förekommer flera gånger [minst] en Nils Nilsson i födelseboken, t ex:
1635 27 september föder Nils Nilsson i Quarnbacken sonen Johan, ett vittne är hammarsmeden Clas (som av andra uppgifter att döma kan vara Claes Lycka).
1640 20 Decemb: Nicolaus Lucas föder sonen Johan wid Quarnbacken.
De här födelseuppgifterna har säkert Kjell rett ut, men hellre meddela en uppgift för mycket.
124
« skrivet: 2014-05-11, 17:30 »
Stefan (och Jens Lerbom),
Det finns skäl till ett förtydligande till mantalslängden för Lummelunds bruk 1698.
Där upptas Mons Wilhelm Facht. Det är förstås inte den gamle bruksförvaltaren som återuppstått från de döda, utan en vuxen son, dock inte bruksförvaltare.
125
« skrivet: 2014-05-10, 22:26 »
Det gick lite snabbt med mitt svar, som i och för sig besvarar en fråga. Jag tog för givet att uppgiften från 1575 kom från samma bok, men den kom från: Debrabandere, Frans: Verklarend woordenboek van de familienamen in België en Noord-Frankrijk (2003). Tyvärr kan jag inte hitta denna bok i Google Books. Den finns dock i en tidigare utgåva på KB. Här är uppgifterna på webbsidan: http://belgian-surnames-origin-meaning.skynetblogs.be/archive/2012/10/13/g-belgi sche-familienamen-noms-de-famille-belges-belgische-zu2.html ( Grimar)
126
« skrivet: 2014-05-10, 21:53 »
Webbsidans uppgifter kommer från en bok, som verkar vara ett gediget verk för den som vill fördjupa sig i bl a vallonnamn: Germain, Jean; Herbillon, Jules: Dictionnaire des noms de famille en Wallonie et à Bruxelles (2007) Man kan faktiskt läsa stora delar av den på Google Books (av upphovsrättsliga skäl klipper Google bort delar av eller hela texten i påträffade böcker - ibland kan man dock köpa boken i PDF-format, tyvärr inte denna): http://books.google.se/books?id=4bYErd60g3YC&pg=PA489&dq=Gremeur&hl=sv&sa=X&ei=z XBuU8nqH8eJ4gSwp4C4Cg&ved=0CEAQ6AEwCDgK#v=onepage&q=Gremeur&f=false På sid 489, som lyckligtvis kan läsas, finns artikeln om Grimar, som jag refererade till. Författarna påstår faktiskt inte att Reinholt Gremeur emigrerade 1602, bara att han 1602 emigrerat till Sverige. Det var jag som mindes vår diskussion fel. Författarnas förra bok, från 1996, finns faktiskt på KB, så den här kanske också dyker upp där. Vad är det främsta beviset för att Reinholt Nilsson d ä är far till Niclas Nilsson d ä ?
127
« skrivet: 2014-05-10, 00:22 »
Jag ser att Erik Appelgren räknar med en vallonsläkt Gremeur, som han förbinder med varianten Krimur.
Nicolaus Gremio ska ha varit ett omnämnande också.
128
« skrivet: 2014-05-09, 23:58 »
Jag biträder huvuddragen i Kjells och Eriks förslag till familjekonstellation som en arbetshypotes (d v s inte bara spekulationer utan antaganden som bär sannolikhetens prägel baserade på åtskilliga bevis). Fullständig visshet kanske vi får ekänna saknas, men för en så tidig genealogi får man ofta nöja sig med en väl underbyggd hypotes.
För att säkerställa, att jag förstått Nilsklanen: Reinholt Nilsson d ä skulle ha varit far till Niclas Nilsson d ä ? Är det f ö den Reinholt Nilsson, som uppges som invandrad 1602 ? Fanns det även en Niclas Nilsson d y som var bror till Marina Nilsdotter och Reinholt Nilsson d y ? Vad blev det av Marina Nilsdotter på slutet ?
Niclas Nilsson d ä verkar ju väl etablerad med otaliga förekomster. Jag har dock svårt att smälta, att hans far skulle ha hetat Reinholt Nilsson, hellre då att detta var en bror (eller farbror eller farfar !). Vår Reinholt är ju ett tecken på att namnet omhuldades. Skulle då Niclas Nilsson d ä vanhelga namnet ? Om fadern tillämpade svenskt namnskick, varför skulle sonen återfalla till något hypotetiskt annorlunda. Kanske Reinholt Nilsson d ä var styvfar till Niclas Nilsson d ä ?
Att ett släktnamn inte anges så ofta eller under långa tider inte alls är inte ovanligt. Jag har en annan Nilsson, som vägrar att identifiera sig med släktnamnet annat än då och då under årens lopp. Varför det är så, vet jag inte. Mode ? Skiftande vibbar kring ett familjenamn ?
Att bara en förekomst av ett ev familjenamn Gremeur har påträffats, tycker jag alltså inte säger så mycket - att man inte sett något betyder ju inte heller att det inte finns. I den nämnda utspisningslängden för v1 1602 tycker jag inte heller att man måste anta att fogdens far är en viss Rennholt Gremeur - fadern kan vara anonym och Rennholt en person med okänd anknytning. Vi får komma ihåg att Påvels mor var fransösisk och kan förväntas ha ett familjenamn.
Att noteringen från Örebro 4/4 1608, där Reinholtt Niklausson undertecknar ett kvitto (Närkes handling 1607 nr 5 pag 60) torde avse Niclas Nilsons fader kanske är sant, men inte alls uppenbart för mig - förklara ! Är den mörka fläcken avtryck från ett annat blad ? Finns det sigillstämplar av Reinholt Nilsson d ä eller Niclas Nilsson d ä ? Räknekammaren omnämns i transaktionen. Om det är den centrala Räknekammaren i Stockholm som åsyftas, så har den ett eget stort arkiv. Skulle det vara värt besväret att titta i detta ? Där finns huvudböcker och jättelika verifikationsböcker. De senare befinner sig ofta i upplösningstillstånd p g a svamppåväxt, så det är inte säkert att man får titta i dem.
Tysk (a) heter allemand, möjligen germanique, så jag tvivlar på tyskattributet, dessutom i svenska räkenskaper. F ö var ju Marina Nilsdotter fransösisk !
Vet man att Gillius Mattssons Tollets far inte hette Mattias eller motsvarande ? Om inte, så kan man väl anta svenskt namnskick ?
Släktnamnet Gremeur har förekommit, men jag har ingen som helst teori om sambandet. På den belgiska släktsajten (den med hänvisning till en svensk professor.) uppges f ö uppgiften 1575 Niclaes Grimmaer, Schelle.
De som vill, kan ju arbeta vidare med alla obearbetade uppslag, t ex härledning av Anders Arenfelts karriär, heraldisk undersökning av sigill, ytterligare domboksförekomster i Asker före 1644 och i Rekarne efter 1680, landsboksverifikationer för slutet av 1630-talet och början av 1640-talet, Påvel Arents förekomst i mantalslängder och i brukslängder, Påvel Arents militära karriär och öde 1663, Niclas Nilsson d ä:s supplik 1635, hans hustrus ev supplik (när dog gamle Niclas ?).
Diskussionen har ju varit ovanligt stimulerande.
129
« skrivet: 2014-05-08, 22:53 »
En utvikning:
I Nykroppas räkenskaper hittar jag en Niels Byrgillßonn. En sådan har jag behov av i ett annat pussel. Min eftersökte skulle ha varit den salige i ett arvskifte 1637. Jag noterar att han fått respengar för att resa till Åbo. Min huvudperson har stark anknytning till Finland, inte minst till Åbo och han tycks ha haft en svärfader med namnet Nils Börjesson. Vad är det för en Nils i Nykroppa ?
130
« skrivet: 2014-05-08, 21:06 »
Marina Nyckelpiga - henne vill jag ha ! Marina är ju ett namn med bra fransösisk anknytning också. Passande attribut dessutom, som det skulle komma att visa sig !
Arent Filter är en kul farbror också, men det krävs specialverktyg för att baxa in honom.
Jag tittade i Elgenstierna, för att se, vad exakt det står där om Anders Arenfelts far. Det står:
Måns Arendt, levde i början av 1600-talet. Det är ganska starkt uttryckt - ska vi amputera det benet, blir det mycket blod.
Kan det vara så löjligt, att någon har misstolkat ett omnämnande av en
Mons. Arendt ? Hade han den kalibern, att han kunde ha omnämnts så ? Eller är det fransoserna, som kallar honom så ?
Sedan får vi anta att Anders Arenfelt var en kreativ man. Han satt där vid köksbordet och drömde om en framtid som fältherre och kom upp med det skönklingande Andreas Arendtfilter ..
Påvel hade mera jordnära drömmar och kallade sig Paul Arendts, vilket inte var helt galet, senare började formen Paul Arent ta över.
131
« skrivet: 2014-05-08, 00:50 »
Sköllersta häradsrätt har tyvärr bara en enda konceptdombok från 1600-talet bevarad: 1643 års. Men inget utesluter att Reinholt Nilsson var kvar i Gällersta 1643, så den volymen är värd en titt (alltså först på mikrokort, vid behov i ULA) m a p inlagor ad acta.
Om man är helt desperat kan man leta igenom landshövdingens korrespondens - ibland ligger protokollskopior som bilagor. Mycket jobb.
Niklas: din Per Biörsson såg jag flera gånger i den aktuella volymen. Han verkar vara en sådan där som alltid har något på gång vid tinget. Det är bara att skumma igenom denna volym och flera, som finns bevarade. Han har ju ett hyfsat namn ur söksynpunkt.
Mantalslängderna för V Vingåker tog jag genast fram igår och gjorde samma iakttagelse som Erik. Men ”något skadad”. Böckerna har brunnit ! Reinholt befann sig uppenbarligen i transition dessa år, Billsbro kanske han svischade förbi ”när det brann”. Tyvärr är kyrkans räkenskaper borta för tidiga år också. Kan det finnas något - som tiondelängder, brukslängder eller verifikationer - i länsräkenskaperna/landskapshandlingarna ? Man kan ju läsa igenom Askers domböcker för tidigare år också - kanske han hade något annat krakel på gång före 1643-1644.
Han Nilsson, han kom som ett yrväder till Hyndevad.. (tror jag). Jag har haft en sådan gubbe i Finland under samma tid. Han har i någon ordning börjat jobba i Hyndevad med eller under Åleta (hon var ju egen företagare under en tid, t ex 1641 upptas hon på kartan över Hyndevad som ägare av kvarn, hammar, ålkista), han har flyttat till socknen, han har mantalsskrivit sig, han har gift sig med Åleta. Frågan är i vilken ordning dessa saker skett och vid vilka tidpunkter mantalsskrivningar har ägt rum. Det fanns väl en led för järnet ut genom Mälaren för export på Östersjön, där Hyndevad var en knutpunkt. Man kunde tänka sig att Reinholt träffat Åleta i ”järnaffären”. Man skulle därför gå igenom Rekarne-domböcker från tiden före hans flytt, för att se om någon business förenat dem. Nu vet vi ju med visshet att ”vår” Reinholt Nilsson befann sig vid Billsbro hammar på angivet datum och det räcker för oss, som inte är specialintresserade av just Reinholt.
Fribrevet 1635 är ju ett resultat av en supplik. Man kan försöka hitta denna, för en sådan som Dubbelnisse d ä hade säkert en sigillstamp och den borde han ha smällt på en sådan viktig handling som ett brev till drottningen. I så fall kan man jämföra med Reinholts sigill: är de olika så säger det inte så mycket, är de lika så säger det väldigt mycket.
I tvisten med Per Biörsson skriver man Sr Jochim Dankwartz tienare i Nykiöpingh Rrenholt Nilßon. Vad betyder det - att Reinholt varit en sväng förbi ett bruk i Nyköpingstrakten på väg till Billsbro ? Det låter även som om Reinholt Nilsson placeras i Spånga.
Är det inte dags att formulera en familjehypotes nu ? (Impliceras av Kjells och Eriks inlägg, men det vore bra att se den formulerad).
132
« skrivet: 2014-05-07, 12:54 »
Datum Stockholm 22 October Anno 1635: Wij Christina Göre witterligit, att effter denne brefwisare och gambla Cronones Tienare Nicklas Nillßon, hafwer tient Sweriges Crono i en rum tidh, och i samma sin tiensth sigh redeligen och wäl förhollet. Så på det han uti sin höga ålderdom må hafwa något sigh medh att underholla, Hwarföre hafwe Wij på hans ödmiuke bön och begäran undt och effterlåtet, efftersom Wij medh detta wårt öpna brefs Krafft honom af gunst och nåde unna och effterlåta att han den gården Atterstadh, i Gellerstadh Sochen uti Närike belägen som han nu besitter, skall quit och fritt, för alle wiße och owiße utlagor uti sin Lifstidh, niuta bruka, och beholla, Dock härunde icke förståendes dee utlagor som expresse till Krigzutförandet pålagde äro eller blifwa, hwilcka han såwäl som andre skall wara plichtigh att utgiöra, Der alla som weederböör.p.
[Riksregistraturet B:186 (1635) pp931-931v]
133
« skrivet: 2014-05-06, 13:16 »
Kjell,
Kan du möjligen avgränsa tiden för det kungliga brevet ?
134
« skrivet: 2014-05-06, 11:43 »
Dina fynd bränns ju verkligen, Kjell. Kan du sedan knyta ihop med tråden som kommer bakåt från Hyndevad, så.
Inlagor i rätten ligger mera troligt i form av Acta i själva dombokskonceptet. Efter kontroll i NAD får man antingen bege sig till ULA eller grovleta på mikrokort (som normalt finns) och därifrån beställa kopia från ULA.
Kungliga brev finns i Riksregistraturet på webben.
Jag måste lämna pulpeten, men ska bara redovisa ett litet fynd från igår först:
Anno 1644 Den 31. Maij Laga tingh Askers Häradh p42: Effter som Renolt Nilßonn widh Bilzbroo Hammar, hafuer försutit andra stempningh emott Pedher Biörßon om någon Contract; derföre blef han efter Lagh sakfelt till sine 3 Mk.[Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1784 (1641-1644)]
135
« skrivet: 2014-05-06, 11:18 »
Då har vi kungsord på Aletas familjeförhållanden (den som vill fördjupa sig kan leta efter Aletas egen supplik 1645 samt de åberopade tidigare kungliga breven):
Datum Stockholm Julius 10 [1645]: Wij Christina Giör witterligit att oß hafwer breffwijserska H:o Aletha Cortzdotter underdånigst præsentera låtit wår Sahl: K: Her Faders glorwärdigst i åminnelse, medh sampt wår K. Fru moders breff daterade den 16. Maij 1629. dh 15 Martij 1636 och den 2. Julij 1639. förmedelst huilcka hennes förre mans moder och sedermehra henne och hennes senare man framledne befalningsmannen widh Strömsholm Johan Saß gunsteligen efterlåtes Forß och Hynewads miölequarnar..
Wij hafwe denne hennes underdånige begäran anhört, särdeles anseendes att hennes framledne förre mans fader B. Hans Leffler förskrefne Quarn medh egen bekostnadt och stoort arbete aff grunden hafwer uprätta och förbyggia låtit; Och fördenskull härmedh och i Kraftt aff dette wårt öpne breff, aff gunst och nåde, unne, confirmera och eftterlåte att hon H. Aleta Keigewarts..
[Riksregistraturet B:228 (1645) pp29v-30]
136
« skrivet: 2014-05-06, 00:54 »
Det är svårt att hålla sig borta från Reinholt Nilsson, för han var ju en sådan där ”tingshabitué” med ett tacksamt namn att söka efter. Jag misstänkte att Reinholt Nilsson trätt in på scenen runt 1644/1645. 1644 saknas så jag tog 1645. Här följer vad jag fann - lite smärre bidrag till Lefflerforskningen (!) och viktiga sådana till Ahrentforskningen:
1645 dhen 12 Maij Lagha tingh i Westerrekarneß häradt p194: Christopher Nitack i Skogstorp klagade till Rreinholt Nilßon [sic] i Hynnewa för dhett hanß Hustrus Ålites första man Daniel Lefler hafwer tagit 400 Dlr Kopp mtt utaf Anna Hendrichzdåtterß arf, som Christofer Nitack ähr målsman före, för hwillke penningar Hust Åleta bekienner sigh hafwa lefwerat till S Hanß Lefler i Östuna eett förgylt belte uthij öfwermågenß [myndlingens] eller piganß verwarelse för samma skuldz betalningh, .
[Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1785 (1645-1645)]
Här fastslås bl a att Daniel Leffler varit Åletas första man och att hon gift sig med Reinholt Nilsson före maj 1645. Mellan Daniel Lefler och Reinholt Nilsson ska hon ha hunnit med sin andra man. Lite märkligt förefaller det att arvskiftet efter Åletas första make utförts sedan hon redan varit gift ett tag med sin andra man, kanske t o m med sin tredje ! Kanske det var i samband med hennes nya giftermål, som de skyndade sig att återförsäkra sig om arvet ?
1645 dhen 12 Maij Lagha tingh i Westerrekarneß häradt p194v: Framstegh Peder Biörßon welb:e von dher Lindz arfwingens fougde på Segersiö i Lännäß sochn i Aske Heradt uthij Nerike, och gav tillkienna att han åhr 1643 dhen 25. Decemb: hafwer sluttit eett kiöp, med Sr Jochim Dankwartz tienare i Nykiöpingh Rrenholt Nilßon b:d om 14 tiogh halm och 4 läster ångzmunndz Hiern [!] dhett till att hafwa til Bilsbro och Spånga hammbrar, dher på gifwit fästepenningh på handen 6 Rigzdaler een lijten tidh dher effter såm war den 6 Januarij hafwer bem:te Reenholt warit hooß sin principall S:r Jochim Danchwart, dher sade sigh hafwa fåått i betalningh att kiöpa hwart faat angzmundz Hiern...in Martio wara tillbudit Renholt Nilßon wid Spånga hammar, men ner han inthett thera wille Emooth tagha nödgadeß fougdenß utskickade nedersettia hiernett hooß Peder i Spånga och halmen hooß Oluf Erikson i Bergha som dheraß witneß skriftt, medh kiörkioherdenß nampn undertecknadt, nogsmpt betygaß, men Enär Peder Biörßon förnam Renholt wille sitt kiöp eller giorde afskeedh inthet tillståå, wille han tå sökia honnom med lagligit proceder:, hafwer tå låtit stemma honnom 3 åtskilige reser till Askerß tingh dock eij welatt Comparera uthan Exciperat forum, och sagt sigh wilia swara wid Oppunda heradtz tingh i Leerbo, som bewijsaß med laghläsarenß attestation gifwen 1644 dhen 20 Novemb: men 1645 dhen 26 feb. hafwer Renhålt waritt stembd till Leerbo tingh, hade han tå framstelt een sin tienare, uthan fulmackt dhet han een skriftt inlade i retten låtandeß sigh förnimma eij willia swara uthij Oppunda heradt, effter han war tå kommen till Hynnewa på Westre rekarne till att boo, är altså saken remitterat hijtt till Tumbo tingh. [Rätten uppmanar parterna att gå avsides och försöka nå en förlikning] .sedhan tredde the åter fram och sade sigh eij kunna fordragaß med mindre i saken blifwer dömbdt. [Rätten avkunnar dom].
[Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1785 (1645-1645)]
Dags att packa ihop våra pinaler och dra vidare ?!
Under samma år i Österrekarne förekommer flera för historien intressanta mål. Nämnde Christopher Nitack är i farten ett par gånger, liksom en hammarsmed hos Simon Lefler i Hynnewa och hustru Ålethaß Sohn, Hanß.
1645 dhen 12 Maij Lagha tingh i Österrekarneß häradt p207v: Reenholtt Nilßon i Hynnewa i Hußby Sochn, klagade till Jochim Bernß der samastädeß om 14 faat ongzmundz Hiern dhem han seger Daniel Lefler hanß hustrus förste mann hafua bekommet ifrån Örebro af Hanß Erikson försendt till Silldallen, dher inlagt i hanß boo, dhen Jochim och han hade sine saker uthi, hade tå Jochim tagit nöckelln af H:o Åleta uttagit samma hiern af boden. [uppsköts till nästa ting].
1645 dhen 12 Maij Lagha tingh i Österrekarneß häradt p210v: Samma dagh kom för retta Hustru Aleta Kort Kegowor.. i Hynnewa i Hußby Sochn, och framwiste een H K M:tt Confirmation daterat i Stockholm 1645 dhen 10 Julij förmälian[des] at Hust Aletha Kegawat [I Riksregistraturet pp29v-30 står det Aletha Cortzdotter och Keigewarts, liksom ytterligare värdefull information, som jag ska återkomma till] af gunst och Nåde unnaß och effterlåteß Hynnewadh och Forß qwarnar omolesterat oquäldt och odrefwen nöttia bruka och behålla må...Hertill swarade Henrich Lohe Henneß K:ge M:ttz bref ut[han] all ähra och wördningh, men för än Jagh will släppa nogen dher in skall Jagh hafwa min omkostnat och försträckningh som dher på giordett, först dhen tijdh hustru Aletha war änkia, hafwer hon undt sin S. manß Daniel Leflerß Broder Simon Lefler Forß quarn på nogre åhr tillgiörandeß.[så utvecklar Lohe hela historien och sitt eget engagemang och sina uppoffringar]., dock likwäll kan ingen H. K. M:ttz Confirmation Emoott säga uthan Hustru Aletha Kort Kegowert[s] behåller Forß quarn Effter Konungzlige brefwenß innehåld och lydelße.
[Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1785 (1645-1645)].
Det känns ju nästan obscent att få en sådan utdelning på ett rent infall en kväll.
137
« skrivet: 2014-05-05, 18:22 »
Bra, Gert. Ett sådant dödsbo kan förväntas ge upphov till efterräkningar, långt efter 1680 (och efter 1682). Jag antar att du kollat 1681 i såväl Öster- som Västerrekarne. De som reagerade först var de närboende Åletas ättlingar. Jag misstänker att Reinholt Nilsson inte hade några barn med Åleta (p g a förmodad ålder) och troligen inte alls några i trakten. Men han kan ha haft ett halvt liv bakom sig någonannanstans, där vuxna barn kunde ha funnits 1680. Det kan dröja innan dessa upptäcker Reinholts död. Han kan ju också ha varit helt barnlös, vilket inte vore sämre för oss. Då skulle ev levande syskon och/eller syskonbarn dyka upp efter några år, teoretiskt vår Paul också (men jag tror att han blev så skräckslagen av upplevelserna i Sverige att han återvände till Kurland för att aldrig mera återse Sverige). Notera att arvskiftet efter Daniel Leffler ägde rum 1644, medan han dog redan 1635 (enligt Eskilstunasidan) eller 1639 (enligt en annan uppgift på webben). Det märkliga förhållandet att makarna dör på samma dag, reser ju frågan om någon företrädare för Reinholts intressen. Någon bouppteckning verkar det tyvärr inte finnas bevarad.
Domböcker från lagmanstingen finns scannade hos Arkiv Digital. Det finns bilder på de handskrivna förteckningarna från Svea Hovrätt och det finns själva domböckerna. Man hittar dem under rubriken Svea Hovrätt, första raden utan länsnamn. Den närmast aktuella volymen heter Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län EXIa:13 (1678-1687). Jag låter dig Gert ha nöjet att läsa dessa böcker, som verkar kompletta för 1681-1688 åtminstone.
Att Åleta kunnat vara dotter till en vallonsmed Curt Arendt och vara gift med Daniel Leffler är en käck idé men föga troligt. När nu Lefflerforskarna anser att hon hetat Keigenwortz, tror jag att vi får återvända till en Nicolas som Pauls och Anders' morfar.
Med fullmakter antar jag att du menar Krigskollegiums Fullmaktsböcker ? Jag vet att dessa inte upptar alla officerare. När jag letade efter en för några år sedan drog jag slutsatsen att just officerare i värvade regementen kunde saknas. Det finns f ö hela regementen som saknas helt i alla förteckningar på KrA. Detta behöver dock inte gälla de för oss aktuella. När jag har vägarna åt det hållet ska jag titta i lappkataloger och andra förteckningar.
138
« skrivet: 2014-05-01, 23:59 »
Jag dök ner i Eskilstuna Fors' födelsebok och gjorde ett fynd efter ett par minuter:
1666 Majus den 11 Lars Janßons Son i Kälby och Fors Sochn, Joen benämnd. wit..
3. Renhåldtz H.. wid Hyndewa, Fors S:n H. Åleta. Där satt den !
1666 Den 23 december witne.H. Åleta, Renholts hustru wid Hyndewa... Hon dyker sedan upp lite då och då.
Den 21 februari 1669 dyker Renholt Nilßon widh Hyndewad upp vid dop av ett barn till en smed vid Hyndewad Bruuk. Även Renholt Nilßon dyker sedan upp lite då och då.
Utöver Hyndevad bruk talas om Skogstorps bruk och Eskilstuna bruk [Bruksförvaltare Casper Gråå].
En del hammarsmeder passerar revy vid dopen. De verkar ofta ha tyskklingande namn, som Lang, von Holst, Spancho. En heter faktiskt Jemmer och en Pijl.
Hustru Åleta borde ju dö så småningom. Gissa vad - hon dog samma dag som Reinholt:
1680 Decembris dh 5. Reinhålt Nilßon uthi Hyndewad och Fors Sochen. Dito H:ro Åleta Kortzdotter ibidem. [Hennes namn lär vara unikt].
139
« skrivet: 2014-05-01, 21:31 »
Jag har kollat alla Öppna brev 1639-1680 till Reinholt Nilsson i Riksregistraturet.
15 dec 1662 Öppet brev: Kronan har rivit ner kvarnen vid Hyndevad, vilken tillhört möllnare Reinholt Nielßon, som supplikerat i saken, sedan lång tid tillbaka, varför han som kompensation beviljas livstids frihet för honom och hans hustru på hemmanet Kälby i Fors socken i Västerrekarne. [Riksreg B:349 (1662) pp840-840v].
1 december 1663 Öppet brev: Resolution om möllnarens wedh Hynnewadh Reenholdt Nillßonns ingivne besvär angående Kammarkollegiums fordran på resterande mjöl för arrendet, ingivet 1 dec 1663, att han befrias. [Riksreg B:358 (1663) pp669v-670].
5 oktober 1664 Öppet brev: Resolution om Reinhold Nillßons klagomål gällande domen den 31 jan 1653 i Tumbo [socken i Västerrekarne härad] mellan honom och några i domen namngivna hammarsmeder. De krav som Olrich Lohe [bruksförvaltare] kan ha, får han driva i fora competenti. [Riksreg B:362 (1663) p550v].
Renoverad såväl som konceptdombok från VT 1653 i Västerrekarne saknas. Denna tvist har han tagit upp med ståthållaren 7 och 14 juli 1653 samt i lagmanstinget 1653, därefter tydligen drivit saken till kungs.
20 december 1667 Öppet brev: Som svar på dennes begäran får Reinholdt Nillßonn kronohemmanet Wreta i Husby [Husby-Rekarne] socken i Österrekarne, som han tidigare fått genom kungligt brev, som skatte att bebo i sin och sin hustrus livstid. [Riksreg B:380 (1667) pp692v-693]
140
« skrivet: 2014-04-30, 22:08 »
Ja, det verkar helt rätt. Min fånge hade suttit i Tornet i Gripsholm, slagen i bojor och järn under lås, i köld och hunger försmäktande. När han hade flyttats till Barnhuset i Stockholm, vädjade han till kungs om nåd. Där mådde han riktigt illa, tydligen. Lustigt nog var mannen just smed, hammarsmed.
Jag har f ö tidigare stött på Gamla Smedjegården i ett högprofilmål 1642 mot Jost Hansson Falkenstierna. Han var enligt anklagelserna en av de största ekonomiska brottslingarna någonsin. Han rannsakades i Kammarkollegiets regi och efter varje session skickades han ner i vakten för att minnas bättre. Sedan började de skicka ner honom i Smedjan och då började han minnas oegentligheter, som han försökte förhandla om för att vinna tid. Till slut togs han inför rådet, där Axel Oxenstierna personligen skar sönder hans sköldebrev inför drottningen, som vädjade för hans liv. Han dömdes dock till döden och halshöggs på Norrmalmstorg, nuvarande Gustaf Adolfs torg. Jag mådde faktiskt illa när jag läste de där protokollen. Detta om Barnhuset.
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-30 22:11)
141
« skrivet: 2014-04-30, 20:17 »
Vid noggrannare studium ser jag att det i adressfältet står
An.. Generalissimi...
Han kallar sig Andreas Arndtfeldt i underskriften och
Anderß Arenfeldt i adressfältet !
142
« skrivet: 2014-04-30, 16:31 »
I ett kriminalfall från 1662 sätts en misstänkt i häkte i Barnhuset och hämtas därifrån för rannsakning. Vad avsågs med denna benämning och kan det finnas några handlingar om det bevarade i arkiv ? Det var alltså en vuxen person, som hämtades från fängelse i Gripsholms slott till det angivna häktet.
143
« skrivet: 2014-04-30, 01:08 »
Uppgrävt i RA gällande Anders Arenfelts biografika.
Skrivelser till konungen, 1133.09 Karl X
:1 Lit A
Conin 16/26 april 1656. Klagar på rebeller, Czernechy. Ingen titel eller regemente. Ej Månsson. På tyska.
Connin 5/15 juni 1656. Klagar på rebeller, sjuka soldater. Ber om förstärkning med 30-40 ryttare plus befäl. Titel Capetein, inget regemente. Ej Månsson. På tyska.
Skrivelser till konungen, 1133.10 Karl XI
Lit A-Helm
Inget från Arenfelt.
002 Stegeborgssamlingen avd II
01 Arvprinsen Karl Gustafs arkiv
Vol E112 Skrifvelser till Carl Gustaf Lit A
Odat supplik av Anderß Arendtfeldt Capit. Inte Månsson. Han ber om satisfaction för tjänst han gjort. Han tillskriver Pfalzgreven, så detta måste vara innan Carl Gustaf blev kung, 6 juni 1654. Han skriver att han tjänat svenska kronan nu på 15:e året, dvs detta är år 1650-1651. [Varför skriver han till greven just - kan detta förhållande ge upplysning ? Karl Gustaf hade väl hand om avdankningen av värvade trupper fram till juni 1650 ? Kan man datera brevet till första halvåret 1650 ? Kan man t o m anta att de befann sig på samma plats, med tanke också på att det är en supplik ? Kanske det finns någon maffig avräkning på hela kalaset i Kammararkivet ? Där hittade jag en gång en fullständig CV med betyg från regementschefer och allt].
Han tycks säga att han först tjänat under Gustaff Gustaffsohnß Dragouner, därefter under Axel Lilli som kapten och slutligen under Arwid Wittenberg. På tyska. Det kan finnas mera information i de tyska ordvändningarna. Detta dokument är den bästa utgångspunkten för att söka hans karriärväg. Det kan dock erfarenhetsmässigt vara ett betydande arbete att göra en sådan härledning och det är inte säkert att man hittar hans ursprung för det. Värvade regementen fungerade som små företag - en överste/entreprenör fick anvisning på en totalsumma och relativt fria händer att bygga upp ett regemente. Ofta byggde man på skrotade styrkor, men det var goda möjligheter för opportunister från var som helst eller med personliga kontakter. Om han hetat Anders Månsson, så borde chansen dock vara god att hitta honom under detta namn i något av de nämnda regementena. F ö är jag nu säker på att arkivarierna inte indexerat kataloglapparna efter verkligt dokumentinnehåll utan har litat på Elgenstierna, kort sagt Anders Arenfelt hade blivit synonymt med Anders Månsson Arenfelt. Dåligt, men föga överraskande.
003 Stegeborgssamlingen avd III
01 Hertig Adolf Johans arkiv
Vol E247 Skrifvelser till Adolf Johan 1 Lit A
Connin 12/22 maj 1656. Rapporterar om ryttare, krut, kulor och handgranater, som han mottagit. Kallar sig själv gehorsambster Knecht. Ingen titel. Inget regemente. Andreas Arnfelt. Inte Månsson.
Connin 12/22 maj 1656. Rapporterar bl a om en sergeant Nils Nilsson, som han mottagit. Kallar sig själv gehorsambster Knecht, Capitein. Inget regemente. Andreas Arnfelt. Inte Månsson.
Connin 19 maj 1656. Rapporterar bl a om 3 veckors strider med rebellerna. Klagar på sjukt manskap och brist på hästar. Ber om hjälp. Kallar sig själv gehorsambster Knecht. Ingen titel. Inget regemente. Andreas Arnfelt. Inte Månsson.
Militaria
Skrivelser till generaler
M1293 Lit R-W
Till Arvid Wittenberg.
Conin 16/26 april 1656 om rebeller under Czernectiy och begäran om hästar. Anders Arenfelt. Inget om hans egen position, ej Månsson, ingen titel. På tyska.
Till Carl Gustaf Wrangel.
Inget från Anders Arenfelt.
Meritförteckningar
M990 Lit Ap-Arh
Arenfelt.
Bara ett brev från änkan med en summarisk hänsyftning på karriären. Hon säger sig ha fem barn vid hans död.
Biografica
A1a:17
E01212 kort 2/10
Mikrokort rad 3 ruta 3
Anders Arenfelt om tvisten med löjtnant Erich Ekegreen.
Döttrarna 3 suppliker.
[Om] Arenfelt 1669, 1674, ....
En massa handlingar gällande dödsboet.
Brevskrivarregistret
Utöver en del av ovanstående:
Till Carl Gustaf Wrangel på 1670-talet.
Till . de la Gardie 1669/1670.
144
« skrivet: 2014-04-29, 00:10 »
John Nilsson appellerade ju 1646.
Enligt arkivförteckningen ska det finnas en renoverad dombok för lagmansting 1646 (Örebro län vol 6 p324), 1648 (Örebro län vol 6 p365) och 1649 (Örebro län vol 6 p265). Därtill kan det finnas konceptdomböcker, men dessa har jag inte kollat. Denna volym 6 finns i Arkiv Digitals databas.
145
« skrivet: 2014-04-24, 23:51 »
Nu svänger det om gubbarna !
Jag vet inte om jag nämnde, att jag tittat lite förstrött i Sköllersta-domböcker ? Notisen från 24/5 1641 hittade jag och tänkte att den kanske skulle säga Kjell något. En som inte nämns ovan är:
HT i Sköllersta härad 14 November 1638 p184 Anders Larßonn i Almbro förlikt med Niclaus Nilßonn i Aterstadh [Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1782 (1637-1639)]
Om någon hittar en intressant sigillstamp, så kan jag detaljplåta den på RA. Det kräver specialtillstånd, men det har jag fått förut. Jag har ju ett fint avtryck av Reinholt Nilsson.
146
« skrivet: 2014-04-23, 00:50 »
Mitt omdöme snabb karriär syftade på hans egen utsaga om att ha blivit befordrad till fänrik samma år som han blev musketerare. Jag tyckte att han därmed borde ha uträttat något och inte kunde vara 11 år t ex. Vid omläsning av hans formulering (i KrA Biografica) blir jag osäker på om det var så han menade. Men att hans första karriärsteg enligt honom själv var fänrik, det måste bli tolkningen.
Man tycker att en regementsbiografiker borde ha gjort någon ansträngning att precisera Anders Arenfelts ursprung i regemente, men han säger bara i något regemente.
Av Anders Arenfelts löneavräkningar att döma så var han major i Hälsinge regemente 1657. Där borde man kunna börja att söka bakåt. I KrA:s fullmakter och RA:s meritförteckningar kanske man kunde hitta något också.
Intressant men kanske genealogiskt ovidkommande är att Paul Ahrendt även hann med en kort militär karriär och så när stupade av en kula i huvudet, satt i polsk fångenskap och var nära att bli avrättad osv.
De militära äventyren började i mars 1659 då han tog värvning i fältmarskalken Douglas regemente i Goldingen i Kurland. Hans karriär slutade i garnison i Schrunden. I Bergskollegiums akt finns attester från militära chefer. Lustigt nog kallas han där bl a Pofwell Arentfelt !
147
« skrivet: 2014-04-18, 09:57 »
Just det, halvbror hade jag med som ett alternativ i mitt första inlägg, tror jag. Problemet med dessa gamla farbröder (Elgenstierna, Bergström....) är att de inte gjorde någon tydlig åtskillnad mellan exakta fynd och deras egna slutledningar. Så Anders kan ha kallat sig Månsson och Bergström antagit att fadern varit Måns Ahrendt.
Anders blev musketerare 1636 och gjorde snabb karriär, så han lär inte ha varit barnsoldat, alltså i 20-årsåldern 1636. Påvel kan väl ha varit 10 år yngre enligt våra bedömningar av hans karriär. Cordt är äldre än Påvel, det vet vi eftersom den senare lärde yrket av den förre.
Det skulle vara bra att ha det eventuella beviset på att Anders kallat sig Månsson, så att vi inte kastar bort tid på något onödigt. Jag hittade visserligen en Anders Månsson i rullorna, men denne skulle ju behöva följas upp och knytas till Anders Arenfelt. Faktum är att Bergström inte vet i vilket regemente, som Anders började. Det var jag som läste Anders ' egen redogörelse på det viset.
148
« skrivet: 2014-04-17, 20:45 »
Ytterligare ett uppslag ur förhören med Paul Ahrendt. Att han ca 1655 hamnade på Gotland ska enligt hans egen utsago vara ett resultat av övertalning från Brita Nymans' sida. Vid den tidpunkten levde Britas make Christoffer Neuman, så man kan undra vad hans fru hade i Kvarnbacka eller annorstädes att göra och varför hon var involverad i rekrytering.
Innan Christoffer Neuman drog igång Lummelunds bruk på Gotland, var han handelsman i Stockholm, där paret hade sina första barn.
Nymanskan, eller Brita Knutsdotter, ska ha varit dotter till rådmannen i Stockholm Knut Hindersson Brenner. Det märks i hennes senare agerande som änka, att hon hade kontakter och ägde bildning.
Fråga: Kan släkten Brenner kopplas till järnbruk ?
149
« skrivet: 2014-04-17, 20:31 »
Om man kunde hitta Påvel Ahrendt vid Kvarnbacka i början av femtiotalet eller vid Dalkarlshytta (?), så finge man en uppfattning om hur han då kallade sig. Han lär ha varit gift när han ca 1655 begav sig till Gotland. Allra först var han f ö hos brodern Cordt antingen vid Hällefors eller vid ett helt obekant bruk.
150
« skrivet: 2014-04-17, 19:56 »
Det låter absolut spännande, Erik !
Först ett vittnesmål beträffande mantalslängder (och längder i kyrkans räkenskaper). Bruket betalade ofta en klumpsumma baserad på en egen längd inlämnad som bilaga. Det har jag sett åtskilliga gånger. Dessa bilagor vet jag inte vart de tog vägen, jag har inte sett någon (men inte letat så energiskt heller). Men det borde vara konsekvent för ett visst år - allt bruksfolk i klump eller alla namngivna, men jag ska inte säga att jag vet hur de laborerade med längderna.
För att se om jag är med, så innebär din hypotes alltså att det fanns en Arent Filter med sönerna Anders, Påvel, Johan och Cort, den senare med sönerna Niclas och Aron. Arent Filter skulle ha varit gift med en Marlene Niclasdotter Gremeur, syster till Reinholt Nilsson Gremeur. Rätt uppfattat ?
Man kan ju spekulera i namnförskjutningarna. Påvel kan ha börjat som Arentsson, som i längderna ibland skrivs Arentß, och senare fått idén att helt enkelt kalla sig Ahrents sedan Ahrendt. Flera har undrat över att Anders kallade sig Arenfelt innan han blev adlad med detta namn och han var ju bevisligen bror till Påvel med ett annat efternamn. Han kanske tyckte att han måste ha ett mera schvungfullt namn som officer i karriären: Anders Arentß Filter - Anders Arenfelt ! Kul.
Men så kommer det sura med Måns efter - kan du pula in ett Måns i familjeträdet eller ska vi behöva döda Elgenstiernas m fl utsaga ?
151
« skrivet: 2014-04-17, 12:51 »
Jag hade en riklig skörd på RA i tisdags. Här en kort resumé.
Alla de av Bengt indikerade breven från Reinholt Nilsson hittade jag, plus ett antal, sammanlagt åtta, samtliga i Stegeborgssamlingen. Jag håller för högst sannolikt att det är ”vår” Reinholt m h t anspelningar på platser som Hyndevad och andra i trakten. Innehållet är rätt enahanda: klagomål på krigstider, missväxt, hungersnöd, översvämningar, grannars åverkan på dammar, elak fogde och orimliga skatter - allt utmynnande i vädjanden om sänkt arrende eller uttag av kvarntull. Rätt ofta klagar han på att brev inte besvarats. Intressant är att han nämner sin hustru (dock tyvärr inte med namn) flera gånger, liksom en svägerska vid namn Kerstin. Han lät dessa kvinnor befordra brev, även till Stockholm. Man kan nog säga att han i alla dessa brev uppträder som kvarnarrendator, men det gör honom ju inte till en sämre morbror, möjligtvis till en sämre vallonättling ? I den nämnda Eskilstunahistorien ovan står dock att han hade såväl kvarn som smedja och så kan det ju vara. All dessa brev var från en kort, tidig period, så utrymmet för en smedjekarriär finns ju ändå. Jag vet inte om hans fru kan ha varit släkt eller tidigare ingift med Uttermarcks släkt eller om han bara smörar ovanligt mycket, med gäss, gödda galtar mm. Möjligen kan jag tycka att han är lite påstridig för att vara en vanlig undersåte. Han har uppenbarligen personligen varit hos herrar i Stockholm, Eskilstuna och Stegeborg i olika ärenden. Han hänvisar till kungliga brev i hans favör. Tyvärr använder han aldrig familjenamnet Gremeur. Intressant är att han alltid använder lacksigill och flera avtryck är väl bevarade. Om någon tror sig om att kunna utläsa något ur sådana, så kan jag presentera stampen. Den har initialerna RNS, lustigt nog med ett bakvänt N ! Symbolen ser ut ungefär som en uppåtvänd armborst. Om man hittar ett förseglat brev i Gremeurtrakter, så är sigillet ett bevis, annars är det efarenhetsmässigt svårt att hitta något m h a sigill.
Här följer breven i
Stegeborgssamlingen
004 Bihang
02 Daniel Bengtsson Uttermarcks brevväxling
Vol E357 [R]:
27 martij 1648 till Daniel Bengtsson Uttermarck i Stockholm. Han gör en irriterad påstötning om flera tidigare brev. Han säger att han tänkt skicka sin hustru med brevet. Det gäller fisket i Kiällby [Kälby]. Hänvisar till mottagarens fru Anna, som lovat något. Reinholdt Nilßon. Välbevarat sigill fotat.
19 april 1650 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Han stöter på om ett brev förleden höst ifrån Stegeborg, levererat med hans svägerska Kerstin. Han vill ha lindring i tullmjölet. Han hänvisar till att herr Hybbert [Hubert de Besche, på 1620-talet] fått sådant löfte när han byggde upp Tårsilla [Torshälla] Qwarn. Reinholt Nilßon.
31 maij 1650 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Han vill göra en avskrivning med utlovade 20 dlr kopparmynt på arrendet. Klagar på allt möjligt. Reinholt Nilßon.
18 november 1650 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Han skickar en gödd galt som gåva. Han och hustrun ska resa till Stockholm. Reinholt Nillßon.
31 januari 1652 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Om levererade brädor. Klagomål. Reinholdtt Nilßon.
7 juli 1653 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Om fogdens krav och en tvist med smeder, som han avser att ta upp i det förestående lagmanstinget [kan kollas]. Reinholt Nilßon.
14 juli 1653 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Hans hustru måste snart resa till Stockholm, rekommenderas hon få avlämna denna skrivelse. Reinholt Nilßon.
I
Stegeborgssamlingen
002 Stegeborgssamlingen avd II
01 Arvprinsen Karl Gustafs arkiv
Vol E173 Skrifvelser till Carl Gustaf 2 Ra-Re
återfanns:
Odaterad supplik till Carl Gustaf. Hänvisar till kungligt brev och senare den 22 aprillis 1648 i Eskilstuna given konfirmation på arrende av Hyndewadh och Forss Qwarnar. Klagar över krig, missväxt, sönderforsade dammar. Hänvisar till ett kungligt rekommendationsbrev till Sahl: Ekiehielm [utan förnamn, lär väl vara Bengt]. Vädjar om nedsättning av tullmjölsarrendet. Reinholdt Nielßon.
En intressant upptäckt - Hyndevad ligger gränsle över en häradsgräns, så det kan löna sig att titta i såväl Öster- som Väster-Rekarnes domböcker.
Som väntat återfanns protokollspartierna och några bilagor ur ”Bergverk 47”-akten. Dessutom ytterligare protokoll samt inkommande och utgående skrivelser. Bland inkommande skrivelser har man bevisligen ”ryckt ut” några sidor, som i stället satts i den akt, som i modern tid landat lite ”till skogs”. Kanske inga nya genealogiska data, men förbluffande mycket processkildring. T ex får man veta att de skjutsade Paul Ahrendt fram och tillbaka mellan Gripsholm och Stockholm för rannsakning, varvid han i Stockholm inhystes på Barnhuset (!). Man diskuterar hur kostnaden för hanteringn av fången ska bestridas, kommer fram till att det får bli änkedrottningen som får ta notan, eftersom fallet emanerade ur livgedinget (Daniel ombads snacka med drottningen om idén). Brukspatronens våldsamma och i mitt tycke rättsvidriga övergrepp på smeden renderade Bergskollegiums uttryckliga beröm för god patriotism ! Särskilt intressant är ett förhörsprotokoll från profossen på Gripsholms slott. Paul Ahrendt har där uppgivit sine Bröder Söhner noggrant: den eena hos Wellam Wervir på Wäßlande bruk, den andra tiänandes under Erich Johanßon widh Hälleforßen. De är söner till Cordt, får man anta, som själv är på Hällefors. Efter de påstådda förvecklingarna på Tre Tunnor reste han alltså till Skieppsta, där han så småningom träffade Twenne Frantzooßer [.Hammarsmeder]., som woro till Nampn Claus Lycka och den andra Daniel Baijar, och tillbödho sigh willia draga medh öfwer till Kuhrlandh. Brukspatronen Abin Noij säger sig ha på Chronones wägnar låtit fängsla Paul Ahrendt - hur kunde han göra det ? Det verkar som om ärendet drar ut på tiden, så smeden kanske fick tillbringa julen i sin håla. Slutet på historien återstår att finna.
Ett brev från broder Anders Arenfelt dyker upp i november 1662. Detta är inte den cavation som han senare ska komma att avge, utan ett brev, vari han vädjar till kollegiet om att ge brodern en rättvis rannsakning. Han nämner av någon anledning, att han inte träffat sin bror på 26 år (1636+26=1662 !) p g a sin egen vistelse i fiendeland under alla dessa år. Om våra kalkyler skulle stämma, så att Paul Ahrendt var född ca 1625, så var det en liten gosse som hade vinkat av storebror musketeraren 1636. Brevet är skrivet i Mornäs den 8 november 1662 så inte satt Anders själv fängslad då inte. De måste ha haft brevkontakt under åren, för Paul visste uppenbarligen var han skulle få tag i brorsan.
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-17 18:31)
152
« skrivet: 2014-04-15, 22:44 »
Kjells frågor:
1 Jag har inte hittat någon sådan. Det skulle väl vara om han dyker upp i Värmland på något ting och bråkar med släkten. Har du kammat igenom domböckerna ? Jag ägnade en stund åt några årgångar och hittade två förekomster av Dubbelnisse vid Attersta.
2 Nej, men han hade ju varit större delen av sitt liv i Sverige, väl ? Vid det här laget har jag ju stött på en hel del vallonättlingar, men ingen har pratat franska i källorna (så att jag hört det åtminstone). I Riga blev en Kurlandsflykting gripen och rannsakad, protokollet bevarat. Han säger själv att han är född i Spanska Nederländerna, tänkt som ett argument för att lagen inte gäller honom, men han talar ju god tyska med rådmännen.
Jag har idag hittat åtta (!) brev från den gode Reinholt och en massa annat, som jag får återkomma till.
Men det är ställt utom allt tvivel att Reinholt Nilsson i Hyndevad är Påvels morbror och att Påvels mor var französk. Visserligen ljög Påvel om ett och annat, men just dessa förhållanden fanns det ingen anledning att ljuga om (jag har en teori om ljugandets metodologi och psykologi, som jag får utveckla någon annan gång). Den felande länken är den till Gremeur. Men, som jag redan sagt, han hade ju flera bröder i branschen, så det är svårt att frigöra sig från tanken på vallonanor, Gremeur eller andra. Jag är rätt förtjust i idén om Gremeur, men det vore ju önskvärt att kunna styrka den.
3 Ja. Svenska. Han skriver precis så omständligt, tjatigt och inställsamt som alla gjorde på den tiden. Att spåra franska tendenser i formuleringarna överstiger vida min förmåga. Han kan ju ha anlitat någon att skriva också, eller var han så modern att han lät sin svenska hustru putsa på sevnskan (det finns visst stöd för en sådan spekulation).
153
« skrivet: 2014-04-15, 22:12 »
Erik,
Du säger Att Påvels morbror hette Reinholt Nilsson är däremot inte helt passande Jag vet inte vad du finner opassande. Du föreslår ju Marina Niklasdotter som modern till Påvel Arendt - det passar väl bra ? Att Reinholt kallar sig Nilsson är ju inget att hänga upp sig på, om det nu var det du gjorde. För övrigt hade Anders Arenfelt ingen dotter Marina heller.
154
« skrivet: 2014-04-15, 22:01 »
Du har helt rätt, Erik ! Man ska inte ge sig förrän man blivit överbevisad. Uppgiften om namnet Måns är allmänt förekommande, men behöver inte vara rätt för det - även på Elgenstiernas tid var det Följa John som gällde och källhänvisningar var inget som stora författare behövde nedlåta sig till. Dock är det svårt att föreställa sig ett påhittat namn. Det mest troliga är väl att någon har sett namnet Månsson användas på ett ovedersägligt sätt.
I boken
Bergström, Otto Wilhelm: Kungl. Hälsinge regementes chefer 1629-1909: biografiska anteckningar (Stockholm 1909) sid 18-19
porträtteras Arenfelt. Där står det: Son af Måns Arendt, som lefde i början af 1600-talet. Anders Månsson började sin tjänstebana såsom gemen.Under fångenskapen befordrades Anders Månsson i midten af år 1660 till öfverstelöjtnant.... Det låter ju som innanläst i dokument. Men inga källhänvisningar.
I min snabbforskning i rullor ovan hittade jag ju en Anders Månsson, men har förstås inte följt denne fram till namnbytet. ”Någon” borde lägga ner ett arbete på detta och därmed avgöra frågan.
Lite opassande är kanske att de två sönerna till Anders Arenfelt fått namnen Mårten och Anders, men det kan ju ha funnits en tidigt död Magnus/Måns, så sönernas namn avgör inte saken.
I lappkatalogen över Skribenter till K. Maj:t finns två kort som uppger Månsson:
1683 18/6 Kammarkollegium till K. Maj:t. Lappkatalogen säger Arenfelt, Anders Månsson. Det borde den inte göra utan stöd i den relaterade källan. Enligt ovan har Gert sett detta brev och borde kunna vidimera användningen av detta patronymikon.
1682 17/11 Västernorrlands läns landshövding till Kungl. Maj:t. Lappkatalogen säger Arenfelt, Anders Månsson. Det borde den inte göra utan stöd i den relaterade källan. Enligt ovan har Gert sett detta brev och borde kunna vidimera användningen av detta patronymikon.
I Skoklostersamlingen II. Carl Gustaf Wrangels arkiv/ Skrivelser till C. G. Wrangel finns två förekomster från 1670, som lyder:
Arenfeldt, Anders Månsson. Samma kommentar som ovan.
Jag har själv hittat ett nytt brev från Anders Arenfelt (jag återkommer till detta), men det besvarar inte den här frågan.
Att söka bland Paul Ahrendts söner är opraktiskt, eftersom han flackat omkring i hela sitt liv och säkert fått barn även i Kurland, där kyrkböcker från denna tid saknas.
155
« skrivet: 2014-04-13, 00:47 »
Bra, Bengt ! Tacka vet jag gamla pappersförteckningar, men det gäller ju att känna till och kunna använda dem också. De två fynd, som jag nämnde ovan, finns med här. Jag roade mig med att forcera några digitala resurser. Tanken var att få en idé om Anders Arenfelts ursprung. I och för sig behöver väl inte hans värvningsort vara föräldrars och brors uppehållsort vid den tidpunkten, men man kan ju alltid kolla. Anders Arenfelts löneavräkning fr o m 1657 till hans död. Bild 258v-274v. Här nämns bl a en supplik av änkan till Krigskollegium. ( Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6, SE/RA/522/16/5-6/4, bildid: A0066776_00259 http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066776_00259) Anders Arenfelt i KrA:s Biografica-samling Bild 401- 414v. I ett brev till kungs uppger han sin karriär ”ifrån sin första ungdom” ha börjat som Musqueterare 1636, i ett annat att han samma år blivit befordrad från gemen till fänrik. Man kunde ju försöka lokalisera honom vid denna tidpunkt. Kanske han varit vid Hälsinge regemente i hela sitt liv - det låter så ? ( Biografica, Mikrofilmade dossiéer, SE/KrA/1051/003/A/10, bildid: A0066326_00401 http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066326_00401) En hastig titt i Rullor 1620-1723/1636-1637 ger följande tänkbara kandidater: Anders Månsson/Ahrendt/Arenfelt i Rullor 1636 vol 1 Hälsingland mm [p353-] ( Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1636/1 (1636), bildid: A0053297_00353 http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053297_00353) p385v LiusDaall S. Anders Månß:n i Kämstad [Norr/Sörkämsta] p398v Corporall Anders Måntz:n i Kängstad ? [Norr/Sörkämsta ?] p406 Anders Månßon i Kiemmestadh [Norr/Sörkämsta] Rulläsningen måste göras mera systematiskt och noggrant än jag gjort. När man väl hittat personen, kan man hoppas på att finna bevarade regementsräkenskaper, militiejordböcker osv. Gert - om du inte redan har undersökt alla föreslagna källor, får du ta semester...!
156
« skrivet: 2014-04-12, 18:24 »
Erik, dina lunchkvitton är ju fantastiska (påminner mig om Nyköpings hus för många år sedan). När det gäller Reinholtarna avhåller jag mig t v från att ha någon ytterligare uppfattning.
Beträffande Påvel Ahrents far, vet jag inte hur du menar. Ahrent används konsekvent som efternamn om Påvel. Om Påvels far uppger Elgenstierna (om brodern Anders Arenfelt) att fadern hetat Måns Ahrendt och RA:s lappkatalog över skrivelser till konungen att fadern hetat Måns åtminstone (Gert, som har sett breven, kan väl berätta hur han skriver sitt namn, eller vilka övriga stöd för faderns namn som finns).
F ö hittade jag ytterligare två brev från Anders Arenfelt genom personsök i Digitala forskarsalen, från 1669 resp 1670, det ena i Skoklostersamlingen och det andra (tror jag) i de la Gardie-samlingen.
157
« skrivet: 2014-04-12, 09:55 »
Att vi hittat Paul Ahrendts morbror Reinhold Nilsson i Hyndevad, anser jag ställt utom varje tvivel. Frågan är hur denne relaterar till Gremeurerna. Kjell (som jag tror är bortrest) ansätter den tidige, från 1602 kände Reinhold Nilsson , som antas 1662 vara runt de 80. Han må ha varit en krutgubbe, men att han skulle ha levt till 98 års ålder kanske kräver lite extra starka indicier ? Eller finns det prutmån i antagandena ?
Om vi tror på affären med Åleta, torde han ha haft ett liv med fru och barn tidigare, någonannanstans - var ?
158
« skrivet: 2014-04-11, 23:58 »
Här ytterligare ett domboksutdrag av intresse: 31 januari 1653 Vinterting i Wästra Reekarna. Noch käradhe Reinholt Nilßon i Hynnewadh till Hammarsmederna.. vilka självsvåldigt rivit en damm för Reinholt Nilsson vid hans kvarn, så att de vållat Quarnnödh. Bötfälls till 40 Dlr och skadestånd med 60 tunnor mjöl. (Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län EXIe:1112 (1653-1654) pp324-324v). Han tycks alltså ha innehaft en kvarn också, vilket talar för att Bengts sista brevuppslag, om Reinhold Nilssons, arrendator av en kvarn, ansökan hos Karl X Gustav om lindring i arrende, också kommer att visa sig gälla vår Reinhold Nilsson . Kronohemmanet, som nämndes i domboksutdraget, som jag tog som exempel ovan, var Wreta i Husby-Rekarne. Om detta står det i Rosenberg: Vreta i Södermanlands län, Österrekarne hd, Husby sn. Gård vid Hyndevadsån och Skogstorps jernvägsstation, med Rosenfors qvarn. Detta tillhörde i början av 1600-talet familjen Leffler. Daniel Hansson Leffler innehade en stångjärnshammare vid Rosenholm i Hyndevad. Han var gift med en viss Åleta, som nått en viss ryktbarhet som driftig änka och brukspatron. Det spännande är att hon brukar uppges ha en viss Reinhold Nilsson som sin tredje make. Man kan börja ana att Reinhold Nilsson kanske var en storfräsare, åtminstone i Påvel Ahrendts ögon. Det kunde vara därför som denne nämnde morbrodern så där i förbifarten för att göra sig märkvärdig inför kollegianterna. Det skulle betyda att Reinhold Nilsson torde förekomma i korrespondensen med Bergskollegium också. Till slut - jag har på webben hittat en ”Eskilstunas historia”. Jag har inte en aning om halten i denna text, men den utgör åtminstone spännande läsning. Däri kan man ana en Reinhold Nilssons fotspår lite här och där, bl a i anslutning till Hyndevad. T ex nämns Kronans kvarn vid Hyndevad. Den i texten omtalade Reinhold Nilsson uppges f ö ha varit gift med änkan efter Daniel Leffler (död 1635), Åleta, som ägt en smedja, som Reinhold Nilsson tagit över driften av. Reinhold Nilsson skulle alltså ha gift sig till en förmögenhet med både kvarn och smedja. Här är historiesajten: http://www.perm1949.se/1600-1699.htm (Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-12 09:29)
159
« skrivet: 2014-04-11, 00:46 »
Enligt Ahrendts egen utsago hade han tänkt sig till Hällefors, där tre brorsöner (söner till Cordt Ahrendt) kunde vara intresserade av att följa med till Kurland. Men när han var på krogen Tre Tonner på Norrmalm och hörde sig för, var man kunde hitta två intresserade hammarsmeder, hade han fått tipset av en fogde (!) att åka till Skeppsta (i Gåsinge socken i Daga härad), Abina Nonoys/Noes bruk. Där hade han träffat hammarsmederna Anders Jonsson, Klaß Lycka och Daniel Baiar [möjligen]. Husbonden hade fått vetskap om Ahrendts förehavanden och ansett att Ahrendt var ute efter att tubba hans bruksfolk till att rymma till Kurland och därför låtit fängsla och föra honom till Tornet i Gripsholms slott, där Ahrendt slagits i bojor och järn så att händerna sprungit i blod. De nämnda smederna skriver en försäkran om att de tar ansvar för sina egna beslut. Kollegianterna är mycket misstrogna mot Ahrendt och anser troligen att han ljuger, vilket jag är benägen att ansluta mig till - det är så många osannolika inslag i berättelsen. Om man antar att han ljuger om tipset på Tre Tonner för att dölja att han hade just dessa smeder i åtanke, kan man spekulera i varför och hur han kände dem sedan tidigare (t ex där Ahrendt tidigare varit, enligt inlägg ovan) eller i om hans eventuella släktingar i Skeppsta förmedlat kontakten.
160
« skrivet: 2014-04-10, 21:26 »
Reinhold Nilsson i Hyndevad[s Bruk] finns i mantalslängderna för Eskilstuna Fors gällande 1650, 1656, 1657, 1658, 1660, 1670, 1679, 1680. Fr o m längden för 1657 saknas hans hustru, men jag har inte kollat om han därefter gift om sig. På slutet är han ensam i alla fall. Inga vuxna barn finns i dessa årgångar. Troligen är de eventuella barnen utflugna redan 1650. 1642-1649 är det luckor och skador - jag har inte hittat honom där (men har inte letat så grundligt).
Dödboken börjar först med 1666, Kyrkans räkenskaper verkar inte vara scannade.
Troligen förekom han en del vid tinget och det finns en hel del domböcker att studera. Jag gjorde ett stickprov och hittade honom efter en kort stund:
31 januari 1656 Vinterting i Wästra Reekarna. Noch käradhe Lensmannen Jöns i Bärga till Reenholt Nilßon wijdh Hyndewedh om ett halft Cronohemman. Reinhold Nilsson hänvisar bl a till ett kungligt brev. (Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län EXIe:1113 (1655-1656) p349v).
Jag gjorde en snabb genomläsning av öppna brev i Riksregistraturets adressregister 1643-1656, men hade inte samma tur där. Men det är klart att brevet finns, om han säger det.
161
« skrivet: 2014-04-10, 17:44 »
Toppen, Bengt !
Vid Hyndevad i Husby-Rekarne fanns det två smedjor vid den tiden (Harmens register).
Daniel Bengtsson Uttermarck var ståthållare i Hedvig Eleonoras livgeding och satt på Eskilstuna slott.
Jag ska kolla vid nästa besök i RA, vad Reinhold hade på hjärtat.
Jag håller för troligt, att det är rätt Reinhold.
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-10 17:46)
162
« skrivet: 2014-04-10, 01:06 »
På en sajt med belgiska efternamn hittade jag:
1602 «Rennholt Gremeur» émigré en Suède.
Det kanske är känt.
163
« skrivet: 2014-04-10, 00:35 »
Här lite smått och gott som kan tjäna till att ringa in de eftersökta. [ Påwel Arendt]...hadhe och åtskillige bröder, som delz bergmästarne kende... [bl a denne Cordt Arendt, som lärt upp honom och nu var vid Hällefors]. Så det låter ju som en smedsläkt. 1655 hade han hunnit med att lära till mästerswen hos brodern [möjligen vid Hällefors, där denne är åtminstone 1662], sedan varit vid Steen Anderßons Hambar [=Dalkarlshyttan ?], sedan varit vid Quarnbacken. Kjell får korrigera mig, men gissningsvis skulle han därmed ha behövt vara född runt 1625. Beträffande morbrodern i Stockholm, så kom jag ihåg fel. Morbrodern var på besök hos en borgare i staden och Påwel besökte dem båda. Om morbrodern står det att han kom från Hijnduwa, vilket jag inte kan placera [utom Hinduva i Turkiet !]. Jag bifogar aktuell passus, så får var och en läsa:  Min idé om morfadern var att han skulle ha hetat Nicolas. Elgenstierna och lappkatalogen uppger Anders Arenfelts fader vara en Måns Arendt. Det kan väl inte vara gripet ur luften, utan bygger troligen på att hans patronymikon finns i dokument.
164
« skrivet: 2014-04-09, 12:36 »
Vi har nog fått det klassiska problemet på Anbytarforum: Två eller tre diskussioner hänger ihop. Det finns redan en tråd om Arendt, en om Filipstad och en hel avdelning om smeder. Till råga på allt är den aktuella smeden en viktig del av brukshistorien i Lummelunda, Gotland.
Nu är det ju bevisligen så att utforskning av smedens härkomst kan kasta ljus över en adelsmans, som eventuellt härstammar från Filipstad. Värdarna får avgöra hur detta ska hanteras.
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-09 12:40)
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-09 12:41)
165
« skrivet: 2014-04-09, 00:32 »
Påvel Arendt uppger sig i förhör wara född i Philippestadh af een Tysk faar och Frantzösk moder. Filipstad har välbevarade tidiga kyrkböcker och domböcker, så du har något att leta i. Han säger också att han har bröder som tjänar armén, så det var inte bara Anders Arenfelt, som gjorde detta.
Han nämner även en morbror Reinholt Nilßon som möjligen bodde på Norrmalm i Stockholm 1662 (hänsyftningen är dock otydlig).
Den 4 augusti 1662 blev han fängslad och det var han fortfarande den 18 november men gissningsvis i april 1663 blev han utsläppt mot brodern Anders Arenfelt's borgen.
Du kan ju börja med att ställa en fråga på forumet under Filipstad, som verkar livaktigt.
En bit föll bort, en ren spekulation, men den kanske kan väcka en tanke:
Påvel Arendt är smed och har en bror, som är smed och har föräldrar som är tyska respektive franska. Tankarna går till vallonsläkt och till bruken i Filipstadstrakten
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-09 12:57)
166
« skrivet: 2014-04-08, 18:30 »
Det jag gjorde var att hastigt titta i lappkatalogen över skribenter till K. Maj:t. Vad som är scannat är själva lapparna. Så här gör du: Gå in på SVAR, Digitala Forskarsalen : http://sok.riksarkivet.se/svar-digitala-forskarsalen Under Specialsök/Databaser: klicka på Se fler specialsök Under Databaser: klicka på Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t. Sök på Arenfelt. Du får tre träffar. En lapp omnämner Hans omyndiga döttrar Maria Gertrud och Dorotea Sofia. Jag vet inte om man måste ha abonnemang. Själva skrivelserna får man beskåda i original i RA i Marieberg.
167
« skrivet: 2014-04-07, 23:30 »
Nu har jag lyckats klarlägga referensen och blivit rikligt belönad på kuppen. Det nämnda citatet finns för det första inte kvar i Lindblom, Kjell: Nordisk vallongenealogi 1580-1750.(2012). Om man för det andra söker i NAD hittar man inget Bergverk vol 47. En duktig arkivarie på RA hittade ändå volymen åt mig. Samlingen heter Riksarkivets ämnessamlingar. Miscellanea . I denna samling finns ett arkiv 05 Bergverken 1500t-1800t. I detta finns serien Bergverken i allmänhet vari finns bl a en volym nr 16 med beteckningen Div. skrivelser och memorial från kollegier, kommissioner och enskilda. Den är det ! Miscellanea.allmänt.diverse ! Någon gång i tiden har den fysiska kartongen haft nummer 47 eller innehållet ingått i en med nummer 47, kan man se. Denna volym innehåller bokstavligen allt möjligt från 1500-tal till 1700-tal. Bl a finns en akt från 1662 i form av ett protokollsutdrag från Bergskollegium med bilagor. En av bilagorna är det citerade dokumentet från 1660. Protokollet finns förstås i Bergskollegium Huvudarkivet som volym A1:7 Protokoll 1662 under 31 oktober, 3 november och 10 november. Men där finns ju inte handlingarna ad acta. Väl förborgat får man säga. Min intuition ledde mig in på det här spåret genom att jag blev misstänksam mot namnet Paul Wentz i inlägget. Detta skulle ju kunna vara snarlika Paul Arendtz (eller Arendt), en från Lummelunds bruk förrymd smed, som jag just håller på med - se mina inlägg under det nya ämnet Arenfelt: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/410167.html?1396727185. Nu visar det sig att akten ifråga utgör hela Arendt-ärendet ! Sällan blir man så belönad för sin nyfikenhet. Hur var det nu med namnet då ? Man kan gott säga att det står Paul Wendtz, men sammanhanget (målet mot denne, skrivelser från Nyman och dennes änka, kollegieprotokoll - alla med åtskilliga omnämnanden av just denne Arendt) gör det helt säkert att det ska läsas som Arendtz. Läsfelet är troligen begånget för drygt 353 år sedan ! Det är förstås Christoffer Nyman som ligger bakom specifikationen, men han har inte själv skrivit under den och knappast själv skrivit ut den heller. Skrivit under har däremot åtta av hans lojala medarbetare gjort. Någon lär ha skrivit av Nymans koncept och läst fel - det är min teori. Underskrivarna, som visste vad karlarna på listan hette, upptäckte väl inte det subtila skrivfelet. Arendt är född av tyska föräldrar, så det kanske var därför som Lindblom tog bort referensen. Men de övriga omnämnda herrarna i citatet figurerar mycket riktigt i sidoroller i målet, så ett visst vallonintresse i akten finns fortfarande. Notera f ö hur Sverige och Kurland likställs som utlandet fortfarande 15 år efter Sveriges övertagande av Gotland.
168
« skrivet: 2014-04-07, 22:46 »
Jag har nu hittat akten från målet mot Paul Arendt, som återstår att studera. Så mycket kan jag säga, som att han suttit fängslad på Gripsholms slott ! Vidare att han, dvs även Anders Arenfelt, hade en bror Cordt Arendt.
Om något mera om Arenfelt framkommer, ska jag meddela detta.
F ö hittade jag av en slump en hänvisning om ett brev från Arenfelt till K. Maj:t, vari dennes tre minderåriga döttrar nämns. Men det kanske är välkänt. Jag tror att lappkatalogen med denna uppgift finns scannad.
169
« skrivet: 2014-04-06, 13:00 »
Den 15 april 2013 skriver Stefan om
Ett brev daterat Lummelunda 12/8 1660 (Bergverk vol 47)...
Jag skulle vilja läsa brevet i original.
Vem är det som skriver - Christoffer Neuman ?
Till vem skriver han ?
Vad syftar Bergverk vol 47 på ?
170
« skrivet: 2014-04-05, 21:46 »
Här är allt jag vet än så länge:
Paul Arendt hade varit hammarsmed vid Lummelunds bruk på Gotland åtminstone sedan 1655, men rymt, eventuellt till Kurland, skuldsatt.
I Bergskollegiets Inkomna skrivelser (Huvudarkivet E4:34 1663 II) finns två dokument:
pp15-15v Supplik av hammarsmeden Paul Arendt på tyska om sin brors, Obrister Leutenandt Arenfelt, cavering, inlevererad 4 april. Han vill att han ska ges fri utan borgen och brodern slippa borga.
pp120-120v Supplik av Christoffer Nymans änka (ägare till Lummelunds bruk) bl a om Påvel Arendt föredragen 30 oktober. Arendt hade fängslats för sin skuld om 312 Dlr Kmt till henne och till hennes besvikelse blivit utsläppt.
I Bergskollegiets Protokoll (Huvudarkivet A1:7 1663):
p379 30 oktober avhandlas Nymanskans framställan, varvid fastslås att hon får kräva Paul Arendts broder, öfwerstLieut: Anders Arenfelt, som caverat för Paul. [Tydligen hade de villfarit Pauls begäran].
Man kan inte vara riktigt säker på var han suttit fängslad - i Visby (inga tecken på det, osannolikt), i Stockholm (fullt möjligt, det ska jag kolla), i Riga (fullt möjligt, men mindre troligt, eftersom Nymanskan skriver ”her”), någon helt annanstans (man vet aldrig) ?
Jag ska rota lite mer i Bergskollegium om det här.
Elgenstierna brukar jag kalla ett uppslagsverk, dvs i detta kan man få uppslag till forskningen. Som sådant är det väl användbart.
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-05 21:48)
171
« skrivet: 2014-04-02, 23:11 »
Är det någon som känner till något om vad en överstelöjtnant Anders Arenfelt kan ha haft för sig 1663 och var i så fall ? Enligt Bergskollegium caverar han då för en fängslad (halv- ?)bror, den skuldsatte hammarsmeden Paul Arendt.
Finns det säkra uppgifter om deras föräldrar ?
172
« skrivet: 2014-04-01, 19:14 »
Är det någon som känner till något om vad en överstelöjtnant Anders Armfelt kan ha haft för sig 1663 och var i så fall ? Enligt Bergskollegium caverar han då för en fängslad (halv- ?)bror, den skuldsatte hammarsmeden Paul Arendt.
Jag har sedan insett att det fanns en överstelöjtnant Anders Arenfelt (768), som faktiskt härstammar från Arendt, så jag har hamnat i fel avdelning. Å andra sidan verkar det inte finnas någon tråd för Arenfelt. Jag är fortfarande intresserad av personerna och släkten. Värden får avgöra.
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-01 20:46)
173
« skrivet: 2014-03-23, 23:29 »
Bilden kan läsas om man skrollar i sidled. Jag bifogar här även en mindre bild för överblickens skull.  (Meddelandet ändrat av LOE 2014-03-23 23:31)
174
« skrivet: 2014-03-23, 23:21 »
Med viss bävan ber jag om hjälp med tolkningen av ett tyskt prästbetyg från 1692 (beskuret för storlekens skull, resten är någorlunda begripligt). Följande är mitt första försök: . Attestato beikommen möchte gebethen; Weile ?, als deßen Seel: Sorger, sein Christenthumb ansehend, ? ? als daß Er sich Zeit meiner Christl: und wohl verhaltet, gek?en kann, mit seinem Nächtzen friedl: gelebet, sich zu dem Kirchen? wohl u. dem lieben Worte Gottes gehaltet, auch an seinem Creutze, alle ihm der Liebe Gott seinen Heil:n Willen nach, heimgesuchet u: dießen Sommer sein Söhnchen von der Welt genommen, demselben wie einen Christen geb?hret, still gehaltenes ehrl: und gut f?r Erden bestetigen laßen, auch der Kirchen u: wie Ihr geb?hr rechtig abgetragz, Werfalß Ihr, wie geb?hrl: seinem Ersuchen nach hiermit attestiren w?ndschen daß ihm seine Reiße von Gott möge gesegnet u: Er von ihm bewahret werd:... 
175
« skrivet: 2014-02-19, 23:39 »
Jag har genom litteraturreferenser fått vetskap dels om ett arkivbesånd inom Lettlands historiska arkiv, dels några sidor i dokument med exakta beteckningar. Jag har skickat en fråga om kostnaden för att få kopior gjorda för över tre månader sedan, men har inte hört något ifrån dem. Är det så det är med detta arkiv ? De tycks inte ha någon datoriserad beståndsförteckning motsvarande vårt NAD heller. Det söksystem de har ger en rad för hela arkivet om 73 volymer. Det är 1600-talets Kurland det gäller och och det är inte kyrkboksinformation utan brev, räkenskaper och kontrakt. Frågan jag ställde var ju enkel och rättfram och formulerad på engelska, så jag tycker att de skulle ha lätt att förstå den. Tyska är inget problem för mig, om det skulle hjälpa.
Jag har goda erfarenheter av forskning i Finland, i England och i Holland. Då har jag haft stor hjälp av forskare på plats, som jag kunnat göra gentjänster i Stockholm. Man tycker ju att en ambitiös släktforskare i Lettland skulle komma att ha ett stort intresse av information i RA eller KrA. Finns det något ”Anbytarforum” i Lettland ?
176
« skrivet: 2014-01-16, 16:13 »
Kjell, jag får gratulera till att du har en härligt komplex fråga kvar att utreda ! Jag kan ju bidra med lite spånande, i övrigt får jag lov att hålla mig till Gotlandsdomböckerna och till Bergskollegiet i den mån jag där stöter på något i denna fråga.
Först lite spån av en amatör. Är yrkesrollerna hammarsmed, smältare och räckare så distinkt åtskilda att man kan använda titlarna för personidentifikation ?
Mitt bestämda intryck är att det pågick ett ständigt kattrakande om expertisen i en relativt liten grupp nyckelpersoner - därav allt kiv i olika instanser. Experterna försökte väl utnyttja detta genom att låta sig köpas (låter sunt i dagens ljus). Å andra sidan tycks de ha varit i patronernas grepp rent ekonomiskt. Ibland tycker jag generellt att man vid den tiden gav sig in på ekonomiska arrangemang som det saknades infrastruktur för, därav alla utdragna tvister, där parterna ofta hinner dö och därmed ytterligare komplicera historien. Det här systemet med transporterade skulder som patronerna går i borgen för, hör till denna kategori.
Denne Cambou, som skymtar förbi ibland, har jag uppfattat som en finansiär huvudsakligen. Lundberg har inte lyckats beskriva honom särskilt väl:
Lundberg p51: [1697 ?] ”.uppgåvos Cambou (köpman i Sthlm, som tydligen på något sätt varit intressent i bruket) och Trip ha förlorat 80000 dr. kmt.”
Att han skulle befatta sig med rekryteringen av en hammarsmed låter långsökt. Men han kanske hade något med den nämnda skuldhanteringen att göra, han kanske var en av dessa, som skulle kunna betecknas som den tidens bankirer ?
Formuleringen vid hammartinget 1696 daterar ju inte den föregivna rekryteringen, så den kan ju syfta på övergången 1689, då Tussin medförde en skuld, som Fachten tog över ansvaret för. I så fall skulle Fachten på något sätt ha finansierat sig hos Cambou.
Gotlands-Tussin kommer väl till Österby bruk 1696, enligt din tidigare redogörelse ? Då kunde han väl ha skaffat sig en skuld där, om än märkligt snabbt - kanske det var den gamla skulden som nu hamnat i Österby ?
Uppgifterna 1701 kunde väl vara förenliga med att Michel vore son till Gotlands-Tussin och i något läge tagit på sig faderns skuld. Konstigt är då förstås att det låter som att han ärvt skulden och därmed Tussin dött redan 1691, då vi vet att han absolut levde. Det rimligaste är väl att grammatiken, som vanligt, är luddig, dvs Tussin är död vid den aktuella tidpunkten, men inte 1691. Varför sonen skulle ha tagit över skulden 1691, i så fall på Gotland, vet jag inte. Sommartinget 1691 på Gotland var i maj, dvs före skuldöverlåtelsen och höstetinget i september kollade jag ju m a p Tussin-förekomster häromkvällen, så inget är att hämta där.
Å andra sidan borde väl Kurlands-Tussin ha levat 1692, dvs inte ha dött före juni 1691, då Leijel sätter upp honom på listan över förrymda ? Men Leijel visste nog inte allt. Han uttrycker sig ju lite oprecist och stödjer sig på någon annans utsaga. Kurlands-Tussin kunde ha haft en son med sig till Kurland, som där tagit över en del skuld, kanske vid faderns död där och då. Och denne Tussin hade ju tidigare varit i Österby och hade kanske en skuld med sig.
Anknytningen till Lummelunda är så vag och obestämd i tiden, att jag inte kan komma på vad man skulle kunna göra i den ändan. Trots allt måste det ha förekommit massor med personliga möten, avtal osv, som vi aldrig får se. I tursamma fall, när ärendet kommit till domstol, kan den typen av dokument påträffas bland akter till konceptdomböckerna. Att leta på måfå i Gotlandsdomböcker fr o m 1694 känns lite omotiverat, eftersom jag inte tror att Gotlands-Tussin skulle (ha övervägt att) återvända till Lummelunda, det låter alltför långsökt.
Till slut kan man nog inte utesluta att dåtidens handläggare ibland kunde blanda ihop folk, speciellt personer med så ovanliga namn.
Jag undrar om inte de olika citaten rör två Tussin - fördelningen vill jag inte stjäla nöjet av !
Det känns som att den bästa ändan att ta tag i är den vid tinget 1696.
177
« skrivet: 2014-01-15, 11:19 »
Det låter troligt. Det värsta Gotlands-Tussin gjort är att hans fru kivats med en annan tant.
Jag är intresserad av den här Kurlandshistorien ändå och har sökt kontakt med arkivet och en historiker i Riga. Om jag får igång något utbyte och möjligheten öppnar sig, ska jag fråga om aktuell Tussin också. F ö har jag inte hunnit konsumera alla dokument som jag plåtade på RA senast.
I förbifarten har jag sett kompisarna Mineur och Lycha åtskilliga gånger. De verkar mera sociala. Fachten verkar ha särskilt stort förtroende för Mineur, som han berömmer inför rätten.
Nu ska jag hålla grytan i Holland kokande också - där har jag fått en livlig kontakt och lyckats skaffa kopior av relevanta dokument från början av 1600-talet - men det är en helt annan historia.
178
« skrivet: 2014-01-15, 00:14 »
Jag har nu läst igenom fr o m HT 30 september 1691 t o m VT 28 mars 1693 också utan att hitta något mera om Tussin.
179
« skrivet: 2014-01-14, 22:09 »
Häftigt, cold case alltså !
Med denna bakgrund låter det väl som att Tussin på Gotland inte stack till Kurland. Jag känner ingen ”liklukt” efter en flykt från Gotland heller.
Jag hittade följande, som passar väl ihop med respasset från Martebo:
Svea hovrätt Advokatfiskalen Västerbottens län
EXIe:3968 (1693-1693):
p758v: Anno 1693 den 2 November höltz effter högwelborne H:r Landzhöfdingens anordning extraordinarie ting på Lumlundz Bruuk, öf:r någre Criminale ährender, af orsak att Bruukzfolket som alla hwar om andra i samma oredor inwecklade är, eij kunna uthan Bruukz största skada komma till ordinarie Häradztinget, öf:r uarande moot ändan H:r Landzhöfdingens vicarius sampt häradz Eedsworne nämbdh.
p758v §57: Tillspordes Jean Denis, emedan han låtit stemma några perßoner till ordinarie tinget, som uthan Bruketz största skada eij kunde tillstädes komma, om han ock nu har någon låtit stemma ell:r om han sakerna så lembnar, emedan han effter påminnelse ingen stämbning på dhem de novo welat taga. ...
Q:r huru det är med det förebrachte zabbatzbrottet. Rs:r des Contraparter är borta och lembnar Saken till H:r Probstens relation, som dherom Sochenstämma hållet. H:r Probsten berättade att Saken så förewetter, att då dhe skulle till förhör om samma Saak, wille Denis hustru intet gåå fram, då Tussins hust:u fattar henne widh armen och wille henne fast hålla, kastar hon sig omkull på Knään och ropar att den andre giorde henne öfwerwåld, men hwad dem emellan förelupit wiste ingen af alt Sochenfolcket, och fördy intet kunde æstimeras för något zabbatzbrott, men upwiste allenast en tersko och elack lefnat sins emellan: och som Tussin Gillion med sin hustru med permission och godt låff landet afreste, och dem ingen något med skiäl kan påbörda, dy blef det denna gången dherwidh.
...
Det låter ju inte som om Tussin varit i Kurland precis.
Saken är också den att detta extrating var påkallat av Wilhelm Facht vid vintertinget samma år, den 28 mars (p735v §92). Jag får intrycket av att extratinget helt enkelt tar itu med ett lass av ärenden, som förelåg redan före vintertinget. I så fall hade målet om sabbatsbrott och tjafset mellan Tussins hustru och klädmakarens, Denis', hustru varit instämt redan då, vilket väl knappast skulle ha skett om Tussin då varit i Kurland. Så tiden för en Kurlandssejour krymper. Nu finns det en lucka juli 1691-mars 1693 kvar, under vilken tid han ska ha hunnit fram och tillbaka.
Fachten tog ju över borgen för en skaplig skuld, som Tussin hade med sig 1689 och skulle väl ha levt rövare om Tussin rymt.
Inget är omöjligt, men det lutar åt att Gotlands- Tussin är oskyldig. Jag ska dock hålla ögonen öppna och berätta vad ytterligare jag kan iaktta.
Om man vill gräva ytterligare i det här bråket, kan man titta i konceptdomböckerna för Gotland, under Acter VT 1693, där i bästa fall en inlaga från Denis ligger. Däri anges säkert tidpunkt och andra detaljer av intresse. Konceptdomböckerna för Gotland verkar kompletta för 1689-1693. Däri kan ju finnas annat mera av intresse, men det är tidsödande att leta och det är träliga mikrokort som gäller, om man inte vill resa till Visby.
180
« skrivet: 2014-01-14, 14:58 »
Ojojoj ! Jag accepterade den bild som Leijel verkar ha haft, med precisering utifrån andra källor, som Leijel inte hade tillgång till. Jag gjorde alltså ingen ytterligare kontroll, utan hade bara tänkt tipsa verkliga smeds- och vallonforskare om en möjlig närmare utredning - vilket fått avsedd effekt ! Detta börjar likna en riktig kriminalhistoria (med den tidens synsätt).
Först mitt resonemang.
Att Guillaume skulle ha flyttat från Österby bruk direkt till Kurland 1689 håller jag för mycket otroligt. Wilhelm Facht står ju personligen i bergskollegiet och avger en skriftlig försäkran om att han ska se till att de namngivna personerna inte lämnar landet och han företer underskrivna pass, som knappast kan ha varit förfalskade. Samtliga kom närmast från Björndammen. Om Lucas och Mineur sägs att de dit hade kommit från Medelpad, men om Guillaume sägs ingenting om tidigare ort. Jag utgick från tidigare kunskap om denna, som stöd för Leijels uppgift, som knappast kan ha varit fel i denna del av historien. Kollegiet skrev ju också till landshövdingen på Gotland och uppmanade denne att hålla ett öga på bruksfolket så att de inte lämnade landet, vilket denne besvarade med en personlig försäkran. Jag tror alltså att Guillaume reste med Fachten till Gotland i oktober 1689.
Jag har inte undersökt hans uppträdande på Gotland fr o m oktober 1689, men råkade se att hans hustru var dopvittne i juli 1691.
Leijels rapport i augusti 1692 bygger ju på en utredning, som han har gjort på uppmaning av kollegiet. Han har uppenbarligen inte kännedom om Guillaumes väg via Gotland (han bygger på hörsägen och förhör och har naturligtvis inte tillgång till kollegiets arkiv). Jag har inte tagit reda på vilka källor eller uppgifter han byggde på, men han måste ju ha uppfattat Guillaume som försvunnen från Sverige, när han skriver i augusti 1692. Därav drar jag slutsatsen att denne lämnade Gotland 1691/1692, efter dopet i Lummelunda i juli 1691 men före det att Leijel skrivit sitt brev i augusti 1692. Om han drog till Kurland, vet jag (någon ?) inte med säkerhet, men hela kontexten vid Leijels skrivande är ju det upplevda Kurlandsproblemet.
Efter det att Leijel skrivit sitt brev har tydligen Guillaume lämnat utlandet - hur han tog vägen är väl inte helt uppenbart, men troligen via Gotland (för att få respass om inte annat). Jag har sett i något brev att det förekom att bruksfolk snabbt återvände från Kurland (av besvikelse ?). Dessa återvändare utnyttjades som vittnen och förhördes. Han kan ha tänkt sig att stanna vid Lummelunds bruk, men ångrat sig eller dök han bara upp i Martebo och låtsades ha varit vid Lummelunds bruk hela tiden. Detta verkar vara en företagsam herre, men den sociala kontrollen var ju stenhård, så jag tycker att han skulle ha haft svårt att förklara sin frånvaro från kyrkan, för att inte tala om grannarnas skvaller. Dessutom hade han en stor skuld till Schönbergh att reglera. Kanske han faktiskt tog ut respass från Lummelunda, innan han drog österut (Tillförlitligheten hos flyttlängder är knappast hög - prästen har ju f ö glömt att notera de andra personerna, som bevisligen landade i Lummelunds bruk) ?
En enkel undersökning, som någon kan göra, är att lusläsa de gotländska kyrkböckerna (barn ? dopvittnen ? barnadöd ? barnagifte ?).
För Fachten vore ett sådant försvinnande mycket pinsamt och för hans egen position direkt farligt. Jag ska se om det finns några följdverkningar, vilket det borde ha blivit, i gotländska domböcker, kollegieprotokoll, skrivelser till eller från kollegiet - detta kan dröja, men jag ska rapportera vad jag ser. Om jag bott i Riga, kunde jag ha kvistat upp på riksarkivet och kollat eventuellt kontrakt för Guillaume - en sådan samling finns, men det är helt tröstlöst att arbeta brevledes mot dem (och andra arkiv f ö), p g a ofullständiga/otillgängliga förteckningar och enorma liggtider.
De huvudkällor, som jag byggt på, är följande:
Bergskollegiet huvudarkivet, Inkomna skrivelser E4:89 1692 II:
pp321-325 12/8 1692 Leijels rapport till Bergskollegium, [Guillaume: p324 Litt 13]:
[ovan citat]. (Jag ska se om något ytterligare kan utvinnas ur brevet och kollegiets behandling av detsamma)
Bergskollegiet huvudarkivet, Inkomna skrivelser E4:83 1689 II:
p368 11/10 1689 Facht redovisar antagandet av personal:
Emedan såßom Iag hafwer antagit Hammarsmeds Mestaren Claes Lycke medh Mester Swennerne Tuccen Guillaume och Claes Mineur och Lärodrängen Johan Anderßon att arbeta för migh widh Lummelundz bruuk på Gottlandh, warandes dhe fuller medh dheras förre Herrars och Huußbönders goda Paß hwilcka her hoos Sub N:is 1. 2. 3. försedde och medh dheras goda minne mig öfwerlåtne, men som dhet uthi underdånigst föllie af Högl. Kongl. Bergz Collegij förordhning åligger att försäkra, dhet dhe till Gottland och ingen annan uthrijkes ohrt af mig Transporterade warde skole; Hwaföre förplichtar Jag mig her medh på dhet krafftigste som någonsin skee kan, att aldrig någon af deße förbe:te hammarsmeder Mestare, Mesterswenne eller Lärodräng medh min willia eller ringaste wettskap skall nu eller framdeeles fåå reesa till någon uthrijkes ohrt widh dhet answar som der på bör föllia; Thill yttermehra wißo hafwer Jagh detta Egenhändigen bekräfftat. Stockholm dh. 11 Octob:r A:o 1689./. Wilhelm Facht manu propria
Bergskollegiet huvudarkivet, Inkomna skrivelser E4:83 1689 II:
p369 14/9 1689 Respass för Guillaume:
Effter sluuten Rächning med Hammarsmeden Touszin Giliame, blifwer han till Biörndambz Bruuk och Kongl: Ränttemest:n Wälborne Herr Nils Schönbergh skylldig Etthundrade Fämbtijo Nije Dl:r 26 öre Kopp:ntt och såßom han begiärar tillstånd att sökia sig arbete på någon annan orth, dy blijfwer sådant honom tillåtit doch med den förmodan i föllie af Kongl: Bergzordningen att bem:te skull, af den honom emottager blijfwer hijth till Bruuket betalt, Biörndambz Bruuk dh 14 Sept: A:o 1689/:
O:Hedhin. Concordantiam vidimus Johan: Brodijn C: Duncan manu propria
Lummelunda CI:1 Födde:
p144 n137:
1691 dhen 12 Julij Kathrina Clas d: Minöer döbt, födh dhen 8 dit. Hennes Fader En mästare i hammaren, Clas Minöer, Modheren, Maria Clasdoter Lycha.
Gudhfäder.
.
Gudhmödhrer.
.
Susanna Erichzdoter Tussijns hustru
.
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-01-14 15:26)
181
« skrivet: 2014-01-14, 00:51 »
Jag forskar inte på smeder och definitivt inte på denne Guillaume, men jag vill gärna i all hast meddela vad jag råkat stöta på.
Jag kan tillägga följande.
Guillaume kom med sin hustru, Susanna Erichsdotter, och 7-8 barn från Björndammens bruk, dit han flyttat från Österby bruk, till Lummelunds bruk 1689, där han inte blev långvarig. Han fanns i Lummelunda 1691, men 1692 hade han ”rymt” till Kurland som mästersmältare.
182
« skrivet: 2014-01-13, 23:58 »
Under Lucas har jag redogjort för några fynd bl a gällande
Mesterswennen/Hammarswenden
Tussin Gilliam [”Toußin Giliame”/”Tuccen Guilliaume”] och hans förflyttning från Björndammens bruk till Lummelunds bruk 1689.
Se flera inlägg fr o m
183
« skrivet: 2014-01-13, 23:19 »
Under Lucas har jag redogjort för några fynd bl a gällande
Claes Mineur och hans förehavanden före 1689.
Se flera inlägg fr o m
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-01-13 23:23)
185
« skrivet: 2014-01-09, 00:26 »
Petter Westberg var bruksförvaltare vid Lögdö bruk i Hässjö, Medelpad. Man vet förstås inte när smederna flyttade till Björndammen, så bruken i Galtström i Njurunda, Lagfors i Ljustorp och Sulå i Indal kan kanske också vara aktuella.
186
« skrivet: 2014-01-08, 16:31 »
Jag hittade respassen för bruksfolket, som jag berättade om ovan.
Beträffande Lycka och Mineur sägs:
.Konsterijke mäster Clas Lycka och des mågh mäster Clas Mineur.
De kommer från Biörndammen, Nils Schönbergs bruk. Deras förra arbetsgivare har varit Petter Westbergh [det lär inte vara svårt att hitta dennes bruk]. De har båda varit hammarsmeder. De får de högsta betyg i alla avseenden och rekommenderas för kommande arbetsgivare. De hade kommit till Biörndammen skuldfria men lämnar med varsin skuld, som den nye arbetsgivaren uppmanas reglera och återbetala.
Underskrivet dh. 26. Septembr: A:o 1689 av Oluff Hedin.
Om det nämnda brevet 1692 gällande förrymt bruksfolk kan jag berätta att det bara är toppen på ett isberg. Flera sådana rapporter föreligger och föregås av skriftlig uppmaning, som i sin tur går tillbaka på beslut i kollegiet. En livlig korrespondens har pågått och frågan är uppe i kollegiet flera gånger. Det som ledde till den nämnda inventeringen är ett s k kungligt plakat, vari flyttande utomlands av bruksfolk uttryckligen förbjuds och de som redan ”förbrutit sig” pardoneras på vissa villkor. Man anställer förhör med hemvändare och spionerar på främmande ort. Guvernören i Livland är med i processen också och rapporterar från Kurland, vars ambassadör uppvaktas. Att frågan kommit upp på kunglig nivå har sin förhistoria - som synes ovan var frågan het redan 1689. En riktig historia alltså, som jag försöker intressera en lettisk historiker för.
187
« skrivet: 2014-01-06, 18:11 »
Bra Monica, att mitt förslag togs väl emot.
Menar du med Domböckerna runt brödernas ursprungsort häradstingens domböcker och bergstingsdomböckerna ? Jag kan tänka mig att båda skulle kunna bli aktuella, men att bergstinget är obligatoriskt om det blir till ett ärende inom bergshanteringens jurisdiktion. Smeder är helt nytt stoff för mig, så jag vore också intresserad av en liten rapport, när du gjort din utredning.
När det gäller Lummelunds bruk är jag mera osäker på bergstingets roll. Större mål (obehörig gruvdrift på fastlandet t ex) har bevisligen varit uppe i bergstinget, men på det hela taget känns det som om Lummelunds bruk var lite udda. Om jag har rätt, skulle även mål för bergstinget kunna återfinnas i häradstinget för norra Gotland.
188
« skrivet: 2014-01-04, 16:50 »
Svar till Monica (i mars) beträffande två bröder på Gotland under slutet av 1660-talet. Meddelas utan att ha kontrollerat, att jag inte upprepar vad som redan sagts.
Sannolikt flyttade dina bröder till Lummelunds bruk, som var aktivt vid den aktuella tiden, drivet av Neumans arvingar och änka, förvaltat av tre olika successiva förvaltare. Dels är det långsökt att de skulle dra till Gotland av något annat skäl, dels var det så att Lummelunds bruk rekryterade mycket av erfaret folk från fastlandets bruk. Den angivna perioden är ju tidig, så uppgiften att hitta dem är inte helt enkel och kan naturligtvis visa sig vara omöjlig. Man kan inte räkna med kyrkböcker, mantalslängder eller reguljära personallängder vid bruket.
Man får tänka sig in i förloppet vid sådana övergångar och göra nerslag i de instanser där ett avtryck kan ha uppstått. Man kan börja i bergstinget (jag vet inte om aktuella protokoll finns - de är att söka under Bergskollegiet/Advokatfiskalen, i bästa fall finns protokollen digitaliserade, vilket framgår i NAD). Gången var ju den att personerna måste skaffa sig respass, vilket krävde att de gjort ett propert avsked hos den tidigare patronen och reglerat sina skulder. De hade ofta kontrakt som innebar att de fick en del betalt in natura, som löstes in i inköp hos bruket. Därvid kunde de komma i skuld. Själva respasset är troligen försvunnet, det går i alla fall inte att leta systematiskt efter det. Ofta ansåg patronen (som höll hårt i sin expertis), att något fel i avskedet förelegat, vilket han då tog upp i bergstinget. Observera, att det kan ha gått upp till flera år innan saken surnat till så pass att den tas upp i bergstinget. Det blir en sådan där letaeftereventuelltfynd-insats, men det är ju en kort tid att läsa igenom, så det är inte avskräckande. Beroende på vad som eventuellt förevarit där, kan det bli ett ärende för högre instans, dvs bergskollegiet blir indraget. Detta skedde i så fall genom en skrivelse dit, typiskt av bergmästaren i aktuellt distrikt. Bergskollegiets arkiv är välstrukturerat, så där kan man hitta en sådan skrivelse m h a namnet på bergmästaren. Inkommet brev leder till ärende som leder till avhandling i kollegiet – i protokollen som följer på ankomsten av brevet (det kan ta ett par månader i värsta fall, i bästa fall finns det namnregister i protokollsvolymen) kan olika aktioner beslutas, enklast i form av en skrivelse, t ex till bruksförvaltaren vid Lummelunds bruk eller till landshövdingen. Detta är det mera systematiska uppslaget. I andra ändan (det verkar ju som om du vet att de faktiskt var på Gotland, dvs sannolikt vid bruket) kan man gå till domböckerna för norra häradet (de renoverade domböckerna är nästan kompletta för 1665-1669) och läsa alla protokollen (detta blir lite mera än bergstingsprotokollen, men det är inte utan nöje man läser sådana protokoll). Man får hålla ögon och öron öppna, för detta är en tillämpning av konsten ”Hitta det man inte letar efter” ! Det mest uppenbara vore förstås att personerna i fråga dyker upp vid tinget. De kan ha hamnat i skuld (eventuell problematik på den gamla orten kan t o m ha hunnit ikapp dem och landshövdingen å kollegans på gamla orten vägnar söker dem för avvikelse), de kan ha hamnat i bråk (vanligt vid bruket, speciellt relaterat till superi), de kan ha blivit vittnen till något och – de kan ha gjort en piga med barn ! Att de lämnade Lummelunda efter en så kort tid kan ju ha berott på missnöje, vilket kunde ha haft sin grund i en tvist, som hamnat vid tinget. Det var också så att bruket var i kris mot slutet av 1660-talet och under 1669 stod still under långa perioder, vilket kan ha varit skäl till uppbrott av personal. Ibland dyker någon större historia vid bruket upp, t ex en tvist om skatteläggningen, varvid hela längder av personal visas upp (detta har hänt, men är inte vanligt). I samband med uppbrottet föreligger samma problematik med avsked, skuldreglering mm, som kan ha fört dem till tinget (även efter det att de har åkt !). Detta var en komplicerad tid – Gotland låg under drottning Kristinas underhållsländer, som förvaltades av en särskild guvernör i Stockholm. Till råga på allt fick hon för sig att arrendera ut hela skatteuppbörden till en viss Momma-Reenstierna fr o m 1667, vilket resulterat i ett större arkiv med räkenskaper, där individer kan bli omnämnda, längder kan förekomma.
Inget hindrar att man går direkt på Gotlandsdomböckerna, eftersom man måste läsa dem förutsättningslöst. En bra förberedelse är att läsa Lundbergs bok om Lummelunds bruk (åtminstone sidorna 27-30), för att skaffa sig lite hum om ruljangsen och om aktörerna, så att man reagerar på dessas namn vid läsandet. Helst ska man ha lite hum om Gotland också för att få upp farten vid domboksläsandet – trots allt gäller de flesta målen inte Lummelunda och kan skippas.
Gotlandsdomböckerna läser man hos ArkivDigital (obs, dessa årgångar har bundits in i slutet av volymerna för Gävleborgs län, ca 70 sidor per år !), bergstingsprotokollen hos SVAR (om de digitaliserats) i övrigt är man hänvisad till originalen i Riksarkivet.
Genomförbart ? Absolut. Jobbigt ? Tja, en rejäl arbetsinsats krävs ju. Svårt ? En personlig fråga, men om det är svårt, så leder det ju till lärande. Kul ? Ja, definitivt ! Ett kanonfynd k a n ligga och vänta och komma i dagen efter 350 år.
189
« skrivet: 2013-12-31, 12:48 »
GenVer är en bra ingång till kyrkböckerna bl a. Man kan se det som ett skal till Familysearch: http://www.genver.nl/ Beträffande kostnader för digital åtkomst kan jag säga att de mest skiftande system finns i olika arkiv. Det enda system, som jag inte träffat på är, det mest vettiga, som vi har i Sverige, att man kan abonnera på tjänster. Man kan ju alltid önska sig gratis tillgång, men gratis innebär ju att kostnaderna ska bäras av någon annan. Jag betalar gärna en rimlig avgift, men systemet ska vara praktiskt. Det pågår en debatt i frågan på Stamboom Forum - den är inte olik den svenska.
190
« skrivet: 2013-12-28, 16:55 »
Bra. Jag har upprepat en hel del redan känt.
191
« skrivet: 2013-12-28, 14:24 »
Lite flera nyttiga länkar, som jag fått: Het Centraal Bureau voor Genealogie (CBG) -
Centrum voor familiegeschiedenis: http://www.cbg.nl/ En databas med information till nytta för släktforskare är Digitale Bronbewerkingen Nederland en België: http://www.geneaknowhow.net/digi/bronnen.html WieWasWie är en databas med en massa familjehistoriska dokument: https://www.wiewaswie.nl/personen-zoeken/ Holland har också ett Kungligt bibliotek, Koninklijke Bibliotheek, vilket har en sökbar beståndsförteckning: http://kb.nl/en Om de är lika kompletta som det svenska KB med den svenska leveransplikten, ska jag låta vara osagt. Det verkar inte finnas något LIBRIS men det holländska KB i Den Haag använder delvis WorldCat som en sorts samkatalog (se KB:s hemsida). De har även en del kataloger som är tillgängliga på nätet med inlogging
192
« skrivet: 2013-12-26, 20:36 »
Jag kan rapportera lite om min Hollandsforskning, till eventuell nytta för någon. Jag fick kontakt på Stamboom Forum. Två entusiastiska och kunniga forskare har hållit mig sysselsatt över julen med olika uppslag och upplysningar. De har ingen anknytning till släkten Facht men blev tydligen fascinerade av frågeställningen och kanske roade av kontakten med en nyfiken ”utlänning”. Så Stamboom Forum är absolut värt ett försök. De t o m erbjöd sig att kolla på bibliotek. Jag skrev på engelska, som holländare inte brukar ha några problem med. Med forskarnas hjälp har jag insett att jag bör söka på Vacht/Vagt och liknande. En enda Facht har jag hittat - betydligt flera, om än ganska få, Vacht osv. Om man tänker sig en medlem av en handelsfamilj Vacht som kommer till Sverige, så inser man att han kan tycka att namnet är ett problem: fel uttalat, fel associationer. Vacht betyder skinn/hud. Detta resonemang kan vara tillämpligt i andra fall också. Jag upptäckte att Amsterdams kyrkböcker är indexerade och digitaliserade: http://stadsarchief.amsterdam.nl/archieven/archiefbank/indexen/ondertrouwregiste rs/handleiding/index.nl.html Index kan man gratis söka i, själva dokumenten får man köpa. I vissa fall finns det material ända från 1500-talet. Det förtjänar att påpekas, att man på FamilySearch kan beskåda alla mormonfilmade kyrkböcker. Om man har tur, så är innehållet delvis indexerat. Om man söker en mycket tidigt levande person, som kan ha utmärkt sig något i ett speciellt avseende, så är litteraturstudium ofta fruktbart. Nu med Google Books kan även uråldriga, ”nördiga” böcker framkallas i dagsljuset. Jag vet inte hur Google fungerar, men jag har fått för mig att orten där man som frågare befinner sig kan ha betydelse för sökandet. Jag använde alltså Google Boeken: http://books.google.nl/?hl=nl Ett generellt motiv för litteraturstudium är behovet av förståelse av det historiska sammanhanget för att kunna bedriva lite mera avancerade utredningar (Läsa holländska böcker ? Ja, det är förvånansvärt lätt att läsa holländska inom ett bestämt ämnesområde, åtminstone om man har den gamla skolans tyska och engelska i bakhuvudet). Men det finns flera böcker än man kan hinna läsa i en livstid, så det gäller att hitta det väsentliga. En sammanställning av historisk litteratur som jag tipsades om är den på historici.nl: http://www.historici.nl/ Ytterligare en sammanställning är den på DBNL: http://www.dbnl.org/ En fantastisk bok hittade jag på historici.nl - en handledning till svenska arkiv av en forskare som tillbringat lång tid med att fullständigt dammsuga fram allt material med anknytning till Holland: Römelingh, J.: EEN RONDGANG LANGS ZWEEDSE ARCHIEVEN - Een onderzoek naar archivalia inzake de betrekkingen tussen Nederland en Zweden 1520-1920 (Gravenhage 1986) Den finns helt tillgänglig på webben: http://www.historici.nl/Onderzoek/Projecten/NederlandEnZweden1520-1920 Dess motsvarighet åt andra hållet letar jag fortfarande efter. Om jag hittat min person ? Nä, men en person värd en närmare undersökning har jag till påseende. (Meddelandet ändrat av LOE 2013-12-26 21:00)
193
« skrivet: 2013-12-26, 19:26 »
Hej Kjell,
Först som sist beklagar jag mitt onödigt nedlåtande inlägg gällande ditt arbete. Faktum är att jag inte har haft något alls med valloner eller smeder att göra och egentligen alltså inte vet mera om dina böcker än att de finns. Dock fanns det ju fel i det aktuella fallet och mina påpekanden har du ju bemött på ett hedervärt sätt.
När det gäller excerperingens exakthet är jag kanske pedantisk men lika sträng mot mig själv som mot andra. En tanke är, att jag ju inte kan veta vid excerperingen, vilken betydelse en ändelse eller ett skrivsätt kan visa sig ha. Ta det vanliga misstaget att missa eller missförstå en liten ändelse 's' på ett efternamn. Om en kvinna benämns Facht, så är hon normalt dotter till en Facht. Om hon benämns Fachts, så är hon gift med en Facht och heter absolut inte Facht (det förekommer att yngre, ogifta döttrar får samma 's', men detta är ju inte så problematiskt). Andra exempel är kasusändelser, även på namn. Dessa kan ju få betydelse för förståelsen av rollerna i ett komplicerat mål. Små slängar på bokstäverna kan göra stor skillnad i uttalet av namn exempelvis - ta det ofta missförstådda ”ÿ” - är det y eller är det ij ? Jag vill inte heller omedvetet baka in mina förutfattade meningar i själva råmaterialet. Slutligen är jag språkintresserad och fascinerad av svenskans utveckling.
Att jag framstod som så ilsken på randen av julhelgen har att göra med min färska erfarenhet av ett antal böcker från flera landsändar, senast främst från Gotland. Jag står för min karakteristik av Kinbergs och Nybergs släktböcker som rysliga. En sak är att ta miste, läsa fel osv. En helt annan är att presentera rena gissningar som sanningar eller t o m ljuga om sina källor (som aldrig redovisas på ett uppföljbart sätt), skriva av andra författare med fel och allt m m. Steffen åtnjuter ett visst anseende som forskare, men han har ju en del obehagliga sidor, som redan avhandlats i artiklar. Han lägger in sina egna, ibland unkna, värderingar i tolkningen av sina fynd och är väldigt snar att utan bevis häfta föraktfulla omdömen vid omskrivna personer. Vi kan lägga herdaminnets Lemke på samma hög. Han är uppenbart misogyn dessutom. Detta är ingen ursäkt för mitt yviga fäktande, men kanske en förklaring till det.
Att jag ö h t ramlade in på smeder och valloner har att göra med att jag hade vägarna förbi Bergskollegiet p g a min nyfikenhet på Wilhelm Facht, ursprungligen föranledd av mitt intresse för min frus ana Hans Facht. Båda dessa herrar visar sig förvånansvärt dåligt utforskade och till en hel del felaktigt beskrivna (Till detta hoppas jag kunna återkomma när jag fått ihop något helgjutet..). Jag brukar säga att jag bedriver min forskning med metodiken hos en polisutredning. Detta sagt som ett generellt förhållningssätt (faktiskt rätt fruktbart - detta får utvecklas i ett annat sammanhang), men ibland kan det ju bli rent bokstavligt. Det var inte alls meningen att jag skulle ägna så mycket energi åt Hans Facht ens, helst skulle jag bara försöka hitta hans ursprung. Nödvändigheten satte mig dock i arbete med basfakta, nyfikenheten drog mig så till Wilhelm (”för att kolla upp när han dog egentligen”), så hamnade jag i korrespondens av olika slag och råkade hitta ett mystiskt brev från Bergskollegiet till landshövdingen, som andades misstänksamhet mot Wilhelm. Från brev är steget inte långt till protokoll och snart hade jag ett eventuellt ”cold case”, som inte finns omskrivet, vad jag vet: vad som med den tidens merkantilistiska synsätt med en modern term kanske skulle ha beskrivits som ”trafficking” - av expertis nämligen (att Sverige från början importerat samma expertis verkade inte bekomma herrarna). Det låter redan 1689 som om en informatör varit framme. Detta bara ”måste” utredas ! Nu är vi framme vid dagens forskningsläge och målet för nästa besök på RA. Då kommer du helt oförmodat med ett värdefullt tips i just detta ämne - tack för det ! Det nämnda dokumentet är ju från 1692, dvs 3 år senare, så jag hade kanske inte hittat detta. Jag räknar med att det finns något 1689 eller tidigare också. Därtill har jag en fantastisk idé, som jag inte vågar nämna (”polisens talesperson”.). Som jag skrev tidigare har Englund m fl skrivit om Kurlands utveckling. Det framgår att Kurländarna såg med beundran på Sverige och rekryterade all möjlig expertis därifrån vid sitt industrialiserande. Att detta skulle ha setts med oblida ögon i Sverige verkar ingen historiker ha varit medveten om. Kanske Kurländarna handlade i god tro t o m ?
Min passus om att jag inte ger ut böcker var en blinkning till Stefan, som känner till att jag har en halvfärdig bok om en annan Gotlandssläkt, som aldrig blir färdig, därför att jag hela tiden hittar förbättringsmöjligheter - självironi alltså. Några artiklar har jag dock presterat, dock inte dem som min namne i Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening (där jag i och för sig är medlem) skrivit.
Jag hoppas verkligen att någon känner sig sporrad att ge liv åt Claes Claesson Lycke ! Det är alldeles för få som går till källorna och hittar helt nytt stoff. Det är ju så otroligt spännande.
Vale !
194
« skrivet: 2013-12-24, 10:06 »
Jag är ledsen att jag missade målet med en del skott. Den siste jag skulle vilja såra vore du, Stefan ! På julaftons morgon dessutom. Men jag sköt mig ju i foten med 1585, det bjuder jag på (men så ger jag ju inte ut böcker heller ;-)). Men felen i boken är ju grava. Jag har tillbringat en tid med Nyberg, Kinberg, Steffen m fl och är så less på alla dessa pompösa sagoberättare - därav strängheten.
(Släktforskare verkar aldrig sova. När j a g går till sängs, då sätter andra igång. 03:30 fick jag ett långt mejl från en holländare).
195
« skrivet: 2013-12-23, 17:40 »
Stefan,
Om du inhämtat texten rätt, så finns det mycket att korrigera i boken. Se mina anmärkningar och slutsatser om Claes Lycka nedan (petitesser såväl som horrörer medtagna).
”På hösten 1669 anländer han till Lummelunda bruk på Gotland, där han blir kvar till sin bortgång 1690.”-> .1689... Lummelunds bruk...[Uppenbart enligt bergskollegiets dokument - se diskussionen ovan, se även nedan]
Excerperingen lämnar väl en del övrigt att önska:
”berömeligh”-> berömligh
”Febru:i”-> Febru:
”Löffstadh”-> Löffstadh sochn
”Hans fadher N.(M. dvs. Mäster?)”-> Hans fadher N.(Nomen)
”gifte der sigh medh”-> gifftadhe sigh medh
”haffwer samman uthi 23 åhr”-> leffde samman uthi 23 åhr
”kom hijt”-> kom hijdt
”1669 om hösten medh Bruchsförwaltaren herr Wilhelm Facht”->.1689.
[Det står ju 1689 i dödsnotisen och det var ju då det hände enligt handlingarna i Bergskollegiet. Facht kom f ö inte till Lummelunda förrän 1672]
”hade goda Tienst...”-> hade goda Testimonia (betyg)
”War en Mächta beskeligh man”-> War en wacher beskeligh man
”herrens nattwardh”-> Herrans Nattwardh
”afsomnade han”-> affsomnade han
”Äldern”->åldern
”2 wekor”->2 weckor
”gordh proces”-> goodh proceß
” begraffwen”-> begraffuen
”April”->Aprill
” uthi Ostergravns Jordh, lika på kyrchegårdhen”-> uthi Österqwarns Iordhstella på Kyrchegårdhen [Jag vet inte om man kunde säga Österqwarn i stället för Översteqwarn, men det står så ! Kanske prästen var lite ordblind ?]
”snedt mott Kyrchiodörrn”-> Inn imott Kyrchiodörren
”Redan på Brukslängden 1683 anges han vara gammal och förlamad.”
[Ett tolkningsfel måste ju föreligga - han var inte där och han var f ö då bara 38 år gammal. Den som är ”gammal och förlahmadt” i denna längd är en annan Claes Claesson, nämligen Claes Claesson Bäjer, ”Claes Kåhlare”, född 1585 och död 1692. Han var ju rätt gammal redan 1683 (88 år !). Någon Claes hammarsmed eller Claes Claesson Lycho finns mycket riktigt inte heller i längden].
Hjälp, varje bok jag tar i.. Hur kan man skriva böcker och inte kunna läsa innantill ?
Nu ligger det alltså ett litet intressant forskningsuppdrag och väntar på några hammarsmedsättlingar - att fylla två decennier av Claes Lyckas liv med innehåll och kanske hitta en eller annan hans födelse av barn !
Jösses, nu är jag smedsforskare också !
(Meddelandet ändrat av LOE 2013-12-23 17:48)
196
« skrivet: 2013-12-22, 22:21 »
Det framgår av gubbarnas eftersnack att det är Kurland de oroar sig för. Det var ju inte svenskt utan ett eget hertigdöme, en feodalstat inom Polen-Litauen. I Peter Englunds Den oövervinnerlige finns ett kapitel om Kurland. Det leddes av en progressiv hertig med ambitioner på det industriella och koloniala området. Under Karl X:s krig lyckades han länge som nästan enda land i Nordeuropa hålla sig utanför. Industrin, bl a järnverk och hammarverk, utvecklades starkt med hjälp av utländska experter, ditlockade av hertigens generösa lönepolitik. 1658 anföll Sverige även Kurland under former som t o m samtiden upplevde som ojusta och hänsynslösa. Kurland ockuperades under en kort period men svenskarna fick annat att göra och tappade greppet. På den korta tiden hade man dock skövlat landet och skapat stor bitterhet, inte minst i hertigfamiljen. Nu 1689 fanns kanske en ovänskap kvar. Svenskarna ansågs på den tiden världsledande på många områden (utländsk teknologi+svensk organisation ?) och ett Kurland utan vänskapliga minnen kanske inte skydde några medel när det gällde att värva experter. Alltsammans mina amatörspekulationer. Faktum är dock att Sverige av kollegiet ansågs ha förlorat en del järnbruksexpertis till Kurland. Sedan har vi ju det enkla förhållandet att Kurland ligger lika nära Gotland som svenska fastlandet och det var ju utland.
197
« skrivet: 2013-12-22, 16:45 »
Vid närmare eftertanke är det väl inte Schönbergs befattning som Räntemästare utan hans ägande av bruk, som föranleder hans roll i nämnda skeende, men han satt kanske i samma hus som kollegiet, så det var lätt för drängen att kila dit. Det står i Wilhelm Fachts brev att de blivit förpassade av sin herre och sina husbönder. Det var i så fall helt enkelt Schönberg som varit deras patron och som utfärdat passen. Om listan på Schönbergs bruk är fullständig, så skulle herrarna kunna vara att söka i Dunker fram till hösten 1689. Men Schönberg kan ju ha haft andra engagemang också och nämnda herrar kan ha bott i en grannsocken till bruksorten.
198
« skrivet: 2013-12-22, 14:31 »
(Detta inlägg skulle precis postas, när Discus slängde ut mig och inlägget. Jag brukar skriva i Word först men skrev nu spontant i meddelandefönstret. Nu får jag skriva ”kortare och tydligare” och hålla mig mera till ämnet).
Min lilla bit passade tydligen in i ett större pussel. Hoppas att någon också lockas att ta tag i uppslaget. I kollegiernas samlingar finns det ”tonvis” med information. I sammanhanget kan såväl Bergs- som Kammar- och Kommerskollegierna beröras. Så det är en fascinerande värld. Inte minst är det spännande att se hur rörliga folk var inom en viss bransch. Hur bar sig Wilhelm Facht åt för att hitta dessa personer ? Han måste ha haft ett omfattande nätverk och känningar här och där. Bortsett från den insinuerade möjligheten att dra vidare österut - vad var det som lockade smeder m fl till Gotland ? Förutsättningarna för järnbruk måste ha varit mycket bättre på annat håll.
Personerna ifråga verkar ju knyta an i den lokala Gotlandshistorien senare, ibland med fantasifulla namnförändringar. Wilhelm Facht tycks ha hållit sitt löfte, för de fyra drog inte vidare (är det förresten någon som känner till något fall av utvandring eller rentav försvinnande från Lummelunds bruk ?).
Schönberg fick en vacker biografi som bakgrund. Placeringen i Kommerskollegium passar ju bra.
Facht från Holland är en hypotes och så är det ju roligt med nya forskarmiljöer. Sagoberättarna Nyberg och Kinberg härleder släkten Facht till Livland utan minsta argument och naturligtvis utan källhänvisning. Under skånska kriget, i samband med att Nederländerna förklarade Sverige krig den 15 juni 1675, blev Wilhelm Facht väldigt skärrad och skrev en försäkran om att han var “en svensk man” (i motsats till kompanjonen Mattias Trip, som enligt Facht dock svurit sin trohet mot Sverige). Jag har inte funnit ett enda litet korn i Holland och kan naturligtvis inte bevisa att Nyberg et al har fel.
199
« skrivet: 2013-12-22, 01:14 »
Jag forskar inte om några valloner, eller smeder för den delen, men jag har haft annan anledning att besöka Bergskollegiets arkiv, varvid jag hittat uppgifter som kunde intressera någon och framförallt ge uppslag om en arbetsmetod för följandet av järnbruksfolk.
Den 12 oktober 1689 infinner sig Wilhelm Facht från Lummelunds bruk på Gotland i Bergskollegiet med önskan om att förpassa och till Lummelunds bruk medföra och anställa fyra pesoner som han överenskommit med och enligt egen utsago klarerat med deras tidigare patroner och husbönder. Kollegiet avkräver Facht en skriftlig försäkran om att inte på något sätt medverka till att dessa personer nu eller framgent ska lämna landet (”som förleden Sommars är skiedt”).
[Bergskollegiet huvudarkiv AI:28 Protokoll 1689 pp866-869].
Wilhelm Facht avlämnar en sådan försäkran och namnger de aktuella personerna, nämligen ”Claes Lycke medh MesterSwennerne Ti[g]uan Guillaume och Claes Mineur och Lärodrängen Johan Anderßon”. [Bergskollegiet huvudarkiv E4:83 Inkomna skrivelser 1689 II p368].
Assessorena verkar misstänksamma och ”Cammardrängen blef befalt att förnimma af Räntmästaren Schönberg, om Bruukzfolcket medh hans willia och samptyckie förafskiedade äro, och Fackten clarerat deras skulldh hoos honom.”
När Facht avträtt fortsätter de att diskutera och beslutar att för säkerhets skull skicka ett brev till landshövdingen på Gotland med uppmaningen att Brukzfolcket på Gåttlandh intet må tillstädias resa utomlandz..
[Bergskollegiet huvudarkiv BI:43 Registratur 1689 pp1384-1385].
Uppgifterna om denne Claes Lycke överensstämmer ju väl med Clas Clasen Lychos dödsnotis 1690 [Lummelunda C:1 Dödde].
Ovan anges en Claes Claesson Mineur vara ”f ca 1687 /oklart var/”. Troligen var han född på den ort där Facht värvat fadern 1689. Jag känner alltså inte till denna ort och har ingen anledning att ta reda på den, men det skulle inte förvåna om det går att komma åt uppgiften. I Fachts försäkran står det nämligen: ”.warandes dhe fuller medh dheras förre Herres och Huußbönders goda Paß hwilcka her hoos Sub N:is 1. 2. 3. försedde och medh dheras goda minne mig öfwerlåtne.”
Med förhoppningen att något korn av information kan vara nytt och nyttigt samt att någon känner sig stimulerad att ge sig in i Bergskollegiets arkiv. Det innehåller tusentals sidor per år !
200
« skrivet: 2013-11-29, 18:22 »
I bouppteckningen ovan förefaller ett fel vara begånget vid upprättandet av handlingen, förmodligen beroende på ett misstag av prästen som utfärdat personbevis. Halvbrodern Adam har fått rätt födelseårtal men födelsedatum efter sin tidigt avlidne namne.
Adam 1
Borgvik C:3 (1779-1824)
Födde 1802
p115
Borgviks Herregård 15 döpt 16 oct. Hr BruksPatronen Em. Schagerström och Fru Greta Stina Collin Adam
Borgvik C:3 (1779-1824)
Döde 1803
p600
31 Jan [begrofs] Borgviks Herregård H:r BruksPatron Emanuel Schagerströms yngsta son 14 veckor och 3 dagar gammal af Barndoms Krämpor Adam
Adam 2
Borgvik C:3 (1779-1824)
Födde 1803
p120
Borgviks Herregård Dec. 17 18 Br:Patr. Emanuel Schagerström och Fru Greta Stina Collin 35 40 Adam
201
« skrivet: 2013-11-27, 15:52 »
Kjell,
Det låter som om du missat något. ArkivDigital har plåtat alla renoverade domböcker från härads-, rådhus- och kämnärsrätterna från Gotland fr o m 1646 och åtminstone t o m 1700. Göta Hovrätt är visst klart t o m 1720/1730. I Svea Hovrätt är mycket gjort och t x i Sörmland har de kommit till 1705 (såg jag häromdagen). De har t o m gett sig på en del konceptdomböcker, men jag känner inte till planerna. I dessa hittar man ju mycket spännande. I Visby hittade jag ett kärleksbrev från en förrymd båtsman (jag fick gråten i halsen). Om man har havet emellan så får man försöka urskilja något intressant på mikrokort och sedan be ViLA att göra en kopia. Det blir fint men det tar ju 5-6 veckor totalt jämfört med 10 sekunder i AD.
Med risken att säga något onödigt - så här hittar man en gotländsk dombok i ArkivDigital: Bläddra fram huvudrubriken Svea Hovrätt - Advokatfiskalens arkiv, välj Gotlands län och öppna vid behov Arkivförteckning: I den kan man hitta de gotländska böcker som är utspridda över Norrland. Sedan byter man vid behov länsrubrik under Advokatfiskalens arkiv och plockar upp sin volym. Sedan är det bara att bläddra i volymen och hitta det gotländska. Man tror knappt att det är sant, man har flera anledningar att gnugga sig i ögonen fram på småtimmarna. Det värsta är att det går ut över nattvilan...
RA når jag på 10 minuter, ViLA kräver ju en resa.
202
« skrivet: 2013-11-26, 22:49 »
Att Nyberg (och Kinberg för den delen) har hittat på mycket och i övrigt varit förvånansvärt vårdslös med uppgifterna finns det gott om exempel på. I ett fall, en släkt, funderar jag på att skriva en uppgörelse - att missa ett par barn i en familj, missa att ett barn i själva verket är två med samma namn, flytta ett barn till faderns bror, att missta sig med flera år på födelsetid - allt i två familjer - är ju häpnadsväckande för att inte säga upprörande. Men att med citattecken tillskriva en kyrkbok en hel levnadsbeskrivning vill jag inte ens tro Nyberg om. Ett problem med alla dessa gubbar är att de systematiskt struntade i källhänvisningar. I det här fallet står det i kyrkboken. Inte ens församlingen nämns. Citatet har formen av en minnesruna skriven över Maria Facht i anslutning till hennes bortgång 1762. Nyberg skriver finns antecknat, så han använder ju en föregivet existerande bok som källa. Om detta inte var sant, så är ju dikta en förskönande omskrivning. Nybergs senast reviderade utgåva är från 1938, så utsagan borde ju gälla förhållandena då, men jag tror att mycket i Nyberg är rena avskrifter av uppgifter ur Kinberg, som han inte kollat alls.
Dessvärre tror jag inte att Arkiv Digital hunnit till aktuella årgångar av domböcker, så man får bege sig till Riksarkivet eller Visby LA. Men där kan förstås det nämnda citatet inte finnas, eftersom det uttryckligen anspelar på personens död 55 år senare. Men man borde kontrollera att det verkligen står Maria Hansdotter eftersom Wilhelm Facht fick en dotter Maria ett par månader tidigare än Hans.
(Meddelandet ändrat av LOE 2013-11-26 23:31)
203
« skrivet: 2013-11-26, 00:31 »
Tack för ett utmärkt förslag. Dock verkar Nyberg/Kinberg ha haft tillgång till dödboken, för Nyberg skriver:
I kyrkboken finns antecknat följande: 'År 1704 begynde han fria, men råkade sedan med fästmön i process...' om Petter Jönssons och hans blivande makas vedermödor.
Jag ska naturligtvis kolla i domböckerna vad som låg bakom trubblet 1704-1707, men jag är också nyfiken på kyrkboksreferensen.
Hall, Hellvi och Hangvar har alla stora luckor i dödboksserien, omfattande såväl 1752 (Petters död) som 1762 (Marias död).
Vet du vad som hänt med dessa böcker och om de försvunnit efter 1893, då Kinberg skrev sin redogörelse ?
Jag hittade nu Petter Jönssons bouppteckning också, på Vestöö i Hall 1752. Den innehåller inte heller någon romantik.
(Meddelandet ändrat av LOE 2013-11-26 00:38)
204
« skrivet: 2013-11-23, 22:29 »
Gamle Kinberg uppger 1889-1893 att Maria Facht dött [i Hall eller Hellvi ?] 1762. Hon hade varit gift med Peter Westöö, död 1752 [i Hall eller Hellvi ?].
Hur kunde han veta det ?
205
« skrivet: 2013-11-18, 23:28 »
Några tänkbara kandidater, som ska ha varit vid liv i första halvan av 1820-talet, är
Marcus-Mårten-Anders-Mårten (f 1761)
Marcus-Mårten-Anders-Jöns (f 1767)
?-?-Johan-Mårten (f 1771)
?-?-Johan-Per (f 1774)
?-?-?-Jacob Ulric (f 1794)
206
« skrivet: 2013-11-16, 11:27 »
Jag kan bara hålla med Maria. Anbytarforum känns lättillgängligt p g a en genomförd struktur (vilket inte hindrar att det kan göras ännu bättre förstås). Jag känner inte till något lika bra forum. Det finska SUKU Forum är ganska bra också.
Amsterdams stadsarkiv verkar ha fastnat i den här föreställningen, som innebär att det bästa får skymma det möjliga. De har prioriterat perfekt dokumentation framför tillgänglighet. Finska riksarkivet har gjort precis tvärtom och gjort mormonfilmerna från åtminstone den svenska tiden gratis tillgängliga på webben. Alla tidiga renoverade domböcker, länsräkenskaper från 1500-talet och framåt, en massa mindre specialsamlingar osv. Den kvaliteten duger oftast alldeles utmärkt för genealogisk forskning. Skulle man hitta något dokument av stort symbolvärde får man satsa ett par hundra eller åka till Finland. I Sverige har SVAR och Arkiv Digital revolutionerat forskningen. Användandet kostar, om man vill sitta hemma, men det handlar om begripliga och rimliga kostnader.
De holländska fora har jag för liten erfarenhet av och min fråga är så smal, att det kanske inte finns någon som har svar.
207
« skrivet: 2013-11-08, 22:43 »
Jag såg ett omnämnande utan namn av en sonsonsonsonson till gamle Mårten Fries på Gotland. Vem kan detta vara ? Finns det flera möjligheter ? Av sammanhanget kan man anta att personen i fråga levde på 1820-talet.
208
« skrivet: 2013-11-05, 22:44 »
Vid Genealogie Online og Stamboomforum har jag redan registrerat mig och jag har ställt en fråga. Vi får se vart det leder. Jag lider ingen brist på forskningsuppgifter, så jag kan vänta och se. Ett problem, som man kan stöta på, är att den eftersökta uranan lämnade sitt ursprungsland som ung och därmed inte lämnade några ättlingar där, som kan ha blivit släktforskare. Detta har drabbat mig i Danmark, Finland och Frankrike hittills. Alldeles tyst, när man frågar....
209
« skrivet: 2013-11-05, 19:40 »
Jo, jag har praktiserat detta med framgång gällande Finland. I det här fallet är dock frågeställningen så oprecis, så insatsen kan bli omfattande. Jag skulle behöva komma i kontakt med någon som forskar på aktuell släkt eller har vana vid forskning i alla slags dokument från tidigt 1600-tal. Kan du rekommendera något Anbytarforum i Holland ?
210
« skrivet: 2013-11-05, 18:42 »
Jag hänvisades till Stadsarchief Amsterdam, som länkade till följande arkiv och söktjänst: Archieven van de Schout en Schepenen, van de Schepenen en van de Subalterne Rechtbanken: http://stadsarchief.amsterdam.nl/archieven/archiefbank/inventaris/5061.nl.html Confessieboeken zoek: http://stadsarchief.amsterdam.nl/archieven/archiefbank/indexen/confessieboeken/z oek/index.nl.html Där finns en massa intressant stoff, varav en hel del skannat och utlagt på webben, men. Det kostar mycket, i praktiken är tjänsten oanvändbar för forskning, när frågeställningen är så öppen att man måste söka sig fram. Man kan inte bara titta utan måste formellt köpa kopior av de sidor, som man vill titta på och kopiorna kostar ? 0,5 per st, om man inte köper en hel volym (som kan bestå av några hundra sidor), då de kostar ? 0,343 per st. På bara en kväll kan man bränna ett årsabonnemang på ArkivDigital och för att genomföra projektet tusentals kronor. Till detta kommer en okänd administrativ börda med att beställa sidor. Jag har framfört mina synpunkter och fått svaret att internetaccess är gratis inom arkivbyggnaden - toppen ! Detta får förbli en framtidsdröm.
211
« skrivet: 2013-10-28, 23:27 »
Jag har letat runt i gahetNA vid Nationaal Archief i Den Haag och får intrycket att det finns en massa intressant material, varav en del är scannat, men det mesta inte scannat. Bl a hittade jag scannade dopböcker, gratis direkt tillgängliga på webben.
Jag letade efter domböcker och fick samma upplevelse som i den svenska motsvarigheten NAD: om man inte redan känner till samlingen som man söker och vet exakt på bokstaven hur den rubriceras, så förlorar man sig i hundra- eller tusentals träffar, stort som smått. Jag tycker att det med tyska, svenska och engelska i bagaget är rätt lätt att förstå holländska inom ett avgränsat ämne, som jag som genealog är inriktad på. Att skriva är en helt annan sak, speciellt att veta den exakta termen som brukas och sannolikt är okänd för de flesta holländare också. Efter mycket experimenterande stannade jag för Rechterlijke archiven Amsterdam/Minuten van allerhande akten, Burgemeester en raad van Amsterdam, De magistraat van Amsterdam. Jag kanske har fått fram vad som finns men kan inte avgöra detta. Kanske finns inte vad jag tar för givet ska finnas. Är det något speciellt lurigt med Amsterdam ?
Till slut skickade jag en fråga till arkivet. Vi får se vart det leder.
212
« skrivet: 2013-10-28, 19:23 »
I Sverige är det mesta av åtminstone 1600-talets renoverade domböcker (de renskrivna exemplar som skickades in till hovrätten) tillgängliga genom abonnemang hos företaget Arkiv Digital. De arbetar successivt med senare material. Allt material är tillgängligt i form av mikrokort genom SVAR (Riksarkivet). Jag bifogar en komprimerad kopia av ett foto av en notis om Hans Fogt av den 17 oktober 1669 vid Stockholms rådhusrätt, som jag tagit själv av originalet. Ett ombud för en Christopher Loetz från Kurland kräver Fogt på 370 Dlr kopparmynt enligt en skuldförbindelse av den 15 juni 1655. Fogt gjorde alltså internationella affärer. Formellt är det Fogt som överklagar en dom till hans nackdel i den lägre rätten kämnärsrätten. Rådhusrätten fastställer dock domen och förpliktigar Fogt att utan dröjsmål betala. I båda dessa mål kan akter presenterade av parterna förekomma (det finns dock inga i detta fall), där mera detaljer kan framkomma. Finska Riksarkivet har digitaliserat och gjort gratis tillgängliga på webben alla (tror jag) domböcker från den svenska tiden. Utvecklingen går mot digitalisering, så jag skulle inte förvånas om holländska Riksarkivet gjort eller planerar att göra motsvarande. Jag ska skriva och fråga dem. Jag avsåg i detta fall invandring av holländare och tyskar till Sverige, som det finns massor av exempel på, som har idag levande ättlingar (exempelvis 16 Facht och massor av Facht-ättlingar med andra namn, t ex min fru !). 
213
« skrivet: 2013-10-28, 00:21 »
Er domböcker det samme som kirkebøker...
Domböcker är en populär benämning på årsvisa samlingar av protokoll från tings- rådhus- eller kämnärsrätter (i första instans).
Eftersom domstolen var den enda organiserade institutionen med legal status, avhandlades, förutom brottmål, affärsuppgörelser, tvister osv. Avtal stadfästes där, såsom testamenten. Släktskapsförhållanden hade ofta stor betydelse, så domböckerna myllrar av människor besläktade med varandra. Särskilt roliga (för oss) är arvstvister, som kunde dra ut över många år, t o m i decennier, och till slut drivas av förmyndare för omyndiga parter.
Det finns många mål som gäller skuldförbindelser mellan handelsmän, skeppare och välbeställda borgare i olika städer runt Östersjön och i Holland och England. Jag har sett flera exempel, där en namngiven borgare i Amsterdam skickat ombud till en svensk domstol för att svara till en fordran och lösa en evetuell arrest för skulden i form av ett skepp liggande i svensk hamn. Den här gruppen personer var mycket internationell och mobil, ofta flerspråkig. Rätt som det var träffade någon medföljande, praktiserande släkting en (svensk) kvinna och därmed fick hans liv en annan riktning i en annan hemort.
214
« skrivet: 2013-10-27, 19:03 »
Jag tittade lite snabbt i Stockholms tänkeböcker (domböcker) för 1596-1625. Jag hittade flera Fecht, Fechter, Vogt, Fogt, von der Fecht, men ingen Facht och ingen Willem/Wilhelm/Wellam.
215
« skrivet: 2013-10-27, 16:56 »
Tack Jan, för all upplysning.
Idén med pälsskinn tycker jag låter tilltalande. Jag har sett andra exempel då invandrade tyskar, fransmän osv själva modifierat sitt namn till stavningen, för att få namnet någorlunda rätt uttalat.
Jag får hoppas på turen att träffa på någon holländare som råkat uppmärksamma Facht. Annars får jag bege mig till arkiven och/eller söka i speciallitteratur. Om man gör en jämförelse med Stockholm, som jag är bekant med och vars arkiv jag besöker varje vecka: Stockholms stads domböcker finns bevarade fr o m 1474. Fram t o m 1636 har de transkriberats och getts ut i bokform, med fina register och förklaringar. För senare årgångar får man läsa mikrokort eller original på plats, men andra städers material finns skannat eller fotograferat. Normalt är dessa volymer försedda med samtida personregister.
Många städer har skildrats historiskt i mer eller mindre praktfulla böcker med tillhörande personregister. Det verkar inte så långsökt att det kan finnas en Amsterdams stads historia med ett kapitel Stadens borgare intill 1600-talets mitt !
I flera svenska städer finns mycket gamla tullhandlingar bevarade. Så kanske också i Amsterdam m fl.
Naturligtvis skissar jag nu på ett årslångt projekt !
216
« skrivet: 2013-10-27, 10:04 »
Jan,
Tack för uppslagen. Ofta varierar stavningen över tiden. Just denne mans ättlingar har dock alltid skrivit Facht. Det fanns en Focht i Stockholm också, men det verkar vara en förvrängning av Voget (Vogt, Fogt förekommer om samma person).
I en holländsk dopbok hittade jag faktiskt (!) en Facht: I Leiden den 7 mars 1629 vittnade en kvinna vid namn Jaquelijne Facht . Så namnformen Facht har funnits i Holland också.
217
« skrivet: 2013-10-26, 21:03 »
Jag söker en person, som kan antas ha ett holländskt ursprung, eventuellt handlande eller skeppare, född i början av 1600-talet eller i slutet av 1500-talet, invandrad till Sverige i början av 1600-talet: Wellam Facht.
Det lär väl vara osannolikt att hitta honom i vanliga kyrkböcker, så min fråga gäller vilka andra slags källor som kan finnas tillgängliga, t ex domböcker i handelsstäder som Amsterdam och om dessa kan tänkas finnas tillgängliga på webben, eventuellt avgiftsbelagt.
Kontakt med någon i Holland som forskar i denna släkt skulle kunna vara värdefull. Jag har hittat några fora, men jag har inte undersökt saken särskilt grundligt.
(Meddelandet ändrat av LOE 2013-10-26 21:07)
218
« skrivet: 2013-08-20, 21:01 »
Av informationsutbytet ovan verkar det inte alltför otroligt att någon skulle kunna bidra till ett svar på min fråga om Matthias Francke/Drakenstiernas äktenskap med Catarina Avander, vilken jag nu alltså tillåter mig att påminna om - se
När kom f ö Matthias Francke till Lövånger ? Kom sig hans kontakt med Avanders av kommenderingen till Västerbottens regemente - han själv härstammade ju från tyskar i Stockholm ? Han hade också hållit till i Jämtland, bla a som kommendant på Frösön, fram till 1656. Hade han som änkling träffat Catarina i Jämtland, som av någon anledning befann sig där, eller i Stockholm redan tidigare ? Om ättlingar till Catarina är kända, kan tidpunkten för deras äktenskap förstås avgränsas. Hennes ungefärliga ålder kunde också vara till hjälp.
Man kan notera att Matthias Francke torde ha varit lite till åren kommen vid ankomsten till Lövånger, men han var förstås en fin karl...
(Meddelandet ändrat av loe 2013-08-20 21:03)
219
« skrivet: 2013-03-23, 20:06 »
Jag misstänker att det funnits (minst) två Calm/Kalm-släkter. Gabriel ovan kan tänkas leda sitt namn tillbaka till gården Kallmyre. Hans Kalm i Göteborg, handlande, uppges, i en källa så pestanstucken, att jag inte vill specificera den, vara av judisk släkt från Braunschweig i Tyskland. Det fanns i Braunschweig mycket riktigt en patricierfamilj Kalm, som bl a handlade med sidentyger. Man kan läsa om denna släkt (med bl a ett vackert porträtt av en tänkbar urfader) här: http://home.arcor.de/ctvk/vonkalm/leichenpredigtenvonKalm.htm Har du, Kerstin, sett något mera om denne Hans - patronymikon, antydningar om föräldrar osv ?
220
« skrivet: 2013-03-07, 17:02 »
Så kan det säkert vara. Jag brukar inte publicera spekulationer, men kan inte nu härleda påståendet om systrarna Boman. Som sagt, ingen av dessa personer är anor, så jag har inte forskat mera och kommer inte att ta itu med domböcker, som är nästa naturliga steg.
Om uppgifterna om Elisabeth och Anna Beata Bomans respektive härkomster är riktiga, så innebar tydligen giftet mellan Daniel Boman och Anna Sophia Kråka en förening av två Bomansläkter och inte ett kusingifte.
221
« skrivet: 2013-02-23, 22:45 »
Det Stig-Ove lagt ut bilder av är väl en avskrift ? När och var skapades själva originalet ? Vet man något närmare om författare och omständigheter kring tillkomsten ?
(Meddelandet ändrat av loe 2013-02-23 22:46)
222
« skrivet: 2013-01-19, 23:42 »
Jag kollade på en person som gjort karriär under Johan III och sedan under Sigismund och 1598-1599 fick Sigismunds uppgift att genomföra handelsblockaden i L?beck. Han kan ju inte ha varit benägen att återvända till Stockholm, där han hade stenhus. Av andra källor framgår att han fick sitt hus beslagtaget, att han av Karl fick sparken från sina tjänster, att han blev landsförvisad. Frågan är vart han sedan tog vägen. Om han i denna skrift upptagits som avrättad, borde jag styra in forskningen på att få detta bekräftat och sedan avsluta detta kapitel. Han står med bland de landsförvisade, vilket m h t skriftens karaktär tyder på att han överlevde (kanske medverkade till skriften !). Troligen fortsatte han att tjäna Sigismund, vilket kan ha pågått i decennier.
223
« skrivet: 2012-12-18, 11:23 »
Jag har ingen aning om läget och har inte haft minsta befattning med materialet .
224
« skrivet: 2012-12-08, 21:39 »
Anders Pedersson Avander uppges vara svåger till Matthias Francke/Drakenstierna. Denne var gift med Catarina Avander.
Jag forskar inte på någon av dessa släkter men har blivit intresserad av Matthias Francke för hans umgänge med en av mina anor. Från mitt perspektiv är det helt uppenbart att han tidigare varit gift med en Elsa Hansdotter Crestman från Preussen. Detta gällde så sent som 1640, då han drev ett mål mot sin svärfader. Att han var gift med denna Elsa kan ingen stockholmare ha varit okunnig om när det begav sig, för hon var i farten och kränkte grannar och rådsherrar, när maken var kommenderad på annan ort, för vilket hon fick böta.
Nu har jag ju inte aktivt forskat i dessa personers liv, så jag vet inte när och var Elsa kan ha dött (för att Catarina Avander skulle kunna komma i fråga som hustru). Känner någon till när och var som Catarina Avander gifte sig med Matthias Francke/Drakenstierna ? De bodde i Stockholm på Norrmalm, där S:a Clara var hemkyrkan, vars böcker före 1680 saknas, så det kan vara svårt att hitta ett dödsdatum, förutsatt att Elsa dött i Stockholm och inte följt med maken till Norrland 1644.
F ö måste man tänka på att Elgenstierna (inklusive supplementet) är ett uppslags-verk och inte ett uppslagsverk. Där finns många fel och brister, men också gott om värdefulla förslag.
225
« skrivet: 2012-11-09, 17:14 »
I Stadskamrerarens arkiv (förteckning 37 A) finns räkenskaper, serie GIa, som kan vara användbara.
T ex vol 1 innehåller räkenskaper för 1636, 1637 och 1638 - huvudböcker och verifikationer. Detta är de tidigaste volymerna. Några senare har jag inte använt. Mycket vackra böcker - man skulle vilja träffa vandalen som slängde de andra böckerna !
I dessa finns många och långa längder, men jag tror inte att man kan räkna med att alla invånare finns med, inte ens välbemedlade. Där finns längder gällande:
- skottepenningar, som jag tror togs ut på fastighetstaxeringen bland borgarna (borgare var sådana som bedrev handel eller hantverk, sökt och fått burskap efter ed och kaution samt avgift)
- tomtörespenningar, som togs ut av husägare på ofri grund (”tomträttsavgäld”)
- vågavgifter
- sakören
- burskapspenning
- (tret)tionde på sålda tomter
- bode-/hushyra
Jag sökte två ”högre tjänstemän” som inte ägde eget hus, inte drev handel eller hantverk, inte hade ådömts böter. Dessa är helt osynliga. Den ena står på lönelistan i rustkammaren, vars chef ägde ett flertal gårdar (inte ens denna höjdare och kändis står med namn i längderna, bara hans gårdar, ”Sylvesters gårdar”). Jag skulle tro att min man bodde inne hos chefen och därmed inte var ett skatteobjekt. Den andre hade en befattning hos tidigare ståthållaren och försvann troligen i dennes domän.
(Meddelandet ändrat av loe 2012-11-09 17:17)
226
« skrivet: 2012-10-21, 17:38 »
Ovan hade vi en diskussion om prästen Petrus Johannis Turdinus. Jag berättade om vissa tillfällighetsfynd i Livland. Jag vill nu bara nämna ytterligare ett fynd i ett oväntat sammanhang. Petrus Turdinus kvitterar sin årslön 1643 i Reval (Tallinn) den 26 december 1643.
Den egenhändigt underskrivna kvittensen ligger i
Krigsarkivets Militieräkningar 1643/8 Revals ränteri o proviant p32.
Det kan säkert gå att hitta mera material vid ett systematiskt sökande i Revalhandlingar - det här var ett slumpfynd på ett udda ställe (Jag forskar alltså inte primärt på Turdinus).
SVAR har skannat Militieräkningar, men hittills finns bara t o m 1630 på webben. Fyndet gjordes i originalhandlingen.
227
« skrivet: 2012-09-30, 23:28 »
Jag forskar inte alls på någon Gadde(e), men i material som jag just nu går igenom finns en kamrerare Olof Bengtsson Gadd i Ingermanland, som jag kan tipsa om. Han tituleras ehrebohren wäl:t i brev fån Kammaren, därför väl troligen inte adlig. Under 1640-talet och 1650-talet är han rikligt förekommande i länsräkenskaperna och hans namnteckning är vanlig. I jordeboken för 1652 uppges hans gårdar. Vid intresse kan jag ge källhänvisning.
228
« skrivet: 2012-09-30, 20:10 »
Jag flyttar ett inlägg om en kamrerare Olof Bengtsson Gedda i Ingermanland till adliga släkten Gadde. Även om jag är rätt säker på att han ibland kallas Gedda, rör det sig säkert om Olof Bengtsson Gadd (som jag nu också sett honom kallas).
(Meddelandet ändrat av loe 2012-09-30 23:25)
229
« skrivet: 2012-09-20, 22:13 »
Jag är intresserad av en mönsterskrivare Salomon Nilsson Lindeberg, från 1637 placerad i garnison i Riga. Märkligt nog kallar han sig Lingzelius, när han skriver under trohetseden.
Jag kan ha hittat information om hans tid i Stockholm 1635-1636, men är inte säker på att detta är samma person.
Vet någon något om hans ursprung, familj, övriga verksamhet ?
230
« skrivet: 2012-05-26, 01:23 »
I boken, som du nämner ovan, står det ju faktiskt varifrån uppgiften är hämtad - i en festskrift utgiven i Dorpat. Den finns väl i Riksarkivet där. F ö finns ju en hel bunt med böcker i Google Books, vari Turdinus nämns. I dessa står det bl a, att han var rektor vid Trivialschule in Dorpat 1636, pastor i Reval 1639, prost i Ostharrien 1651, vidare avliden 1653 (då lär väl liktal ha hållits, som är en unik genealogisk källa).
Det verkar vara en spännande kille, men hur han hänger ihop med Lycksele får du reda ut !
231
« skrivet: 2012-05-26, 00:55 »
Jag har alltså inte forskat om Turdinus, bara samlat en del sidofynd, varur ovan är hämtat. Jag vet alltså inte mer om Petrus. Livland är en spännande miljö, om vilken det finns massor av dokument bevarade, men inte så kända. I RA finns den s k Livonica-samlingen t ex. I Dorpat finns ett stort arkiv.
Uppgiften i boken, som du hittat, är säkert riktig och byggd på något dokument. I min ovan nämnda samling, årgång 1641, finns dock Turdinus inte med. Det kan ju rentav finnas kyrkböcker från Reval ! Petrus tycks ju ha varit något av en kändis, så det ska nog gå att följa honom. I Dorpat fanns f ö en hovrätt också....
233
« skrivet: 2012-05-25, 21:37 »
Jag forskar inte på Turdinus, men har stött på några i förbifarten.: En Peder Turdinus rector scholae förekommer flera gånger i Räkenskaper Livland 1638, t ex i post 366. Kanske den som ”försvann” ? Det kan vara idé, att titta närmare i detta material, även i andra årgångar, för jag har som sagt bara noterat en förekomst och tänkt tanken att det kunde vara en son till Johannes Turdinus i Frötuna, som jag stött på i ett annat sammanhang som ev befryndad med min ana. Om någon vet eller tar reda på något i denna sak, skulle jag vara intresserad av att höra om detta.
(Meddelandet ändrat av loe 2012-05-25 23:08)
(Meddelandet ändrat av loe 2012-05-25 23:11)
234
« skrivet: 2012-04-17, 00:05 »
När jag nu råkat titta in på denna sida igen, kan jag komplettera med lite information från mitt speciella fall.
Regementsskrivarbefattningen tillsattes av Krigskollegiet, som utfärdade fullmakt och i fall av utrikes tjänst ett respass. I mitt fall var detta 1637, så fullmakten skrevs under av kollegiets president, som då var en viss fältherre Jacob de la Gardie, riksmarsken. Det verkar alltså vara rätt hög kaliber på befattningen. Man kunde vid sidan av regementsskrivarbefattningen vara mönsterskrivare i ett par kompanier. Vid den tiden ingick inget boställe vid detta regemente, men mycket tyder på att han hade råd med ett ansenligt ställe. Regementsskrivaren skulle dels avge en trohetsed till Majestätet och lämna till kollegiet (som jag hittat), dels lämna en kautionsskrift till provinsialskrivaren. Denne var nästa högre befattningshavare i den ekonomiska hierarkin och svarade inför Krigskollegiet eller dess representant för ekonomin vid regementena i en region, t ex Finland. En regementsskrivare behövde inte vara adlig men provinsialskrivaren skulle jag tro hämtades ur adeln. Åtminstone min regementsskrivare skrev brev direkt till Krigskollegiet och t o m till drottningen, så självförtroende verkar ha följt med tjänsten. Mycket tyder på att regementsskrivaren inte satt på kontoret, utan for omkring i det ”uppland” som sörjde för regementet, i detta fall delar av Finland. Resultatet kan bl a beskådas i from av kvittenser i länsboksverifikationerna. Det var ett hårt arbete att driva in de medel som socknarna hade ålagts att bestå regementet med och i många fall blev det tvister. Regementsskrivaren återfanns därför ofta i häradsting och rådhusrätter. I mitt fall reste regementsskrivaren bevisligen omkring i Finland och ibland över till Stockholm. Om denne herre var unik eller typisk vet jag inte, men tydligen kunde man bedriva avancerad ”derivathandel”, dvs göra mellanaffärer med leveranser avsedda för regementet. Om t ex priserna på spannmål var bättre i Stockholm än i Riga och Åbo, kunde man sälja ett parti på termin för senare leverans och leverera pengar efter finska priser till regementet i Riga. Mellanskillnaden stoppade man i den egna fickan. Om sedan skörden slog fel eller någon som handlat med kontraktet dog, så kunde komplicerade tvister med svindlande belopp bli följden. Jag har tolkat skeendena som att regementsskrivaren hanterade belopp som kunde vara en storleksordning större än hans egen årslön. Systemet med kautioner, dvs borgensförbindelser, tillämpades på alla ämbeten med ekonomiskt ansvar. Detta innebar, att befattningshavaren var personligen betalningsansvarig för den hanterade ekonomin och de s k löftesmännen trädde i dennes ställe, om han misslyckades. Gick det bra med affärerna, så kunde regementsskrivaren göra sig en rejäl slant - gick det på tok, så fick han fly landet eller kastas i fängelse. Officerarna i regementet lade inte fingrarna emellan, om deras lön var i fara, så regementsskrivaren kunde nog i värsta fall frukta för sitt liv. Definitivt kunde hans egen och hela släktens egendomar beslagtas. Regementsskrivaren var alltså ingen krigare, snarare en ekonom/affärsman. Om man lyckades som regementsskrivare, låg flera civila karriärer öppna, så långt klassgränserna medgav. Jag kan tro, att befallningsman var en möjlig slutposition. Varifrån regementsskrivarna rekryterades vet jag fortfarande väldigt lite om. Säkert bland mönsterskrivare, men detta svar är ju bara att skjuta på frågan. Min gissning är, att alla möjliga administrativa/ekonomiska erfarenheter, såväl inom det militära som inom det civila samhället, kunde meritera. Mycket tyder på att man på den tiden hade ett ”nätverkssamhälle”. I klartext betyder detta, att man kunde ha stor fördel av att vara känd och väl sedd av någon potentat. Var man adlig och dessutom släkt, behövde man inte alltid vara kompetent, i övriga fall kan man nog räkna med ett informellt meritsamhälle. Om man t ex väl skött någon bokhållar- eller fogdeuppgift hos riksrådet mm Johan de la Gardie (med ett imperium av gårdar över hela riket), låg det väl inte långt bort, att broder Jacob skrev på en regementsskrivarfullmakt vid en vakans..(de gick väl på lunch tillsammans ibland och löste lite problem på ett smidigt sätt medan de åt !). Nu var ju ”mitt” regemente knappast i strid, så jag vet inte hur regementsskrivaren skulle fungerat då. Ö h t verkade officerarna ha haft tråkigt i garnison och inte minst regementschefen ägnade sig åt att strida om sina egna pengar och egendomar i rättssalarna i st f att strida i fält - år ut och år in.
235
« skrivet: 2012-04-08, 11:40 »
Vilken lektion ! Meningen sitter som en smäck. Ordet Endast är rätt och viktigt i sammanhanget - hela framställningen handlar om, hur denna kvinna ensam (nåja, hon hade ju kungen på sin sida) och okuvlig förde en kamp mot mäktiga herrar. Hon var (och verkar än idag vara) en hjältinna.
Som tack bjuder jag på följande påskgodis, som jag förstått själv:
Martti Boije ei välittänyt Kuninkaallisen Majesteetin kirjeestä edes sen vertaa kuin hyvästä oluthumalasta. Kun Valpuri oli uhannut häntä sillä, että kuningas voi takavarikoida hänen maatilansa, kunnes hän on korvannut vahingontekonsa, oli hän vastannut, että hänestä on samantekevää, kuka hänen maitansa kyntää ja kylvää, kun hän joka tapauksessa itse leikkaa niiltä sadon.
Lars-Olov
236
« skrivet: 2012-04-08, 00:05 »
Här är en mening, som jag inte klarar av att ta ut subjekt och objekt i:
Vain Henrich Klaunpoika oli Valpuria suojellut panemalla Skytten vankilaan ja käskemällä tämän vaimoineen maksaa hänelle velkansa.
Hustrun ifråga är Margareta, gift med Mårten Skytte, som svikit i återbetalningen av ett lån som hon tagit från Valborg, vilket nu påtalas Skytte till svars vid rådsturätten. Henrich Claesson Horn var Skyttes chef.
Lars-Olov
237
« skrivet: 2012-04-03, 20:41 »
Det var snällt att tänka på mig, men faktum är att Benedictus och jag har en egen korrespondans om Walborg som hypotetisk ana i en gemensam släktgren, där jag tidigare på SUKU Forum kastat ljus över en gammal diskussion m h a resultat från en omfattande genomgång av Åbos gamla domböcker och en massa fogderäkenskaper. Det är Benedictus som framkastat idén med Walborg. Det är f ö på SUKU Forum som jag lärt mig finska, haha. Ofta går det dock bra med svenska, i nödfall får det bli engelska. För att snappa upp nya, intressanta diskussioner måste man helst ha ett hum om finska. Jag känner till Tusen öar men har inte läst den ännu. Jag är generellt lite skeptisk till sådana där hembygdsromantiska skrifter, som ofta för in rent mytiska gestalter. I det här fallet påstås Innamoöarna ha tillhört en hanseatisk köpmansläkt, med en Jöns Gaut som senaste företrädare och far till Walborgs förste man. Denne hette dock Hansson, men det kanske man inte ska hänga upp sig på. Walborg må vara en mytomspunnen person, men hon var inte mytisk utan i högsta grad reell. Detta fick kungar, rådsturätter och riksråd erfara, som vi kan studera i gamla urkunder.
238
« skrivet: 2012-03-31, 00:51 »
Jag kan kasta lite ljus över den där båten Korpoström. Jag har tittat i källdokumentet, som Oja refererar till, ingående i ett register över förluster, som drabbat enskilda personer under fejden mellan konung Erik och hertig Johan, med rubriken ”Fribyteriet i de Narviska farvattnen åren 1562-1563” . Walborg Erickz dåtter haffwer misth: [underrubriker per anklagad].Haffuer Hanns Erichsonn wdij Korpe ström taget thesse partzeler: Saltt.Ingenting om någon båt - det har Oja lagt till. Det behöver ju inte vara fel rent sakligt, men vi är helt i hans händer vad gäller tolkningen och någon källhänvisning beträffande båten finns inte. Inte är det väl heller säkert, att hans finska är helt exakt (ingen svensk skriver ju perfekt svenska, oavsett yrke). Men, jag måste erkänna, att jag inte är så imponerad av de där gamla farbrödernas - professorer och arkivarier lika - hantering av fakta och källor, baserat på erfarenhet. Vi får nöja oss med den bästa översättningen tills någon båt med detta namn eventuellt dyker upp någon annanstans.
Hela Ojas mening om Korpoström (som ingår i ett stycke, som redogör för ovan nämnda register) lyder: Vihdoin kerrotaan, että Antti Sipinpoika otti Innamaan tyttären kirstusta kultaketjut, jotka oli Innamaalle pantattu 81 markasta 2 äyristä, ja Hannu Eerikinpoika Korppoonvirrassa - siis selvästikin Innamaan laivasta - suolaa, humalia, paperia ja rahaa. [Om man ska vara petig, så saknas Taske eth st:e !]. (Originalet: Haffuer Anders Siffredsonn tagett wtaff min dåtters kista ett par gull kädior, som mig bleff panth satt för 81 [ mark] 2 öre. Haffuer Hanns Erichsonn. [som ovan]).
Beträffande namnet Innama tycks det, baserat på de originaldokument, som jag hunnit kolla, snarast vara så, att Valborgs förste man, Henrik Hansson, hade släktnamnet Innama (efter orten), kallas Innama Henrich och liknande, medan Valborg inte hade något familjenamn utan hette Walborg Erichsdotter med tillägget Innamas (genitiv) syftande på makens efternamn, som var brukligt. I kortform blev det Valborg Innamas, som hon själv skrev, ofta med ett komma efter förnamnet. Så småningom blev Innama ett ”varumärke”/”firmanamn”. Hennes följande tre makar använde nog firmanamnet, när de skrev under dokument (hustruns förre makes släktnamn kunde de väl inte anta). I nutida svenska får man problemet med genitiv, t ex Valborg Innamas' gård. Man får skriva Valborg Erichsdotters, Innamas, gård.
Detta må vara hårklyverier - för mig har diskussionen varit nyttig.
Lars-Olov
239
« skrivet: 2012-03-30, 16:31 »
Jag hittade just ett bra svar på frågan om namnform i
J. W. Ruuth: Bidrag till Åbo stads historia. Ser. 2. 12, Åbo stads historia under medeltiden och 1500-talet, H. III s. 177:
Namnet har förut oftast och tidigare äfven i detta arbete skrifvits Innamaa, men torde rätteligen böra återgifvas under formen Innama. Obs ! Innamo eller Innama by i Nagu. Innama är den i handlingarna vanligen förekommande formen.
Lars-Olov
240
« skrivet: 2012-03-29, 21:53 »
I grannskapet till Korpo finns en ö Innamo. Ja, Valborgs första man anses komma därifrån. Det passar fint med min säkra ana på Alakylä vid Rymättyläs sydkust. Innamo verkar vara lite mytomspunnet och i Åbo hittar man t o m Valpuri Innamaan katu.
Lars-Olov
241
« skrivet: 2012-03-29, 01:08 »
Hans Eriksson är en person, han är en av ett antal uppräknade, som anklagas för att ha stulit varor av Valborg. Den här författaren ”översätter” ju alla namn, så någon/något vid namn Korppoonvirta eller liknande behöver ju aldrig ha funnits. Jag såg mig omkring lite: Det finns en plats kallad Korpoström/Korpström: http://www.skargardscentret.fi/?menu=1&lang=fi Den nämns även här: http://www.tugboatlars.se/BrageCS.htm I SAOB citeras en gammal text, innehållande Korpström, med anknytning till Åbo: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/145/152.html I 1809 års revolution och dess män av Carl August Adlersparre finns en passage i ett brev, som lyder: ”Jag har gjort 36 mil på 17 timmar, jag ligger nu vid Korpström till ankars. Jag mår rätt väl och hoppas vara i morgon till middag i Sveaborg.” Är inte Korpström en gammal hamn längst i söder på huvudön i Korppoo, som antingen åsyftas i texten på något sätt eller som givit namn åt den båt som åsyftas ? Ska jag kalla damen för Valborg Innama eller Valborg Innamas (som hon själv verkar skriva) ? Ett annat mansnamn: Kreun = ? Lars-Olov
242
« skrivet: 2012-03-28, 15:47 »
Meningen blir helt beroende av vilka ord, som är bestämningar till vilka andra ord eller satser, detta uttryckt i ett suffix, som kan vara en bokstav långt - synnerligen lätt att komma fel, om inte texten är väldigt simpel. När det gäller Hans Eriksson från Korpoström - det står väl i bisatsen efter, att Innema har en båt med detta namn (kanske efter orten) ? Artikeln heter Valpuri Innama
TURKULAINEN SUURPORVARI 1500-LUVULLA och handlar bl a om en färgstark kvinna vid namn Valborg Eriksdotter Innama(s). Namnet Innama kom att bli hennes och hennes fyra mäns familjenamn och även namnet på det stora företag, som hon kom att driva själv, med eller utan levande make (hon avverkade fyra). Kanske är hon min ana, vi får se. Jag tror, att hon styrde över 15 gårdar och sex skepp och hade nära band med kungar och andra mäktiga män. Hennes första man blev halshuggen 1563, själv förlorade hon en stor del av sitt imperium, men lyckades återta mycket och komma igen. Hon for omkring mycket och slogs för sin sak, vilket avsatt mängder av dokument, en del direkt komiska. Den här författaren, Aulis Oja, förlitar sig mycket på källor i finska arkiv, speciellt på Ruuths avskriftssamling. Jag har upptäckt, att det finns mycket i svenska arkiv också. T ex var Valborg en vanlig gäst i Stockholms rådhusrätt, där rådsherrarna blev utless på henne. Likaså i riksrådet. När hon den 12 juni 1592 högljutt protesterade mot ett utslag, ”.derföre bleff honn aff the gode herrer wijst åt dörenn, och the gjorde stoore korß effter henne, och både Gudh at honn skulde aldrig komma igenn (man kan riktigt höra henne !). Att hon hade mäktiga beskyddare (och senare lika mäktiga fiender), framgår t ex 30 juni 1576, då hennes motpart döms ha handlat i strid med konungens försvar och därför hotades av Konungabalkens 9 kapitel ”huilken som gör gärningh å then, som konungen tager i sin frid med sine öpne breffue, han haffuer förgiordt lijf och lösöre”. I Stockholm använder man Inema eller Inemas som ett efternamn. De kanske kom från Korpo och hade tagit namnet efter ön Innamo - jag har precis börjat studera dem, så vi får se, hur det ligger ill. Så här skrev hon själv:  Lars-Olov
243
« skrivet: 2012-03-28, 12:36 »
Bra - med er hjälp kan jag nu klara ut det mesta. Jag hoppas, att ni finner något nöje i övningen. Era förklaringar stämmer dock till ödmjukhet. Finska är annorlunda. Texten är svår: den är skriven på akademiskt språk 1937 och avhandlar 1500-talet och ämnet ekonomisk historia. Jag inser, att jag måste skaffa en större ordlista och en grammatik, om jag vill bli bättre. Under tiden kanske jag återkommer här. Som tur är, behöver jag inte publicera min översättning. Den enda risken jag löper, är att hamna på omvägar i jakten på källor. Väl där, är jag ju på torra land igen, med svenska handskrifter.
Det blir ju inte heller lättare med gamla, svenska citat:
Niilo Boije ..., ettei tämä »saanut minkäänlaista rauhaa oman kattonsa alla, ei edes tallissa» - niinkuin hän itse myöhemmin kertoi.
suoritti kruununkuljetuksia verkar ingå i en titel:
Oltuaan leskenä vielä marraskuussa 1566 hän jo kesällä 1567 suoritti kruununkuljetuksia Pietari Ingevaldinpojan vaimona. = Efter att ännu i november 1566 ha varit änka blev hon sommaren 1567 hovleverantören Peter Ingevaldssons hustru. ?
käymä i sitt sammanhang:
Kaiken ulkomaankaupan tyrehdytti Ruotsin Itämerenvaltoja - Tanskaa, Lyypekkiä ja Puolaa - vastaan käymä sota. = Sammantaget krympte Sveriges inflytande över utrikeshandeln på Östersjön i kampen mot alliansen mellan Danmark, L?beck och Polen. ?
Avslutningsvis ett par lätta frågor:
Antti Sipinpoika = Anders Sigfridsson ?
Hannu Eerikinpoika Korppoonvirrassa - siis selvästikin Innamaan laivasta = Hans Eriksson på Korpström - ett av Innamas skepp ?
Finns det någon förteckning på korrespondensen mellan svenska förnamn och finska? Ofta kan man ju gissa, men med de gammelsvenska namnen är det inte alltid så lätt.
Lars-Olov
244
« skrivet: 2012-03-28, 00:37 »
Nu har jag kämpat mig ytterligare några sidor framåt och har följande problem:
suoritti kruununkuljetuksia = efterträdde ?
kruununhankkijana = något slags uppbördslängd ?
tonttiäyriluettelossa = något annat slags längd ?
kutsuttivat = ?-[råd] ?
ottamiksi = ?
main. teos = ?
nihti = knektar ?
81 markasta 2 äyristä = 2 ? för 81 mark ?
Talon rasitukset eivät supistuneet vain näihin pakko-ottoihin. = Det bör framhållas, att dessa konflikter inte enbart var en följd av deras inställning ? (Frisk gissning)
käymä = allians(er)
juuttien = gutisk ? judisk ? (det handlar om 1400-talet)
ottamansa = ?
muussakaan tapauksessa eivät he saisi pitää puheena olevia tavaroita = i annat fall bör de inte ges rätt (eller liknande) ?
Tacksam för all hjälp.
245
« skrivet: 2012-03-26, 13:27 »
Ett inlägg om Maria Sophia Kråka
berör lika mycket Daniel Boman.
246
« skrivet: 2012-03-26, 13:23 »
Jag vet inte, om frågeställningen av den 20 maj 2005 om Maria Sophia Kråka
fortfarande är aktuell. Jag forskar inte på Kråka, men har samlat på mig en del överskottsmaterial i en annan exkursion - jag erbjuder eventuella intresserade följande uppgifter, som alltså inte alls är uttömmande. Jag lämnar bara källhänvisningar till de viktigste hållpunkterna. I Krigsarkivet kan man säkert hitta en hel del information i rullor, räkenskaper, fullmakter, trohetseder m m. Länsmannen har naturligtvis förekommit många gånger i rätten, officerarna säkert några gånger. Tyvärr måste man fortfarande traggla med mikrokort eller resa till Vadstena för att komma åt domböckerna.
Kråka, Olof [d ä]. Löjtnant. Död 1736-05-27 i St Mellösa {1}. Gift med Anna Beata Boman, född 1686-10-07 {2}, död 1759-06-18 i St Mellösa {3}. Hon hade en syster Elisabeth Boman, född 1694-07-31 {4}, gift med krögaren Eric Almgren i Mosjö, som hade en dotter Catharina Almgren, född 1727, gift 1752-12-28 med bokhållaren Gabriel Boman från Stockholm (kusingifte ?) {5}.
Barn:
Kråka, Maria Sophia. Född 1720-03-14 i St Mellösa {6}. Gift 1742-04-12 i Mosjö med Daniel Boman {7}, född 1718. Se Tab. 1.
Kråka, Olof [d y]. Född 1723-04-23 i St Mellösa {8}. Mönsterskrivare. Gift med Brita Christina Lander, född 1722-04-03 i Almby. Olof d y:s son: Kråka, Axel [1], född 1753-09-04, död 1754-07-04 i St Mellösa; son: Kråka, Axel [2], född 1759-09-06, död 1759-12-15 i St Mellösa; son: Kråka, Axel [3], född 1760-12-12.
Kråka, Catharina. Född 1725-10-26 i St Mellösa {9}. Levde ogift efter 1816 {10}.
[ej utrett om de hade flera barn]
.....................................................................TAB. 1.
Boman, Daniel, Född 1718 {11}. Bokhållare, senare länsman. Kallas oftast Boman {12}. Gift 1742-04-12 i Mosjö med Maria Sophia Kråka, se ovan.
Barn:
Boman, Anton. Född 1742-04-21 i Mosjö {13}. Död 1742-06-05 i Mosjö.
Boman, Ulrica. Född 1743-10-17 i Mosjö {14}.
Boman, Johan Daniel (Johan), född 1748-05-01 {15}, död 1814-02-04 i Ånimskog {16}. Gjorde militär karriär från volontär till adjutant till fältväbel till major. Gift 1775-02-05 i Stavnäs med Catarina Maria Brand {17}, född 1754-04-05 i Ny, dotter till Johan Brand och Christina Wallstedt {18}.
Boman, Ingrid Maria. Född 1753-06-24 i Gunnarskog {19}. Gift 1774-06-24 i Stavnäs med prästen Gustaf Renhold Magnell.
Boman, Axel. Född 1756-12-11 i Brunskog {20}.
Boman, Constantia. Född 1763-12-07 i Arvika {21}. Död barnlös efter 1816.
Källor
1 Stora Mellösa F:1 (1705-1757)
2 Stora Mellösa AI:1 (1749-1757) sid 150, m fl
3 Stora Mellösa F:2 (1758-1800)
4 Mosjö AI:2 (1750-1765) sid 311
5 Mosjö C:2 (1723-1795)
6 Stora Mellösa C:3 (1705-1746)
7 Mosjö C:2 (1723-1795)
8 Stora Mellösa C:3 (1705-1746)
9 Stora Mellösa C:3 (1705-1746)
10 Ånimskog AI:13 (1812-1816) sid 83
11 Stavnäs AI:2 (1768-1773) sid 118, m fl
12 I alla använda källor, medan barnen kallas omväxlande Boman och Bauman
13 Mosjö C:2 (1723-1795)
14 Mosjö C:2 (1723-1795)
15 Ånimskog AI:13 (1812-1816) sid 83. Detta är enda gången som födelsedatum nämns,
.....årtalet förekommer ofta. Någon födelsenotis har inte påträffats. Den som hittat
.....födelseplatsen, kan berätta om det - jag har kollat i 26 socknar !
16 Ånimskog C:3 (1779-1817)
17 Stavnäs CI:6 sid 21
18 Ny C:3 (1729-1771)
19 Gunnarskog C:5 (1753-1795)
20 Brunskog CI:2 (1736-1781)
21 Arvika landsförsamling CI:5 (1749-1785)
247
« skrivet: 2012-03-24, 10:22 »
Passar perfekt ! Tack för snabb hjälp !
Jag kommer nog tillbaka. Jag har skannat en gammal, i Regina oregistrerad, bok i KB:s källare, OCR:at och börjat översätta. Först låter jag Google göra ett försök, så jag får en Kalle Anka-version med alla bestämningar omkastade, så rättar jag till alla namn och personrelationer. Till slut gissar jag vad författaren har menat och kollar om detta kan ha lett till den finska frasen. Det tar en enorm tid, men det låter rätt bra till slut (om det är rätt vet jag ju inte säkert, men det duger för att leda mig vidare i forskandet). Utan Google Translate skulle jag vara helt ställd, men jag tycker samtidigt, att det är en skam att ha ett så uselt program på webben.
248
« skrivet: 2012-03-23, 23:44 »
Några ord, som jag gått bet på i en finsk historisk artikel om 1500-talet i Åbo:
Jäljännökset
Rälssimiehenkin
Hovihankkijanaan
Vad kan de betyda ?
249
« skrivet: 2012-03-19, 23:09 »
Skafte, Domar: Borgvik (Karlstad 1983) är en bland släktforskare populär källa, särskilt för Borgviksförhållanden och specielt gällande släkten Schagerström, som har rötter i släkten Hammarström. En allmän kommentar beträffande trovärdigheten hos dess genealogiska uppgifter återfinns under Schagerström:
Nedan följer observationer om Hammarström.
Borgvik sid 186
Uppges: [att Carl Schagerströms första fru] Lena Hammarström Zegolsdotter var dotter till länsman Mats Zegolsson
Ska vara: Helena Mattiasdotter Hammarström var troligen dotter till Mattias Segolsson Hammarström
För det första är det brukligt att sätta patronymikon först. Namnet Zegolsdotter strider mot utsagan om fader, med förnamnet Mattias. Det fanns mycket riktigt en länsman Mattias Segolsson [senare:] Hammarström, som kan visas vara far till Helena Hammarström, men detta är i Skaftes bok att betrakta som en förmodan. En fullständig härledning ovan.
250
« skrivet: 2012-03-19, 23:07 »
Skafte, Domar: Borgvik (Karlstad 1983) är en bland släktforskare populär källa, särskilt för Borgviksförhållanden och specielt gällande släkten Schagerström, som har rötter i släkten Brand. En allmän kommentar beträffande trovärdigheten hos dess genealogiska uppgifter återfinns under Schagertsröm:
Nedan följer observationer om Brand.
Borgvik sid 186
Uppges: [Per Schagerströms fru] Christina Johanna Brand [vara född] 1758
Ska vara: Christina Johanna Brand 3/7 1757 [i Tåstebol, Ny] {1}.
Borgvik sid 186
Uppges: [Per Schagerströms fru] Christina Johanna Brand ?26/7 1815.
Ska vara: Christina Johanna Brand ?26/6 1815 {2}
Borgvik sid 191
Uppges: [att] Per Schagerström gifte sig den 5/10 1780 med Christina Johanna Brand på Strand i Värmskog
Ska vara: Per Schagerström gifte sig den 15/10 1780 med Christina Johanna Brand på Mörtnäs i Stavnäs {3}. Bruden bodde då där.
Borgvik sid 191
Uppges: Hon [Christina Johanna Brand] var dotter till revisionsrådet Jonas Brand och Anna Catarina Liljebjörn
Ska vara: Hon var dotter till Lieutenanten [senare kapten] Johan Brand [döpt 18/11 1700 i Stavnäs {4} och död 4/3 1783 {5} på Strand, Värmskog] och Christina Wallstedt [född 1719 och död 8/9 1775 på Mörtnäs, Stavnäs {6}] (Jonas Brand var barnets morbror, inte dess morfar, och var född 21/9 1748 i Stavnäs {7}, gift som kammarrevisionsråd 14/8 1781 i Gillberga {8} med Anna Catharina Lilljebiörn, född 19/6 1761 i Gillberga {9}, dotter till häradshövdingen Knut I Liljebiörn och fru Anna Lisa Welin).
Källor
1. Ny C:3 (1729-1771) sid 117
2. Borgvik C:3 (1779-1824) sid 639
3. Stavnäs CI:6 (1759-1784) sid 27
4. Stavnäs CI:1 (1687-1707) sid 110
5. Värmskog C:5 (1777-1793) sid 153
6. Stavnäs CI:6 (1759-1784) sid 347
7. Stavnäs CI:4 (1735-1749) sid 169
8. Gillberga CI:3 (1755-1788) sid 363
9. Gillberga CI:4 (1735-1749) sid 44
251
« skrivet: 2012-03-19, 23:03 »
Skafte, Domar: Borgvik (Karlstad 1983) är en bland släktforskare populär källa, särskilt för Borgviksförhållanden och specielt gällande släkten Schagerström. Den är säkert en läsvärd hembygdsskildring och kan nog vara auktoritativ som sådan - jag kan inte bedöma detta. Som genealogiskt uppslagsverk inger den tyvärr allvarliga betänkligheter. Jag har inte gjort någon systematisk genomgång, men noterat anmärkningsvärda uppgifter utefter den väg som mina anor lett mig att verifiera. Mängden fel och brister har varit uppseendeväckande.
Jag vill med följande redovisning begränsa risken för missledda forskare och vederlägga åtminstone de felaktigheter, som jag påträffat - andra forskare kan säkert bidra ur andra infallsvinklar. Generellt kan man säga, att Skafte koncentrerat sig på Borgviksförhållanden, därvid tyvärr ibland t o m underlåtit att underbygga sina utsagor om förhållanden i andra socknar genom ens triviala kontroller i dessas kyrkböcker. Dessvärre lyser källhänvisningar med sin frånvaro, så man varnas inte för särskilt dåligt underbyggda uppgifter (en födelseuppgift kan t ex utan kommentar vara härledd ur en åldersuppgift i dödboken, trots att födelseuppgift finns). Å andra sidan kan jag lova, att det finns mycket kvar att utforska i äldre led, vilket ju inte är något fel hos boken i sig. Om man inte vill unna sig sådana äventyr, så kan man t o m hämta väl utforskade grenar i andra forskares publikationer, vars resultat man förstås i princip måste kontrollera precis som Skaftes.
Borgvik sid 185
Uppges: Carl Schagerström [vara född] 1662
Ska vara: Carl Schagerström 1682 {1}
Borgvik sid 185
Uppges: [Carl Schagerströms första fru] Lena Hammarström [vara född] 1690
Bör vara: Lena Hammarström 26/1 (döpt) 1690 {2}
Borgvik sid 185
Uppges: [Carl Schagerströms andra fru] Maria Berg [vara född] 1638
Ska vara: Maria Berg 1682 {3}
Borgvik sid 185
Uppges: [Alla Carl Schagerströms barn utan åtskillnad på moder]
Bör tilläggas:
Gift 1 4/5 1712 [sid 186]
Gift 2 29/11 1719 [sid 186]
Borgvik sid 185
Uppges: [Carl Schagerström ha en dotter] Stina [född] 1714.
Ska vara: nil {4}
Borgvik sid 185
Uppges: [Olof Schagerströms första fru] Elisabeth Landberg [vara född] 1716
Bör vara: Elisabeth Landberg 15/9 1716 {5}
Borgvik sid 185
Uppges: [Olof Schagerströms andra fru] Greta Cajsa Gröndahl [vara född] 1736
Bör vara: Greta Cajsa Gröndahl 26/1 1736 {6}
Borgvik sid 185
Uppges: [Alla Olof Schagerströms barn utan åtskillnad på moder]
Bör tilläggas:
Gift 1 16/12 1736 [sid 187]
Gift 2 5/6 1754 [sid 187]
Borgvik sid 185
Uppges: [Olof Schagerström ha en son] Johan [född] 1/2 1742
Ska vara: Johan 1/4 1742 {7}
Borgvik sid 185
Uppges 2 ggr: [Olof Schagerström ha en son] Emanuel [född] 4/3 1755
Ska vara: Emanuel 8/3 1755 {8}
Borgvik sid 185
Uppges: [Olof Schagerström ha en dotter] Cajsa Greta [född] 17/7 1757
Ska vara: Cajsa Greta 17/6 1757 {9}
Borgvik sid 185
Uppges: [Olof Schagerström ha en dotter] Magna Carolina [född] 30/3 1760
Ska vara: Magna Carolina 3/4 1760 {10}
Borgvik sid 185
Uppges: [Emil Schagerströms andra fru] Margareta Christina Collin ?22/1 1824
Ska vara: Margareta Christina Collin ?3/9 1824 {11}
Borgvik sid 185
Uppges: [Alla Emil Schagerströms barn utan åtskillnad på moder]
Bör tilläggas:
Gift 1 20/3 1777 [sid 189]
Gift 2 25/12 1790 [sid 190]
Borgvik sid 186
Uppges: [Per Schagerström ha en dotter] Eva Carolina [född] 19/9 1796
Ska vara: Eva Carolina 19/6 1796 {12}
Borgvik sid 186
Uppges: [att Carl Schagerströms första fru] Lena Hammarström Zegolsdotter var dotter till länsman Mats Zegolsson
Ska vara: [Se Hammarström:
]
Borgvik sid 186
Uppges ur dödsnotisen om Maria Berg: hon war född i Saxhyttan av en bergsman, bodde först i Filipstad..sist hos patron Schagerström.bankobokhållaren Carl Schagerström och Maria, som blef gift.i Christinehamn. [slut]
Ska vara: hon war född wid Saxhyttan av en bergsman, bodde först i Philipstad ..sist hos sin [?] son Patron O Schagerström.bankobokhållaren Carl Schagerström och Maria Lena, som blef gift.i Christinehamn. war en stor menska til kroppen, god, och fläcklös [mycket svårläst, kan vara fel] {13}
Borgvik sid 186, 191
[Uppgifter om Per Schagerströms fru Christina Johanna Brand]
Ska vara: [Se Brand:
]
Borgvik sid 187
Uppges: Mot slutet av 1750-talet flyttade Olof Schagerström med sin familj till Borgvik. De tre sista av hans barn är födda där
Ska vara: Mot slutet av 1760 flyttade Olof Schagerström med sin familj till Borgvik. De två sista av hans barn är födda där {14}
Borgvik sid 187
Uppges: Först gifte han [Olof Schagerström] sig den 12/12 1736 med Elisabet Landberg.
Ska vara: Först gifte han sig den 16/12 1736 med Elisabet Landberg. {15}
Borgvik sid 187
Uppges: Därefter gifte han [Olof Schagerström] sig den 4/7 1754 med Greta Cajsa Gröndahl
Ska vara: Därefter gifte han sig den 5/6 1754 med Greta Cajsa Gröndahl {16}
Borgvik sid 187
Uppges: [att] Bruden [Greta Cajsa Gröndahl] var 24 år yngre än Olof Schagerström
Ska vara: Bruden var 23 år yngre än Olof Schagerström {17}
Borgvik sid 188
Uppges: .bröllopskväde...Den 4 Junii.
Ska vara: .bröllopskväde...Den [?] Junii. {18}
Borgvik sid 191
Uppges: [att] Familjen [Per Schagerströms] bodde först på Strand [i Värmskog] men flyttade 1795 till Arnäs [i Borgvik].
Ska vara: Familjen flyttade 1793 till Arnäs (sonen Johan Diedrik föddes 26/8 1793 på Norra herrgården i Borgvik {19} och de undergår examinering första gången 25/11 1793 i Borgviks herrgård {20}). Strängt taget vet man inte var familjen tillbringade åren 1790-1793, eftersom de saknas i Värmskog, Borgvik och näraliggande socknar. Dottern Johanna Maria ska enligt husförhörslängden vara född 26/10 1790 i Värmskog, men födelsenotis saknas {21}.
Källor
1. Borgvik C:2 (1744-1778) sid 375 11/5 1760 begravs Carl Schagerström i en ålder av 78 år (Korrekturfel)
2. Filipstad C:2 (1680-1699) p234v
3. Borgvik AI:3 (1759-1764) p3v (1638 är en omkastning av 1683, som i sin tur är en grov uppskattning utifrån dödsålder)
4. Ingen födelsenotis för ett sådant barn, sannolikt identiskt med Greta Stina, född 2/11 1713
5. Filipstad C:4 (1699-1717) sid 464
6. Kristinehamn CI:4 (1733-1764) sid 43
7. Kristinehamn CI:4 (1733-1764) sid 127
8. Kristinehamn CI:4 (1733-1764) sid 421
9. Kristinehamn CI:4 (1733-1764) sid 477
10. Kristinehamn CI:4 (1733-1764) sid 549
11. Kristinehamn FI:2 (1758-1824) sid 313 (Förväxlat datum)
12. Borgvik C:3 (1779-1824) sid 86
13. Borgvik C:2 (1744-1778) sid 380
14. Kristinehamn CI:4 (1733-1764) sid 549 Magna Carolina född i Kristinehamn 3/4 1760;
Borgvik C:2 (1744-1778) sid 168 Ewa Ullrica född i Borgvik 9/8 1761;
Borgvik AI:3 (1759-1764) p3v Första nattvarden i Borgvik 11/1 1761
15. Nordmark C:1 (1731-1737) p80v
16. Kristinehamn EI:2 (1749-1784) sid 45
17. 23 år och 3 månader
18. Källan måste kontrolleras, eftersom prästen uppgivit den 5/6
19. Borgvik C:3 (1779-1824) sid 73
20. Borgvik AI:5 (1783-1803) sid 103
21. Borgvik AI:5 (1783-1803) sid 103
(Meddelandet ändrat av LOE 2012-03-19 23:19)
(Meddelandet ändrat av LOE 2012-03-19 23:22)
252
« skrivet: 2012-03-05, 14:06 »
Det finns flera böcker med snarlika titlar. Den jag i hastigheten köpte antikvariskt är:
Skafte, Domar: Beskrivning över Borgviks kyrka, bruk och församling (Säffle 1957). Asmundson Rambeau och Borgström sida upp och sida ner, dvs Borgviks tidigare historia avhandlas.
Jag har fått Skaftes släktutredning om Schagerström av en generös medforskare och ägnar mig nu åt att komma vidare. Det jag skriver om ovan är inget som Skafte berört, vad jag vet.
253
« skrivet: 2012-03-04, 00:50 »
En utredning av Carl Schagerströms (”stamfader för allt vad Schagerströmar heter”) första hustrus, Helena Hammarströms (Selma Lagerlöfs ana 121:s), förfäder har publicerats under Hammarström:
254
« skrivet: 2012-03-04, 00:48 »
En utredning av Carl Schagerströms (”stamfader för allt vad Schagerströmar heter”) första hustrus, Helena Hammarströms (Selma Lagerlöfs ana 121:s), förfäder har publicerats under Hammarström:
255
« skrivet: 2012-03-04, 00:39 »
Den 11/1 1729 avled en Anders Bengtsson i Vik, Nedre Ullerud, efterlämnande änkan Margareta Segolsdotter[1], vilket kom att leda till en komplicerad och långdragen process, inledd hösten 1730. Den avslöjade intressanta släktskapsrelationer mellan Carl Schagerström (”stamfader för allt vad Schagerströmar heter”) och dennes första hustrus, Helena Hammarströms, (Selma Lagerlöfs ana 121:s) förfäder. Komplicerad blev processen p g a antalet inblandade parter, p g a anspråk långt tillbaka i tiden, p g a att två helt separata fastigheter var omtvistade samt p g a vissa parters förhastade ingående av tvivelaktiga affärsuppgörelser om arvegods. Långdragen blev den också p g a att parterna var garvade rättsaktörer och att jävsförhållanden gällande såväl domare som fullmäktig påtalades eller t o m missbrukades. Hovrätten var tvungen att ingripa i jävsdiskussionerna, när man stod inför ett kostsamt anlitande av extradomare, kanske från en annan stad. Efter drygt ett år slutade processen i förlikningar. Protokollen är intressanta att studera i sin helhet - här ska bara korta utdrag om parterna användas, tillsammans med uppgifter hämtade ur konventionella källor, i syfte att bevisa vissa släktskapsförhållanden.
.har berörde [Handelsmannen H:r Zeghol] Hammarström äfwen inkallat sin Swåger Handelsmannen H:r Carl Schagerström. [2]
.Zegol Hammarström och Carl Schagerström hafwa . uti wår kiära Sons och Systersons Olof Schagerströms närwaro, således derom öfwerenskommit.[3]
=> Segol Hammarström är bror till Carl Schagerströms förra hustru, Helena Hammarström [Segol Hammarström, född Mattiasson (se nedan), är född 1692-10-24 och Helena Hammarström, född Mattiassdotter (se nedan), är döpt 1690-01-26[4]. Helena Hammarström hade begravts 1717-03-03[5]]
I anseende till den tienst och bijstånd som Handelsmannen Seghol Hammarström alltijd bewijst sin systersohn Johan Lijdman. har han Lijdman. till mehrbemellte Hammarström upplåttit och afstådt alt det arf som honom Lidman elliest å deß afledna Moders wägnar åbordt efter sin moderfader och modermoder. efter deß moderfaders, Länsmannen Mattias Hammarströms öfwer sin och Hustruns qwarlåtenskap uthi lifztijden giord disposition.[6]
=> Segol Hammarström och därmed Helena Hammarström är barn till Länsmannen Mattias Hammarström och dennes hustru, båda nu avlidna. Johan Lidmans mor kan ha varit någon av Helena Hammarströms systrar: Karin, Anna eller Britta, döpt 1680-04-04, döpt 1682-10-18, döpt 1686-12-05 resp[7].
Länsmannen Matthias Hammarström hette först Matthias Segolsson och blev länsman ca 1697 [Mathis Segelson blev Ländzmann Mathias Segelson som blev Ländzman Mathis Hammarström[8]].
Länsmannen Matthias Hammarström torde ha avgått ca 1719[9], eftersom han inte förekommer fr o m 1720, medan efterträdaren, Anders Fernlund, är aktiv fr o m 1721[10].
Matthias Hammarströms hustru, Chirstin Johansdotter, begravdes 1727-08-31, 70 år gammal, dvs var född 1656-1657[11]. Huruvida hon var mor till (alla) Matthias' barn, kan man inte säkert veta.
Handelsmannen H:r Zeghol Hammarström såsom Anders Bengtsons änckias i Nedre Ullerud och hemmenat Wijk Hustru Margaretha Segholsdotters rättzinnehafware instämdt .[gällande] laga fång till det så kallade Seghol Mattzsons torp wid Fernsiön samt en halfgårdsompt här i Staden, hwilcka fastigheter tillförende skohla hafwa warit ofwanberörda Margareta Segholsdotter tillhöriga.[12]
=>En Seghol Mattzson var sannolikt far eller möjligen farfar till Margareta Segholsdotter och Matthias Segolsson [Hammarström]. Detta får vara en hypotes t v.
Källor
[1] Nedre Ullerud EI:1 (1723-1818) Döde Anno 1729 p19
[2] 1730 19/10. Renoverad dombok Filipstads rådhusrätt
Anno 1730 den 14 et Seqq Octobris §25
(Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:2027 (1725-
1730))
[3] 1731 24/11. Renoverad dombok Filipstads rådhusrätt
Anno 1731 dh 19 Novemb.
(Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:2028 (1731-
1731))
[4] Filipstad C:2 (1680-1699) Födde p234v och p287 resp
[5] Filipstad F:1 (1664-1758) p164v
[6] 1730 19/10. Renoverad dombok Filipstads rådhusrätt
Anno 1730 den 14 et Seqq Octobris §26
(Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:2027 (1725-
1730))
[7] Filipstad C:2 (1680-1699 Födde p5, p52v, p139 resp
[8] Mantalslängder 1642-1820 Värmlands län, Filipstad
1697-1700 etc
[9] Han är inte noterad som begravd i Filipstad, men
var uppenbarligen död 1730
[10] Mantalslängder 1642-1820 Värmlands län, Filipstad
1719, 1720, 1721, 1722
[11] Filipstad F:1 (1664-1758) p199
[12] 1730 19/10. Renoverad dombok Filipstads
rådhusrätt Anno 1730 den 14 et Seqq Octobris §25
(Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:2027 (1725-
1730))
(Meddelandet ändrat av LOE 2012-03-04 00:52)
256
« skrivet: 2012-02-25, 17:43 »
Jag skulle vilja följa upp ägare till en fastighet i 6:e roten: Mercurius 51 från 1807 (som jag vet) till 1745 (eller så tidigt som möjligt före 1807). Hur kan man gå tillväga ? Det verkar som om man måste åka till landsarkivet.
257
« skrivet: 2012-02-18, 16:39 »
Jag föreslår att denna diskussion ägnas åt (och kallas) Hagtorn, med känt ursprung i Uppland, eftersom det redan finns en diskussion om Hageltorn och en om Hagendorn - alla tre motsvarande distinkta släkter utan något som helst med underbyggda argument påvisat släktskap sinsemellan. Stavningsvarianter förekommer i alla släkter, nämnda namnformer representerar ganska väl berörda släkter.
Många släkter har dessutom dubbelgångare i form av soldater med likalydande namn - så även Hagtorn.
Hagtornsläkten har alltså sin tidigaste kända företrädare i nämnda mantalskommissarie Johan Hagtorn, gift med Maria Larsdotter Höök, dotter till befallningsmannen Lars Andersson Höök d ä. Deras ättlingar sprider sig i Uppland och uppåt utmed Norrlandskusten.
Denne äldste Hagtorn utgör väl den största utmaningen. Han torde ha dött 1672-1676 och omnämns första gången (indirekt) 1657 och torde ha varit född allra senast 1635.
Trots ett enormt arbete med att sträckläsa domböcker för 1660-1667 i 5-10 härader i Uppland (där ett besvärande faktum är att åren 1661-1662 i Vendel saknas såväl i konceptform som i renovering, vid en tid då Lars Hööks dödsbo torde ha skiftats) och genomgång av länsräkenskaper samt Kammarkollegiets korrespondens, protokoll och kautioner har jag inte hittat mera än som ovan relaterats. Man måste räkna med att han kan ha levat på en plats långt ifrån Vendel före 1657, likaså att han kan ha flyttat från Vendel efter 1660, kanske ända till Norrland ? För att komma vidare krävs troligen ett hittills obeaktat sidofynd av någon forskare, som placerar honom i eller utanför Vendel vid andra tidpunkter.
Johan Hagtorn och Maria Larsdotter Höök hade åtminstone de ovannämnda barnen Lars (bruksbokhållare i Sundsvall), född före 1657 och Christina (gift Brask), född 1657. Med Johan Alander hade hon dottern NN (gift Schissler) samt sönerna Georg (ovannämnde studiosus), Mårten och Petter.
258
« skrivet: 2012-02-05, 18:57 »
Efter ett veritabelt detektivarbete kan forskningsfronten gällande den i ättartavlorna okände
Adolf Fredrik Ribbing
flyttas tillbaka till 1775. För att komma vidare bakåt krävs dels ett ännu svårare detektivarbete dels en forskningsinsats på oväntat håll.
Först en upprensning på ”brottsplatsen” Stigbergsåsen i Göteborgs amiralitetsvarvsförsamling ca 1820[1] efter gärningsmannen/prästen:
Löjtnanten And: F. Ribbing hette Adolf Fredrik [i stavningsvarianter] i alla andra notiser, som är många, och var snarare född 1746-10-25 än 1749, om man får tro uppgiften om dödsålder. Han dog 1807-09-28[2].
Adolf Fredriks änka Elisabeth uppges vara född 1754, men var snarare född 1752 än 1754, om man får tro uppgiften om dödsålder, eller 1758 till 1759, om man får tro åldersuppgifter vid födande. Hon dog 1816-04-23[3]. Prästen hade sannolikt inte tillgång till födelsedata.
Sonen Arwid dog f ö inte 1820, som man skulle kunna tro av anteckningen i husförhörslängden, utan 1818-02-09[4] (uppgiften syftar på sonhustrun Anna Charlotta Schagerström).
Sonen Wilhelm var inte född 1780 utan 1781 - se nedan.
Dottern Elisabeth var inte född 1785 utan 1786 - se nedan.
Sonen Ture Fredric, vid tiden för den nu aktuella husförhörslängden redan utflugen, född 1778, är sedan tidigare känd och utforskad[5]. Likaså
dottern Elisabet, f.ber.1786, död 1853-07-26,
dottern Charlotta, född 1792-12-20, död 1793-01-01,
och
sonen Adolph Fredric, född 1794-02-26, död 1794-05-01.
Före 1792 finns det inga som helst spår av familjen i några Göteborgsförsamlingar.
En ledtråd ges av Elisabeth d ä, som tycks ha flyttat, i samband med att barnbarnet Jeanette föddes 1813-05-14[6] (f ö på ett annat datum än som anges i ättartavlorna för af Billbergh - Jeanette Ribbing skulle komma att gifta sig med Otto af Billbergh - som tycks ha anammat den yngre broderns, Carl Arwid Wilhelm, född 1816-05-22[7], datum, dessutom döpt till Johanna och inte till Jeanette, som hon senare kallade sig).
Elisabeth d ä återfinns under sina sista år på Mercurius 51[8]. Intressant är att en
Fru Ribbings Syster Jonna [Jenna ?] Winstrop 50 år gammal med
Son Willjam 12 flyttat in hos Elisabeth efter någon tid.
Om man av nyfikenhet följer denna syster, så hamnar man så småningom i hennes dödsnotis 1823-01-13, varvid meddelas: Enkefru Jane Wintrip född i Newcastle i England 60 år 10 mån[9]. Jane hade alltså varit gift med en Wintrip. Åtminstone hustrun till Adolf Fredrik kommer alltså från England !
Utan att redogöra för min väg dit, kan jag nu meddela, att Adolf Fredrik bildade familj utanför Newcastle 1775 och levde där i minst tio år.
Så här såg familjehistorien i England ut:
Adolf Fredrik gifte sig med Elizabeth Bowman i St Paul's church i Jarrow, Durham, England 1775-01-15[10]. De fick följande barn, döpta i St Mary's church i Gateshead, Durham[11]:
Ture Frederick född 1778-03-22 [jfr Ture Fredric, född ber.1778]
William född 1781-04-22 [jfr Wilhelm, född 1780]
Arwin född 1782-09-29 [jfr Arfvid, född ber.1782]
Charlotte född 1784-10-03 [död späd ? jfr ny Charlotta född 1792]
Elisabeth född 1786-03-12 [jfr Elisabet, född ber. 1786]
Adam Fredrik kallas omväxlande Adam Frederick Rebing, Adolphus Frederick Rebbing, Frederick Ribbing, Adolphus Frederick Ribbing, Adolph Frederic Ribbing.
Om någon vill arbeta vidare med Elisabeth Bowman i England, så kan jag skriva en introduktion om hypoteser och möjligheter, förslagsvis under Länder.
Det är inte uteslutet, att Adolf Fredrik var engelsman, men de svenska namnen på honom själv och flera av barnen leder tankarna till en svensk härkomst (hur många engelsmän heter Ture ?). Han kan ha varit stationerad vid något skeppsvarv i tjänsten. Det finns f ö mängder av information om såväl Jarrow som Gateshead på webben, inklusive fotografier på de urgamla kyrkorna, där vigsel respektive dop ägde rum. Trakten runt floden Tynes mynning nära Newcastle är numera känd för tung industri och varv. Kolbrytningen och oljeproduktionen var väl inte så omfattande på 1700-talet, däremot skeppsbyggeriet.
Att hitta Adolf Fredrik i Krigsarkivet lär bli arbetsamt, för han förekommer inte i några referensverk eller lappkataloger, inte i marinens pensionskassas register, ej heller i officersrullor. Faktum är dock att han tjänstgjorde vid Göteborgseskadern eller liknande under sin kända tid i Sverige, så han måste ju finnas någonstans på hyllorna. Redan 1952 har en släktforskare intresserat sig för fallet, men då fått ett helt intetsägande svar från arkivet.
Om Adolf Fredrik nu är svensk, vilka var hans föräldrar ? Han förekommer ju inte i några ättartavlor, så man får väl anse, att han inte tillhörde ätten. Detta utesluter inte, att han kom från ätten Ribbing, för Riddarhuset erkände inte oäkta ättlingar. Namnskicket antyder ju tvärtom detta, yrkesvalet också i någon mån, liksom den sociala kretsen (barnbarnet Jeanette gifte sig ju f ö adligt). Kyrkböckerna i Göteborgstrakten är rätt skraltiga, f ö upplagda som labyrinter. Man får ansätta någon hypotes och försöka bevisa eller motbevisa den. Bland de erkända Ribbingarna finns det ett par särskilt intressanta i lämplig ålder, båda sent gifta, båda officerare vid ”garnisonsregementet” (Hessensteinska regementet etc) i Göteborg vid tiden för konceptionen, bådas förnamn givna till Adolf Fredriks förstfödde (han måste ha haft humor, som valde detta dubbelnamn). Namnet Charlotta verkar han angelägen om att föra vidare, så det kan väl vara en ansats till moderns namn. För att knäcka denna nöt krävs den Stora Verktygslådan OCH tur. Om man inte hittar en tänkbar yngre Adolf Fredrik, helst med födelsenotis med modern uppgiven, och kan placera dennes tillkomst i närheten av någon tänkbar donator, så är det ju närmast ogörligt att arbeta med källor som domböcker för att bevisa tesen. Vem blir först med en helt ny Ribbinggren ?!
Källor
[1] Göteborgs amiralitetsvarvsförsamling AI:3 (1805-1827) s 29, Stibergsåsen
[2] Göteborg Amiralitetsförsamling C:4 (1805-1820) s 247
[3] Göteborgs Marieberg C:1 (1785-1822) s 545
[4] Göteborg Amiralitetsförsamling C:4 (1805-1820) s 293
[5] Marika Berglund
[6] Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling C:4 (1805-1820) s 103
[7] Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling C:4 (1805-1820) s 157
[8] Göteborgs Marieberg AI:2 (1812-1818) s 411
[9] Göteborgs Karl Johan C:1 (1823-1837) s 345
[10] Durham County Record Office
EP/Ja.SP 1/11 Jarrow, St. Paul (1571-1996) Register of marriages p107
[11] Diocese of Durham Bishops' Transcripts ca 1700-1900, Durham Gateshead
1769-1812 pp36, 50, 62, 82
259
« skrivet: 2012-01-27, 15:57 »
Jag läste, att boken om Borgvik av Domar Skafte ska innehålla en släktutredning om Schagerströmmarna på Borgvik. Jag har just köpt boken antikvariskt och kan inte hitta en rad om Schagerström i den, däremot massor om Borgström, Asmundsson m fl. Har jag missat något ?
260
« skrivet: 2011-12-18, 20:13 »
Engel Hermansdotter var först gift med Per Göransson, son till kyrkoherden i Burs, Jörgen Jörgensen. Per Göransson var skomakarmästare. De hade bl a dottern Maria, född 13 augusti 1669, gift med Johan Hagetorn.
Vid den aktuella tiden var domare synonymt med länsman, men funktionen var närmast vad vi kallar för åklagarens [1] (dömandet stod nämnden, dvs de tolv edsvurna männen, och rättens ordförande, normalt häradshövdingen, för). Tinget var hans verksamhetsområde. Det krävdes ingen formell utbildning för den tjänsten. Duglighet och passande erfarenhet samt goda referenser räckte för många ämbeten.
När skånska kriget tog slut och Gotland åter blev svenskt i freden med Danmark på hösten 1679, förelåg ett stort behov av att rusta upp och skaffa svensk kontroll över administrationen på Gotland [2] - detta innebar en chans för många betrodda svenskar. I Burs' ting hade man före Johan Hagetorn sedan många år tillbaka haft en tingsdomare vid namn Per Johansson Poies [3], som samtidigt var strandridare, vilket ansågs olämpligt. Trots tidiga ansatser från ståthållarens sedan 1681, Johan Cedercrantz', sida till att ersätta Poies fortsatte denne som tingsdomare och kom att ersättas av Johan Hagetorn först 1684 [4].
Att en prästson blir skomakare är nog inte så anmärkningsvärt - utmärkande för prästfamiljer var väl, att de hade resurser och förstånd att satsa på de yrkesbanor som bäst passade barnens fallenhet. I modern mening var Per Göransson en småföretagare i skobranschen.
[1] Siltberg, Tryggve: Gotlands tingsindelning genom tiderna och domstolsreformen 1618 (Gotländskt arkiv 1991).
[2] Arfwidsson Bäck, Birgit: Visborgs fall (Karlstad 1980). Om Gotlands roll som dansk provins under skånska kriget 1676-1679 och som svensk riksdel före och efter detta.
[3] Lerbom, Jens: Mellan två riken (Lund 2003). I denna bok finns mycket intressant att läsa om den politiska kulturen och förvandlingen av Gotland från dansk till svensk riksdel. Mera specifikt finns många personuppgifter om domare och andra befattningshavare.
[4] 1684 24/2. Renoverad DB Vt Gotlands Södra befallning §66. Nämndes första gången ”tingsdomare Johan Hagentorn”.
261
« skrivet: 2011-10-27, 12:14 »
Många välmenande råd och många säkert initierade förklaringar, men...
Att byta inloggningsuppgifter på ett tresiffrigt antal ställen är en plåga. Jag gjorde detta en gång och det tog många dagar med de olika rutiner som olika aktörer har.
Som f d it-utvecklare (SQL-injektion hade jag inte hört talas om förrän nu, men förbluffas över att sådant någonsin kunnat vara möjligt) kan jag inte acceptera förhållningssättet, att problemet är av samma karaktär som svininfluensa eller liknande naturligt djävulskap.
262
« skrivet: 2011-10-01, 12:47 »
Det fanns i Stockholm 1668 en Arent Benich, på något sätt engagerad i tunnbindareämbetet. Se Nordiska Museets föremål NM.0077344, en behållare tillhörig skrået. Andra påförda namn: Follant, Dungården.
263
« skrivet: 2011-09-13, 15:50 »
Tack för översättningen. Kylmäsuu är nog ett familjenamn. Jag har tittat igenom hela Halikko och hittat bara en Mårten Sigfridsson, nämligen på gården Mattila. Namnet Kylmäsuu står inte utskrivet.
Exakt vad som hänt får jag försöka reda ut m h a fullständiga domboksutdrag. I 24.11.1638 står det helt klart att Henrik dött 1630 i Preussen. Clemets son Olof kan ju också ha dött, men hela ägarskapet är omtvistat och Henrik Olofssons två kusiner Mårten Olofsson och Mårten Sigfridsson gör anspråk på gården.
Nu är jag i rätt socken i alla fall.
264
« skrivet: 2011-09-13, 11:36 »
Jag kan ju inte finska, så jag kan ha missförstått, det jag läst. Jag har inte hunnit kontrollera i själva domboken ännu. Följande två uppgifter har jag utgått ifrån: Bidrag till Åbo stads historia. Ser. 1.13: Utdrag ur Åbo stads dombok 1638 sid 249-250: Mårten Sigfredsson ifrån Halliko sochn företrädde nu.. Toropainen, Veli Pekka: Tietoja 1600-luvun turkulaisten sukulaisuussuhteista/ GENOS 2002 73:3 sid 155: 
265
« skrivet: 2011-09-13, 01:41 »
Jag har i en domboksnotis från 1600-talet sett gårdsnamnet Kylmäsuu i Halikko socken. I Boställesregistret hittar jag den inte. Hur kan det vara ?
266
« skrivet: 2011-09-12, 23:32 »
Den 16 mars och följande hade jag en diskussion om en gård, som jag inte visste orten för. Jag har nu hittat Candajas och följande kan kanske intressera någon.
I Ruuth, Johan Wilhelm: Bidrag till Åbo stads historia. Ser. 2. 9, Åbo stads historia under medeltiden och 1500-talet H1 Topografi (Helsingfors 1909) kan man i avsnittet om Kyrkokvarteret på
sid 62 läsa att 1553 såldes en del av Själaaltarets gård av Gustaf Vasa till Sigfrid Kantaja
sid 63 läsa att På andra sidan denna [krokiga] tvärgränd, som stundom kallades Biskopsgatan, vettande mot Tavastgatan låg en gård.Nunnala. 1632 köpte Jöran Hemmingsson Nunnala gård jämte en del av den invidliggande Kantajagården
Därav uppmuntrades jag att söka i domböckerna, i borgarlängderna och i domkyrkans begravningslängder. Jag har hittat över 50 notiser hittills ! Det visar sig vara mycken tvist om gårdsdelarna under årens lopp, ända sedan 1553. Den ursprungliga gården tycks ha styckats upp i flera mindre gårdar.
I DB 1637 5/6 får man exakt adress:
1:sta gången lät Jochim Banckin uppbjuda Klemet Kandajas gård i Kyrkokvarteret på Tavastgatan, belägen mellan Ernst Kyrckners och Jöran Hemingssons gårdar
I DB 1637 16/9 får man ytterligare detaljer i adressen:
.tomten [har] blifvit köpt från kyrkan. Uthi samma gambla gårdzbreffwedt [1553 enligt ovan] befans att Candaja gården war då allaredo schriffwin emillan Brennares gården och Bältares wara belägen.
Man kan sammanfattningsvis se att följande personer bor eller har anspråk på Candajas:
1553- Sigfrid
1621 Grels
1621-1625 Påvel
1625-[1643] Clemet
1632-[1637] Jöran Hemmingsson
-1630 Henrik Olsson
1637 Jochim Banckin
1638-1639 Mårten Sigfredsson
1639 Mårten Olofsson
[1650-talet] Sigfrid
Det är Henrik Olssons kusiner Mårten Sigfredsson och Mårten Olofsson som gör anspråk på andelar, när de upptäcker att Henrik dött i Tyskland för åtta år sedan. Jöran Hemmingsson och Jochim Banckin har då redan köpt delar i god tro av Clemet, som hyr av Henrik, tydligen utan att veta att denne är död.
Är det någon som får några idéer av detta ?
Känner någon till mantalslängder från denna tid ?
Kan man med kännedom om gårdens anknytning till kyrkan ana någon härledning av namnet ?
M v h
Lars-Olov
267
« skrivet: 2011-04-14, 23:32 »
Utan att ha någon åsikt om von Warnstedts forskning eller efterlämnade material, som jag bara ytligt känner till, kan jag göra några reflexioner baserat på erfarenheter av andra, liknande forskargärningar.
Det finns olika inriktningar av personhistorisk forskning - t ex att kartlägga en viss släkt eller vissa personer, att belysa en organisation eller ett historiskt skede. Metoderna varierar därefter. Det finns också forskning som har mera likhet med samlande. Rent praktiskt kan arbetssätt och organisation av materialet variera betydligt - ganska vanligt är nog, att forskaren inte tänkt på att själva råmaterialet skulle publiceras.
Kvalitetsmässigt kan det förekomma häpnadsväckande variationer inom den snäva gruppen av akademiska forskare. Jag kan på rak arm erinra mig en som framstående ansedd landsarkivarie, som inte lämnat en enda källhänvisning efter sig. En annan har i en mycket intressant och detaljrik skildring av ett 1600-talsdrama refererat till själva grunden för uppsatsen med orden genom den lyckosamma förekomsten i RA av en handling gällande målet... kan följande historia berättas. Denne författares efterlämnade papper spårades till Vitterhetsakademin, där jag kunde konstatera, att inte en enda anteckning gjorts om den aktuella forskningen och att manuskriptet till uppsatsen saknades.
Det kan alltså komma att visa sig, att åratals arbete måste läggas ner på kartongerna för att göra materialet tillgängligt i någon djupare mening.
Allt detta sagt utan minsta aning om hur det förhåller sig i det aktuella fallet, mera som en dämpning av entusiasmen (även min, eftersom jag, tyvärr efter von Warnstedts död, måste ha gått i en del av hans fotspår).
268
« skrivet: 2011-03-25, 12:55 »
Det kanske blev en obekväm storlek på bilderna, så jag försöker göra dem mindre här:  
269
« skrivet: 2011-03-25, 12:38 »
Tack för alla ansträngningar - här mina repliker: Jag vet att candaja/kantaja kan betyda något på finska och kanske har det bidragit till namnet ursprungligen. Att detta ord skulle kunna ha denna betydelse i texten är dock uteslutet av flera skäl. Protokollen är alltid förda på svenska med inslag av latin. Det handlar om tre uppbud av en gårdsandel, så dels är sammanhanget helt klart dels förekommer texten tre gånger med lätt variation av ordalydelsen. Jag bifogar tredje uppbudet och ett utdrag ur registret till den aktuella domboken, så att man kan förvissa sig om att Candajas inleds med ett C. Värt att notera är att man i Åbo rådhusrätt ofta avhandlade frågor som inbegrep folk och gårdar ute i landet, även utan angivande av socken eller ens län. T ex har jag haft anledning att söka efter en namngiven gård âEURi TavastelandâEUR den låg i Sääksmäki socken !. Man måste ha haft koll på folket i landet på ett sätt som är svårt att föreställa sig idag. Med Boställesregistret avsåg jag just Generalindexet för bosättningen i Finland. Det är märkligt att det i detta för Åbo inte finns tidigare material och att det i den nämnda årgången inte finns någon innehållsförteckning, som det brukar göra. Kanske denna utläggning väcker någon ytterligare idé ?  
270
« skrivet: 2011-03-16, 21:51 »
1639 omnämns en gård vid namn Candajas i Åbo rådhusrätt. Var låg den och vad skulle den kunna heta idag - Kantaja ?
Har jag rätt uppfattat, att Boställesregistret inte omfattar Åbo ?
271
« skrivet: 2011-02-19, 18:47 »
Visst har det väl här eller under Trast funnits en mer omfattande diskussion - vart har detta material tagit vägen i så fall ?
272
« skrivet: 2011-01-06, 17:44 »
Det ska jag pröva - återkommer !
Jag har ju lärt mig att envishet är halva kompetensen vid personforskning.
273
« skrivet: 2011-01-05, 18:20 »
Jag har nu fått svar från Bureau des Cimetières.
Det är ett standardsvar, vari de förklarar varför de inte kan svara på släktforskarfrågor, som skulle kräva tusentals arbetstimmar och helt lasta ner dem och omöjliggöra deras egentliga uppgift som kyrkogårdsförvaltare. Tydligen är de flesta förfrågningar, som de får från hela Frankrike och från hela världen, just sådana som min.
Tyvärr ger de ingen hänvisning utan nämner bara arkiv och släktforskarföreningar. Hur dessa ska kunna hjälpa till, när informationen finns hos just denna organisation, förklaras inte.
Har någon en bättre idé ?
274
« skrivet: 2010-12-17, 22:06 »
Jag hittade en artikel på webben, som upplyste, att man bör skriva till:
Bureau des Cimetières
16 rue de Répos
75020 Paris
France
vilket jag har gjort med frågor om gravens plats, gravansvarig vid den aktuella tiden, ev andra i graven begravda.
Vi får se, vad svaret blir.
275
« skrivet: 2010-11-25, 01:39 »
Jag har nu sett att artiklarna omfattar rådhusrätten t o m mars 1647, därutöver kemnärsrätten t o m mars 1661.
Jag har också upptäckt, att det i årgång 76 måste finnas ytterligare en artikel, omfattande notiserna 694-736 (76:2,3,4 finns ej på webben i Genos' årgångsförteckning).
En märklighet (som jag hoppas inte ska tillskrivas min sömnighet) har jag noterat - det verkar finnas upprepningar i artiklarna. Eftersom jag inte kan finska, vet jag inte om något skäl till detta anges. 75:1 s39-45 verkar upprepa 74:1 s44-48 och 79:3 s149-150 verkar upprepa en del av 79:1 s38-39.
276
« skrivet: 2010-11-24, 14:29 »
Jag vet ju inte, vilken hans ambition har varit. Han har hunnit till mars 1647. Jag skulle nog förvänta mig att han fortsätter t o m 1650, som ligger på samma mikrofilm, och kanske 1651, varefter det verkar följa en lucka.
(Meddelandet ändrat av LOE 2010-11-24 14:31)
277
« skrivet: 2010-11-24, 14:14 »
Jag hittade faktiskt denna ytterligare artikel. Jag har alltså redan en kopia. Min mejladress når man f ö genom forskarkatalogen, som jag länkar till från profilsidan. Tack för erbjudandet ändå !
(Meddelandet ändrat av LOE 2010-11-24 14:24)
278
« skrivet: 2010-11-24, 11:00 »
Jättebra ! Jag ska precis åka till Riksarkivet, så då kan jag kopiera klart.
279
« skrivet: 2010-11-24, 00:36 »
Av Toropainens utmärkta genomgång av Åbo rådhusrättsprotokoll har några artiklar citerats här ovn. På GENOS' hemsida finns ett årgångsregister, som dock saknar årgångarna 77, 78, 79, 80, 81 (2006-2010).
De artiklar som jag hittat och ev inte hittat är alltså:
73:2 s. 102-103
73:3 s. 146-157
73:4 s. 215-221
74:1 s. 44-48
74:2 s. 106-109
74:3 s. 169-175
75:1 s. 39-45
75:3 s. 157-159
76:1 s. 37
77:1, 2, 3, 4 ?
78:1, 2, 3, 4 ?
79:1, 2, 3, 4 ?
80:1, 2, 3 ?
80:4 s. 152-153
81:1, 2, 3, 4 ?
Var kan jag hitta resten utan att behöva beställa fram alla nummer ?
280
« skrivet: 2010-11-23, 20:46 »
Min fråga var onödig, men det var bra, att jag ställde den, för dina refererade artiklar är mycket värdefulla. På svenska RA, där jag ofta är, har man en komplett samling GENOS, så nu har jag kopierat dessa artiklar. Finskan får man kämpa med - synd att Google är så usel på just finska.
På hyllan i forskarsalen i RA står ju en fullständig beståndsöversikt för finska Riksarkivet, varav i en särskild del en förteckning över alla mikrofilmer. Så nu har jag beställt fjärrlån av två filmer, som täcker mitt tidsspann.
Om något av detta är scannat och utlagt på webben, lär ju stå i VAKKA, men jag har svårt att hitta rätt i den databasen. Jag ska försöka igen med de rätta nyckelorden från förteckningarna ovan.
Carpelan, Tor: Åbo i genealogiskt hänseende på 1600- och början av 1700-talet finns på Kungliga Biblioteket.
Eventuell kontakt med Toropainen väntar jag med tills jag har någon kvalificerad fråga efter att ha läst domboksprotokoll.
(Meddelandet ändrat av LOE 2010-11-23 20:48)
281
« skrivet: 2010-11-22, 12:57 »
Jag undrar om någon vet, på vilka mikrofilmer Åbo rådhusrätts protokoll för 1637-1644 ligger.
Jag undrar också, om dessa kan tänkas ligga inscannade på webben och i så fall vilken webbadress de i så fall har.
282
« skrivet: 2010-10-16, 18:09 »
Jag skulle vilja söka efter graven till en person avliden 1819 i Montmartre. Jag har fullständigt namn och dödsdatum. På vilken kyrkogård skulle den kunna finnas? Finns det någon institution att skriva till ?
283
« skrivet: 2010-09-26, 21:50 »
Som du ser i artikelrubriken.
284
« skrivet: 2010-09-25, 21:33 »
Du känner förstås till
Söderhielm, Sixten : Ätten Söderhielm
Jag forskar inte på vare sig Söderhielm eller Ferner, men häradshövdingen har en intressant relation till min huvudperson - därav intresset för nämnda verk. Jag såg just, att bland källhänvisningarna på sid 81 finns en referens till Kammararkivets kautionssamling beträffande någon Ferner:
”Kammararkivet, Kammarkollegium: Kautionsakter 1659 vol 3 fol 39 (Ferner)”
Detta torde enligt mina egna erfarenheter vara volymen
JIIIa:8 bunt 1 Kautioner 1659-1660. Den finns på Riksarkivet.
Eftersom jag gjort detta fynd slumpvis och det inte finns någon not kopplad till den här uppgiften, har jag ju ingen aning om vad den avses styrka. Den skulle ju kunna gälla fadern till din Catharina. I så fall får du veta hans ämbete vid den tidpunkten och kan i bästa fall utforska hans familj. Dottern torde ha bott hemma 1659, så det kanske går att styrka ursprunget. Jag har förstått av boken att hennes giftermål finns dokumenterat, därmed kanske hennes dåvarande bostadsort. Catharina och Lars kanske var ungdomsvänner i Strängnäs ?
Jag skulle bedöma detta som en hypotes värd lite arbete. Om det visar sig vara rätt man, kan vidare forskning i Kammarkollegiets protokoll och skrivelser ge mera upplysningar om Ferner. Med osedvanlig tur förekommer Catharinas farfar eller annan släkting som löftesman på akten.
285
« skrivet: 2010-09-20, 22:41 »
I Svensk Genealogisk Tidskrift 2009:2 (utkom i augusti 2010), sid 90-94, har jag skrivit en liten artikel:
Rättelse till Szabad & Elgenstierna (2008): Adliga ätten 777 von Hagendorn,
vari uppgiften, att de gotländska ämbetsmännen Israel och Johan Hagentorn skulle vara söner till Elias von Hagendorn, visas vara felaktig. Artikeln kan kanske intressera någon här.
286
« skrivet: 2010-08-27, 23:04 »
Vet någon var Husby Onsala ligger (angivet som inflyttningsort i HFL) ?
Jag tror att jag hittat det i Uppland. Det fanns förr en socken Odensala, som slogs ihop med Husby-Ärlinghundra.
(Meddelandet ändrat av loe 2010-08-27 23:35)
287
« skrivet: 2010-05-25, 21:35 »
På 1600-talet levde i Borgå borgaren Israel Nilsson Hagenbäck. Känner någon till hans ungefärliga födelseår/dödsår ? Hans verksamhet ?
Hans far hette Nils Israelsson (Hagenbäck ?). Vet man vem som var dennes far ?
288
« skrivet: 2010-04-03, 23:21 »
Jag har nu hittat en som det verkar gedigen informationskälla: http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/mini1s.html Det verkar vara rätt ingång för normal släktforskning. På webben kan man t ex i Wikipedia läsa om landskap och om Tavastland. Där kan man se att Tavastland omfattade en mindre del av Pirkanmaa, men exakt vilka av de 59 församlingarna, som ingått i Tavastland framgår inte och en socken kan ju ta några timmar att gå igenom i Boställesregistret, så jag skulle vilja dra en tydlig gräns - bortåt 70 socknar är en rätt tuff uppgift ändå.
289
« skrivet: 2010-04-02, 21:47 »
Hur bär man sig åt för att identifiera de socknar som ingår i ett gammalt landskap, för att kunna använda Boställeregistret att leta i ? Jag har en 1600-talsuppgift om Tavastland. Jag har tagit reda på att det var ett stort landskap, som motsvarar hela eller delar av 5 moderna landskap. Om man tittar på dessa fem landskap, så hittar man kommuner, dvs de gamla socknarna går inte att urskilja utan ett omfattande arbete. Finns det inget enklare sätt ?
290
« skrivet: 2010-04-01, 17:37 »
Finska RA tillhandahåller ju en digitaliserad version av avskrifter av mantalslängder och jordeböcker, gjorda av en viss Hjalmar Finne.
Det är inte händelsevis så att någon transkriberat denna källa till sökbar form ?
Jag har som ingång hade gård i Tavastland 1640 och namn. Det är naturligtvis fullt möjligt att bläddra igenom alla sidor för alla socknar i vad som då kallades Tavastland, men jag kan tänka mig att det handlar om 3000-5000 sidor.
Om någon med erfarenhet anser, att jag överdriver, skulle jag uppskatta att få veta vilka socknar jag ska prioritera. Kan förresten någon förklara, varför det tycks finnas överlappande längder, t ex 1629-1639 OCH 1634-1653 (eller liknande) ?
291
« skrivet: 2010-03-21, 21:11 »
Jag forskar ju inte om Höök, men det går inte att undvika dessa ämbetsmän, om man, som jag, frekventerar Kammararkivet. Här några fynd, som kan intressera någon.
Riksarkivet, Kammarkollegiet. JIIIa:4 Kautioner 1635-1640/1637:
Fullmakt den 28 juni 1637 för Lars Andersson Höök att vara befallningsman över Norunda och Rassbo härader, därutöver uppbära ovissa persedlar i Örbyhus län. Kaveras av Peder Erichsson, Berge Pedersson, Anders Larsson och (ytterligare en) Anders Larsson (otydligt), samtliga utan sigill.
Riksarkivet, Kammarkollegiet. AIa:5 Protokoll 1643:
p302 Junius 26 f.m. Fogden Lars Andersson Höök anges av kammarfiskalen Johan Westius för att ha försökt muta denne till att överse med oriktigheter i handeln med framlidne proviantmästaren Hindrich Olofsson. Beslutas sända efter och tilltala fogden.
pp302-304 Junius 26 e.m. Lars Andersson Höök påstås ha företett kvittenser från framlidne proviantmästaren utan motsvarighet i utförda leveranser. Han anklagas för att ha bedragit Cronan och pressas på besked. Han anklagas slutligen för att ha förfalskat kvitton och rådet spelar ut sitt trumfkort, ett brev från Höök till proviantmästaren, vari brottet anstiftas. Höök har svårt att minnas och försöker komplicera frågeställningen, genom att dra in ytterligare parter. Höök får avträda för mötets överläggning. Till slut kommer resolutionen - fogden skall förvaras i Wachtmestare Cammaren att ”skaffa sina skäl tillhopa”, vidare skall en viss Hans Påhl, som Höök dragit in i sin förklaring, inkallas. Vaktmästarkammaren (högvaktens arrest ?) var det första steget i behandlingen av styvnackade ämbetsmän, nästa steg var den s k Smedgården - vad man kunde göra i smedgården för att öka talförheten får vi fantisera om...
p306 Junius 27 f.m. Lars Andersson Hööks vittne Hans Påhl förhörs. Han har inga som helst giltiga papper på någon leverans och han anklagas för förfalskning.
Lars Andersson Höök inkallas därefter och förmanas att säga sanningen. Han erkänner nu en del av transaktionen, men påstår att han hade tänkt leverera senare, men inte lyckats få ihop tillräckligt med spannmål. Rådet fastslår, att skulden till kronan skall bestå, men kan i övrigt inte komma till resolution denna gång. Man får anta, att Höök släpptes med en fordran och ett hot hängande över sig.
292
« skrivet: 2010-03-08, 20:52 »
Leif.
Jag kan formulera min frågeställning, så kanske du med din erfarenhet kan leda mig åt rätt håll.
Jag söker ursprunget till en farbror, som var regementsskrivare i Nylands V regemente 1638-1642. I räkenskaperna för regementen framgår inte varifrån han kom, där står bara vilka bönder i olika socknar i olika län som bidrog till hans lön. Jag vet inte om en regementsskrivare på den tiden hade boställe. I räkenskaperna finns en komplett s k jordebok utan hans eventuella boställe, så det lär vara svårt att hitta ett sådant. Men han borde ju ha bott någonstans i de län, som avlönade honom, kanske troligast i de socknar där hans bönder bodde. Ett orosmoment är att regementet låg i garnison i Riga under hela hans tid i regementet, så man kan väl anta, att officerare och deras vederlikar bodde på stan där, med familj i förekommande fall.
Jag drar mig inte för arbete, så jag kan tänka mig att dra igenom det nämnda registret. Om han hade en fastighet, antar jag att han finns omnämnd. I så fall kan jag gå till länsräkenskaperna och verifiera. När bostadsorten väl är fastställd finns en naturlig startpunkt för domboksläsandet (och i osannolika fall kyrkboksläsandet).
Man kan ju inte utesluta, att han härstammade från en stad. Då är frågan om städernas befolkning finns med i nämnda register eller vad man annars ska ta sig för, om han saknas i registret.
Till slut vet jag ju ingenting om hans ålder eller familjesituation. Han kan ju ha bott hos föräldrarna, som jag inte vet namnet på ! Jag vet faderns förnamn förstås och initialen i efternamnet.
Varje uppslag eller påpekande av luckor i resonemanget värdesätts !
293
« skrivet: 2010-03-07, 20:56 »
Jag hittade följande på Finska Riksarkivets sajt, Generalregistret över bosättningen i Finland: http://www.narc.fi/Arkistolaitos/SAY/ Det är fotograferade avskrifter av mantalslängder m fl källor till att utgöra vad som ser ut som ägarlängder för alla (?!) boställen i Finland från tidigt 1600-tal och framåt. Själva uppgifterna är på svenska, men vägen dit kräver en del gissande på finska rubriker. (Nu, när jag kollade, var länkarna brutna av någon anledning, men häromdagen botaniserade jag i några socknar). Har någon mer erfarenhet av detta, synbarligen fantastiska hjälpmedel ? Är det så fantastiskt som det verkar eller har det allvarliga begränsningar ? Efter lite joxande hittade jag tillbaka till den väg jag använde senast: http://digi.narc.fi/digi/index.ka?lang=sv_SE/ Klicka på [color=0000ff]Söktjänst[/color] (Meddelandet ändrat av loe 2010-03-07 21:19)
294
« skrivet: 2010-03-05, 23:15 »
Mycket tyder på att Lars Andersson Höök d ä dog 1661-1662. Tyvärr saknas såväl renoverade domböcker som originaldomböcker för denna tid, då en för oss forskare intressant arvstvist kan ha ägt rum. Någon bouppteckning finns inte heller bevarad. Själva dödsfallet kollade jag idag i Kyrkans räkenskaper
Vendel LIa:1 ...pro Anno 1661 1 Maij [- 1 Maij 1662]:
Testamente
Effter Befallningzmannen Sahl: Lars Anderßon Höök i Bergby en Lius Crona i Körkian.
Det finns ett gammalt genealogiskt verk, Gefle och dess Slägter av Eric Sehlberg, som förvaras i Gävle stadsbibliotek och dessutom finns mikrofilmat och överfört på microfiche. Jag tittade idag i detta efter andra namn, men kastade också ett öga på Höök, som han har ett avsnitt om i Vol I pp124-125. Jag tycker att det ser tunt ut och rent allmänt är han inte mycket för källhänvisningar. Om denna källa är allmängods för Höökforskare kan ni väl säga till, annars ska jag titta om något värdefullt verkar finnas där.
Jag är lite nyfiken på domaren Mårten Persson i Vendel i början av 1600-talet - är det någon som känner till hans ättlingar och eventuella samröre med Höök-släkten ?
295
« skrivet: 2010-03-02, 23:26 »
Kommissarie uppfattar jag som en tillfällig befattning i ett speciellt uppdrag. Det var vanligt att man i kollegierna utsåg någon att ta itu med en speciell fråga, t ex åka till Finland och rycka upp förvaltningen. Jag har för mig att jag på RA sett en förteckning över just kommissioner. Det kan ju finnas något motsvarande på KrA. Jag har ingen egen erfarenhet av några kommissarier. Bokhållare kunde man vara i en massa olika miljöer, där pengar hanterades. Landshövdingen hade bokhållare, Krigskollegiet hade bokhållare, men även större gods hade bokhållare.
Jag tror att en typisk uppgift för just en krigskommissarie var rekrytering. I krigskollegiet fanns det krigskommissarier. Det var ju en omfattande aktivitet, som krävde ett kontor, speciellt i krig med omsättning på personalen. Det är väl sannolikt, att han i en sådan befattning åtminstone hade korrespondens med Krigskollegiet. Jag ska tillägga, att det finns en lappkatalog med namn på adressater i KK:s registratur. Där kan man få en ingång på Ljungqvist.
Jag vet inte hur sannolikt det är att en mönsterskrivare direkt blir krigskommissarie. Det låter väl osannolikt, men det kan ju ha gått en tid. Jag har noterat, att präster var helt ovetande om titlar och använde gamla titlar i all evighet. Om prästen tyckte, att mönsterskrivare lät fint, så körde han med det långt efter det att personen tagit ett eller flera kliv i karriären.
Utöver Klebergs bok finns väl en samling om Krigskollegiets tjänstemän. Konstigt att Kleberg skulle ha missat någon, men det finns alltid fel i alla böcker ! Det kan inte vara så att han står under sitt patronymikon ? Det kan ju också vara värt att titta under Ljungqvist i Biographica.
Någon på KrA borde kunna rikta ljuset åt rätt håll, när det gäller en typisk krigskommissarie. Skriv ett brev, så får du ett genomtänkt svar.
296
« skrivet: 2010-03-02, 19:51 »
Jag skrev spontant en liten uppsats i angränsande ämne under Släkter/Ljungqvist (av alla ställen):
(Meddelandet ändrat av loe 2010-03-02 19:52)
297
« skrivet: 2010-03-02, 19:34 »
Jag kan ju fortsätta, att meddela saker, som alla redan vet. Jag håller på med en mönster- och regementsskrivare och har kunnat glädja mig åt ett rikt material - då var detta ändå 1630-tal.
Förutom rullor finns inte så sällan följande material av intresse, att utforska:
- Krigskollegiets in- och utgående korrespondens. I denna hittade jag fullmakt för min man och ett respass, liksom instruktion för arbetsuppgiften. Det finns ett omfattande register till denna korrespondens, som en arkivarie Kr?ger gjort för länge sedan. Där kan ju finnas biografiskt material också. Utgående skrivelser (registratur) finns på mikrokort.
- Krigskollegiets protokoll. Detta är intressant läsning, som ger närvarokänsla, men långt ifrån alla ärenden tas i plenum - rutinärenden handhas på expeditionen. Men det kan finnas journaler och diarier. Protokollen är lite krävande att läsa, för de är förda av sekreteraren i reell tid, dvs mycket moderna i stilen.
- Regementsräkenskaper. Åtminstone de fasta regementena finns med där (de värvade regementena, speciellt på 1600-talet, är överkurs, som jag inte ska utveckla här). Typiskt skickade en provincialskrivare in en bok varje år, byggd på regementsskrivarnas redovisningar. I denna kan det finnas en detaljerad jordebok, så hela finansieringen av verksamheten framgår.
- Fullmakter bildar en egen samling. Den är långt ifrån heltäckande, men lättsökt. Den finns också på mikrokort.
- I länsräkenskaperna kan det finnas mycket material gällande regementena, speciellt om det varit krig och regementen haft vinterviste eller durchtåg och ätit landshövdingen ur boet.
- I domböckerna förekommer ofta resultat av regementenas framfart i form av ökad, oplanerad reproduktion och tvister
- I RA finns en s k Militariasamling, där mycket kan finnas. T ex finns avdelningar gällande regementschefer, meritförteckningar, fullmakter och avsked.
- I RA, i Kammararkivet finns s k likvidationer, som ofta rör officerare (ofta släpade betalningen efter i kanske 20-30 år, så det kunde bli tjocka akter för att utreda vad den klagande egentligen skulle ha i betalt). Det finns en lappkatalog till likvidationerna, förutom omfattande register.
- I Kammarkollegiets skrivelser och protokoll avhandlas väldigt många egendomstransaktioner, ofta gällande adeln, men inte minst officerare förekommer här. Detta är välorganiserat och förhållandevis lättläst material men det är enormt (bara utgående skrivelser kan vara ca 4000 sidor per år).
Ja, det var vad jag erinrar mig just nu. Det finns ytterligare material i speciella fall.
298
« skrivet: 2010-03-02, 18:56 »
Jaha, vad bra då. Jag tänker ofta det här skulle säkert intressera den och den och ibland slår jag bort tanken äsch, det vet de säkert redan.
Jag ska fundera på förslaget om Calm, vill rota lite mer först i ett färskt spår. Den jag söker skulle ha varit född på 1500-talet.
Åter till bouppteckningen. Denna Biographica-samling är ju högst anmärkningsvärd. Egentligen är det upprörande, att den skapats av klåfingriga arkivarier, som slitit intressanta dokument ur sitt sammanhang. Samtidigt är det som en sådan där kartong med diverse på loppis. Jag har gjort flera helt avgörande fynd där, i ett fall placerat under fel namn, vilket försenade mig med ett par år. Problemet är att man ofta inte vet det ursprungliga sammanhanget och ofta har datum gått förlorat, genom att själva handlingen antingen varit en bilaga eller överlämnats av en supplikand. Jag hajade ju till när jag såg t o m en stor bouppteckning i denna miljö - någon måste ha tyckt att den var maffig och lagt den i kartongen.
299
« skrivet: 2010-03-01, 22:23 »
Jag kanske inte har något att tillföra, men det råkar vara så, att jag idag på RA i Biographica-samlingen hittade en omfattande bouppteckning med arvskifte i volymen C1 under Calm [kort 4/8 om man använder mikrokorten]. Jag är intresserad av namnet Calm, så jag fastnade för dokumentet, som dock är alldeles för nytt (!) för mina frågeställningar. Så, jag noterade inte ens, vem som var den avlidne, men i volymen hänförs dokumentet till Sigrid Gabrielsdotter Calm. Boet var mycket rikt, med en omslutning om ca 20000 dlr, varav ca 12000 för en egendom, som jag nästan tror hette just Hälleby. Jag hann se att det fanns många guld- och silverföremål, varav flera med inskriptioner, samt en lång lista på skuldförbindelser. Jag tror bestämt, att arvingarna fanns med.
Som sagt - take it or leave it !
(Meddelandet ändrat av loe 2010-03-01 22:26)
300
« skrivet: 2010-02-27, 00:09 »
Jag har i ett annat sammanhang hittat en officers dagbok. Den låg i KrA under Enskilda arkiv/[officerens namn].
(Meddelandet ändrat av loe 2010-02-27 00:10)
301
« skrivet: 2010-02-25, 21:49 »
Hur kan man rent praktiskt komma åt mantalslängder och annat material ?
302
« skrivet: 2010-02-25, 19:13 »
Tack för alla goda råd, som pekar åt samma håll !
303
« skrivet: 2010-02-24, 00:17 »
I en jordebok för Nylands regemente på 1600-talet hittar jag några gårdar och socknar, som jag inte kan lokalisera (den gamla stavningen):
Särmecki Häradt och Sari socken: Haakalaz, Anulla.
Perno socken: Hudas.
304
« skrivet: 2010-02-23, 22:05 »
Den som jag just stött på hade hand om räkenskaperna för flera regementen i ett eller flera län. Han tog som sådan emot rullor mm från regementsskrivare. Om det är en sådan, som du stött på, så kan du hitta mycket information i KrA. T ex i Krigskollegiets kanslis korrespondens, i dess regementsräkenskaper (t ex inlevererade min provinsialskrivare jordeböcker för regementena i Tavastehus och Nylands län). F ö tycker jag mig ha sett en utförligare diskussion av just Steuchius någonstans på Forumet.
305
« skrivet: 2010-02-22, 19:20 »
Fredric Bedoire: Hugenotternas Värld, från religionskrigens Frankrike till Skeppsbroadelns Stockholm. (Albert Bonniers Förlag 2009. ISBN 978-91-0-011536-4).
306
« skrivet: 2010-02-20, 17:00 »
Vad betyder förresten civil tjänsteman ? Han hade förstås ingen stridande roll, men var han verkligen civilanställd ? Det verkar ju f ö som att han avlönas av krigsstaten. Gick han rentav omkring i civila kläder ? Vad kan det betyda för rekryteringsvägen - var han en långväga, skrivkunnig, soldat eller mera troligt en direktrekryterad präst- eller ämbetsmannason ? Regementsskrivartjänsten torde väl då vara slutposten i karriären på regementet, därefter kunde allehanda ämbetsmannatjänster följa.
(Meddelandet ändrat av loe 2010-02-20 17:02)
307
« skrivet: 2010-02-20, 15:43 »
Tack för alla bidrag ! Jag tog väl en genväg (!) via Forumet för att snabba på min forskning.
Lite vidskeplig är jag nog, så jag ska inte nämna personens namn (alldagligt), för jag är inte ens säker på att det är rätt person.
Det gäller Nylands infanteriregemente. Turligt nog har det 2006 utkommit en bok om detta, så jag har fått en bra start. Dock är denna skildring mycket fylligare fr o m indelningsverkets tid, med kompletta listor på boställen mm. Men indelningen byggde väl på traditionella förhållanden, så man kanske kan få uppslag om gamla boställen i listorna.
Jag har skummat igenom Krigskollegiets korrespondens (det finns ett fantastiskt, gammalt register till både registratur och brevböcker, med sammanfattningar av skribent och ämne). Där förekommer det påstötningar till regementsskrivare, att inkomma med regementets räkenskaper, med jordebok. Jag har också sett tecken på att de höll i avlönandet, åtminstone av officerare. Detta är goda nyheter, eftersom avlönandet på den tiden var så krångligt och ofta in natura och genom anvisning. Detta betyder mycket smaröre med landshövding och andra befattningshavare, men också med handelsmän osv. Tvister var ju en del av vardagen, till lycka för oss forskare. I mitt fall var det en stor arvstvist, som bl a upptog en trettioårig fordran i en löneutbetalning, som förmedlats av just regementsskrivaren, vars kvittens blev ett bevis. Flera av aktörerna var ju då avlidna, så en hel massa andrahandsfigurer dyker upp på scenen.
Det visade sig finnas en hel del rullor från regementets tidiga historia (bildat 1626) och där kunde jag se att regementsskrivaren varit mönsterskrivare tidigare - det ser ut som att han och ytterligare en mönsterskrivare delade på kompanierna, åtminstone hade han flera kompanier.
En årssammanställning har skrivits under av regementsskrivaren, men under denne har ytterligare en i staben skrivit under. Dennes titel är nästan oläslig, men den ser ut som Retegångswebel och ....skrivare. I korrespondensen förekommer denne person som proviantskrivare och generalskrivare. Dessa titlar passar dock inte in på texten i rullan.
Årssammanställningen är f ö upprättad i Riga av regementsskrivaren, som dessutom markerats närvarande i tabellen under hela året. Av historieboken framgår att en stor del av regementet låg i garnison i Riga under flera år, så åtminstone i sådana fall var regementsskrivaren med i fält. Frågan är, hur man skötte de olika regementsdelarna, som kunde vara förlagda på olika orter. Det fanns nog ett sinnrikt system av ställföreträdare och assistenter.
Så långt efter några timmar på KrA - det finns nog mycket att gräva i där, på RA och senare på finska RA.
Jag kan tillägga följande från gamla ”Ugglan”:
Regementsskrifvare. Krigsv., kallades en vid
hvarje svenskt regemente eller motsvarande enhet
alltsedan regementsindelningens införande anställd
civil tjänsteman, som omhänderhade de ekonomiska
göromålen inom regementet, såsom vakans-och andra
afgifters uppbärande, lönernas uträknande vid
de indelta regementena, aflönings utbetalande och
redovisningars uppgörande.
(Meddelandet ändrat av loe 2010-02-20 16:14)
308
« skrivet: 2010-02-18, 23:22 »
Hans Högmans sidor är informativa och trevliga, men det finns inte så mycket om början av 1600-talet. Det verkar ändå rimligt att anta, att regementsskrivaren hade hand om ekonomi och administration på regementsnivå. Det får väl ses som en civilmilitär befattning på officersnivå. Men, hur rekryterades en regementsskrivare ? Man kunde väl inte skriva ut en sådan ? Och hur skedde avlönandet - med boställe och/eller kontant och/eller naturaersättning ? Vem tillsatte en regementsskrivare ? Fanns det en karriärväg till resp från en sådan befattning ? Var regementsskrivaren med i fält eller satt han på kontoret i regementsorten?
309
« skrivet: 2010-02-18, 21:32 »
Följande tillfällighetsfynd gjort av en icke Höökforskare kan kanske vara till nytta och upplysning för någon:
I Kammarkollegiets kansli EIIa:188 Skrivelser från länen 1668, delen som omfattar Västernorrland, sid 157v, skriver landshövdingen Carl Sparre i slutet av året (glömde att notera datum (om det nu fanns)) och rekommenderar, dels att Ångermanland p g a sin storlek delas i två befallningsmannaskap, dels att Johan Persson Höök ska få tillträda som befallningsman tillsammans med den som nu har hela länet, Knuth Ingellsson. Johan Persson Höök är landsskrivare i Ångermanland och har i 20 års tid haft såväl civila som militära tjänster i staten. Om detta föll i god jord, så följde säkert flera varv med fullmakt, korrespondens och protokoll (delningen av ett län var säkert ett ärende för kammaren).
310
« skrivet: 2010-02-17, 11:56 »
Jag har en regementsskrivare 1639. Jag undrar vilken position och uppgift han hade. Fanns det även mönsterskrivare vid samma regemente ? Finns regementsskrivaren med i mönsterullor ? Är det troligt att han avlönades med ett boställe ?
311
« skrivet: 2010-02-15, 23:15 »
Har någon stött på en Frantz Stockman, död omkring 1667 ? Han torde ha varit välbeställd för jag har hittat en akt gällande en tvist med dödsboet.
Arvingarna företräds av en Berent Lydeking.
312
« skrivet: 2010-02-14, 20:55 »
Jag ser nu att Tommy meddelar att boken Svenska gods och gårdar del XIII utkom 1938. Jag hade uppskattat att mitt foto var taget sommaren 1939 (möjligen sommaren 1938), så det är inte konstigt om varenda trädtopp är sig lik.
313
« skrivet: 2010-02-14, 20:49 »
Med Jennikas tillåtelse lägger jag ut en kraftigt komprimerad kopia av hennes högupplösta färgfoto, så att alla intresserade åtminstone kan föreställa sig att detta var mitt i prick. 
314
« skrivet: 2010-02-14, 20:19 »
Vad duktiga ni är, och snabba !
Tack Jennika för nytaget foto ! På detta kan jag zooma in på detaljer, som även framgår av ett annat foto, t ex utsmyckningar kring verandan. Huset är mycket väl bevarat.
Jag har kollat på flera foton i albumet och i min databas i DISGEN.
Klas Henning Eriksson var bror till min farfar, som var född 1858.
Erik Johan Jonsson och Anna Sofia Jansdotter var min fars farfar och farmor.
De yngre männen på fotot, Karl Edvin, född ca 1907, och Erik, född ca 1912, var alltså min fars kusiner. Mycket riktigt står det under ett foto i albumet att detta var just hans ”kusiner i Björkvik” ! Att jag inte kunde identifiera dem själv, baserat på åldrar mm, beror bl a på att jag inte följt alla sidospår så långt i tiden. Klas Henning Eriksson flyttade 1903 från St Malm till Bettna, varefter jag slutat att följa honom för att i stället hoppa direkt på dennes barn, som alltså är mina sysslingar. Jag spårade nämligen alla mina sysslingar på 1990-talet för att intervjua dem.
Den äldre av sönerna, som jag bedömer vara den längre av de två (stödd av ytterligare foton), Karl Edvin, besökte jag enligt mina anteckningar 1992 på Furuliden i Katrineholm. Då visste jag inte om att fotona fanns och berörde honom.
Mycket lyckat !
315
« skrivet: 2010-02-11, 22:43 »
Känner någon till, vilken gård detta är ? Fotot taget ca 1939 i Björkvik. Vilka är människorna, förmodligen två bröder och fadern (utom fokus) ? 
316
« skrivet: 2010-01-24, 23:41 »
Har någon några uppgifter om en Johan Hagtorn, första make till Maria Höök, senare gift med borgmästaren i Sundsvall, Johan Alander död 1678 ? Hagtorn bodde åtminstone 1657 och några år däromkring i Vendel i Uppland. Han var mantalskommissarie.
317
« skrivet: 2010-01-24, 23:03 »
Har någon stött på en Johan Hagtorn på 1600-talet ? Han var ämbetsman av något slag, hade varit mantalskommissarie i Uppland.
318
« skrivet: 2010-01-08, 23:04 »
Bra Per ! Du har väsentligt bidragit till tydningen. När jag nu ser dina tolkningar, tycker jag ibland, att det är konstigt, att jag inte själv sett dem ! Detta är en illustration till två förhållanden. Man kan vara kapabel att med relativ lätthet läsa 1600-talsskrift på sitt modersmål (som jag tycker att jag är), men ha stora svårigheter med 1800-talsskrift på främmande språk, om man inte har mycket gedigna kunskaper i detta - man är helt enkelt starkt beroende av semantiska associationer. Vidare är det ju så att fyra ögon ser mer än två, ja kanske mera än två plus två !
Det börjar också framstå som ett trist faktum att dödsorsak eller omständigheter kring personens död inte framgår, vilket jag tycker är märkligt i en i övrigt så detaljerad attest. Jag ska skriva och fråga arkivet, om det kan finnas något mera. Nu till några frågor och kommentarer.
défunts som alternativ till dessous låter ju fullt rimligt, men jag tycker att det är lite för många staplar i originalet.
de l'ordre Militaire de St Louis läste jag som en bestämning till förbandet, men det är ju ytterligare ett attribut till personen. Jag vet nämligen från andra källor att han fått just St Louis-ordern !
Herr Limoge lämnar några bokstäver obeaktade. Kan han ha hetat Limogade eller Lemogade ?
employé à l'octroi passar ju väldigt bra, när man tänker på systemet av stadsportar i dåtidens Paris. Vid den benämnd barrière de Clichy ägde för övrigt ett avgörande slag rum 1814, när ryssarna tryckte på med 800000 soldater och fransmännen med 70000 höll stånd.
Som alternativ till l'article kom jag nu på l'arrété, som skulle kunna betyda fastställa[nde], lite gammaldags stavat. Vad tycks ?
adjoint ser jag inte, att det står, men inte heller vad det skulle syfta på.
par le soin tycker jag innehåller fler tecken än som originalet erbjuder. Vad skulle soin betyda i sammanhanget ?
Vad skulle régistre de haupae betyda ? Jag tycker att registre d'etranger skulle passa bra, för mannen var ju sedan ca 25 år tillbaka utvandrad och hade i många år bott i Sverige med svensk familj.
Jag misstänker att resten av det otydda är olika administrativa hänsyftningar. Det är konstigt att ingenting avslöjas om mannens öde. Rykten på 1800-talet och i familjen traderade historier talar om en våldsam död, vilket mot hans bakgrund inte skulle vara förvånande (han stod kungafamiljen nära och hade deltagit i förberedelserna till kontrarevolution mot Naploleon och var vid denna tid i färd med att försöka återta konfiskerade egendomar).
319
« skrivet: 2010-01-05, 23:09 »
Har någon haft tillfälle att titta på ovanstående, utan att se något annat än jag ?
320
« skrivet: 2009-12-16, 00:36 »
Jag har nu fått kopian av en acte de décès från 1819, gällande min huvudperson, i Les Archives de Paris. Närmare bestämt är det ett utdrag ur denna, gjort mer än femtio år efter dess tillkomst, av en kommission, som arbetade med resterna efter bränderna 1871. Den visar sig vara svårtolkad och jag skulle uppskatta om någon kunde komplettera min transkription. Att lägga upp en kopia av akten med den här i forumet tillåtna upplösningen vore meningslöst, så jag har tillfälligt gjort ett foto, också innehållande min tolkning, tillgängligt lite provisoriskt - hoppas det lyckas någon att läsa det: http://web.comhem.se/larsolov/Hobbies/Hautepie_dodsattest_transkrib.jpg
321
« skrivet: 2009-11-19, 21:42 »
Ja, jag har sett det (men texten lite avklippt, eftersom jag inte är medlem i Guldklubben). Tack ! Det är sannolikt en sonson till den person som jag är mest intresserad av. Den här omnämnde tycks ju vara adlig. Min huvudperson skulle enligt flera uppgifter också vara adlig, men har inte kunnat återfinnas i de vanligaste uppslagsverken om fransk adel.
Jag har nu gjort ett stort fynd, nämligen en 3-sidig acte de décès från 1819, gällande min huvudperson, i Les Archives de Paris. Det var ju dubbelt tursamt, för enligt uppgift skulle 2/3 av detta material vara brunnet. Om dokumentet lever upp till vad det låter som, kan ett dödsfall omgärdat av stor mystik och spekulationer äntligen bli uppdagat 190 år efter det att det inträffade. Inga ättlingar känner till detta och personens barn gjorde fåfänga efterforskningar efter sin försvunne far på 1800-talet.
Det stora problemet har varit att betala de 3,45 euros för en kopia, som arkivet vill ha. Det har tagit en månad hittills och kostnaden att förmedla pengarna närmar sig 150 kr ! Tänk vad enkelt det hade varit om man bott i Paris !
322
« skrivet: 2009-10-18, 23:26 »
Jag känner till boken. Personen i boken är min man (som flydde till Sverige under Napoleonkrigen, eftersom han var kungen mycket närstående). Jag har kopior av flera brev, som bl a i detalj dokumenterar såväl faderns som sonens militära karriär och uppdrag åt den kungliga familjen.
Jag har också varit inne på Hautepie som en ortsbestämning och har noterat anknytningen till Strasbourg. Men faktum är att han själv undertecknar brev till Ludvig XVIII och till krigsministern med De Lahautepie, ancien garde du corps. Under hans levnad i Göteborg angavs namnet i kyrkböckerna som de la Hautepie eller varianter därav, barn och barnbarn bar också detta familjenamn, därefter dog det ut.
Från Le service historique de la Défense i Vincennes har jag fått många upplysningar. De har en dossier om personen ifråga. Det var genom dem, som jag fick hans fullständiga namn - Jacques Nicolas Louis LEFEVRE de LA HAUTEPIE, född i Montmartre 30 juni 1750 (möjligen 1758), som son till Nicolas LEFEVRE de LA HAUTEPIE , död i Montmartre 2 december 1819, eventuellt till följd av en duell. Jag har skrivit till Archives de Paris om kopia av dödsnotisen, men två tredjedelar av kyrkböckerna lär ska ha förstörts i maj 1871 av Pariskommunens bränder, så vi får se vad som kommer ut av detta.
I ett passdokument utfärdat i Koblenz 1793 kallas han Messir Louis de Lahautepie. LEFEVRE tycks ha fallit ur bruk redan då. I detta intygas f ö att han est née Noble. (Detta dokument återfanns som bilaga till Domkyrkoförsamlingens vigselbok !)
323
« skrivet: 2009-10-17, 23:02 »
de la Hautepie. Olika varianter av hopskrivning och stora eller små bokstäver förekommer.
En av dem påstod sig vara adlig, men jag har inte hittat namnet i något verk om fransk adel. Min huvudperson var officer i Les Gardes du Corps du Roi Louis XVI, vilket väl skulle peka på adlig börd.
Vad skulle du förresten säga är den svenska översättningen av namnet ?
En tidigare generation hette Lefèvre La Hautepie.
324
« skrivet: 2009-10-07, 00:08 »
Nu har jag stött på en lustig egenskap i Geneanet. För att starta en diskussion om ett släktnamn, måste detta namn ha förekommit minst 5 gånger i de släktträd, som användarna lagt in, vilket inte uppfylldes för den ena frågeställningen. Jag kan alltså inte ens göra en efterlysning eller ställa en enkel fråga om en person. Detta gäller ändå en högre officer under Napoleontiden, som stod den franske kungen nära och deltog i dennes dramatiska agerande, f ö enligt egen uppgift adlig, bevisligen dekorerad, slutligen enligt ett rykte dödad i en duell i Paris 1819 ! En sådan person kan man alltså inte ens fråga om. I Anbytarforum kunde jag utan vidare lägga upp en diskussion, men har i och för sig inte fått något enda svar.
I mitt andra fall kunde jag ställa en fråga i den redan pågående diskussionen av detta släktnamn, men det som avhandlas tycks mest gälla 1800-tal - min gubbe var född på 1500-talet (släktnamnet har förekommit sedan 1100-talet, med många prominenta företrädare, så det vore ju spännande att knyta an).
325
« skrivet: 2009-10-04, 22:18 »
Det låter trösterikt ! Jag läser franska ganska obehindrat, att skriva går an men tar lång tid.
Jag har registrerat mig i Geneanet och investerat i en packe poletter. Jag har även gjort ett fynd i ett franskt bokverk. Men det kommer att kosta mycket pengar, som jag förstår. Att få en pdf-kopia av en sida i boken kostade en halv euro. I flera andra fall med potentiella fynd kostar en kopia 5 euro, utan att jag vet om jag kommer att ha någon nytta av dokumentet i fråga. Vänpengen till Rötter framstår som symbolisk i jämförelse.
Jag ska fortsätta att tränga in i miljön, för jag har flera rätt avancerade frågeställningar.
326
« skrivet: 2009-09-30, 23:52 »
Jag har ett par trådar till Frankrike och har lyckats få fram en del information, men det har varit genom att skriva till olika arkiv och med lite tur lyckas hitta rätt arkiv. Detta arbetssätt känns fruktansvärt tungrott och långsamt (även om tillskrivna tjänstemän alltid varit mycket ambitiösa och hjälpsamma), speciellt som jag vet hur jag skulle lösa motsvarande uppgift i Sverige. Till att börja med, skulle man ju vilja ha ett Anbytarforum i Frankrike, där man kunde få lite hjälp. Finns det sådant/sådana, är det nämnda www.geneanet.com som ligger närmast ? (I Orléans var jag f ö en gång i arkivet och sökte studenter inskrivna vid universitetet i slutet av 1500-talet. Sökandet stupade på att en bomb träffat arkivet på 40-talet och utplånat bl a den franska nationens matriklar !).
327
« skrivet: 2009-09-30, 11:03 »
Inte för att jag vet vad det kan betyda, men Michelsson har ju en fågel snarlik Turdinus' i sitt sigill.
328
« skrivet: 2009-09-29, 23:22 »
Bo ! Jag har bara följt hans karriär 1641-1642 för att utröna ev samröre med min huvudperson. Här är några utdrag ur Kammarkollegiets handlingar: 1641 11 aug, uppdrag och fullmakt för kammarskrivare [i Kammarkollegiets tredje provinskontor, det s k Landskontoret för Finland] Erick Michelsson att bege sig till Finland för att där uppsöka alla landshövdingar m fl och skaffa allehanda besked om räkenskaper och stater för det kommande året, utröna resultatet av rannsakningen och tillvaratagandet av alla handlingar efter framlidne Oluf Biörsson i Käxholms lähn, därefter återkomma till KK och rapportera. [BIIa I:30 Kammarkollegiets kanslis registratur original 1641 pp1191-1194]. 1641 10 Septembris, i ett koncept till ett brev till commissarien Johan Erichsson, som är på en längre resa i Finland, vari tillsättandet av skrifuaren Erich Michelsson som bokhållare över Käxholms Lähn, som Johan ska ha begärt fullmakt för, tillstyrkes detta och ber man att Michelsson ska medh all richtigh beskedh sigh här igen Praesentera [eftersom han var kammarskrivare och utsänd till Finland av KK]. [BIIb1:5 Kammarkollegiets kanslis koncept till utgående skrivelser] 1641 October 14. Så blefwo någre bref ifrån Finland ankompne medh Erick Michelsson, opbrutne och läsne. [han var tillbaka i KK] [AIa:3 Kammarkollegiets kanslis protokoll p350] 1641 November den 18. Beslutas om bokhållare ... i Käxholms Lähn [Erich Michelsson]. [AIa:3 Kammarkollegiets kanslis protokoll p408] 1641 Nov 29. Fullmakt för Erich Mickelsson som bokhållare över Kexholms lähn, sedan den hittillsvarande dött. [BIIb1:5 Kammarkollegiets kanslis koncept till utgående skrivelser] 1641 20 December kaution för bokhållare Erich Michelsson i Kexholms län, kautionist bl a Johannes Turdinus, med initialerna IOT p. efter namnet. [Michelssons sigill:  TurdinusâEUR(TM) sigill:  [JIIIa:5. Kammarkollegiets Kautioner 1641-1644, p3] [Att Turdinus ställer upp som löftesman för en bokhållare betyder åtminstone att han känner och litar på vederbörande, för om bokhållaren fallerar, blir löftesmännen personligen betalningsansvariga]. Sedan fortsätter Erich Mickelsson sin gärning, skriver och klagar på slottsherren osv. Jag har inte följt honom så långt, eftersom jag primärt är intresserad av kautionisterna vid tillsättandet.
329
« skrivet: 2009-09-22, 23:33 »
Nu har jag identifierat en man, vars namn jag hört föräldrarna tala om. Jag startade med folkräkningen, antagande att denne man verkligen bott på den avbildade fastigheten. Jag hade en otrolig tur och hittade honom efter bara en halvtimme. I denna volym hänvisas till uppslag i Församlingsboken, dock inte sagt vilken. Eskilstunas kyrkböcker är mycket snåriga. Det visade sig att det fanns en volym som började 1930, direkt efter uppdelningen i två församlingar. Den omfattade 1930-1940, så den är sekretessbelagd ! Med assistans från personalen på Folkbokföringen fick jag utdrag ur denna församlingsbok med hänvisning till boken före och på det sättet kunde jag repa upp hela hans nästan 40-åriga liv i Eskilstuna. På köpet fick jag ytterligare två försäkingsagenter, alla inflyttade samma dag som min far, utom en som flyttade in, när min far flyttade ut ! Så nu har jag fyra namn på personer på bilden, men kan bara peka ut en av dem.
Nu har jag hittat ett företagsarkiv om Trygg på 39 hyllmeter, så jag kanske kan få fram en hel del.
330
« skrivet: 2009-09-09, 13:24 »
Jag undrar om det är någon som är intresserad av att diskutera släkten de la Hautepie, tidigare diskuterad under Göteborg/../Domkyrkoförsamlingen på den grunden att de bodde i denna församling under 1800-talet, från inlägg: till inlägg: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=922639#POST922639 Jag kan nämna att ett fantastiskt material uppdagats vid ett franskt arkiv, i form av brev till och mellan myndigheter, varigenom den till Sverige invandrade Louis de la Hautepie får sitt dramatiska, för att inte säga sensationella liv belyst, liksom hans ursprung och föräldrar.
331
« skrivet: 2009-09-03, 20:08 »
Jag undrar om det är någon som är intresserad av att diskutera släkten de la Hautepie, tidigare diskuterad här på den grunden att de bodde i denna församling under 1800-talet. I så fall borde en ny tråd öppnas, för den diskussionen har inte något med denna församling att göra: förfäderna bodde i Frankrike och ättlingarna lämnade snart Göteborgstrakten.
Jag kan avslutningsvis nämna att ett fantastiskt material uppdagats vid ett franskt arkiv, i form av brev till och mellan myndigheter, varigenom den till Sverige invandrade Louis de la Hautepie får sitt dramatiska, för att inte säga sensationella liv belyst, liksom hans ursprung och föräldrar.
332
« skrivet: 2009-09-03, 19:21 »
Stadsarkivet visade sig vara ett bättre alternativ. Från dem fick jag beskedet:
I Eskilstuna stads adresskalender 1929 står följande:
Trygg, Sv. livförsäkringsanstalten, distriktskontor, Kungsg. 40, tel 792.
De ska titta om det kan finnas bilder från kontorets adress.
Tydligen bodde chefen i Gårdskäl och ordnade konferens hemma hos sig för sitt folk.
333
« skrivet: 2009-08-27, 00:32 »
Jo, jag fick ett Stg-nummer av Stadsmuseet.
Man kan ju också söka i kyrkböckerna. Jag gjorde detta för att följa mina föräldrar. Jag visste då inte om detta foto och noterade inte vilka som f ö bodde på den adressen. Dessa årgångar kyrkböcker finns inte bland SVAR:s scannade utan bara som mikrokort och bara vid Uppsala landsarkiv. Till råga på allt faller vissa årgångar över gränsen för sekretess och då måste man be om personlig assistans på vissa kontorstider. Slutligen är Eskilstuna snårigt med sina två församlingar och snarlikt benämnda volymer. Jag har skrivit och frågat arkivet om vilka som bodde på adressen 1930 och de brukar svara på sådana okomplicerade frågor. Frågan är om kopplingen till Trygg framgår i någon av dessa källor. Man skulle behöva något slags näringsregister. Jag ska förstås titta i folkräkningen också.
334
« skrivet: 2009-08-25, 23:47 »
Bilden nedan föreställer deltagarna i en chefskonferens hos försäkringsbolaget Tryggs distriktschef i Eskilstuna 1/6 1930. Min far i ljus hatt mitt för ingången. Genom slutledning av foton har jag dragit slutsatsen att platsen heter Gårdskäl. Är det någon som känner till någon på bilden, t ex chefen ? Eller något om företaget vid denna tid och plats ? Jag har tittat i aktuella telefonkataloger, vari man kan få fram telefonnumret, men på den tiden står inte adressen utsatt. Av klädseln skulle man kunna tro att det är i mars, men dateringen är inkopierad i fotot - det har väl med etikett att göra: utomhus har man ytterkläder, framförallt har man huvudbonad.  Genom stadsmuseet har jag fått foton från 1969, tagna inför rivningen för att bereda plats för ett köpcentrum, t ex följande. Lite kusligt, väl ? I flygelbyggnaden till höger bodde mina föräldrar. (Meddelandet ändrat av LOE 2009-08-25 23:51)
335
« skrivet: 2009-08-21, 02:58 »
Vidstående personer är arbetskamrater till min mor vid Katrineholms stadshotell ca 1926. Kvinnan kallas Vega, mannen Ivar Ring. Jag tror att de var gotlänningar som min mor (det var samma ledning för hotellet som för sommarrestaurangen DBW:s paviljonger i Visby). Är det någon som känns vid dessa personer ? Finns det flera bilder på personal fån den tiden ? 
336
« skrivet: 2009-08-21, 01:25 »
Senast i april diskuterades här en viss Antonio Louis de la Hautepie, som levat i församlingen och rönt en viss uppmärksamhet, bl a därför att hans far, Louis, verksam som språklärare i Göteborg, uppgivits vara en tidigare överste i Napoleons armé, mördad vid försök att i Frankrike återta konfiskerade egendomar. Utgångspunkten var en notis i obekant tidning, återfunnen bl a i Kugelbergs klippsamling utan källangivelse, som först togs för en dödsruna men vid närmare analys av församlingsböcker kunde konstateras vara en födelsedagshyllning. Med stor hjälp från Britt-Marie Nordin klarlades Antonio LouisâEUR(TM) familjedata och noterades bl a att en dotter Emma Mathilda gift sig med tullvaktaren Carl Johan Johansson Gullberg. För den det kan intressera ska jag kort meddela vad jag och min bror sedan funnit. Särskilt roligt vore det om någon ättling läser detta och vill meddela sig. I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 29 mars 1902 var bifogade dödsannons införd.  I Svensk Typograftidning nr 8 1902 påträffades bifogade dödsruna, som i sin tur refererar till Handelstidningen. Märkligt nog uppges här fadern ha varit sjökapten i Göteborg ! Vad jag vet finns ingen hänsyftning på detta yrke i församlingsböckerna.  Gravplatsen har vidare lokaliserats på Göteborgs östra kyrkogård, med en anslående sten på, vars inskription är svårläst och totalt misslett kyrkogårdsförvaltningen. Konsultation av uppslagsverk över den franska noblessen har inte givit något resultat, inte heller en förfrågan vid Archive Nationale i Paris, där man undersökt ett antal relevanta uppslagsverk om adliga släkter och officerare i Napoleons armé. En förfrågan har vidare sänts till det franska krigsarkivet. Kanske hade Louis bättrat på sin bakgrund och Antonio Louis vidarebefordrat âEURfamiljehistorienâEUR, kanske hade änkan bidragit, övergiven och generad ? Kanske var Louis helt enkelt en äventyrare. Oavsett vilket är han en intressant personlighet. Faktum är att Louis levat som språklärare, eftersom han dokumenterats i församlingen. Prästen har också noterat att Louis âEURvistas i FrankrikeâEUR, vilket han väl måste ha blivit övertygad om av hustrun eller möjligen av Louis själv. Denna uppgift behöver ju inte vara sann. Frågan är vad prästen nöjde sig med för bevis. Prästen har vidare vid hustruns död kallat henne änka. Detta borde vara det hårdaste faktumet, för jag kan inte tänka mig att prästen skulle ange en person som död på ren hörsägen. Borde han inte ha mottagit ett brev från en myndighet, i Frankrike eftersom ingen annan vistelseort anges, antingen ställt till änkan eller till honom själv, eventuellt efter att han själv skrivit en förfrågan i saken. Kan sådan korrespondens finnas bevarad ?
337
« skrivet: 2009-08-18, 22:54 »
Känner någon till något om ättlingar till
tullvaktaren Carl Johan Gullberg, född 1831 gift med Emma Mathilda de la Hautepie, med barnen:
Ebba Matilda f 1867, död före 1947
Carl Albert f 1869, död före 1947
Gerda Agneta f 1871, död före 1947
Anna Davida f 1873, död 1957
Beda Eugenia f 1876, död före 1947
Emma Catharina f 1878, död 1975
Emma Mathilda föddes 1837, dotter till boktryckaren Antonio Louis de la Hautepie, gift 1837 med Christina Jacobsdotter. Antonio Louis var son till Louis de la Hautepie, invandrad från Frankrike.
Om någon har uppgifter, som är sekretessbelagda av åldersskäl, som denne är villig att förmedla, kan vi avhandla dessa per mejl.
Om de la Hautepie har jag en del uppgifter, om någon är intresserad. Vidare om denna Gullbergsfamiljs familjegrav.
338
« skrivet: 2009-06-15, 22:30 »
I Södermanlands regementes historia står det utförligt om uniformerna, så de är entydigt identifierade. Den svåra frågan är varför de, synbarligen systematiskt, bär olika uniformer.
339
« skrivet: 2009-06-15, 22:21 »
Och öppna i två fönster ? Det var en bra idé. Hoppas jag ursäktas för att publicera andra halvan en gång till. 
340
« skrivet: 2009-06-15, 21:00 »
På nedanstående bild ser man Sörmlands regemente öva i fält 1921 eller möjligen 1923. Man kan se två uniformstyper på manskapet, nämligen infanteriets m/1886 och m/1910 (den med trekantig hatt). Man kan undra, varför bara några få har m/1910. Det verkar som om detta markerar någon funktion hos dem, som har den. Vilken ? (För att komma igenom den märkliga 100k-spärren och ändå ha någon information kvar i bilden har jag styckat den i två halvor samt klippt gräset). Överst vänster halva, underst höger halva.  (Undre halvan kommer i ett separat meddelande, för att man ska kunna öppna dem i var sitt fönster och lägga bredvid varandra). (Meddelandet ändrat av loe 2009-06-15 22:24)
341
« skrivet: 2009-06-08, 16:02 »
Om strukturen ska ändras, borde man väl följa någon etablerad struktur baserad på NAD eller motvarande. Det är lätt att hitta exempel på omfattande källor, som inte alls finns med: Länsstyrelsernas administration, Kammararkivets ofantliga material, kollegiernas protokoll och korrespondens mm. Det är antagligen mindre frekventerade källor, men man borde väl åtminstone ha en heltäckande struktur på högre nivå och kunna bryta ner denna vartefter behov uppstår.
Det finns oavsiktliga inskränkningar också eller om det ska beskrivas som lite slappa rubriksättningar. Det krigshistoriska området motsvaras t ex av rubriken Militära rullor, som är en bråkdel av allt material. Krigs- och Amiralitetskollegierna producerade t ex mycket mer än rullor. Exempelvis är protokoll, registratur och brevböcker rika källor. Antagligen skulle en diskussion om Krigskollegiets protokoll placeras under Militära rullor !
En annan rubrik är Kyrkböcker. Ska konsistiroieprotokoll betraktas som kyrkböcker ?
Detta är bara axplock. Min huvudtes är väl att man ska göra en ansats, som möjliggör all relevant diskussion, vartefter behovet uppstår och att ansatsen följer något etablerat huvudmönster, så att man slipper hålla på och meka så mycket, bara expandera.
342
« skrivet: 2009-06-05, 23:09 »
I mitt senaste inlägg ovan använder jag uttrycket Inskrivningslängden (eller -listan eller -registret, som den ibland kallas). Jag har nu insett, att det förekommer flera dokument.
Inskrivningslängden verkar bara omfatta de för året inskrivna, inte de inflyttade.
Dessa förtecknades i mitt fall i ett Register över inskrivna.
Inskrivningslistan visade sig vara prästernas av häradsskrivaren fastställda underlag för inskrivningen.
F ö tycks det inte finnas arkiverat några mönsterullor för de aktuella tjänstgöringarna och på stamkortet anges bara årtal för dessa. Man får läsa i regementshistorien hur övningar var organiserade.
(Meddelandet ändrat av LOE 2009-06-05 23:11)
343
« skrivet: 2009-05-30, 00:59 »
Jag har nu hittat min far, som mycket riktigt blivit frikallad under kriget. Nu tror jag mig veta hur man borde ha gått tillväga.
Man försöker först med det normala, att personen gått tiden ut och blivit avregistrerad. Då ligger hans stamkort i en samling för avregistrerade i det inskrivningsområde, dit hans bostadsort vid uppnådda 47 års ålder hörde (jag skriver utifrån mitt fall med en person född 1900, mönstrad första gången 1920 och frikallad 1940, men principen borde vara densamma för andra perioder). Om kortet inte finns där, så har något avvikande hänt - han har sannolikt avlidit eller frikallats.
I detta fall visar sig det rätta greppet vara att leta fram Inskrivningslängden för det inskrivningsområde och det rullföringsområde som motsvarar hans bostadsort, när den avvikande händelsen inträffade, för det årtal, då personen var född. I mitt fall ägde första mönstringen rum i Katrineholm, sedan flyttade han till Eskilstuna och slutligen till Södertälje. Jag visste säkert data för dessa förflyttningar, så därmed kunde jag gå på rullföringsområdet för Södertälje och min fars födelseår. Observera dock, att en och samma ort kan höra till olika rullföringsområden under årens lopp - dett gäller bl a Södertäle och typiskt kranskommuner till storstäder. Stockholms landtrullföringsområde, nr 46, var det vid den aktuella tiden. I Inskrivningslängden (eller -listan eller -registret, som den ibland kallas) står eventuell frikallning eller dödlig avgång antecknade och därmed får man en ingång till volymen som hyser stamkortet.
Om man inte känner till flyttkedjan och/eller inte året för den avvikande händelsen, blir det knepigare, men detta fall bör kunna hanteras som följer. I det nämnda registret står nämligen också antecknat vart (till vilket rullföringsområde) personen flyttat och när. Man får då i värsta fall börja med den första inskrivningslängden och hoppa i kedjan av sådana, som avspeglar flyttandet, tills man landar i en hänvisning till frikallning eller död. Detta kan bli jobbigt, för dessa längder ligger i KrA:s depå i Stockholms frihamn och leveranstiden därifrån är 3-4 arbetsdagar och man vet ju enligt premissen bara om en, dvs nästa, längd. Det kan alltså ta veckor i löptid, men man slipper åtminstone slita ut fingrarna på att leta i blindo.
Utifrån noteringarna på stamkortet kan man sedan i bästa fall hitta beslutsunderlag för frikallningen, läkarutlåtanden o s v. Man får veta samtliga mönstringar som ägt rum och alla tjänstgöringar, uppgifter som kan tjäna som ingångar till mönstringsrullor osv.
344
« skrivet: 2009-05-29, 00:54 »
Man kan ju tycka, att det skulle vara lätt att ta fram stamkortet för en person, inskriven på 1900-talet. Jag kilade upp på KrA på väg från tandläkaren för att slå upp min far, som jag hade exakt personkod, tjänstgöringstid och första regemente för. Jag håller fortfarande efter många timmars sökande på med detta projekt ! Jag har gått igenom tusentals kort, så att fingeravtrycken slitits ner. Hur kan det vara på detta viset ? En banal anledning kan vara, att kortet helt enkelt försvunnit eller gallrats (lär inte vara så ovanligt). En vanlig anledning är, att något hänt med personens status på vägen till 47 års ålder - han kan ha blivit frikallad av en mängd olika skäl eller dött. Om man inte vet, att detta har hänt och när, då hamnar man i sökandet låda för låda bland frikallade, vars ordnande teoretiskt ska kunna begränsa sökandet men i praktiken gör att man får ta till den råa kortförkortmetoden för att vara på säkra sidan. Man måste också föreställa sig olika skeenden, när detta material arkiverades - olika inskrivningsexpeditioner kan ha förfarit på olika sätt, vissa delar av materialet kan ha levererats efter det att dess naturliga volymer blivit ordnade och katalogiserade, ledande till restvolymer och rena sumpar.
Tjänstgöringstiden finns dokumenterad i registerpärmarna för dessa samlingar, liksom utförlig beskrivning av hela ruljangsen under decennier av värnplikt.
Allt som ovan sagts baseras på efarenheter på plats i KrA med de fysiska samlingarna - hur det ligger till med mikrokort har jag ingen aning om.
345
« skrivet: 2009-05-21, 01:25 »
Bild 2: 
346
« skrivet: 2009-05-21, 01:19 »
Följande två bilder är tagna i augusti 1939. Min far är den till höger i bild resp den ensamme. Han bodde vid tidpunkten i Södertälje. Jag har förgäves sökt hans stamkort på KrA och undrar om bilderna kan ge någon som helst information om status eller typ av tjänstgöring, rentav plats. Bild 1:  (Meddelandet ändrat av LOE 2009-05-21 01:33)
347
« skrivet: 2009-05-12, 20:48 »
Jag har redan betalat den fakturerade avgiften för Anbytarforum. Om Förbundet bokför detta som en gåva, så är det inte sant, men jag tycker att avgiften är rimlig och har råd med den.
348
« skrivet: 2009-05-09, 21:55 »
Är det inte prästens hatt på muren till höger ?
349
« skrivet: 2009-04-29, 23:06 »
Med förlov (sagt) är standardöversättningen.
350
« skrivet: 2009-04-28, 22:39 »
Det finns ju alltid två aspekter: den genealogiska och den geografiska. Den förra har förbehållits forskning om släkter som burit släktnamn, medan den andra reserverats för forskning om släkter utan fasta släktnamn, eller med mycket vanliga släktnamn. Detta är ju ett godtyckligt arrangemang och går tillbaka på uppfattningen om vad som menas med släkt. Den geografiska principen passar perfekt endast för gårdsforskning och korta meningsutbyten om enstaka personer. Under ett helt liv och åtminstone över några släktled är det ju vanligt, att människor förflyttar sig mellan socknar och mellan landskap. Gotland är särpräglat i detta avseende, med många och små socknar, som människor lätt rör sig mellan.
Kunde det inte stå var och en fritt att välja upplägg efter hur han/hon tror, att diskussionen kommer att löpa och hur största möjliga intresse kan väckas ? Att utan ovanligt släktnamn sätta rubriken på en sådan diskussion får bli initiativtagarens utmaning.
En idé kunde vara, att tillåta genealogiskt orienterade diskussioner på landskapsnivå, varvid sannolikheten för att ämnet uppmärksammas skulle öka.
Man borde också kunna medge möjligheten, att en diskussion startar under en sockenrubrik, men efter överenskommelse mellan de diskuterande flyttar till en rent genealogisk rubrik, kvarlämnande en hänvisning.
En uppdaterad inledning, som förklarar vad diskussionen omfattar och, successivt, vilka orter som blivit berörda skulle bidra till hanterligheten.
Jag vet inte vilka risker eller avigsidor, för moderatorer eller på annat sätt, förslaget innebär. Om man är rädd för, att en genealogisk diskussion ska svälla till oformlighet, får man väl formulera några avgränsningsregler av typen NN och hans anor i x led med ingiften och barn, NN och hans ättlingar i x led med ingiften och barn.
351
« skrivet: 2009-04-28, 16:00 »
Nu kan jag meddela lite erfarenheter.
För D län (Sörmland) har jag fått ett snabbt svar från ULA om en motorcykel med känt nummer 1929. Enstaka kopior är gratis. Det visar sig att man måste ha registreringsnummer, annars får man sätta sig och gå igenom alla lådor på arkivet.
Det man får fram är ett formulär, som rad för rad anger successiva ägare. Motorcyklar har ett eget formulär, första noteringen motsvarar nytt fordon, i huvudet står fabrikatet och registreringsnumret mm. Man får alltså ta sig igenom alla blad för det aktuella länet, hoppa över dem för fel fordonstyp och dem som börjar för sent eller alltför tidigt, för varje aktuellt blad ögna igenom namnkolumnen.
Från Stockholms läns Länsstyrelses arkiv har jag efter ett enkelt telefonsamtal fått uppgifter om tre gamla Södertäljebilar. Dessas nummer hade jag, annars hade det blivit som ovan.
352
« skrivet: 2009-04-25, 01:03 »
Efter att ha spontant ställt ovanstående fråga, har jag sökt runt lite, så jag har väl besvarat min specifika fråga.
Jag hittade bl a ett uttömmande inlägg under Byggnader och Miljöer (!):
Men det kanske inte är helt fel att information om detta samlas under ett ämne under Källor ?
I tillägg till detta har jag funnit att Stadsarkivet i Stockholm har vissa delar mottagna av Länsstyrelsen - otydligt hur de dragit gränsen.
353
« skrivet: 2009-04-25, 00:41 »
Jag har just övertagit några gamla foton, som bl a avbildar bilar och motorcyklar i föräldrarnas ägo från 1920-talet till 1940-talet. Det slog mig att de ju har registreringsskyltar med tydliga nummer (rätt korta och med gammal länsbokstav).
Känner någon till möjligheterna att utreda ägare (i mitt fall kända) och exakt innehavstid för gamla fordon ?
354
« skrivet: 2009-04-13, 14:45 »
Nja, jag försöker bara läsa innantill. Det vore ju för ruskigt om den person, som har det namn, som uppges i notisen, är född i mars 1811 och har alla dessa personliga karakteristika, inte skulle vara död, när dödsrunan skrevs !
Lite ruskigt är det väl också, att Kugelberg inte noterat källan. Tyvärr har jag hittat flera exempel på farbröder verksamma på 1800-talet, som inte anger källor. Att leta igenom alla svenska tidningar för 1898 vore också en ruskig uppgift.
Jag funderar nu på om det kunde vara så att Antonio egentligen inte påstås vara död, utan att det är hans födelsedag, som uppmärksammas. Formuleringen fann...en fristad för sin återstående lifstid... leder dock tanken till att livstiden ändats. Men å andra sidan vore det ju ett egenartat anslag att nämna hans födelsedag i början av en dödsruna. Jag tycker när allt kommer omkring att läsarten födelsedagsnotis kan vara rimlig. Jag tror att jag stannar för denna. Jag återkommer om jag skulle komma på något annat.
(Meddelandet ändrat av LOE den 13 april, 2009)
355
« skrivet: 2009-04-13, 12:35 »
Elisabeth: Detta är det urklipp, som jag har en kopia av. Är det vad som finns på Kugelbergskivan ? Problemet är ju att inget datum eller namn på tidning anges, så att man kunde gå till källan och även leta efter dödsannons. Kanske 5 syftar på maj ? Det vore ändå en hel månad att veva igenom Göteborgs alla tidningar.
Britt-Marie: Carl Johan hade jag hittat i C:4, med ungefär samma krets av faddrar. Sedan hittade jag inga fler födslar t o m 1821. Flytten till Fattighusförsamlingen i AIa:3 likaså. Din härledning verkar ju gedigen. Kvar står dock faktum att en notis av ovanstående lydelse publicerats och mänskligt att döma handlar om samme man ! Ett mysterium finns alltså kvar att lösa. Jag upptäckte just att det finns en dödbok för Fattighusförsamlingen också. Man kunde ju kolla vad som kan finnas där 1898.
356
« skrivet: 2009-04-13, 01:42 »
Det var mycket och intressant information, Britt-Marie !
En mycket märklig uppgift är Antonio Louis' dödsdatum. Jag har kopia på en tidningsnotis från 1898, som lyder: ”En typografveteran i Göteborg fyllde sistledne mars 87 år [1811+87=1898]. Hans namn är Antonio Louis d'Hautepie....Louis, som är född i Göteborg 1811, [skildring av faderns ursprung som överste under Napoleon och liv efter detta samt förtidiga död vid besök i Frankrike för att försöka återta sitt konfiskerade gods, hans egen yrkesbana och vistelse på senare år på Ålderdomshemmet]. Det var denna notis och intresset för Napoleon som gav upphov till sökandet. Tyvärr har notisen nått mig på en väg som gör att källa och publiceringsdatum saknas. Det finns dock en urklippssamling av Kugelberg på CD, som enligt Ancestry ska innehålla klipp om Antonio Louis. Det kanske är det som jag har kopia av. Om man kunde ringa in datum någorlunda, så finns det ju möjlighet att söka runor och dödsannonser i tidningsläggen. Jag har ännu inte hittat någon dödsnotis 1898 - i domkykoförsamlingen fanns den åtminstone inte. Frågan är var Ålderdomshemmet låg.
Att Antonio Louis och Christina Jacobsdotter hade en son Anton Ludvig f 18340227 är överraskande och mycket intressant. Paret gifte sig ju först 18370115 [Domkyrkoförsamlingen C:7]. Christina kallas därvid hushållerska, vilket är en udda benämning, men kan överensstämma med faktum att hon redan levde ihop med sin blivande make. 'Anton Ludvig' är ju den försvenskade formen av faderns namn, faktiskt.
Om jag nu dristar mig till tro att tidningsnotisen är i huvudsak korrekt, kan man tänka sig att det är Anton Ludvig som dör 1902, 68 år gammal ! Det fanns inte någon åldersuppgift eller yrkesuppgift i F:4 ? Att Befolkningsskivan i så fall blandat ihop de två, skulle inte vara det första exemplet på misstag.
Jag ska följa upp de nya uppgifterna, när jag kommer åt en installation av lämplig programvara, men jag undrar vad du tycker om min hypotes !
357
« skrivet: 2009-04-12, 01:45 »
I början av 1800-talet uppträder i Gustavi församling en fransk överste (han lever i Sverige som språkmästare) vid namn Louis de la Hautepie. Han gifter sig 1810 med Elisabeth Brita Wahlström och får bl a sönerna Antonio Louis 1811 och Carl Johan 1814.
Är det någon som vet något om Louis d ä:s död (enligt ett i Antonio Louis' dödsruna återgivet rykte ska han ha dödats i Frankrike).
Antonio Louis dog 1898, boende på ett ålderdomshem i Göteborg. Vet någon när exakt han dog och var han ligger begravd ?
Har Antonio Louis några kända, levande ättlingar (Ja eller Nej) ? Vem kunde ha varit hans senast levande ättling, som kan namnges här ?
358
« skrivet: 2009-04-05, 22:47 »
Jag tror att det ligger något i detta med åldersstrukturen. Jag tror att genomsnittsåldern för forskardebutanter är ganska hög. Sjäv drabbades jag av intresset ungefär vid 50. Jag trodde då att det var av en slump, som jag hamnade på en kurs, som en datorklubb på företaget ordnade. Kursen var urusel och programmet var det också, men jag har därefter varit helt fascinerad av forskningen.
Jag tror nu inte att det var av en slump, som jag hamnade på kursen, och jag förstår inte varför jag inte alltid varit intresserad eller varför jag just då var öppen för impulsen. Men så är det ju med intressen och opinioner, ytterst resulterande i marknadsfenomen - man kan inte och behöver inte förstå dem.
Om det skulle ligga något i denna iakttagelse, så borde ju släktforskarrörelsen anpassa sig till den iakttagbara verkligheten och inte, oavsiktligt, hänge sig åt idealistiska strävanden, som inte ger lika mycket resultat.
Utmaningen skulle alltså vara: hur kan vi möta det latenta/nymornade intresset för denna verksamhet i de åldersgrupper som erfarenheten visat vara mest benägna att engagera sig ?
Detta är bara en reflexion, som naturligt anmälde sig vid läsandet av Patricks funderingar. Jag antar att styrelsen också gör sådana - hur de gör detta, har jag inga synpunkter på.
359
« skrivet: 2009-04-05, 21:51 »
Aha, intressant. Märkligt att fransmännen accepterat detta.
Du har säkert rätt, men om man i Word gör Infoga/symbol och visar källan ASCII (decimal) får man:
' 145
o 156
æ 230
ÿ 255
Är detta en nyare ASCII då ?
Som sagt, inget stort problem för mig med en felstavning i Forskarkatalogen.
360
« skrivet: 2009-04-05, 00:20 »
Jag vet inte om jag hittat rätt med följande minimala problem. Möjligen kan det vara symptom på något mera allmänt problem.
När man i forskarkatalogen lägger in tecknet o [oe], så omvandlas det vid uppladdningen till tecknet æ [ae] - i själva originaltexten ! Detta är uppenbarligen inte fallet i forumet.
361
« skrivet: 2009-04-04, 22:20 »
Jag vet inte riktigt hur frågan ska förstås. Jag har under ett halvår grävt ner mig i riksregistratur, rådsprotokoll, kammarkollegiets olka typer av handlingar i olika tidsavsnitt 1627-1696. Jag har inte ägnat mig specifikt åt baltisk korrespondens, men mitt intryck är att det är häpnadsväckande hur mycket som finns bevarat. Det material, som jag hittat mest luckor i, är länsräkenskaperna. Korrespondens med Finland har jag haft intresse av och funnit mycket. Som sagt, ett ganska ospecifikt besked.
362
« skrivet: 2009-04-03, 23:22 »
Om du inte redan undersökt konceptdomboken, kan det vara idé att göra detta, för det kan finnas inlagor till rätten, utförligare vittnesmål, vädjanden från hustrun mm.
Om han dömdes till döden av häradsrätten, remmitterades domen till hovrätten (Göta Hovrätt i ditt fall), som i så fall uppenbarligen har satt ner straffet. Beroende på hur ambitiös du är, kan du med osäker framgång (p g a dokumentförluster) följa ärendet genom en inkommen skrivelse till hovrätten, protokoll från behandlingen i hovrätten, avsagd dom i hovrätten, utgående skrivelse från hovrätten med utslaget, samma skrivelse som inkommande skrivelse till landshövdingen, eventuellt ytterligare en domboksnotis i häradsrätten där hovrättsbeskedet meddelas och fastställs som dom och exekvering meddelas. I länsräkenskapernas verifikationer kan man ibland hitta fånglängder och t o m exakta redogörelser för hur mycket proviant varje fånge kostat. Kalmar fästning kanske var det aktuella fängelset ?
(Meddelandet ändrat av loe den 03 april, 2009)
363
« skrivet: 2009-04-03, 22:36 »
Bra, att ni har räkenskaperna på göralistan ! Jag inser att man måste göra en sak i taget, men räkenskaperna är oftast ingen stor volym.
Man får nog titta på böckerna i varje särskilt fall, för uppläggningen varierar betydligt. Man får inte glömma att även utgiftssidan kan vara upplysande, t ex när en ana har utfört hantverksarbete eller levererat byggmateriel.
Räkenskaperna gränsar till och innefattar ibland sockenstämmoprotokollen, en annan genealogisk källa.
Egentligen går det inte att dra någon säker bortre gräns. I en s k gravbok (O) hittade jag redogörelser från gravrättsinnehavare för vilka släktingar som begravts och vid vilken tidpunkt, helt unika upplysningar från 1600-talet.
(Meddelandet ändrat av loe den 03 april, 2009)
364
« skrivet: 2009-03-30, 22:31 »
Det har sagts förut, men lite vänligt tjat kanske tillåts ?
L-serien bör betraktas som jämställd med C-serien. I många fall innehåller den både Födelse- Vigsel- och Begravningsnotiser - osäkra till datum, men ibland istället upplysande om familjeförhållanden. Ofta täcker räkenskaperna tidigare perioder än C-serien. Talrika gåvor fungerar som livstecken. När ni kommer till Visby väntar ett praktverk i genren !
365
« skrivet: 2009-03-29, 01:47 »
Jag råkade av en slump höra talas om denna diskussion först nu. Jag har ägnat mycket tid åt ett par officerare i C G Skyttes regemente och andra värvade regementen.
Generellt kan man säga att värvade regementen från denna tid är det svåraste man kan ge sig i kast med.
På KrA finns inte mycket information, utom generalmönsterrullor förstås och en del fragmentariska räkenskaper. Vid det här laget har du väl hittat rullorna.
En unik möjlighet till en glimt av krigarlivet i skånska kriget erbjuder Nils Skyttes (son till översten och kompanichef i dennes regemente) personliga dagbok [KrA: Enskilda arkiv/Nils Skyttes arkiv volym 1]. Den återger hela hans militära karriär plus lite civila notiser på vecko- eller t o m dagsnivå. Av denna kan man utläsa vad hans förband hade för sig. Man måste bara tänka på att ett regemente kunde vara splittrat, så att en kontingent var kommenderad i garnison, t ex i Kalmar, en annan utsänd på en expedition för att härja med snapphanar, medan andra delar befann sig på marsch i Blekinge. Officerarna var inte heller alltid tillsammans med truppen utan utsända på allehanda uppdrag eller rentav hemma för att fira någon familjehögtid !.
Krigföringen på den tiden led av svåra logistikproblem och på vintern var det förstås extra besvärligt. Det vanliga var därför att man tog paus och gick i vinterkvarter (viktiga undantag, såsom slaget vid Lund, inte att förglömma). Intressant nog kunde det alltså hända att armén gick i vinterkvarter runtom i södra Sverige, till att börja med till stort bekymmer för de landshövdingar som råkade ut för detta. Skyttes regemente kunde använda Södra Möre eller Öland för att vila och ”äta upp sig” ! De var alltså på Öland under vintern/våren 1678 - 1679 [Dagboken: A:o 1678 4 November: ”marcherade wij till wåre Winterkwarteer på Ööland.. ”; A:o 1679 22 juni: ”Gingo wij utur wår kvarter och öfwer till Calmar”]. För öländska soldater och deras anhöriga var detta säkert en uppskattad permission, under vilken de även kunde se till sina gårdar på Öland. För befolkningen i sin helhet var det en prövning [Du har redan nämnt ett exempel på detta. Hela extrating hölls enkom för att reda ut följderna av vinterkvarteret - se t ex RenDB 1679 Xt Ölands Södra mot, med åtskilliga mål om sviterna efter vinterkvarteren: stöld, skadegörelse, obetalda räkningar för uppehälle och förnödenheter, oäkta barn.].
Om man är intresserad av regementets öden får man ge sig i kast med korrespondens och räkenskaper i Kammararkivet [i RA], i Länsräkenskaperna i Kalmar Landskontor [i RA och i VaLA] och i Generalguvernementet över drottning Kristinas underhållsländer [i RA] och bereda sig på ett mycket tidsödande arbete. Ett värvat regemente var som en entreprenad - en betrodd överste eller motsvarande fick en budget och en tidsplan för att sätta upp ett regemente av viss storlek utrustat och stridsberett för inspektion vid en mönstring (s k kapitulation). Pengar för att finansiera detta levererades efter en betalningsplan mot uppfyllda mål. Landet levde dock över sina tillgångar och krigsförloppet var för snabbt för administrationen, så kaotiska förhållanden kunde råda. I Skyttes fall skulle det komma att dröja till in på 1700-talet innan han fick betalt ! Det förelåg en tvist om vad han egentligen åtagit sig (målet var ett regemente om 1500 man och budgeten var oerhörda 34800 Dlr silvermynt - frågan var om han hade fått 500 eller 400 eller 300 man som grundplåt och om dessa i praktiken hade gjort uttag i Lanskontoret på vägen, om de var fullt utrustade osv) och vad han sedan levererat. Under tiden som tvisten pågick fick han ligga ute med egna pengar.
Officerarnas ursprung kan man inte räkna med att hitta i regementets dokumentation. Officerarna i ett värvat regemente hade inget boställe med anledning av sitt engagemang, utan fick kontant betalt samt försörjning under tiden i fält för sig själv och hästen samt eventuell dräng. Det vanliga var att ”entreprenaden” byggde på en stomme av skrotade förband och dessa kunde vara andra värvade regementen, t o m sådana från den tyska armén. Flera värvade regementen kunde vara under uppbyggnad samtidigt och tvister om personalen förekom. Herrarna i Stockholm (Rådet, Krigskollegiet, Kammarkollegiet) visste ibland uppenbarligen inte vad som hände i olika delar av organisationen, så det kunde hända att två regementen fick motstridiga besked om truppers tillhörighet. Det hände också att man på modernt vis tillsatte en sidoordnad chef med en hemlig agenda för stt stressa en befälhavare som ansågs mindre handlingskraftig.
Bristen på folk och det akuta läget erbjöd ypperliga möjligheter till snabb karriär för den som var beredd att riskera livet. Man kunde bli officer utan militär erfarenhet. Dessa rekryteringar gick på kontakter, så man kan inte utgå ifrån placeringen för att hitta härkomsten. I teorin kan man följa regementssuccessionen och i bästa fall hitta sin farbror i ett ordinarie regemente före kriget. Domböckerna är, som vanligt, terra firma, men man måste ju åtminstone veta vilket härad man ska leta i. I mitt fall hade jag indikationer på öländsk härkomst, så jag satte mig att läsa årgångar. Eftersom detta är så tidigt var inte kyrkböckerna till stor hjälp heller, speciellt inte förrän domboken antydde en hemort.
Realistiskt sett måste du kanske invänta den lyckliga dagen, när någon annan forskare kommer ut med Hans Caspar, kanske någonstans i Småland eller Österbotten (!).
(Meddelandet ändrat av loe den 29 mars, 2009)
366
« skrivet: 2009-03-19, 17:18 »
Påvelsnäs finns inte på kartan längre och folk i trakten vet inte var det är. Det kallas numera Krutgården, vilket är lite oegentligt, eftersom krut aldrig tillverkats där. Däremot låg där ett stort salpetersjuderi i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Salpetern levererades till krutbruket vid Nyköpings slott.
367
« skrivet: 2009-03-19, 16:56 »
Jag testar just Arkiv Digitals system (gratis inloggning t o m söndag för att fira Släktforskardagen) och råkar ha Ramsberg C:1 1679 uppslagen !
Så här står det:
dh. 10 Augustij Iohan perßon och anna Iakobzdott[er] uti wäster lööa.
368
« skrivet: 2009-03-02, 00:11 »
Kan det verkligen vara sant att moderatorerna ska vara anonyma ?! Vilket motbjudande system !
Vad påhopp beträffar, så håller jag för mera sannolikt att sådana minskar om moderatorn är en av deltagarna känd och respekterad medmänniska.
369
« skrivet: 2009-02-26, 21:59 »
För tio år sedan var det på Anbytarforum en livlig diskussion om Trast och Turdinus, präster och andra. Var håller dessa specialister hus nuförtiden ? Jag har ingen anknytning till Turdinus, men råkade hitta en sen namnteckning av prosten Johannes Turdinus i Frötuna från 20 december 1641 (han dog fyra månader senare). Han blir löftesman för en blivande bokhållare i Kexholms län i Finland, Erick Michelsson. Om någon vet hur Erick relaterar till Johannes, ska hon/han få lacksigillet i belöning (jag kan fotografera det på RA) !
370
« skrivet: 2009-02-26, 21:48 »
För tio år sedan var det på Anbytarforum en livlig diskussion om Trast och Turdinus, präster och andra. Var håller dessa specialister hus nuförtiden ? Jag har ingen anknytning till Turdinus, men råkade hitta en sen namnteckning av prosten Johannes Turdinus i Frötuna (med eventuell anknytning till Bygdeå) från 20 december 1641 (han dog fyra månader senare). Han blir löftesman för en blivande bokhållare i Kexholms län i Finland, Erick Michelsson. Om någon vet hur Erick relaterar till Johannes, ska hon/han få lacksigillet i belöning (jag kan fotografera det på RA) !
(Meddelandet ändrat av loe den 26 februari, 2009)
371
« skrivet: 2009-02-12, 22:27 »
Har någon stött på en mönsterskrivare Nils Månsson Kalm i Österbottens regemente på 1600-talet ?
372
« skrivet: 2009-01-29, 22:46 »
Man kan likna det vid bergsbestigning. Först vandrar man under trädgränsen i dalgångarna, där kyrkböckerna finns. Där är det ganska lättframkomligt i de flesta fall, så småningom inte lika spännande. Om man då är beredd att anstränga sig mera, så väntar också häftigare upplevelser på branterna, så småningom klättring. Till slut riskerar man livet på höjder där det krävs syrgastuber. Med riskera livet menar jag då att det kan bli hur tidskrävande som helst, det finns ingen gräns. Jag har lagt ner några tusen timmar på tre anor, i och för sig därmed samlat material till en hel biografi från 1600-talet. Andra kollar på teve, som jag brukar säga.
Hur man gör för att komma vidare kan inte generellt beskrivas och det är det som är tjusningen. Till slut öppnar man böcker som inte varit öppnade på 350 år. Det är långt ifrån alla anor som går att följa förstås - de måste ha avsatt spår utöver det vanliga, såsom ämbetsmän i administrationen eller den juridiska branschen, präster eller officerare, handelsmän och storbönder, t o m hantverkare. Men systematisk genomläsning av domböcker, när man har stommen av alla ifrån kyrkböcker kända anor, det är en naturlig början. Hittar man inget där, så får man byta anor ! Det troligaste är dock att man hittar en mängd nya uppslagsändar. Så småningom får man lov att ge sig in i hela administrationens dokumentation och försöka förstå dess arbetssätt. Jag sitter själv just nu och går igenom Kammarkollegiets protokoll och korrespondens för att följa en ämbetsman, som börjar sin karriär som tiondeinspektor i början av 1640-talet - flera tusen sidor per år.
Beroende på läggning och inställning kan man tycka att detta är skrämmande eller lockande. Förmodligen finns det de som tycker att det är rena vansinnet.
Men ta det lugnt, jag är inne på mitt tjugonde forskarår och började med att besöka prästgårdar för att söka mina föräldrar !
373
« skrivet: 2008-12-13, 14:24 »
Det var häftigt, du är värre än jag ! Imponerande. Tyvärr har jag nog inte den möjligheten, för boken kom ut 1896. Men igår upptäckte jag hos GF en hänvisning till ett material av författaren kallat ungefär genealogiska och biografiska anteckningar, såvitt jag vet inte utgivet i bokform, vid Vitterhetsakademien.
374
« skrivet: 2008-12-13, 00:58 »
Genlines bilder är väl egentligen inte källor, de är ett medel för att beskåda källor. Att bara ange Genlines signum är, med lätt överdrift, som att göra ett märke i båtkanten när man fått napp (vem vet om Genline ens finns kvar om tjugo år ?). Det enda som är helt fixerat är originalboken av papper, förhoppningsvis säkert förvarad för framtiden.
Om man blickar bakåt, upptäcker man vid lite mera energisk djupforskning hemska exempel på vad vacklande principer kan leda till. Jag har under hösten stött på tre fall av dokument som torde finnas, men som kanske aldrig mera kommer att kunna uppsökas (avsiktligt).
I ett fall är utgångspunkten en bok skriven på 1800-talet av en arkivarie i Vadstena. Ett kapitel inleds ungefär så här: Baserat på en handling som förvaras i RA kan följande historia berättas.... Jag har kanske blivit besatt av denna utmaning (som personhistorisk forskare får man se upp...) och har ägnat många timmar i KrA och RA åt att återfinna denna handling. Den ligger uppenbarligen inte på någon normal plats och inte heller på någon mindre vanlig plats - den måste ligga på ett fullständigt unikt udda ställe. Jag har naturligtvis pressat den tålmodiga personalen, både den aktiva och den pensionerade, på deras inrådan t o m kontaktat en historieprofessor. Jag ska inte säga, att detta är direkt tråkigt, för det har utvecklat sig till en detektivhistoria, som kräver en helt ny metodik. Jag överväger nu på fullt allvar att släktforska på författarens ättlingar för att hitta eventuella underlag.
Ett stort problem är att handlingar har arkiverats efter olika principer under arkivens livstid. Handlingar har alltså flyttats (och flyttats tillbaka), varvid sammanhang och dateringar förstörts. Till slut måste man ge sig in i det s k ämbetsarkivet för att i bästa fall hitta tjänstemeddelanden om transporter. Material med krigisk anknytning verkar ha drabbats särskilt av detta, kanske därför att uppdelningen i militärt och civilt är onaturlig för den s k stormaktstiden, då hela samhällslivet genomsyrades av krigets olika aspekter.
Nåväl, detta var bara en liten suck, när jag fick chansen !
PS Jag ser nu, när klockan är 01:00, att det är den trettonde december, dvs Luciadagen. Jag trodde att den var idag, för på RA passerade ett Luciatåg med sång och allt. Som väl är, såg jag inga tomtar...
(Meddelandet ändrat av loe den 13 december, 2008)
375
« skrivet: 2008-10-20, 01:15 »
Jag har ibland tagit två foton - ett på huvuddelen av sidan och ett in i ryggvecket. Sedan har jag stitchat ihop dessa foton. Det går att genomföra, men det är ju ganska tidsödande. Lycka till med er metod !
376
« skrivet: 2008-10-19, 20:21 »
Ja, jag har sett att detta påbörjats - fantastiskt ! Jag har dock hållit till i andra trakter och huvudsakligen kunnat sitta med själva böckerna på RA på tio minuters avstånd, vilket ju är en oslagbar lyx. Göta Hovrätts arkiv kräver en resa, men detta lilla, trevliga arkiv är en upplevelse.
Jag använder själv kamera för att sträcka ut lästiden och för dokumentation, så jag vet att det kan bli otroligt bra med ganska enkla medel.
Ett problem, som AD kommer att stöta på, är jättetjocka, hårt bundna böcker - man skulle behöva utveckla något slags krypande scanner.
377
« skrivet: 2008-10-19, 01:18 »
Som någon skrev, har man i allmänhet bara att läsa igenom alla mål för att eventuellt hitta något av intresse, för något diarium eller index finns i allmänhet inte. Saköreslängderna, som ofta saknas f ö, innehåller inte alla mål, speciellt inte tvistemål. Ordningsföljden vid ett ting kunde variera beroende på en rad omständigheter. Vanligt var att börja med kungörelser och liknande, men ibland kom landshövdingen eller motsvarande för sent och då dyker hans punkter upp efter en dag eller två. Tinget kunde omfatta flera tingsområden och då kan man ofta se att man tar ting efter ting. Varje ting företräddes av en tingsdomare/länsman (i åklagarrollen), som kom försedd med en stämningslista (som ofta ligger bland originalhandlingarna). Men det togs praktiska hänyn också. Några vittnen i ett mål kanske hade blivit försenade och då sköts detta mål upp någon dag, eller någon instämd hade uteblivit och man tyckte att man skulle skicka en profoss att helt sonika hämta honom, vilket tog sin tid o s v. Detta är exempel på att rättsprocessen var en värld i sig med ett speciellt liv och en del av äventyret för forskaren är just att lära sig förstå vad som pågick.
En viktig struktur infördes så småningom (någon gång på 1700-talet) i det att bl a alla fastighetsärenden sorterades för sig och bands som s k småprotokoll, som också renoverades. I dessa böcker kan man hitta uppbud, köpebrev, arvsskiften, bodelningar, förmyndarförordnanden bl a.
378
« skrivet: 2008-10-19, 00:59 »
Fredrik !
Det bästa är att börja med renoverade domböcker, som är mycket prydligt skrivna, för att lära sig språket, jargongen och strukturen på innehållet.
Originalprotokollen kan vara allt från prydliga till helt kaotiska, beroende på om de är renskrifter eller koncepthandlingar. De senare kan ju vara spännande, men förutsätter nog att man är rätt rutinerad läsare av stoffet. En viktig fördel med originalen är att handlingar i målen i många fall finns bevarade ad acta, som det heter. Det finns också tvistemål som slutade i förlikning i sittande rätt, som inte gick till renovering. Om man nu inte bor nära Riksarkivet eller Göta Hovrätts arkiv, beroende på aktuell häradsrätt, så är man hänvisad till mikrokort, som i sig tillför en icke obetydlig svårighet vid läsning - men det varierar.
379
« skrivet: 2008-07-12, 21:43 »
Carl !
ställa om kompatibiliteten via startikonen - vad är det ? När jag installerade, fick jag meddelandet från Windows att programvaran är inkompatibel och att funktionen ej kan garanteras. Jag valde att fortsätta. Det visade sig då att programmet skapat en ny mapp Program ! Vindows påpekade detta och föreslog namnbyte. Ingen ikon på skrivbordet hade skapats och ingen post i startmanyn. Enligt ditt förslag måste jag direktstarta en exekveringsfil. Osv. Inte tycker jag att det verkar speciellt kompatibelt. Disgen 8.1e, som framtagits för VISTA, uppförde sig helt propert. Min maskin är en sprillans ny HP med förinstallerat VISTA. Jag har bara köpt programvara av erkända märken. Vad kan man mer begära ?
380
« skrivet: 2008-07-11, 21:54 »
Alt+Tab eller inte. Faktum är ju att skivan är obsolet (inkompatibel med alla datorer köpta sedan något år tillbaka) och måste uppdateras innan ytterligare försäljning sker.
381
« skrivet: 2008-07-09, 20:41 »
Carl !
Jag får lov att använda Aktivitetshanteraren för att växla mellan aktiva program, t ex om jag hämtar uppgifter ur Rosenberg för att skriva in i ett Word-dokument. Rosenberg fyller upp hela skärmen alltid, jag kan bara putta ett annat program i förgrunden.
382
« skrivet: 2008-07-08, 20:45 »
Jag prövade Carls förslag. Programmet startade då och verkar fungera, men...
det tar över skärmen och man får köra via Aktivitetshanteraren ! Om det fungerar så pass, tycker man att det borde gå att få det att uppföra sig propert. Om nu inte detta går och jag lägger ut de 190 kr som Regis tar, så återstår frågan om det gamla programmet kan avinstalleras fullständigt ?
383
« skrivet: 2008-07-06, 22:58 »
Jag har problem med Rosenberg under VISTA - se ämnet VISTA.
384
« skrivet: 2008-07-06, 22:56 »
Jag har en nyköpt dator med Vista. Jag har utan problem installerat DISGEN 8.1e och kört detta. Men Rosenberg fungerar inte.
När jag installerade Rosenberg, så fick jag meddelandet att programmet försökte skapa en mapp Program, vilken ju redan finns, och föreslog att jag skulle döpa om den till Program1. Sagt och gjort. Vid en hastig titt verkar alla filer ligga där under Program1, men det finns ingen ikon på skrivbordet, inget programnamn på startmenyn, kort sagt Rosenberg finns inte. Jag har då provat att flytta hela innehållet under Program1 till den vanliga Program. Samma resultat. Jag har vidare provat att starta exekvering direkt av filen RBG2004.exe. Detta startar och den vanliga blaffan kommer upp, för att omedelbart försvinna och själva programmet går inte igång. Hur kommer jag vidare ?
385
« skrivet: 2008-06-14, 21:05 »
Är det problemfritt att installera Rosenbergskivan under Vista ? Jag har en ny dator med förinstallerat Vista, inköpt för 1 1/2 månad sedan. Jag installerade DISGEN 8.1e utan problem.
386
« skrivet: 2008-05-18, 21:24 »
Jaaaaaa....!
387
« skrivet: 2008-05-18, 19:07 »
Jag känner mig föranlåten att citera ett kärleksbrev, som jag hittat ad acta i ett domstolsprotokoll från 1600-talet:
...den aller Högeste gud hand weed wad mit hierte er och huor manget It Such Ieg suchet... (på danska av en förrymd båtsman).
388
« skrivet: 2008-05-18, 00:32 »
På Gotland fanns det en Wintersläkt på 1600-talet, med flera domare bl a. Sök i DISBYT om tipset är intressant.
F ö fanns det Prytzar på Gotland också, bl a en Klas, f 1675 !
Dessa uppgifter är sidofynd för min del, men tipsa kan jag ju.
(Meddelandet ändrat av LOE den 18 maj, 2008)
389
« skrivet: 2008-05-07, 22:45 »
Jag vet nu inte om detta hamnar rätt i sin helhet, men åtminstone till ansatsen.
Jag har använt mig av SVAR:s låneservice under våren, men inte lagt märke till annonsen. Jag har visserligen varit intresserad av domboksmaterial, men jag tycker faktiskt att det är något med annonsen som förtjänar förstärkning i Rötter. Vidare är erbjudandet illa formulerat, så man kan lätt missförstå det om man inte läser två gånger. Redaktören har nog trott att erbjudandet innebär 5 kr/volym (vilket kunde vara rimligt) och inte 5 kr/kort.
F ö säger de att detta bara är början. Detta faktum tycker jag inte är okontroversiellt. Domboksmaterialet har inte funnits särskilt länge och varit lite känt. Under alla förhållanden måste det anses som en gigantisk felsatsning att ta fram detta material för att snart dumpa det.
När det gäller kyrkböckerna innebär åtgärden också en försämring, för alternativet är att köra Genline - bra på många sätt, men per definition med sämre bildkvalitet.
Om man visste att avsikten är att scanna ALLT material på nytt från original, så kunde det vara begripligt. I så fall borde en tidsplan publiceras (att köpa dessa billiga kort kan lätt bli en tusenkronorsaffär, som man inte gör för en kort tid) och tills de scannade bilderna föreligger borde mikrokorten tillhandahållas som en service.
Det är något jag efterlyser i allt detta. Vad har Riksarkivet för ansvar för tillhandahållande av arkivmaterial och vilka skyldigheter/rättigheter har de att bedriva affärer ? I Arninge har jag fått svar som går ut på att det är landsarkivens ansvar att tillhandahålla kyrkboksmaterialet och därför kan man i Arninge utesluta kyrkans räkenskaper med flera delar i arkivet.
Det skulle vara intressant att se svaret på en begäran riktad till ett landsarkiv att få ta del av kyrkboksmaterialet. Kommer de då att hänvisa till Genline (knappast lagligt) eller erbjuda papperskopior (uselt alternativ och dyrt, speciellt för arkivet) eller låna ut och sälja mikrokort ?!
Medan debattens vågor går höga om förbundets förmodade eller verkliga idiosynkrasier, händer det en massa märkliga saker där ute i verkligheten.
(Meddelandet ändrat av LOE den 07 maj, 2008)
390
« skrivet: 2008-04-28, 23:22 »
Det s k referatet är dessutom värdelöst som information betraktat. Rapportören har vinnlagt sig om att förmedla det sensationella, men har inte givit den utomstående minsta antydan om vari motsättningarna bestod. Alltså verkar själva avsikten vara politisk. Jag är en rätt luttrad och tolerant person, men jag måste säga att jag, hemkommen efter en spännande och upplyftande dag på arkivet, känner en stigande olust vid genomläsandet av dagens skörd i Förbundets värld. Vad har jag med allt det här att göra, egentligen - som forskare ?
391
« skrivet: 2008-04-25, 22:00 »
Anders !
Du ställer två frågor som en.
392
« skrivet: 2008-04-25, 18:03 »
Jag hade ett konkret förslag till beräkning av antalet unika medlemmar, som jag inte fått någon reaktion på:
393
« skrivet: 2008-04-17, 21:24 »
Jag har frågat det förut - vad ska vi ha olika fora till ? Det börjar se ut som att rörelsen har debatt som ändamål.
Rötters nyhetsplats ska väl bara användas för nyheter och kommunikation ? Den är ju offentlig. Avdelningen Debatt under Rötter borde reserveras för debatt utåt i samhället.
Den interna debatten ska naturligtvis hållas inom Förbundsforum, men då måste detta göras avgiftsfritt för alla föreningsmedlemmar och Rötters vänner.
Så har vi Debatt-avdelningen i ShF. Ska den vara en kopia av Rötter/Debatt eller ett utdrag av denna ?
(Diskussionen kom upp här, men hör egentligen hemma i en annan tråd).
394
« skrivet: 2008-04-17, 01:56 »
Om det inte redan är gjort, verkar det vara dags att införa ett ordentligt bokföringssystem med noggrann tidskrivning, där man kan läsa av upplupna kostnader per projekt, per tidsenhet, per kostnadsslag, per person o s v. Historiska uppgifter ska inte vara diskussionsämnen, diskussion hör framtiden till.
395
« skrivet: 2008-04-15, 21:52 »
Nu ska jag begå ett utstuderat regelbrott och ta upp en släktforskningsfråga i Förbundsforum - enbart för att pigga upp lite !
Chris talade om trög organisation. Jag börjar luta åt att gamla tiders organisationer kunde vara mycket snabba, trots enkel teknik.
Jag har just följt ett rättsfall på Gotland som avhandlades blixtsnabbt. I tingsrätten kom fallet upp, gällande önskemål av en gift men övergiven hustru att gifta sig igen. Ärendet remitterades till Domkapitlet, som hade sammanträde vid samma tid i staden några mil bort. Där togs ärendet upp dagen därpå, med kontrahenterna närvarande, beslut fattades och resolution utgick till tingsrätten, som på sin tredje dag återupptog och avgjorde ärendet !
Detta var på 1600-talet.
(Meddelandet ändrat av LOE den 15 april, 2008)
396
« skrivet: 2008-04-15, 21:31 »
Jag tycker att det är självklart att allt ska sparas. Värden sparar ju mycket tid på detta också, för annars måste hon gå igenom och gallra alla trådar varje dag och följa upp svar till meddelanden som hon tar bort osv...
Jag tycker att alla som är intresserade av och har inflytande över förbättringar av organisation, verksamhet, teknik osv ska betrakta alla inlägga som i princip beaktansvärda.
Det känns ju fruktansvärt att detta forum kanske betraktas som en terapiform bara.
397
« skrivet: 2008-04-14, 16:41 »
Det är väl bra att skilja Förbundsforum från det egentliga Anbytarforum, men ännu bättre vore ju om Förbundsforum vore gratis för var och en som antingen är med i någon förening eller är med i Anbytarforum (fungerar som en sorts förening i sammanhanget). Förbundsorum är ju inte en tjänst i egentlig bemärkelse utan ett demokratiskt verktyg. Detta sagt som en principiell synpunkt, dessutom utan påverkan på ekonomin i stort. Nu kan det ju finnas tekniska hinder för att implementera denna princip, i så fall något att försöka lösa på sikt.
398
« skrivet: 2008-04-13, 01:19 »
Bara ytterligare en påminnelse apropos alla sinnrika arrangemang, som (kanske) hänger ihop teoretiskt: vi opererar i en miljö som nätt och jämnt klarar av att fakturera.
Här ytterligare en utmaning för sådana som roas av att lösa gåtor: anta att en förening inte vill ansluta sig till detta arrangemang, anta att ett antal medlemmar i denna förening inte är med i någon annan förening, anta vidare att några av dessa medlemmar vill fortsätta att prenumerera på ShF - ska dessa då prenumerera på ShF direkt från förbundet ? Till vilket pris då ?
Jag får nu ytterligare en association till leksaksvärlden: Svarte Petter.
399
« skrivet: 2008-04-12, 21:00 »
...aningen komplicerat... - jag tycker att diskussionen påminner om det där gamla 15-spelet (en sluten ram med fyra rader och fyra kolumner, vari 15 numrerade brickor kunde föras till det angränsande hålet, om detta fanns intill - uppgiften var att ordna om brickorna, så att en viss nummerföljd uppstod), som har ett antal matematiskt omöjliga nummerföljder. Man vänder och vrider, flyttar och suckar...
Några gruskorn i maskineriet: DIS är den ojämförligt ekonomiskt starkaste parten i hela detta spel. Deras tidskrift är stor och påkostad och kan väl bäras med denna ekonomi och en prenumerantstock som är många gånger större än ShF:s. Tidskriften används också i hög grad som en ständigt uppdaterad bruksanvisning till DISGEN. Är det verkligen någon som på fullt allvar tror att DIS vill bladas in (hur skulle det gå till förresten, när Diskulogen snarast är större än ShF ?)?
Hur ska man göra med de icke ibladade exemplaren av lokaltidskrifter, sådana som ska till medlemmar, som får ShF från en annan förening ?
Jag känner mig föranlåten att travestera den medeltida minimalisten, Franciskanermunken Occam's visdomsord:
Pluralitas non est ponenda sine neccesita, populärt kallad Occams rakkniv.
400
« skrivet: 2008-04-11, 22:36 »
Anders !
Det finns inom statistiken ett begrepp kallat konfidensnivå. Den är ett mått på vilka förutsägelser man kan göra utifrån ett samplat material baserat på antalet sampel och ett antal faktorer som har med urvalets oberoende att göra. Din entusiastiska undersökning får nog sägas ha mycket låg konfidensnivå.
Till att börja med kan man ju kika i facit: DIS har mer än 25000 medlemmar (se uppgift på webben), som jag antar är unika. Om du skulle höja din ansats till just 25000, så skulle det ändå innebära att det inte finns några medlemmar i andra föreningar som inte är medlemmar i DIS, och detta antagande åtar jag mig att motbevisa.
En bättre, men inte felfri, metod vore att räkna hur många föreningstillhörigheter, som registrerade AF-användare har uppgivit. Den uppgiften är ju tillgänglig för datorsystemt, så det kan inte vara svårt att skriva ett litet program som räknar. Att göra detta kan knappast strida mot PUL, eftersom det är en undersökning av ett anonnymt kollektiv. Det urvalsfel som vidlåder även detta urval är förstås faktum att det är AF-användare, som kanske har ett otypiskt föreningsengagemang.
401
« skrivet: 2008-04-05, 15:02 »
Jojje,
Något man ser iöst och billigt kan tillgodogöra sig, alltså.
402
« skrivet: 2008-04-05, 12:22 »
Det är väl inte otroligt att föreningrna gör en rent matematisk betraktelse. Faktum är att kanske bara 10 % av alla föreningsmedlemmar är forumanvändare/Rötters vänner och föreningarna tycker att de ska prioritera majoritetens intressen. Föreställningen, rätt eller fel, är säkert den, att forumet kostar ca en halv miljon per år att driva och medvetandet om förbundets ekonomiska kris är stor. Med den analysen är det inte konstigt om föreningsstyrelserna är för avgiftsbeläggning av Anbytarforum (förbundsforum är ju en annan, sak, det är ett demokratiskt verktyg och inte en tjänst). Många har argumenterat för att denna analys bortser från viktiga, t o m avgörande aspekter och argument emot avgiftsbeläggning - jag har inte för avsikt att väcka den diskussionen till liv igen, bara göra en förmodan om hur föreningsstyrelserna resonerar. En bra förberedelse inför besvarandet av enkäten vore ju att ta del av diskussionen som varit i detta forum.
Av samma skäl tror jag att det är uteslutet att de skulle svara Ja på frågan om obligatorisk ShF.
Som sagt, bara en förutsägelse.
403
« skrivet: 2008-04-04, 15:32 »
Enkäten ger vid ett hastigt genomläsande ett seriöst och genomtänkt intryck. Att publicera den på Rötter hade ju varit naturligt för att skapa ett brett engagemang, dessutom en gratis PR-åtgärd i det rådande, ansträngda diskussionsklimatet. Rent formellt ska naturligtvis förbundet diskutera med föreningarnas representanter, men dessa är ju i sin tur representanter för sina medlemmar - ska föreningarna nu per brev skicka ut samma enkät med sin egen styrelses yttrande som en del av enkäten ?
Det är bra att alla frågor ställs, men en del av dem är ju uppseendeväckande, t ex:
Ska förbundet fortsätta utgivningen av Årsboken ?. Den enda kvarvarande publikationen med lite höjd, som har en utomordentlig redaktör, som troligen inte har någon som helst brist på material och som bär sina kostnader skulle alltså övervägas för nerläggning ?!
Om er förening är positiv till att göra något mera i förbundets regi vad kan det då vara? ....3. Skriva i Shf, årsboken eller Rötter. Det är väl bra om föreningarna publicerar sig i ShF och Rötter, men årsboken och ShF till större delen ska väl vila på författarskap och jag kan inte tänka mig att det råder brist på stoff.
F ö kan man bara fromt hoppas att alla vettiga idéer och relevanta frågor som ventilerats i forumet under ett kvartal tillvaratas av föreningarna.
404
« skrivet: 2008-04-02, 01:02 »
Jag berättade ovan, att jag i Sveriges befolkning 1900 sökt efter min far, boende i Södermanland, och inte återfunnit honom. Man kunde tänka sig användarfel, i klartext dåligt användargränssnitt - det var värre än så. Jag har nu försökt igen på olika sätt och hittade till slut min näst viktigaste ana - i en annan familj, medan hans syskon fanns i den rätta familjen. Hans mor är en kvinna som skulle ha varit 60 år gammal vid hans födelse !
När jag för länge sedan påbörjade min släktforskning, gick jag till originalkällorna, så i det här fallet har jag suttit på prästgården och skrivit av församlingsböckerna, vidare har jag gått igenom alla födelse- och husförhörslängder så jag VET att han föddes och oavbrutet växte upp på en och samma plats hos sina äkta föräldrar.
Detta är ingen existentiell fråga, det är en kvalitetsfråga.
405
« skrivet: 2008-03-30, 12:44 »
Utan att ha så mycket nytt att säga, kan jag inte avstå från några reflexioner, stimulerad av Evas inlägg.
Jag lämnade in bidrag till DISGEN för ett antal år sedan. När jag nu söker, finner jag att jag inte är med längre. Anser man alltså på fullt allvar att historiska uppgifter blir sämre med tiden ? Jag är nästan säker på att jag hade uppgifter, som inte längre finns (riktiga vill säga). Att jag inte lämnat in igen beror inte på oginhet eller förakt för mediet utan på att jag blivit så upptagen med forskning (!) att jag inte hunnit med att uppdatera DISGEN ens för mig själv. Dessutom misstänker jag att det finns fel i min tidiga forskning, som jag skulle behöva röka ut. Nåväl, allt detta gör inte mig något, jag bara undrar.
Erik Eriksson påminde mig om en situation i Jämtland, där det fanns två jämnåriga par i en socken med identiska namn på mannen OCH hustrun. De producerade barn nästan varje år, om varandra, och jag undrar om ens prästen hade helt klart för sig vilket par som dök upp varje gång. Ett helsike för mig var det i alla fall.
Eftersom jag numera ägnar mig åt djupskikten, där det kan ta ett år eller mera att ta ett enda steg i anträdet, lägger jag upp arbetet som projekt. Innan jag startar en sådan övning brukar jag titta i DISBYT, för att se om allt redan är utforskat (livet är ju kort och jag har en lista på projekt). Det var vid ett sådant tillfälle, som jag fann att det faktiskt tycktes redan vara klarlagt vilka anorna var. Vi talar om tidigt 1600-tal, så exaktheten i uppgifterna gjorde mig lite undrande. Jag kontaktade uppgiftslämnaren, som hänvisade till en annan släktforskare, som...hänvisade till en hemsida, vars ägare hänvisade till att en erfaren släktforskare skulle ha sagt detta, som, konfronterad, tog tillbaka alltihop som en hypotes. Något år senare hade jag material som skulle hålla i domstol, som till 100 % motsade uppgifterna, som alltså var påhittade. Om jag blev upprörd ? Nä, tvärtom, jag var överlycklig över att ensam och först få ge mig i kast med ett verkligt svårt problem, det roligaste jag gjort i hela min forskarkarriär.
Apropos kvaliteten i olika källor kan jag inte låta bli att nämna något chockerande. I diskussionerna om förbundets ekonomi talas ju mycket om CD-skivor. Jag tyckte att det var på tiden att se efter vad som gör dessa skivor så populära. Jag tog Sveriges befolkning 1900 och sökte efter min far, boende i Södermanland. Nil, tomt, faderlöst !!! Jag måste säga att jag kände mig lite kränkt (!). Man kan säga att jag fått en existentiell fråga att brottas med, utöver alla andra.
406
« skrivet: 2008-03-29, 14:29 »
Jovisst, DISBYT kan ge uppslag, ännu bättre om vi sköter om den.
Bättre tidskrifter, som avsomnade Släkt och Hävd, har en avdelning där tidigare publicerade uppgifter korrigeras och kompletteras. Om någon kunde tänka ut en form för detta, så vore det nog till nytta. Men rättelserna ska ju föras in i DISBYT också, om det ska vara någon nytta med det. Problemet är att det krävs ett arbete för detta.
Det är något egendomligt med detta att uppgifter kan multipliceras och spridas (A lämnar in, B kopierar och lämnar in, C kopierar...). Om uppgiften är felaktig, så fungerar ju detta som ett virus. Man skulle behöva tilldela alla gamla anor folkbokföringsnummer, administrerade centralt ! Då kunde de olika bidragen läggas som attribut till en huvudpost per individ. Uppgifter som hämtats borde förse med källuppgiften DISBYT och särbehandlas nästa gång de dyker upp. Motstridigheter skulle markeras: motsägs av [hänvisning] Detta är bara funderingar, som i bästa fall någon med mera aktuella databaskunskaper skulle kunna göra allvar av.
När det gäller födelseuppgift för inflyttade (typiskt före början av den tidigaste HFL), får man arbeta som detektiv, vilket f ö blir nödvändigt även med nationell databas, för bortom denna finns det ytterligare utmaningar o s v. Det är ofta besvärligt, men jag tycker att detta lösande av gåtor är själva behållningen.
407
« skrivet: 2008-03-28, 18:16 »
Det enda man kan göra beträffande kvaliteten är att ständigt tjata om den - det borde vara en förbundsuppgift. Förbundet tål att å tjänstens vägnar kallas för petimetrar.
Här några små förargliga förhållanden, som ofta glöms bort:
En person kan vara född någon annstans än där han/hon tillbringar sitt liv i HFL - mycket långt därifrån t o m. Flyttlängder är inte att räkna med på 1600-talet. Slutsats: födelseplatsen är okänd tills man möjligen hittat den på något sätt (behöver inte vara i form av en födelsenotis, men detta är vanligast).
Födelseuppgifter i HFL kan vara byggda på muntlig åldersuppgift eller på en namne med snarlik ålder.
Jag har sett en HFL, där hustrun i ett hushåll hade dött och mannen gifte om sig med en kvinna med samma namn. Prästen tyckte att det var praktiskt och lät namnet stå kvar och kompletterade födelseuppgiften med en plump. Man måste komma ihåg vad syftet med HFL var. En död person ligger på körgårn och ska inte förhöras mer, på jorden åtminstone, är utgången s a s.
Omsättningen på folk var ju hög och barnen dog som flugor. Det var mycket vanligt att ett nytt försök åsattes samma namn och detta kunde t o m prästerna missa, när det gällde inflyttade från en annan socken. Resultat: födelseuppgiften är ett eller två år för tidig.
O s v. Man måste hela tiden fråga sig: kunde det ha gått till på något annat sätt ?
Ovanstående föranlett av uppgifter som påträffats i DISBYT.
408
« skrivet: 2008-03-27, 13:46 »
Det slog mig att mina erfarenheter av domböcker på mikrokort skulle kunna vara till hjälp för någon:
Min erfarenhet är att det finns mycket mera filmat domboksmaterial än man kan tro - eventuellt finns t o m allt. Materialet låg i decennier oanvänt utan indexering och förmodligen utan brukskopior av filmerna. Det krävdes personlig assistans från arkivpersonal för att hitta rätt. Nu är intrycket att allt detta förts över på mikrokort.
Under de senaste tre åren har jag begagnat mig av detta och hittills inte stött på problemet att något saknas, faktiskt. Men (det finns några men...):
Det är besvärligt att hitta i SVAR:s beståndsförteckningar och jag tycker att det är tidsödande att navigera i den. Det finns eventuellt fotograferade förteckningar i DjVu-format, men dessa har jag inte använt utan gått till originalen i detta fall, på RA t ex. Det kanske är så att pärmarna där helt enkelt ligger på mikrokort också - det har jag inte heller undersökt.
Det tycks också vara så att både de s k originalböckerna och de renoverade böckerna är filmade, för det har jag utnyttjat (den mest uppenbara anledningen är att luckorna i de två arkiven är helt okorrelerade och att de alltså kompletterar varandra). Det är t o m så att Inneliggande handlingar är filmade (dock i hög grad oläsliga !).
En annan svårighet är att originalen och renoveringarna kan ha olika volymsbeteckningar, det kan t o m vara så att en annan volymsbetckningsprincip har införts efter mormonernas filmande.
Till råga på allt behandlades renoveringarna lite speciellt redan när det begav sig. Gotland är ökänt (!) för detta. Dessa böcker pulades in i varierande norrlandsläns volymer. Ibland tycks postgången ha klickat så att vissa delar av en årgång hamnat i nästa årgång (dock alltid i samma län - tror jag). Vid överläggningen på mikrokort har sedan SVAR gjort en underuppdelning på undervolymer. Så t ex Gotland 1681 ligger i Västernorrlands län volym 2 (1681) OCH 3 (1682), men hos SVAR i volym 2 och volym 3b (inte i 3, är ni med ?). Dessa placeringar hittar man inte under Gotlands län utan under Västernorrlands län (det är väl logiskt ?).
Att läsa domböcker på mikrokort är jobbigt och i princip får man nog säga att det är omöjligt att få en fullständig excerpering, men det varierar från sida till sida.
Originaldomböckerna (alltså inte originalen av renoveringarna, som ligger hos RA) kan innehålla text som renoveraren inte tyckte var så viktig, framförallt är de fulla av överstrykningar, kludd, mera spontan handstil. Jag har t o m hittat flera versioner av samma protokoll (gällande en dödsdom) liggande på landsarkivet - ruskigt. De är alltså svåra att läsa i original och mycket svåra till omöjliga på mikrokort. Men man kan göra en koll innan man gör en resa till landsarkivet. I originalen förekommer också en varierande mängd av ofullständigt bevarade handlingar ad acta. Dessa är mycket spännande och kan innehålla stora guldkorn, skrivna subjektivt av aktörerna som de är. Det säger sig självt att det är en sinkadus om man kan läsa en sådan handling på mikrokort. Men om man kan identifiera dess existens, kanske man känner sig motiverad att flyga till exempelvis Visby för en papperslapps skull ! I och för sig är dessa papper normalt maskinpaginerade av arkivet, så man kan väl beställa kopia om man inte vill resa.
Den väg in i SVAR-katalogen som jag hittat ser ut så här:
Klicka på Mikrokort, fyll i län, välj domstolsarkiv, då får man en liten lista med bl a Häradsrättsarkiv som ett val. Klickar man där så hamnar man i originalsamlingen. Underst finns alternativet Svea/Göta hovrätt - den leder till renoveringarna.
Notera f ö att renoveringarna för Svea Hovrätt (själva böckerna alltså) ligger i RA medan de för Göta Hovrätt ligger i hovrättens eget arkiv i Jönköping (mycket trevligt ställe, de har även egen hemsida).
Jag ska till slut reservera mig för att mina erfarenheter gäller 1600-talet.
Vem har påstått att det ska vara lätt att forska ?
(Meddelandet ändrat av loe den 27 mars, 2008)
409
« skrivet: 2008-03-26, 10:29 »
Man kan faktiskt tala om högklassig digitalisering som en modern form av konservering - skonsammare och i princip av evig beständighet jämfört med metoden med japanpapper. Vad kan det kosta att konservera en domboksvolym på det gamla sättet ? 100000 kr ? Om inte annat skulle det vara ett uppehållande försvar att börja scanna/fotografera alla svartmärkta volymer. Jag känner till sådana som legat svampklassade i mer än 10 år.
410
« skrivet: 2008-03-26, 00:50 »
Alla dessa uppmaningar om att ta DISBYT med en nypa salt är ju utmärkta - frågan är hur många som lyssnar och tar dessa på allvar. Det är lätt att hitta rent skräp, ofta slentrianmässigt kopierat av någon annan, som osv. Man kan nästan tala om rena vandringssägner i vissa fall. Då kan väl den som vet bättre lägga in sina riktiga uppgifter då ? Tja de blir ju överröstade i detta demokratiska system. I några fall har jag roat mig med att härleda en sådan här kedja. Originalet visade sig vara en privat hemsida, vars ägare inte hade något som helst stöd för sin uppgift, mer en ett lamt det var en hypotes. Jag skulle vilja säga att det var en ren fantasi, som borde stanna i det enskilda arkivet. Nu inser man ju att det vore en övermäktig uppgift att någon skulle s a s certifiera data. Det är väl så att (som med det förstörda fönstret ovan) DISBYT avspeglar den allmänna omsorgen bland släktforskare som kopierar andras uppgifter och sedan reläar ut dem oprövade.
Nu låter jag säkert som en mästrande surpuppa - det är inte alls min avsikt, jag bara talar om hur det ligger till och låter var och en ha trevligt på sitt sätt. Jag hoppas däremot att förbundet fortsätter att driva kvalitetsfrågan.
Jag kanske skulle lägga till att det förhåller sig lika dant med mormonernas databaser - arma dessa satar som de frälser och som får ett evigt tjafsande med Sankte Per (eller motsvarande) för att förklara att de fått fel föräldrar, fel ålder osv.
(Meddelandet ändrat av loe den 26 mars, 2008)
411
« skrivet: 2008-03-26, 00:11 »
I dagens Rötter kan man läsa: Ted Rosvalls larm om attackerna mot folkbokföringen har nu nått Riksdagen. Ledamoten Hans Wallmark (m) har frågat finansministern vad han tänker vidta för åtgärder. Svaret blev - inga! När man läser Borgs svar, så tycker jag att det låter som att han agerat professionellt - han har låtit någon kolla med Riksarkivet och baserat på ett tydligen betryggande svar, kommit till rubrikens slutsats.
Nu har jag ju inte själv satt mig in i själva sakfrågan, men jag tror att Ted Rosvall har gjort det. Nästa steg borde ju då vara att klarlägga vem som har rätt - i bästa fall har båda rätt, OM (viktigt om) verktyg tas fram som gör underförstådda härledningar möjliga. Även om jag inte ser någon ringaktning för hobbyn släktforskning i svaret, så kan ju framhållas, att det är mera genuina värden som står på spel - människors rätt till sitt ursprung, vilket enligt larmet äventyras redan vid efterforskandet av den allra mest näraliggande familjehistorien.
412
« skrivet: 2008-03-25, 23:49 »
Det verkar som om hemska saker håller på att hända. Jag ska börja med reflexioner, som jag gjorde, när jag idag fick ett nyhetsbrev från SVAR tillsammans med beställda mikrokort.
För det första tycker jag att man skriver på ett undflyende sätt - det kan väl inte vara så illa, att man faktiskt vill vilseleda ?
”SVAR digitaliserar tidigare filmade kyrkoböcker 1861-1905”. Vad betyder detta, rent semantiskt ? (Jag har bara läst detta meddelande). Att man faktiskt scannar dessa kyrkoböcker, dvs originalen ? Varför då tillägget ”tidigare filmade” ? Av diskussionen här ovan, anar jag att de scannar filmerna - det är ju helt förfärligt ! Det är som om Volvo fortfarande skulle bygga bilar på PV:ns schassie och med dess motor. Massor av information går på detta sätt förlorad, tro mig - inte minst i räkenskapsvolymerna, som kan vara rika på information. Men det finns även många vanliga kyrkböcker som är helt eller delvis oläsliga, det är lätt att hitta exempel på det. I några fall har jag åkt till respektive landsarkiv och själv fotgraferat partier. Resultatet är ju som att dra upp rullgardinen mot en skinande vårsol, nästan allt blir lättläst som tidigare var bara svarta fläckar eller ”akvariebilder utan fisk”. Man kan ju se på data i DISBYT m fl ställen, att svårigheterna varit oöverstigliga, med felatiga resultat som följd.
Vidare i nyhetsbrevet: ”under året påbörjas skanning av mikrofilmade kyrkoarkiv för tiden före 1860”. Enligt ovan tolkar jag detta som att det är mer än 50 år gamla filmer som ska scannas. Varför det, detta är ju redan gjort av Genline (alldeles utmärkt f ö, givet utgångskvaliteten, som inte kan trollas bort) ?! Frihandsfotografering av originalen med digitalkamera av amatörer skulle ju ge bättre resultat lika snabbt !
Nu har jag ju personligen i stort sett kyrkboksperioden bakom mig, men det verkar som om möjligheterna till kompletteringar kommer att bli ÄNNU SÄMRE och/eller dyrare än förut. De som är nya måste även i fortsättningen lära sig att ”se i mörkret” i stället för att lära sig läsa gammal handstil och lära sig förstå de historiska betingelserna - vad är släktforskning, egentligen ? (Förbundfråga antecknar jag i marginalen).
Är det SVAR som leker business ? Riksarkivets uppgift är ju att bevara och tillhandahålla INFORMATIONEN. Hjälpmedel av olika slag är andra aktörer bättre på att ta fram. (Förbundsfråga antecknar jag i marginalen).
Att scanna filmer av domböcker anser jag vara direkt bortkastade resurser. Det är ofta mycket besvärligt eller rent omöjligt att läsa domböcker i mikrofilmform (om man vill göra kompletta studier av skeenden, alltså, som ju är den verkliga höjdpunkten i forskarkarriären). Detta gäller renoverade domböcker - originalen på mikrokort är ofta hopplösa, för att inte tala om handlingar ad acta (jo, det mesta, men inte pålitligt allt, blev faktiskt filmat och har sedan legat oindexerat och otillgängligt i decennier). Det rätta vore ju att scanna eller digitalfotografera dem på nytt. Jag har faktiskt skrivit till SVAR och framfört åsikten att det finns volymer på mikrokort som är helt värdelösa och som de inte borde få ta betalt för - inget svar (!).
Nu är det ju så illa att det finns domböcker, länsräkenskaper och annat material i original, som är svartlistat för framtagning i väntan på medel för restaurering i en obekant framtid. Om dessa inte scannas och om de, i de fall då de är filmade, inte ens kommer att tillhandahållas på mikrokort, då kan man tala om svarta hål i arkiven.
Nu orkar jag inte mer idag.
413
« skrivet: 2008-03-17, 00:32 »
Har någon stött på namnet Åkerman, i Algutsrum eller någon annanstans, på 1600-talet ?
414
« skrivet: 2008-03-16, 09:36 »
Jag har inte koll på vad SVAR gör i det här fallet - lägger de ut fotograferade eller scannade domböcker baserade på originalen ? Att scanna usla filmer tycker jag är bortkastat arbete. Det är en sak att man kan läsa stereotypa material, som kyrkböcker, hyggligt (men långt ifrån alltid) - domböcker innehåller ju löpande text, med ofta oväntat innehåll, namn på nya aktörer o s v. Mormonfilmningen var ett hastverk, redan när det begav sig, tekniken har sedan revolutionerats.
415
« skrivet: 2008-03-15, 21:25 »
Alla verksamheter, om än hobbies, har sina faser och det roliga med släktforskning är att det är ett gränslöst område. Det finns knappast någon möjlighet att bli fullärd och det tycker åtminstone jag är roligt.
Beträffande källorna, så öppnar sig en hel värld, den dag som man ger sig på domböckerna. Det känns som en uppenbarelse, att upptäcka så mycket tecken på liv omkring personerna - på köpet får man eller tvingas man skaffa sig historiska kunskaper.
Nästa nivå att erövra, för mig, var administrationernas verksamhet, inte minst korrespondensen mellan befattningshavare. I sådan träder människor fram helt naket (eftersom de inte anade att någon obehörig skulle komma att läsa) och yppar sin oro för skeenden i omvärlden (jag sitter här i ljusets sken och beklagar handstilen, till följd av brådskan, då postkuriren står bredvid och väntar, jag hoppas verkligen att vi kan träffas i Kalmar, när ers excellens ska resa till Ösel, för vi måste snarast tillsätta en ny uppbördsman. Gud give att isen släpper sitt grepp....). Man kan bli indragen i dramatik också, t ex genom att i ett krigsrättsprotokoll upptäcka att ens förfader varit en förtrogen tjänare till den i en duell dödade, som på dödsbädden avslöjat sin kärlek till ståthållarens dotter, som testamenteras en förmögenhet, samtidigt som ståthållaren ombeds lägga ett gott ord för den duktige tjänaren (vilket resulterar i en supplik i Krigskollegiets brevböcker). Hur många tror mig f ö, när jag säger att man kan gå in i Nyköpings slotts räkenskaper och för en viss vecka se, vilka som var på besök och t o m se vad som fanns att äta denna vecka ? På 1500-talet !
Jag har inget alls emot den mera grundläggande forskningen, men jag vill gärna berätta om de fantastiska världar som finns att upptäcka, som ska skänka ännu mera spänning och glädje.
Med denna ansats, kan man konstatera att bara en liten del av källmaterialet finns tillgänglig på datamedium och att det mesta t o m är ofilmat.
En åtgärd för tillgängliggörande kunde vara att göra om mormonernas arbete med modern teknik. Som det nu är, så kan man befara att mycket material går mot förgängelse (många volymer är sedan många år tillbaka svartlistade för framtagning). Se där en värdig utmaning för förbundet !
416
« skrivet: 2008-03-15, 18:21 »
Jag menar ingenting, faktiskt. De som satt närmast mig, studerade dock inte material från KB, det är då säkert. Som sagt, bara en hälsning.
417
« skrivet: 2008-03-15, 12:53 »
När det gäller hur folk beter sig, så förblir man ofta undrande. Igår satt jag i Riksarkivets forskarsal med 56 platser (tror jag). Mitt på dagen var vi fem, mot slutet av dagen var vi två. Det var så liten aktivitet, att jag började frysa och fick använda en lånefilt för första gången. I förrgår var jag på KB. Läsesalen var packad med laptopförsedda studenter (mest) och atmosfären var direkt pressande.
(Ursäkta dessa vykortshälsningar).
418
« skrivet: 2008-03-15, 12:41 »
Per !
Du har alltså tillgång till innehållet i Sehlberg ? Har du använt SVAR:s mikrokort eller finns det någon transkribering ? Jag skulle kunna gå till KB:s handskriftsavdelning, men det är ju inte värt besväret, om du redan har kollat.
Jag tvivlar inte på din förklaring, men det är en etymologisk förklaring av ett namn.
Man skulle kunna tänka sig ett soldat- eller båtsmansnamn också.
Märkliga ortsnamn på gårdar har ju funnits och ibland fallit ur bruk, men detta alternativ är väl mindre troligt, eftersom inte minsta spår syns i Rosenberg.
Hur som helst skulle jag vilja veta var hon bodde, för då kunde man positivt välja tolkningsalternativ. Om ingen vet, så får jag ta en vända med Kommissarialrättens protokoll, som ingen verkar ha transkriberat (de ovan nämnda artiklarna bygger på varandra och på Gävle rådhusrätts protokoll).
419
« skrivet: 2008-03-14, 10:40 »
I såväl original som i tre olika transkriptioner med flera förekomster står Wälgiftz som en bestämning till namnet, dessutom gäller det en minderårig flicka !
420
« skrivet: 2008-03-14, 02:52 »
Jag har påträffat en person vid namn Brita Wälgifts på 1600-talet, som möjligen är från Valbo. Var Wälgifts en plats och var låg den i så fall ? Eller var det ett efternmn ?
421
« skrivet: 2008-03-14, 02:44 »
John !
Jag har nu på Kungliga biblioteket tagit del av de föreslagna källorna och funnit personen ifråga omnämnd i alla tre. Det står sannolikt Larß Wälgiftz flicka. Är det någon som vet om 'Wälgiftz' är namnet på en person eller namnet på en plats ?
För att hitta dessa publikationer fick jag lov att ändra lite. Jag tror att de ska lyda:
Meddelanden av Gästriklands kulturhistoriska förening , del I (1926), sidor 73-88, och del II, (1927), sidor 39-52 (Redigerade av Karl Hedlund), Ur protokollen från trolldomsrannsakningarna i Gävle 1675 av S-B-G.
Häxor och häxprocesser (1963/1986) Anklagelserna mot pastorskan Fontelius, av Bror Gadelius.
Fornt och sentida från Valbo (1951/1977), utgiven av Valbo Hembygdsförening, av Persson, Per Nicolaus. Artikel En trollpacka i Valbo på 1600-talet, av Algot Tornquist.
Du känner väl till Kommissarialrättens protokoll, som finns i original i Riksarkivet (jag känner inte till om det finns någon transkribering)?
422
« skrivet: 2008-03-14, 00:42 »
Jag har påträffat en referens till en plats som på 1600-talsvis stavades Wällgifft(s). Var låg denna plats ? Den kan möjligen ha legat i ett angränsande län. Rent teoretiskt kunde det vara ett efternamn.
423
« skrivet: 2008-03-13, 23:33 »
Det slår mig en sak, när jag tar del av alla inlägg, och en fråga anmäler sig, som jag inte ens reflekterat över att ställa tidigare: Vilket är förbundets syfte och ändamål och vilka är dess aktuella mål ? Vilka är de överenskomna strategierna för att nå dessa mål ? Vilka metoder och arbetsformer har ansetts bäst stödja dessa ?
Jag har ingen större erfarenhet av mera omfattande föreningsliv, men desto större av företagsorganisationer med tillhandahållandet av krävande produkter och tjänster som syfte. Jag tror inte att jag på många år sett ens en avdelning i en sådan miljö sakna dessa fundamenta. Utan att veta vart man ska, blir det förvirrande att diskutera hur man ska ta sig dit, utan att diskutera möjligheter och risker, är det omöjligt att enas om metoder. Utan en gemensam uppfattning om dessa ting, blir det svårt att samarbeta. O s v.
Om ovanstående instrument redan finns, vore det kanske idé att publicera dem och sedan diskutera dessa. Om de inte finns, så är det hög tid att de tas fram.
424
« skrivet: 2008-03-11, 23:34 »
Anna-Lena ! Din omsorg om ordning och reda är både begriplig och hedervärd, men... Vi är ju bara människor och frågorna hakar i varandra. Antingen får man göra avkall på strukturen och acceptera några få trådar, eller får man hitta på något raffinerat sätt att länka emellan så att de som försöker följa diskussionen inte tappar tråden. Kunde man ha möjlighet till inlägg som bara innehåller en länk till det ursprungliga inlägget och en kommentar (ungefär som vid sportsändningar i TV, som byter kanal) ? Om t ex det här inlägget hamnat fel, så kan du flytta det men lägga ett sådant länkinlägg på den ursprungliga platsen (eller tvärtom) ?
Beträffande debattavdelningen under Rötter, så var den ju helt livlös och hopplös att använda. Jag misslyckades ett par gånger med att lägga in helt okontroversiella, för att inte säga positiva, inlägg med anknytning till släktforskning, men fick inte in dem, däremot frågor från redaktionen, som jag besvarade förgäves - jag gav upp.
Det enda raka är att ha intern debatt i Förbundsforum och göra detta kostnadsfritt (det är inte en tjänst utan ett demokratiskt hjälpmedel). Mera samhällsorientrad debatt, som man vill ska bli offentlig, t ex om Riksarkivets inriktning, kan med fördel ske i ShF OCH här.
425
« skrivet: 2008-03-10, 12:01 »
Jojje drog en parallell med Naturskyddsföreningen. I Ekonomi-tråden tog jag upp två andra exempel (jag kan avslöja att de gällde Svenska Raskattklubben och Svenska Kennelklubben). Någon i styrelsen eller i staben kunde väl göra en något grundligare jämförelse med några organisationer, för att få perspektiv på SfF ! En god vän tipsade om en frikyrka, men jag var rädd för att bli missförstådd med ett sådant exempel. Annars lät det som väl jämförbara storheter, rent organisatoriskt. T o m Rötters vänner fanns med, d v s den årliga kollekten !
426
« skrivet: 2008-03-10, 09:36 »
Utan att (den här gången) uttrycka någon åsikt om förbundsmodellen, vill jag varna för att ta DIS som exempel. Det är en mycket speciell förening. En mycket viktig del av verksamheten är ett programvaruföretag med en på marknaden dominerande produkt, DISGEN. Diskulogen är till betydande del en periodisk användarhandbok och regionsföreningarna är till betydande del en supportorganisation med kurser och telefonsupport (faddrar). Köper man DISGEN så måste man gå med i DIS, för att få uppdateringar måste man ha ett obrutet medlemskap. Man måste inte vara med i en regionförening, men det känns nog naturligt för många DISGEN-användare. Men DIS står för kanske hälften av alla släktforskare i förbundet !
427
« skrivet: 2008-03-09, 18:11 »
Tack så väldigt mycket, det låter spännande ! Det som utlöste min fråga var ett dokument (Månadens dokument) utställt i vestibulen till Riksarkivet, där jag ofta hänger över domböcker. Nu ser jag att de lagt ut det på sin hemsida också: http://www.statensarkiv.se/Sve/Arkivhistorier/dokbilder/2008/erkanner-logn-om-ha xa_big.jpg (högupplöst, kan zoomas). Jag hängde upp mig på ordet i frasen: ...Larß [?] flicka... Är det ett gårdsnamn eller ett attribut till flickan ?
428
« skrivet: 2008-03-09, 13:13 »
Crister räknar i sitt förslag med att den obligatoriska ShF skulle få en upplaga om ca 50000. Han underförstår då att man på något sätt håller reda på multipelanslutna, eftersom han räknar med ca 67000 medlemsbidrag. Siffran 50000 måste vara hans uppfattning om antalet personer, som är med i någon förening. Man kan väl ta den som den mest välgrundade tills vidare.
Marginalkostnaden för ShF härrör från produktion och distribution. Jag känner inte till portokostnaden för en tidskrift, men om den skulle vara enkelt brevporto, drar bara detta 5*5=25 kr av medlemsbidraget. Man kunde kanske erbjuda en PDF-prenumeration, som rabatterats för papper, tryck och porto (hoppas att det inte bli alltför populärt, dock, för jag njuter av att hitta nya ShF efter dagens cykeltur till sommarbrevlådan).
429
« skrivet: 2008-03-09, 01:59 »
Själva utgångspunkten i Cristers utspel är lätt att ansluta sig till: ett förbund bör inte för sin existens vara beroende av kommersiell verksamhet. Omfattningen på sådan verksamhet måste t o m vara liten i förhållande till omslutningen, annars kommer förbundet att fungera som ett företag, men utan kapital och utan risktagande ägare. Utifrån detta konstaterande kan man sedan härleda olika förslag - Crister har kastat fram ett.
Detta är inte fel enligt den angivna utgångspunkten, för en tidskrift får anses som relativt riskfri och förutsägbar. Problemet är snarare att en så liten andel av medlemmarna hittills har valt att prenumerera, så det skulle bli fråga om en påtvingad förmån, dessutom behäftad med ett antal allvarliga biverkningar och rena absurditeter. Jag tror att trenden i föreningslivet är, att de mera påkostade tidskrifterna lyfts över till prenumeration. Till någon del kan man argumentera för bidragsfinansiering av det verktyg för förbundet, som ShF också är. Fördelen med prenumeration är också att redaktionen både kan sporras till och glädjas åt tidskriftens framgångar. Däremot borde man marknadsföra den mycket mera energiskt än idag, med annonser i sig själv, i AF, i föreningstidskrifter, med gratisexemplar, provprenumerationer o s v.
När det gäller bidraget, tror jag i och för sig att 9 kr är mycket lågt jämfört med andra förbunds, men mellan 9 och 120 kr finns det många belopp som är högre än 9 kr ! Bidraget ska säkert täcka vad som ska anses vara ”kärnverksamheten”. Utöver denna tillkommer en ”kransverksamhet” baserad på avgifter, slutligen finns verksamheter baserade på ideellt arbete och ”kollekt”. De senare ska alltså tåla svängningar till följd av varierande idealitet, utan att förbundet skakar i sina grundvalar.
Så här långt är konstruktionen robust och trygg, men en fråga kvarstår som utmanande - de produkter som förbundet tagit fram, och som väl får anses som mycket uppskattade, skulle troligen inte ha kommit fram så snabbt och effektivt med denna form av förbund. Två ytterligheter kan urskiljas: stora nätverksprojekt av ideellt arbetande entusiaster eller kommersiell produktutveckling i företagsform utanför förbundet. Båda formerna är behäftade med fördelar och nackdelar, inte minst när det gäller förbundets initiativkraft. En eventuell omkonstruktion av förbundet är inte fädig förrän även denna fråga är omhändertagen i en strategi.
430
« skrivet: 2008-03-07, 19:54 »
Jag håller med Lennart - det nya typsnittet är mindre lättläst p g a mindre kontrast. Med tanke på den förmodligen höga medelåldern på läsekretsen, så är detta med läsligheten en beaktansvärd egenskap.
431
« skrivet: 2008-03-07, 17:18 »
Jag har sagt det förut - kan vi inte vara gentila nog att låta användare i andra länder delta gratis ? Förutom att det är en vacker gest, antar jag att nettot, med tanke på den extra administrationen av floran av betalningssätt, inte ens blir negativt.
432
« skrivet: 2008-03-06, 11:49 »
Är det någon som har intresserat sig för häxerimålet mot Catarina Bure 1676 ?
Ett avgörande vittnesmål kom från en 15-årig pojke, som erkände att han tvingats till falskt vittnesmål. Lars Johansson hette han och en inlaga med egen hand ligger i arkivet från kommissarialrätten. Jag undrar om hänvisningen till en flicka, som också vittnat mot de anklagade - vad står det om henne (jag undrar om det är en ortsbestämning eller ett ålderdomligt attribut) ?
433
« skrivet: 2008-03-01, 17:19 »
Piratkopiering är ju högsta mode. Förbundets CD-skivor är säkert inte undantagna. Är det någon som har en idé om omfattningen av sådan ? Kan den vara så omfattande att det är en ekonomisk fråga av väsentlig betydelse ? Är materialet på något sätt kopieringsskyddat (jag har inga skivor, så jag vet inte) ?
434
« skrivet: 2008-02-28, 00:27 »
Jag har gjort en snabbtitt i ytterligare ett annat förbund.
Detta förbund har 300,000 föreningsmedlemmar i ca 500 föreningar. Förbundsavgiften är
16 kr + porto distr /föreningsmedlem, år. Typisk föreningsmedlemsavgift är 370-400 kr/år. Förbundstidningen ingår inte och kostar 490 kr/år. Gissa vilka alla människor beredda att betala sådana summor för en hobby är ! (det förra exemplet gällde också en hobby).
435
« skrivet: 2008-02-27, 14:48 »
Jag har gjort en snabbtitt i ett annat förbund, som jag har anknytning till, men tyvärr inte har tillgång till budgeten för (allvarlig brist naturligtvis).
Detta förbund har 8000 föreningsmedlemmar i 50 föreningar. Förbundsavgiften är
50 kr/föreningsmedlem, år. Typisk föreningsmedlemsavgift är 375-425 kr/år. Förbundstidningen ingår då (prenumerationsavgift för icke medlemmar är 300 kr/år, tidskriften är en med ShF jämförbar produkt).
DIS har föreningsmedlemsavgiften 120 kr/år. Om man skulle lägga till ShF-prenumerationen med 210 kr/år och 50 kr/år i st f 9 kr/år i förbundsavgift får man summan 371 kr/år. Drar man bort ShF, eftersom den är frivillig i vårt förbunds föreningar (antar jag), skulle DIS-avgiften vara 161 kr/år med 50 kr/år i förbundsavgift. Helt ovetenskapligt noterar jag att vårt förbund har en lägre avgiftsfinansiering än exemplets - i förhållande till omslutningen kan den t o m vara mycket lägre.
Lägg märke till att jag inte rekommenderar en motsvarande höjning av förbundsavgiften - jag vill bara försöka belysa ett förhållande.
Någon kanske kan inspireras till att ta fram ett bättre dokumenterat exempel ?
436
« skrivet: 2008-02-27, 12:40 »
Man kan ju se att förbundet är väldigt beroende av affärsverksamhet, vilket nog är ovanligt för ett förbund och måste göra det svårt att leda det. Det skulle vara intressant att dra paralleller med andra förbund - om någon känner till ekonomin i sådana.
437
« skrivet: 2008-02-23, 19:23 »
För säkerhets skull en sammanfattning av min medverkan i diskussionen:
Jag saknar kunskaper för att ha någon uppfattning om orsaker till eller eventuell skuld i den aktuella situationen. Eftersom styrelse- och stämmobeslut har formellt fattats i laga ordning, är sådan eventuell skuld en rent moralisk sådan och till ingen nytta i lösandet av framtida problem.
Jag lägger inga värderingar i olika former av finansiering av verksamheter, men jag vet av erfarenhet att de har olika egenskaper och konsekvenser.
Jag har den åsikten att det ofta är nyttigt att åtminstone bokföringsmässigt särskilja olika verksamhetsgrenar.
Det finns absolut en lämplighetsfråga gällande om en verksamhet är lämpad för ett förbund eller bättre för en förening och om en verksamhet alls är lämpad att bedriva i föreningsform. Ju mera ämnesorienterad verksamheten är, ju längre ner i hierarkin bör den bedrivas. Ju större risker som är förknippade med en verksamhet, ju mindre lämpad är den för föreningsformen. Det finns också en skattelagstiftning att beakta.
Jag har försökt bistå med uppslag och räkneexempel för att i bästa fall underlätta en lösning av ett dilemma. Jag tänker inte driva några teser, bara intresserat följa den fortsatta händelseutvecklingen.
Och, Ja, jag har betalat min hundralapp, överseende den märkliga rubriceringen av en avgift.
438
« skrivet: 2008-02-23, 14:13 »
DISWEB är väl en vidareutveckling av DISBYT, dvs ett jättelikt datoriserat släktträd för alla uppgifter i DISBYT och liknande databaser.
DIS är med sina 25000 medlemmar den helt dominerande föreningen i förbundet. Med detta följer också ett stort ansvar.
DIS har på förbundsstämman 2007 stött förslaget att avgiftsbelägga Anbytarforum, med motiveringen att det var bra att förbundet försökte hitta nya intäktskällor (enligt trovärdiga uppgifter på DIS Forum). Jag tar för givet att man samråder med förbundet innan man företar sig något som försvårar för Anbytarforum.
439
« skrivet: 2008-02-23, 12:48 »
En Anbytarförening är inte oförenlig med altruism, tvärtom kan den väl bli tydligare i den formen.
440
« skrivet: 2008-02-23, 00:36 »
Anders !
Du kan mycket väl ha rätt, men det du efterfrågar har ju haft gott om tid att förverkligas. Jag tror som sagt att mitt förslag kunde innebära nya möjligheter till lösningar.
Bokföring är ju ett slutet system - det finns inga externa källor, får inte finnas några läckor. Om föreningarna ser forumet som en resurs, så borde de väl vara beredda att fortsätta betala för denna (för att medlemmarna ska slippa betala /lika mycket/ för användarkonto, enligt antagandet ?)
Om någon nappar på idén och framför den, så får vi se vad föreningrna tycker om den.
Alla former av kostnadsminskning blir ju minst lika möjliga i en fristående förening.
Som sagt, jag söker vägar ut ur en situation där ingen kan bevisa vad som är rätt och fel.
441
« skrivet: 2008-02-23, 00:23 »
Mats !
Absolut ! Jag vet lika lite som de flesta, hur ekonomin ser ut i enskildheter. Mina siffror valdes som illustration utifrån vad styrelsen hävdat. Om man slår in på den föreslagna vägen, måste naturligtvis analys och förhandling genomföras. Bara detta skulle lösgöra knutar och kasta ljus över scenen. Sedan tror jag mycket på dynamiken i att renodla verksamheter, men detta är ju en åsikt.
442
« skrivet: 2008-02-22, 23:59 »
Jag tror inte att detta behöver innebära mera administration. Definitivt skulle en viktig effektivisering bli följden - man skulle ine behöva tjata, debattera osv, utan verksamheten bedrivs efter vad som står klart för alla genom själva verkligheten. Om det är så billigt och enkelt att sköta ruljangsen, som du hävdar, så skulle ju Anbytarna få ett väldigt flyt - inget tjafs, bara full fart med verksamheten !
443
« skrivet: 2008-02-22, 23:33 »
(fortsättning på inlägget ovan).
Eventuellt kan överföringen anses innebära kapitalöverföring (jag är inte tillräckligt insatt), som i så fall får förhandlas om och regleras med en skuldförbindelse.
Gravstenarna, Namn åt de döda, Avrättade, Emigrantforum, Forskarkatalogen, Litteratur-Sök, Porträttfynd, Samefynd, Tillfällighetsfynd, Stora Släkt-Sök, Databaser borde antagligen också föras till Anbytarna, men detta får prövas från fall till fall.
Rötters Vänner fortsätter som Rötters vänner, Anbytarna kan besluta om ett instrument Anbytarnas Vänner.
444
« skrivet: 2008-02-22, 21:55 »
Jag har en idé om hur man skulle kunna ta sig ur dilemmat med en tvistig fråga, som inte går att matematiskt avgöra. Om knappt ett år, med ny förbundsledning, med utfallet i anslutningen till Anbytarforum demonstrerat och med en förhoppninsgvis stabiliserad förbundsekonomi görs följande.
En ny förening bildas, Anbytarna kallad, med syfte och ändamål att främja och bedriva utbyte av erfarenheter av släktforskning. Anbytarna tar över Anbytarforum, dess då registrerade användare som medlemmar samt kostnader såväl som eventuella intäkter (verksamheten är mera att anse som en typisk föreningsaktivitet än en typisk förbundsaktivitet). Föreningen ansluter sig till förbundet och betalar sedvanlig avgift till detta. Den kan vidare köpa administrativa tjänster av förbundet. Förbundsforum, som inte är en föreningsaktivitet utan ett instrument för förbundsdemokratin, får ligga kvar i förbundets regi, avgiftsfri och tillgänglig för betalande föreningsmedlemmar, inklusive dem i Anbytarna. Förbundet kan söka minimera sina kostnader genom samarbete med Anbytarna om plattformar mm. Föreningarna kan så bedriva medlemsrekrytering genom att annonsera i Anbytarforum och betala för detta - alternativt kan förbundet besluta om detta och betalningen för annonserandet gå genom detta. Anbytarna beslutar på sedvanligt sätt om medlemsavgiften - kan den sättas till 0, desto bättre !
På detta sätt blir alla komponenter synliga och det får visa sig hur det ligger till med olika fenomen, som nu diskuteras. Om Anbytarna trivs med det, så kan de även besluta att ta in kommersiell annonsering. Anbytarna kan också överväga ett samarbete med DIS, som har ett forum och definitivt har stor datorkompetens. Andra initiativ, om vilka vi inget vet, kan också bli följden.
Dynamik kallas detta, och ansatsen skulle kunna tillämpas på flera andra företeelser, t ex utgivningen av böcker och CD-skivor, som är en förlagsverksamhet - den kunde kanske t o m bedrivas i företagsform. ”Tråkigt förbund” ? Tja, men det har ju med förväntningarna att göra - hela släktforskarrörelsen blir ju inte ett enda dyft tråkigare, kanske t o m tvärtom ?
(Meddelandet ändrat av LOE den 22 februari, 2008)
445
« skrivet: 2008-02-22, 21:53 »
Det har hävdats att Anbytarforum får anses vara självfinansierande genom dess betydelse för rekryterandet av nya medlemmar. Att det har en sådan effekt är troligt - men kan den motsvara kostnaden ? Återigen får vi lov att göra vissa antaganden. Jag håller mig till uppgiften att Anbytarforum kostar 500,000 per år. En ny föreningsmedlem tillför hela föreningslivet en genomsnittlig föreningsavgift. Å andra sidan drar ju en medlem nya kostnader i form av porto, kostnad för medlemsblad o s v. Förbundet skulle upptaxera föreningarna med ca 8 kr/medlem (500,000/60,000) för att balansera kostnaden för Anbytarforum. Hur mycket tillför då en ny medlem, netto ? Låt oss enkelt anta att nettot blir 100 kr per ny medlem (högt, tror jag). För att bära kostnaden för forumet, skulle det alltså behöva tillkomma 5000 föreningsmedlemmar, d v s ca 8 % ökning av medlemssantalet, av denna enskilda anledning - varje år ! Huruvida detta är troligt får var och en ha sin uppfattning om.
446
« skrivet: 2008-02-22, 20:27 »
Mitt inlägg var ett rent räknestycke - om kostnaden är noll, så är naturligtvis diskussionen om kostnadsfördelningen överflödig. Men om detta vet jag intet.
Oavsett kostnaden kan förstås förbundet välja att tillgodogöra sig intäkter i den utsträckning som anses möjligt och lämpligt. I ett ekonomiskt nödläge (oavsett orsaken till detta) kan jag tycka att det är naturligt att försöka - på längre sikt får frågan avhandlas i vanlig demokratisk ordning och då med utfallet som kraftfullt argument.
447
« skrivet: 2008-02-22, 19:59 »
”Den allmänna meningen” syftade bara på hur jag uppfattade den just pågående diskussionen i denna tråd - en retorisk inledning och inte ett argument, alltså.
Mitt resonemang om minoriteter och majoriteter bygger på uppgifter, som förekommit i olika trådar på senare tid och på två fakta: DIS har ca 25000 medlemmar och totalt antal medlemmar i föreningar anslutna till förbundet är ca 60000. Av dessa har många medlemskap i flera föreningar - hur dessa fördelar sig, är det väl ingen som vet. Anta att det finns 40000 unika föreningsmedlemmar.
Antalet användare av Anbytarforum har varierat och ingen vet hur många det kommer att bli. Jag utgår ifrån Teds uppgift om ca 5000, d v s 1/8 av alla unika föreningsmedlemmar. Jag valde DIS som exempel, därför att det är den helt dominerande föreningen i förbundet och jag antar att de har motsvarande mycket att säga till om. OM DIS-medlemmar har en annan användarfrekvens i Anbytarforum än andra föreningsmedlemmar, är det ingen som vet. Statistiskt kan vi anta att det finns 3125 medlemmar i DIS, som är användare i Anbytarforum. Detta är liten minoritet av 25000.
(Ovanstående resonemang innebär med nödvändighet flera förenklingar och antaganden - jag tror dock att slutsatsen håller).
Vad min attityd beträffar, så har jag bara den uppfattningen att förbundet bör bygga sin ekonomi på fakta och rimliga antaganden. Jag respekterar alla åsikter om finansieringen, med detta enda förbehåll.
448
« skrivet: 2008-02-22, 17:07 »
Den allmänna meningen tycks, i praktiken, vara den, att den stora majoriteten av DIS' medlemmar borde betala för Anbytarforum, som används av en liten minoritet. Denna fråga är det ju lätt att avgöra i DIS, som sedan kan driva sin linje i förbundsstyrelsen.
449
« skrivet: 2008-02-20, 12:11 »
Man kunde ju överväga efterskänkning av avgiften för utomlands boende.
450
« skrivet: 2008-02-11, 16:47 »
Jag tror inte att nedgången beror på en försämring av ShF och om det ändå skulle förhålla sig så, är det mycket svårt och dyrt att få reda på det. Att fråga människor om vad de kommer att tycka om olika saker är en svår konst - i stor utsträckning bortkastad ansträngning för en marknadsförare. Människor har inte den insynen i sig själva och tillhörande artikulationsförmåga. När köptillfället kommer vet de däremot precis vad de tycker - om den då föreliggande produkten (jag talar av erfarenhet). Vad man kan göra i rådande läge med en ändå betydande upplaga, är att a) se till att få en god efterträdare till Hans, b) marknadsföra tidskriften. När läget är lugnare och ekonomin säkrad, kan man börja skruva på olika parametrar.
451
« skrivet: 2008-02-10, 12:28 »
Jag tror att ShF har varit så bra, som man kan räkna med i sitt slag. Diskulogen är ju gratis. Dessutom fungerar den som en ständig uppdatering av bruksanvisningen till DISGEN, som är kärnan i DIS' verksamhet och ekonomi. Det går inte att dra paralleller med denna tidskrift. Det viktigaste är väl att göra ShF känd och öka antalet tillfällen då någon kan frestas att teckna ett abonnemang. Medlemsföreningarna tjänar ju på att förbundets ekonomi är stark, så de borde erbjuda gratis annonsplats. Anbytarforum är en annan annonsplats. Provprenumeration är vad publikationer traditionellt arbetar med, så det kunde man pröva. Gratisexemplar vid evenemang, eventuellt för varje hugad är ett lockbete. Förmånspris för tre nummer på prov är ytterligare en metod. Allt detta kommer att öka prenumerantstocken, men kanske inte så enormt mycket och - detta kampanjande kräver mycket arbete ! Föreningarna kunde kanske engagera sig i detta.
452
« skrivet: 2008-02-09, 21:37 »
Jag glömde att utveckla tesen om att det skulle krävas föreningsmedlemskap för att delta i forum.
Denna fråga hänger ihop med den om dessa dynamiska effekter. Den som tror på dessa, har bevisbördan i rådande läge.
Jag är av den åsikten också, att olika ekonomiska verksamheter har att följa olika spelregler - ett nystartat IT-företag har enbart kostnader och mer eller mindre välgrundade förhoppningar om framtida intäkter, men där är det riskkapitalister som är med på noterna, medan en förening måste agera med mycket större visshet.
På kort sikt har man att beakta frågan om likabehandling av kunder, d v s forumanvändare. Redan idag finns det forumanvändare, som inte är med i någon förening. Vad är det som säger att de kommer att ge ett frivilligt bidrag, när de, enligt antagandet, inte är beredda att betala en avgift ? En förmodan är att forumet skulle bidra till rekrytering av nya föreningsmedlemmar. En obekant del av dessa skulle nöja sig med att delta i forumet (om man inte tror dem om att vilja spendera en hundring som användaravgift, varför tror man att de ska spendera 150 kr på medlemskap i en förening ?).
Som sagt - bara resonemang, i brist på fakta och beräkningar. En enkel kalkyl skulle underlätta diskussionen. För egen del har jag lätt att acceptera en rimlig avgift för en känd motprestation. En hundring kostar en lunch, när jag gladeligen flyger till Visby och tar in på hotell för att få grotta ner mig i gamla pappersbuntar på arkivet medan vårsolen lyser utanför. Men, jag kanske är en utdöende sort ?
(Meddelandet ändrat av loe den 09 februari, 2008)
453
« skrivet: 2008-02-09, 21:11 »
Varje ekonomisk verksamhet har att välja mellan i princip fyra olika intäktsformer, måste urskilja kärna och perifiri, måste välja gruppering och paketering av produkter och tjänster. Jag bara för ett resonemang, någon given sanning för alla situationer finns inte.
Att med förbundets aktuella erfarenhet vara extra mån om sambandet mellan varje intäkt och dess motsvarande kostnad samt extra misstrogen mot förhoppningar om framtida intäkter är naturligt.
Släkthistoriskt forum kostar 210 kr/år utöver föreningsavgifter och jag har trott att den lämnar ett överskott.
Förhoppningar om att Anbytarforum ska ge betydligt mer än vad kostnaden är, vilar på vad som på politikerspråk kallas dynamiska effekter. Det är fint med sådana, men i slutändan måste de kunna uttryckas på ett kalkylark. Har någon ställt upp en kalkyl, utvisande en sådan effekt med rimlig sannolikhet ?.
454
« skrivet: 2008-02-09, 20:30 »
Oj, jag kan inte låta bli att norpa ett ord ur Mats' inlägg: gentil. Detta tycker jag ska på lämpligt sätt vävas in i reglerna:
gentil adj. -t -a . frikostig, speciellt i samband med anbyte
455
« skrivet: 2008-02-09, 19:56 »
Chris !
Såvitt jag förstår, är det en majoritet av alla föreningsmedlemmar, som inte använder Anbytarforum. Dessa skulle då få lov att bekosta minoritetens nyttjande. Ett sådant system kallas beskattning.
Vidare skulle det komma att krävas föreningsmedlemskap för att delta i forumet. Det enklaste vore då att bilda en förening - Rötters Vänner, med självkostnadsavgiften 100 kr/år, för sådana som primärt är intresserade av forumet.
456
« skrivet: 2008-02-09, 13:06 »
Jag tycker att diskussionen illustrerar att ett genomförande av gallringsbeslutet skulle leda till ett resurskrävande plockepinn med regler och underregler, tillägg och undantag - och ändå ett ständigt tillkortakommande. Oundvikligen kommer en så komplex och i realiteten rätt ogenomskinlig praktik att leda till ständiga irritationer i större eller mindre omfattning.
En fråga att ställa sig är: skulle så många av forumdeltagarna verkligen lida så mycket av arkiverade yttranden som ogillas, att det är värt en sådan omfattande insats, med betydande risk att skapa mera irritation än man eliminerar ?
Jag besöker en hel del fora och är helt säker på mitt omdöme: i jämförelse med dessa framstår Anbytarforum och Förbundsforum även i mera kontroversiella partier som en konversation i Kungliga bibliotekets läsesal. Spetsfundiga resonemang understödda av långrandiga citat kan tydligen uppfattas som störande, men de är ju ändå begripliga och möjliga att förhålla sig till. Tycker man att dessa inlägg är tröttsamma, är det ju bara att hoppa över dem - i arkivet tar de sedan upp en plats som är betydligt mindre kostsam än arbetet med att radera dem. Jag vidhåller magstödet för Teds ursprungliga instinkt !
457
« skrivet: 2008-02-08, 21:08 »
Teds försök att formulera ett antal skäl för beslutet illustrerar tesen, att när motiverandet av ett beslut tarvar långa resonemang bör - just det - magkänslan få avgöra. Den är ju i detta fall säkert att härleda ur en djupt rotad värdering om yttrandefrihetens okränkbarhet inom lagens vida gränser. Denna rätt är förbehållslös, oberoende av yttrandets ”värde” (1). Relevansen hos ett yttrande avgörs alltid av mottagarna - om tiden minskar relevansen har yttrandet blivit mera och inte mindre harmlöst och ska än mindre ifrågasättas på grundval av en värdering (2). Yttrandefriheten är fullständigt jämlik - sättet att begagna den (inom bestämda ordningsregler) får inte vara grund för gradering av den (den som så vill kan ju f ö arkivera alla inlägg för framtida bruk) (3). Ett yttrande kan aldrig göras oyttrat, kopian kan f ö lika gärna visa vad som inte yttrats - den som utnyttjar rätten måste ta sitt ansvar - Anbytarforum har också mycket riktigt principen ”Lagt kort ligger” (4). Till slut glider ju dialogen successivt in i arkivet och lär inte kunna störa någon. Omvänt tenderar vissa frågeställningar att återkomma i organisationer, varvid arkivet kan bespara den onödiga omtagningar.
458
« skrivet: 2008-02-07, 17:48 »
Vilka motiv finns för att ö h t gallra i Förbundsforum ?
459
« skrivet: 2008-02-07, 17:41 »
Björn, Ulla m fl !
Min genomgång av alternativa finansieringsformer ovan är med nödvändighet en uttömmande inventering av möjligheterna. I en kostnadskris prioriterar varje sunt företag kassaflödet. Det ni tar upp är det långsiktiga kassaflödet, eller på företagsjargong marknadsandelar. Ingen vettig företagsledning försöker ta marknadsandelar i ett sådant läge som förbundet befinner sig i. Den effekt som ni befarar kan mycket väl bli resultatet och då får förbundet ta itu med den då uppkomna problematiken - förhoppningsvis då med ekonomin stabiliserad. Man måste ibland välja det möjliga framför det ideala. (ursäkta pekpinnen !).
460
« skrivet: 2008-02-06, 16:05 »
Björn !
Med all respekt för hur du känner, så finns det ju en krass ekvation att lösa.
Det kostar avsevärt att driva forumet. Dessa kostnader måste täckas med intäkter. I princip finns det tre vägar att gå:
Beskattning. Föreningarnas avgifter anses innefatta driften av forumet. Alla föreningsmedlemmar blir därigenom forummedlemmar, i princip till priset av en högre medlemsavgift i föreningen (alternativt att någon annan förbundssatsning uteblir) - även föreningsmedlemmar, som inte avser att använda forumet. En auktoritär och klumpig lösning.
Reklamfinansiering. Forumets publik säljs till annonsörer. Dessa annonsörer kan inte begränsas till få och relativt fattiga släktforskningsrelaterade företag och organisationer, utan alla företag som ser släktforskarna som potentiella kunder måste kunna ges annonsplats. Så drivs många fora och det är en fråga om tycke och smak, om detta mer eller mindre ”störande” inslag kan tolereras. Annonsörerna kommer säkert att följa upp utbytet i form av länkbesök, så användarna måste faktiskt även begagna annonserna - i praktiken får förbundet en säljarroll, som kanske inte är helt okontroversiell.
Avgiftsfinansiering. Varje nyttjare betalar för nyttan av tjänsten (inte för innehållet). Individen avgör om priset är rätt. Man kan tala om en marknadslösning. Detta arrangemang tycker jag är det bästa, eftersom det är rättframt, rättvist och innehåller ett signalsystem till upplåtaren, förbundet i vårt fall.
Upphovsrättsliga problem, speciellt värderingsaspekten, gäller innehållet, som är en affär mellan användare, kan knappast lösas i formell mening - ditt bidrag finns där ju oavsett system. Alla fora har denna frågeställning. Man får som bidragslämnare bedöma varje dialog för sig - om man har utbyte av den genealogiskt och/eller finner nöje i att hjälpa andra. Den bestående värdeökningen hos forumet får man se som en sidoeffekt, en gåva till alla släktforskare - förbundet gör ju ingen vinst. I andra, mera hårdföra, miljöer kan man få sig en känga om man frågar mycket och bidrar lite. Själv ser jag själva letandet i källorna som kärnan, själva nöjet, och forumet som ett sätt att utbyta erfarenheter av detta letande, men jag har märkt att det finns många som ser forumet som ett forskningsverktyg - detta förutsätter ju att det finns egentliga forskare som finner nöje i att publicera sina resultat på detta sätt. Jag vet inte hur det förhåller sig - om flertalet ser det så, men tycker att avgiften är motbjudande, samtidigt som bidragslämnare känner som du, Björn, då har vi ett allvarligt problem förstås. Men problemet är då inte avgiften utan synen på forskning.
(Meddelandet ändrat av loe den 06 februari, 2008)
(Meddelandet ändrat av loe den 06 februari, 2008)
461
« skrivet: 2008-02-06, 12:08 »
Precis som jag väntat mig - Rötters Vänner förlorar sin formella innebörd. Generösa och tacksamma användare kan skicka en slant och sedan kalla sig Röttervän. Vänner kräver inget särskilt i utbyte.
Användarkontot är den formella strukturen. Det har en avgift. Rimligt, i mitt tycke. Den omedelbara intäktsökningen prioriteras framför den befarade framtida intäktsminskningen. Troligen klokt.
Förbundsforumet, såsom en demokratisk institution, borde bara kräva föreningsmedlemskap, men det kanske blir tekniskt svårt i dagsläget.
462
« skrivet: 2008-02-05, 22:26 »
Stefan !
Du kämpar med villfarelsen att detta går att förstå - lägg fakturorna på hög och vänta på uppenbarelsen !
(Meddelandet ändrat av loe den 05 februari, 2008)
463
« skrivet: 2008-02-05, 16:29 »
Samma här, varav en faktura för Rötters vänner. Jag lade den i bunten med de två fakturor för Rötters vänner som jag redan fått.
464
« skrivet: 2008-02-05, 12:00 »
Jag vill definitivt ha ShF åtminstone på papper. Den och andra tidskrifter vill jag kunna ta med mig på resa eller ut i hängmattan, utan att behöva köpa en laptop och krångla med (ev) bredbandsförbindelse. Tidskriften är ju inte bara en informationskälla - den är TREVLIG och i trevligheten ingår detta att ha den i handen, att lämna den i hammocken till nästa fikatillfälle o s v.
465
« skrivet: 2008-01-31, 21:02 »
Hela ämnesstrukturen på detta forum behöver en översyn - i den här tråden diskuteras avgiftbeläggning, fakturor, Rötters vänner, förbundets ekonomi m m. Samtidigt finns det en rubrik Förbundets ekonomi och en rubrik Rötter, under vilken döljer sig rubrikerna Fakturor och Rötters vänner. I Anbytarforum görs en del försök att diskutera dessa ämnen av medlemmar som inte förstått hur man kommer med i Förbundsforum. Deras inlägg raderas.
Tillåt mig förmoda att ett mycket stort antal medlemmar (termen använd i en obestämd betydelse för att alls kunna skriva dessa meningar) inte har en susning om vad som händer, många har detta och utan att vara så kritiska mot utvecklingen i stort känner en betydande frustration över att det är så svårt att förhålla sig till de mest praktiska spörsmål om medlemskap, avgifter, fakturor. Ett kanske icke obetydligt antal är upprörda och överväger olika drastiska utvägar ur sin belägenhet. Bara en bråkdel av alla dessa hör av sig. Hälsan tiger still ? Tja, kanske det. (Hur många trådar jag nu lyckats trampa över i vet jag inte - jag bara valde den som föreföll hetast just nu - lösningen är kanske färre trådar ?)
Jag har ingen önskan att pina en prövad styrelse, men vill åtminstone uttala förhoppningen att man förstår att det kan vara så illa som jag antyder och att detta i sig är en verklighet att förhålla sig till.
466
« skrivet: 2008-01-29, 20:21 »
Se inlägg under Fakturor.
467
« skrivet: 2008-01-29, 20:13 »
Nu har jag fått E-faktura för Rötters Vänner, 100 kr.
Jag har fått samma faktura 2 ggr med skilda mejl.
Så här står det på den:
12 månader från inbetalningsdagen
100 kr till Rötters Vänner är ett frivilligt stöd till
utveckling av nättidningen Rötter, men är också en
förutsättning för att aktivt få delta i
Anbytarforum/Förbundsforum
Varför 2 fakturor ?
Under Er referens står SSGF, som jag förvisso är med i liksom en handfull andra föreningar, men det är ju inte deras faktura. Vore det inte bättre att skriva Anbytarforum eller liknande ?
Varför just 100 kr, om det är en gåva ?
Har Rötters vänner blivit en förutsättning... ?
Då är det alltså inte en frivillig gåva ?
Fortfarande ingen faktura för användarkonto (men detta måste väl ingå i den fakturerade avgiften ?), årsbok, ShF.
Jag läser Carls inlägg ytterligare 3-4 ggr. Aha, begreppet Rötters vän har förlorat sin innebörd, det är ett användarkonto helt enkelt och det kostar 100 kr, jag slänger det ena exet av fakturan. Om man vill vara vänlig mot Rötter, så kan man (?) betala en gåva, men som vanligt vid vänskap ska man inte vänta sig någon gentjänst. Högst rimligt om det är så, märkligt att jag har så svårt för att fatta, men jag hade haft det lättare om det stått på fakturan.
(Meddelandet ändrat av LOE den 29 januari, 2008)
468
« skrivet: 2008-01-27, 11:36 »
Jag har av privata skäl försummat mycket inom släktforskningen under de senaste tre åren. Jag ser nu att jag bland Favoriter har en länk till SGSF - också den förbisedd. Vid en hastig genomläsning känns det som om jag i mitt förra inlägg omedvetet skissat på just detta. Vad bra då - mitt förslag och att det redan är genomfört !
469
« skrivet: 2008-01-27, 00:13 »
Som sagt, jag skulle välkomna även Henriks publikation.
Utan att ha fördjupat mig i de tekniska implikationerna, kan jag uttala idén att detta skulle kunna låta sig göras inom ramen för Rötter eller kanske hellre Anbytarforum för dialogens skull. Ingen glassig utformning krävs ju, kunde vara som en elektronisk stencil. Det kunde ju ta formen av en blogg också och det finns ju bloggverktyg som gör det möjligt att redigera tidskriftsliknande produkter. Hur detta kommer in i förbundets hägn, har jag inte heller tänkt igenom. Papper, tryck och fysisk distribution är ju dyrbart.
470
« skrivet: 2008-01-26, 22:42 »
Jag tycker att det är trevligt att läsa och får bara till följd av släktforskningsintresset en bunt tidskrifter regelbundet. En del av dessa alster är som flygblad till innehållet, men man får dem ju som medlemsförmån i någon förening. Speciellt tröttsamt är det att få alla varianter av reserapport från Släktforskardagarna. Som publicistisk produkt hävdar sig ShF mycket väl bland dessa och den har innehållit riktigt ambitiösa artiklar om sådant, som jag ännu inte gett mig in på, t ex emigrantforskning. Det är helt enkelt ett proffsigt ”magasin”. Jag tycker alltså att det är trevligt att läsa den. Genealogiskt kanske ingen av tidskrifterna ger mig så mycket per nummer, utan det jag förväntar mig är nyheter, upplysning, uppslag, lite inblick i vad andra forskare har för sig och - underhållning, i form av en fläkt från det sociala livet bland släktforskare. Jag tror därmed att förbundet förlorat en mycket värdefull medarbetare i Hans Egeskog.
Jag har ju i huvudsak lämnat ”ansamlandet” via allmänt tillgängliga databaser och gräver i ämbetsmannakorrespondens, domstolshandlingar och andra mindre besökta källor från 1600-talet runtom i olika arkiv. Detta gör att jag känner mig rätt ensam och kan finna nöje i dessa tidskrifter, men jag väntar mig inte så mycket hjälp med mitt just aktuella forskande. Om det skulle komma en publikation, som mera seriöst diskuterade olika, avancerade genealogiska problem, skulle jag sluka den också. Frågan för ett förbund är dock vad den stora allmänheten önskar sig och är beredd att betala för. Jag tror nog att ShF ligger mera i strömfårans mitt än en mera djuplodande avhandling av genealogiska spörsmål. Att lägga ner denna tidskrift eller att banta den, kan vara helt fel, och det kan ha ett ödesmättat signalvärde.
Att bygga upp en verksamhet i goda tider är betydligt enklare än att banta den - vid uppbyggnadet kan man pröva sig fram med olika idéer och förkasta det som inte blir så lyckat. När man måste skära ned måste varje steg bli rätt, för att inte helheten ska börja falla sönder. Marknadsanalys är svårt.
471
« skrivet: 2008-01-26, 20:52 »
När jag nu har tagit mig ända hit, så har jag med viss behållning läst denna tråd och fakturatråden. Jag hade ju börjat få onda aningar om, att jag kunde komma att sumpa mitt medlemskap och skulle få börja om från början med alla inlagda uppgifter m m. Jag ägnade väl inte timmar direkt åt att ta reda på hur det förhöll sig men läste vad jag kom över här och var på sajten och förstod ingenting. Jag skickade då en fråga till den verksamhetsansvarige, som svarade, säkert helt korrekt, men jag förstod ändå inte. Vad jag hade förstått däremot, var att inga fakturor för vare sig bok, tidning, vängåva eller avgift har kommit. Nu förstår jag betydligt mera, bl a hur lite jag tidigare hade förstått hur mycket det fanns att förstå, som jag inte ens hade haft förstånd att undra över. Nu tror jag mig också förstå att jag ska ”just sit down, breathe calmly and do no nothing”. Det ordnar sig, nog, till det bästa, så småningom.
Jag kollade just min profil och såg där att jag uppgivit mitt yrke som civilingenjör. Oh, those were the days - det var länge sedan, det.
Nu ska jag inte störa den seriösa diskussionen mera. Jag ÄR verkligen mycket tacksam för att det finns duktiga människor som lägger ner sin själ i detta.
472
« skrivet: 2006-11-26, 17:17 »
Följande lilla solskenshistoria har det under närmare ett kvartal inte lyckats mig att placera som Rötter-insändare:
I sommar har jag och den stora morgontidningen slitit med att få utdelningen på sommaradressen att fungera. Nu är gåtan löst !
Tidningsdistributören har sitt register upplagt på socknar och klarade inte av min postadress !
Har kampanjen haft verkan ?!
473
« skrivet: 2005-12-30, 19:11 »
Det är inte omöjligt att det står L.Man. Säker kan man bli efter en titt i originalet, för där ser man direkt vad som är genomslag från sidan bakom. Men det har kanske inte så stor betydelse, med det unika namnet.
Lars-Olov
Inlägg flyttat från Landskap -> Öland -> Efterlysningar
474
« skrivet: 2005-12-27, 00:01 »
Jag kan hålla med om att det i samtliga tre utdragen står Anderß Malachiæßon och att det beträffande sonen Anders och dottern Chatarina står LenßMannen. Beträffande tvillingarna Oloff och Gamaliel ser jag ingen länsman - jag ser faktiskt inte vad det står omedelbart före namnet. Nu vet jag ju inte hur sidan är uppställd, men i den vänstra kolumnen skymtar ordet [Här]adzhöfdinge[?]. Om du kommer till Vadstena kan du ta fram originalet och se bättre.
Har du studerat (ev förekommande) kyrkans räkenskaper förresten ? Denna källa är ofta hemsk i filmad version, men ganska lättläst och ofta mycket upplysande i original.
Lars-Olov
Inlägg flyttat från Landskap -> Öland -> Efterlysningar
475
« skrivet: 2005-11-28, 02:13 »
Rolf.
Jag frågade om analys av mitokondrie-DNA och värdet av att få veta vilken Eva man kommer ifrån. Du svarar på en fråga som jag inte ställt.
Lars-Olov
476
« skrivet: 2005-11-26, 21:30 »
I följande fråga begränsar jag mig till analys av mitokondrie-DNA, som ärvts på den rena moderslinjen.
Anta att mitt mitokondrie-DNA härstammar från Ursula. Anta att min far var sydamerikan av inidianskt ursprung. Anta att min morfar var afrikan. Anta att min mormorsfar var japan.
Av alla mina gener kommer då minst 50 %, statistiskt sett 87.5 % och eventuellt (men osannolikt) upp till 100 %, utöver mtDNA, INTE ens från Ursulas trakt. Om man så väger in effekterna av dominans mm, som vi vet mycket litet om, blir härledningen av egenskaper ännu ovissare. Varifrån härstammar jag då ?
Med mindre extrema antaganden får man mindre extrema resultat, men i princip kvarstår frågan - vad har jag för glädje av dessa analyser för tusentals kronor ?
Lars-Olov
477
« skrivet: 2005-11-15, 17:42 »
Jörgen !
Eftersom jag dels inte orkar söka bakåt i alla direkta och indirekta källspår, dels ändå känner en betydande förvirring, dristar jag mig till att envisas lite...
Har du själv sett anmälningarna i sin helhet ? Vad syftar bland annat på ?
Detta liknar ju mer en detektivhistoria än en regelrätt myndighetsutövning - jag vidhåller dock mitt subjektiva omdöme om DI: slafsig !
Lars-Olov
478
« skrivet: 2005-11-15, 17:09 »
Jörgen !
I aprilbrevet från DI står det inledningsvis att anmälan bl a gällt CD-skivan. Vad anmälan därutöver gällt framgår åtminstone inte av detta brev. Vad utesluter att den också, bl a, gällt Anbytarforum ? Och hur kommer det sig att DI lovar anmälaren ett besked om utfallet av dess tillsyn av Anbytarforum, om anmälan inte omfattat detta - DI kan väl inte hålla sig med brevvänner, eller ?
Detta sagt på basis av vad de i Rötter publicerade breven förmedlar, inget annat.
Lars-Olov
479
« skrivet: 2005-11-15, 15:47 »
I Rötter relateras det brev med yttrande från DI, som avsänts redan i april i år, dock utan kopia till SSF. I detta avvisas klagomål på den anmälda CD-skivan. Brevet kan uppfattas som att hela anmälan lämnats utan åtgärd, vilket lämnar frågan om den följande tillsynen obesvarad. I brevet står dock inledningsvis att svaret föranleds av klagomål på bl a denna CD-skiva och i avslutningen står det att en tillsyn av vissa avdelningar i Anbytarforum ska inledas och anmälaren meddelas resultatet.
Man kan alltså lika gärna få intrycket att tillsynen föranletts av icke återgivna klagomål i samma anmälan, vars huvudobjekt, CD-skivan, lämnas utan åtgärd.
Nu tycker jag ju inte att det har någon betydelse vem som gjort anmälan och absolut inte att denne ska hängas ut på Anbytarforum. Däremot tycker jag att hela historien ger en bild av DI som en slafsig maktapparat - en ängels tålamod är vad styrelsen kommer att behöva i umgänget med denna för att inte väcka förargelse. Inkompetens i kombination med makt är ett recept på elände i alla sammanhang.
Lars-Olov
480
« skrivet: 2005-11-13, 19:14 »
Aktiverat makrona. Jo det fungerar tydligen !
Tack !
LOE
481
« skrivet: 2005-11-09, 01:09 »
Intressant uppslag, Lars ! Rätt anda - offerstrategin är riskabel.
Lars-Olov
482
« skrivet: 2005-11-07, 21:05 »
Anta för ett ögonblick att Anbytarforum anmälts av en person som inte är medlem i någon förening. Anbytarforum är ju offentligt, bevars. Skulle denne då först gått med i en förening, försökt påverka dess styrelse att i förbundet driva frågan om att se till att Anbytarforum ska följa lagarna ?
För DI har det definitivt ingen betydelse vem som anmält, kanske det inte ens krävs någon anmälan för en aktion - frågan är: varför har det betydelse för den uppgift som vi nu står inför ?
Lars-Olov
483
« skrivet: 2005-11-07, 17:35 »
Jag laddade ner filen och menyn uppenbarades i fönstret när jag laddade in mallen, men systemet ville inte begagna några val, hänvisade till säkerhetsinställning. Kan du upplysa en fåkunnig ? (Jag utgår från att jag kan lita på en medforskare).
Lars-Olov
484
« skrivet: 2005-11-06, 21:15 »
Man kan urskilja minst fem undertrådar i den här diskussionen:
1) PUL - dess lydelse, tillkomst, berättigande, överensstämmelse med annan lagstiftning, förarbeten och prejudicerande tolkningar samt önskedrömmar om hur den borde ha lydit och vad den borde ha gällt. Mycket intressant, men snarast en politisk och mycket långsiktig diskussion. SSF kan möjligtvis ha en liten påverkan på processen att revidera PUL, dock på års sikt. Framförallt tycks det kräva juristkompetens på det aktuella området för att komma någon vart (nedslående).
2) PUL och DI som politiska företeelser och eventuella symptom på det ena eller det andra. Även detta en mycket intressant, men avgjort en politisk diskussion. SSF kan knappast ha någon påverkan - i alla händelser är en politisk agenda långt utanför dess mission.
3) DI:s aktuella beslut - innebörd, berättigande, omedelbara och långsiktiga konsekvenser. Absolut en mycket viktig diskussion - synd bara att det är närmast omöjligt att komma till någon säker slutsats med bara brevet i sin hand. Sedan ett par dagar tillbaka nu så trampar också diskussionen runt i sina egna spår i avvaktan på nytt stoff, som förväntas föreligga efter mötet den 14 november.
4) Anbytarforums historia - kvalitet, etik, anda osv. En helt nödvändig diskussion, så länge den begränsas till forumet som sådant. Frågan är om inte inventeringen börjar bli ganska fullständig.
5) Anbytarforums framtida form och standard, inkluderande dess regler och dess övervakning. Om inte enighet kan nås om någonting hållbart och oantastligt i detta avseende, kan vi se fram emot ständigt återkommande kontroverser. Vore det inte bra om styrelsen den 14 november hade ett utkast med sig till DI ? I så fall tycker jag att en hel del återstår att göra. Kanske en egen, modererad tråd om detta ämne ska startas ? Rötterrådet har väl en mäktig uppgift framför sig - kanske detta kan vara ett uppslag för hur de ska ta itu med denna ? Eller väljer man att vänta till efter den 14/11 - en taktisk bedömning ?
För egen del tycker jag att hänsyn är ett begrepp som måste sättas i centrum. Jag kan inte tänka mig att hävda min rätt att utöva en hobby på ett sätt som jag har anledning befara ska oroa eller såra någon medmänniska. Att uttrycka detta i en regel är inte lätt, men det finns utöver regler begrepp som hållning, omsorg, lyhördhet osv
Lars-Olov
485
« skrivet: 2005-11-05, 22:15 »
Maud och Stefan !
Jag är helt överväldigad av responsen på min rätt vårdslösa fråga. Tack ! Jag har alltså inte gjort något av det ni nu har gjort (men utforskat kyrkböckerna på plats i prästgårdarna). Jag lade denna gubbe på hyllan 1990, när möjligheterna med CD-skivor inte fanns.
Att jag kastade ut en sådan fråga nu, utan att själv göra det minsta, kom sig av att jag av en ren slump under avdelningen Min släktsaga i detta forum hittade ett ett år gammalt inlägg, som gällde en nästan exakt kopia av mitt fall. Släktforskaren ifråga försåg mig med en artikel om en lyckosam historia, vari en sådan här fråga lett till att personen återfanns i dödboken många år efter försvinnandet, avliden i USA ! Vips gjorde jag likadant !
Jo, ni har hittat rätt person och även en del av de bevis på verkligt försvinnande som finns. Att han skulle ha dragit till USA är bara en spekulation. Den vackra släkthistorien säger att han omkommit till sjöss, men då skulle väl inte uppgifterna om obefintlighet hängt med minst till 1930, som jag kunnat se. Jag tycker att det skulle ha varit svårt att hålla sig undan i Sverige. Stefans Emanuel Peterson kanske kunde vara värd en insats - min Emanuels far hette Johan Petersson och Emanuel kunde ju tänkas ha gjort en lätt förvanskning. Jag skulle själv tycka att det vore hårt att behöva överge sitt förnamn.
Jag har lite svårt att acceptera tanken på ett verkligt försvinnande, så jag misstänker att det fanns kontakter. År 1904 finns ett tecken på detta, som jag inte ska gå in på nu. Ett projekt som jag lade ner en del krut på, gällde att försöka tänka mig in i vilka syskon och andra närstående, som han kunde ha hållit kontakten med, härleda dessas ättlingar, kontakta dessa i hopp om ev brev... Som ni förstår, så står man snart inför frågan om man ska göra något annat någonsin !
Jag har hört att man t ex i Köpenhamn kunde köpa en komplett, falsk identitet och biljett till USA. Om detta är fallet, kan det väl vara helt omöjligt att söka.
Hustrun Thilda Nilsdotter var född 1857-10-22 i Törnaryd, Söderåkra.
Såväl Emanuels som Thildas anor är ganska grundligt utforskade, så Emanuel utgör inget hinder - men det skulle ju vara kul att hitta sysslingar med ett helt annat perspektiv.
Jag tror att jag har ett foto på Emanuel.
Lars-Olov
486
« skrivet: 2005-11-05, 10:50 »
Tack Ingegerd och Björn !
Vi måste vid det här laget räkna med att DI, flera media och en stor intresserad allmänhet följer vår diskussion.
Lars-Olov
487
« skrivet: 2005-11-04, 21:14 »
Timmy !
Det avgörande för forumets etiska regler kan ju inte vara om det är tidskrävande att följa dem ! Om man inte klarar av att avgöra om en person är avliden, så får man väl helt enkelt avstå från att göra inlägg om denne - en liten uppoffring tycker jag, för att slippa en ren åldersdiskriminering.
En parallell, som jag inte kan underlåta att aktualisera: det är ju ofta tidskrävande att kontrollera om det man funnit på webben är sant. Detta tolkar många, inte minst på detta forum, som att det är fritt fram att återpublicera uppgifter, som ofta är rena skräpet. Ska vi föra en idealistisk kamp, så måste vi sätta den egna standarden högt.
Lars-Olov
488
« skrivet: 2005-11-04, 17:27 »
Timmy Brolin skriver: ”Lars-Olov: Om man tar bort 100års-undantaget så skulle det bli omöjligt att diskutera personer födda på 1800-talet om man ej känner till när de dog. En åldersgräns måste därför sättas, och 100år är en rund och bra siffra.
Undantaget gäller givetvis inte personer över 100år som man vet fortfarande lever. ”
I den nya ”Tipsregeln” står det: ”...är personen född före 1905 är det fritt fram.”
Jag vidhåller att det är en slafsig formulering. Om man diskuterar en person, så är ju denne identifierad och det är väl inte mycket begärt att man tar reda på om han/hon lever.
F ö kan man ju undra om det ska vara fritt fram att diskutera alla avlidna oavsett ålder och dödsår, t ex någon född 1970, som tragiskt nog dött 1995. Det kanske inte är meningen heller, vem vet ?
I ”Anbytarforums Ordningsregler” står det:” Från och med augusti 2005 gäller 70-årsgräns på Anbytarforum.” Är det den s k 70-årsregeln - den som skall förtydligas ? Hur lyder den nu då ? Jag har letat i ”Anbytarforums Ordningsregler”, ”Rötterrådets nya punkter till Anbytarforums ordningsregler”, ”Grundreglerna för Anbytarforum generalklausul” utan att hitta något.
Vad jag vill säga, är att regelsamlingen måste utformas med större omsorg, speciellt som vi klandrar DI för att vara luddiga, godtyckliga m m. Att gå till DI med reglerna i nuvarande skick, vore en katastrof.
Lars-Olov
489
« skrivet: 2005-11-04, 00:09 »
Det är lovvärt att styrelsen försöker få förtydliganden av DI - lycka till ! Men deras förtydligande kommer väl att begränsas till det egna beslutet. Om de skulle ge sig in på att förtydliga PUL, skulle de ju ägna sig åt lagstiftning, vilket de är förbjudna. Förtydliganden, dvs tolkning av, PUL kan bara göras av rättsinstanser. Risken är alltså stor att det alltid kommer att vila en ovisshet över Anbytarforum.
Varför kan vi inte helt enkelt göra forumet slutet och få arbetsro - naturligtvis med våra egna rimliga regler för etik och etikett ?
Varför är det så viktigt att oregistrerade människor ska kunna läsa alla inlägg utan att behöva göra något så enkelt som att presentera sig ?
F ö är undantaget till den nya regeln om levande personer gällande personer som är över 100 år slafsigt - ta bort det !
Lars-Olov
490
« skrivet: 2005-11-03, 00:25 »
Ja, det är han, men senare anges han som obefintlig sedan 1888 och uppgiften förlupen hustru och liknande förföljer hustrun åtminstone till 1930. Enligt släkttraditionen var han och förblev försvunnen, om än tillägnad en påhittad historia.
Tack för att du kollade.
Lars-Olov
491
« skrivet: 2005-11-03, 00:08 »
Nu har saken varit uppe i Expressen, Aftonbladet, DN, SvD, Aktuellt... Låt det då bli en strid med maximal publicitet - S:t Göran mot draken ! Journalister anser sig ju ha rätten att skriva nästan vad som helst om folk och kan tänkas sympatisera med oskyldiga amatörer som bara vill diskutera sina avlidna släktingar. Den lilla människan mot övermakten är ju deras favorittema.
Lars-Olov
492
« skrivet: 2005-11-02, 23:18 »
Debatten har, förståeligt nog, huvudsakligen handlat om DI:s kritik av forumets behandling av s k känslig information. DI stödjer sig på PUL, men kan ju ha misstolkat den i förhållande till det aktuella fallet.
DI säger dock uttryckligen att man inte prövat lagligheten av publicerandet i övrigt och citerar i förbigående PUL.
Saken är ju alltså mycket värre. Man får ju anta att DI kan återge PUL:s lydelse och den är drakonisk:
”Enligt huvudregeln i 10? personuppgiftslagen krävs den enskildes samtycke för att det skall vara tillåtet att behandla personuppgifter, exempelvis publicera uppgifterna på Internet....”
Personuppgifter definieras som ”...all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en person som är i livet”. Som sådan information räknas också ”uppgifter om en avliden person [som] direkt eller indirekt [kan] härledas till någon nu levande”.
Stora delar av Anbytarforum är det alltså utan vidare olagligt att publicera, det kan t o m vara olagligt att göra sammanställningar och ”samkörningar” (d v s utbyta datalagrad information forskare emellan över huvud taget).
Man må tycka vad man vill om DI:s omdöme - PUL förefaller ju rätt entydig, om än helt absurd i sin extrema formulering. Forumet har då att välja mellan att göra allt meningsutbyte i ett slutet sällskap och hoppas att denna eftergift ska räcka, eller göra några piruetter för att för stunden blidka DI m a p s k känsliga uppgifter. I det senare fallet får dock förbundet vara berett på att, senare och efter något snedsteg som misshagar någon, bli pilotfallet som kan komma att skapa prejudikat.
Lars-Olov
493
« skrivet: 2005-11-02, 16:38 »
Lägg märke till att DI skriver: ”...Uppgifterna publiceras öppet [vad skulle menas med att 'publicera slutet' ?] på webbplatsen och det krävs ingen inloggning med lösenord eller liknande för att få tillgång till uppgifterna....”
Det skulle alltså inte tillfredsställa DI att forumet krävde registrering och nyckelordsinloggning som villkor för inlägg om inläggen bleve tillgängliga för icke registrerade ! Det är själva publicerandet som är det förargelseväckande. Återstår bara att stänga forumet, d v s göra det till en sluten diskussionsgrupp (i och för sig är det märkligt att en sluten grupp omfattande tiotusentals deltagare skulle kunna befirias från regler ägnade att skydda alla medborgare).
Lars-Olov
494
« skrivet: 2005-11-02, 14:59 »
Ur DI:s beslut hämtas: ”Datainspektionens granskning i tillsynsärendet har enbart rört publiceringen av känsliga personuppgifter och brottsuppgifter på webbplatsen. I detta beslut har Datainspektionen inte tagit ställning till om övrig publicering av personuppgifter är laglig eller inte.” I sin skrivelse gör dock DI ett ominöst svep över den lagstiftning som gäller (och som alltså kan komma till användning senare).
Lars Nilsson gör ett försök till logisk analys av de vidare formuleringarna, av Rune Edström (tyvärr kanske välgrundat) avfärdar som futilt. Vi skulle alltså ha fått en tillrättavisning men också en varning, vars innebörd det är omöjligt att skaffa sig full vetskap om.
Om jag ändå ytterligare en resa uppehåller mig vid denna idealistiska strävan, så kan man härleda att åtminstone följande gäller:
”Publicering på Internet av personuppgifter, liktydigt med information som indirekt kan hänföras till en person som är i livet, inklusive vissa uppgifter om en avliden person, kräver samtycke av de levande personer [som] personuppgifterna avser.”
Jag tycker att denna bestämmelse måste omfatta praktiskt taget allt som publiceras på Anbytarforum !
För att få göra ett enda inlägg måste jag alltså leta reda på alla ättlingar till samtliga omnämnda personer och försäkra mig om deras tillstånd för publicering. Därefter måste jag bevaka alla dessa ättlingars avkomma för all framtid, så länge inlägget ligger publicerat. Kort sagt, Anbytarforum måste stängas (vilket DI kanske tycker också, vid närmare eftertanke).
Med detta resonemang har jag säkert straffat ut mig till kategorin övertolkande konspiratoriker, men jag undrar bara - vad ska myndighetsutslag vara till för, om de inte är entydiga och kan begripas av alla berörda ?
Om ett förtydligande på anfordran är uteslutet (som Rune Edström menar), återstår bara ett överklagande - ofrånkomligt, eftersom man inte kan låta hela ”genealogikersamhället” leva under ett ovisst hot om framtida sanktioner. Ett sådant överklagande bör formuleras så, att myndighetens vidhållande av sitt omdöme kräver ett förtydligande, bl a definition av begreppen:
” kan indirekt hänföras till” (i samma kontext eller genom viss, icke professionellt krävande bearbetning ?)
” vissa uppgifter [om en avliden person]”
” Publicering” (är en sluten krets i något fall publik ?)
” [Publicering] på Internet” (de kanske menar ’på WWW’ - eller omfattas epost, nerladdningsbara filer...?)
”[ personuppgifterna] avser” (=´kan indirekt hänföras till’ ?)
........
Lars-Olov
495
« skrivet: 2005-11-02, 12:09 »
Jag undrar om någon råkat stöta på följande person:
Emanuel Johansson, född 1862-05-06 i Söderåkra, gift 1884-02-22 i Söderåkra, torpare/sjöman, obefintlig fr o m 1888.
Lars-Olov
496
« skrivet: 2005-11-02, 12:05 »
Stimulerad av en annan forskare i min situation med en osannolik tur, undrar jag om någon råkat stöta på en dödsnotis för följande person:
Emanuel Johansson, född 1862-05-06 i Söderåkra, gift 1884-02-22 i Söderåkra, sjöman, obefintlig fr o m 1888.
Lars-Olov
497
« skrivet: 2005-09-24, 21:58 »
Om du följer min tabell, så blir det rätt. År 1671 finns på EVIIAAAE: 31b. De andra volymerna från samma period innehåller andra härad än Ölands i Kalmar län. Det här fick jag själv lov att reda ut på plats i Jönköping.
Jag vill inte påverka dig för mycket, men jag skulle inte tro att födelsen av en dotter avsatt några spår i domboken, om inte, mot förmodan (länsman skulle då behöva åtala sig själv, vilket jag aldrig sett), hon var oäkta.
Jag skulle börja leta fr o m länsmans död efter en ev arvstvist. En sådan kan ha inträffat flera (t o m många) år efter hans död. I en sådan tvist kan denna dotter uppträda genom sin målsman. Det är förstås inte alltid som arvstvister inträffar, men rätt ofta. Det kan också förekomma registrering av ett arvsskifte. Sådana dokument har högt bevisvärde, för pengar tog alla på största allvar.
Därnäst kan man gå igenom ca 21 års protokoll för att se om Gunnel gjort bort sig eller uppträtt som vittne (därefter försvinner hon troligen in i dimman som NN:s hustru). Leta baklänges i tiden, eftersom det är mindre sannolikt att hon uppträder/omnämns i rätten ju yngre hon är.
Om det var så att mågen, Gunnels man, tog över gården, så kan detta ev ses i dombok och jordbok eller mantalslängder. Detta förutsätter att du säkert kan identifiera hennes make. I kyrkans räkenskaper (om de finns bevarade) kan man hitta formuleringar som binder Gunnel (NN:s hustru) till maken/husbonden knuten till den gård som länsman förestått.
Har du förresten reda på hennes barn ? Om ett barn döpts till Malachias, är det en ganska stark indikation (men inget bevis) på härkomsten (ett så ovanligt namn fungerar nästan som ett familjetecken).
Jag utgår ifrån att du kollat alla (!) födslar under tiden från Gunnels konfirmation till tiden för hennes äktenskap. Med lite tur hittar man uppgiften att länsmans dotter Gunnel bevittnat någon grannes eller släktings dop. Kan vara i en grannsocken också.
Lars-Olov
Inlägg flyttat från Landskap -> Öland -> Efterlysningar
498
« skrivet: 2005-09-23, 22:42 »
Presentationen av detta material är verkligen inte ägnad att hjälpa forskaren.
Utgående från SVAR:s tabell är det följande volymer som faktiskt innehåller Ölandsprotokoll (fram till 1686, som jag läst). Volymsbeteckningarna i Göta Hovrätt är alltså avvikande och anges till höger:
SVAR_________Göta Hovrätt
EVIIAAAE: 3___EVIIAAAE: 3
EVIIAAAE: 4___EVIIAAAE: 4
EVIIAAAE: 6a__EVIIAAAE: 6
EVIIAAAE: 6b__EVIIAAAE: 7
EVIIAAAE: 7a__EVIIAAAE: 8
EVIIAAAE: 7b__EVIIAAAE: 9
EVIIAAAE: 30a_EVIIAAAE: 45
EVIIAAAE: 30b_EVIIAAAE: 46
EVIIAAAE: 31a_EVIIAAAE: 47
EVIIAAAE: 31b_EVIIAAAE: 48
EVIIAAAE: 32a_EVIIAAAE: 49
EVIIAAAE: 32b_EVIIAAAE: 50
EVIIAAAE: 33a_EVIIAAAE: 51
EVIIAAAE: 33b_EVIIAAAE: 52
Volymerna innehåller såväl norra motets som södra motets protokoll, i en följd som de inlevererade volymerna hade, dvs ibland SöVT, SöST, SöHT, NoVT, NoST, NoHT, ibland SöVT, NoVT, SöST, NoST osv eller andra varianter. Observera at det finns extrating också.
Protokollen från norra motet börjar med 1632. Om vi tar perioden 1650-1686, så är den komplett sånär som på:
1650 saknas
1651 saknas
1653 saknas
1654 saknas
1656 saknas
1657 saknas
Det är alltså en gedigen uppgift att läsa allt som kan ha bäring på länsmannen och hans ev Ölandsanor samt ättlingar. Om man så hittar anorna resp om ättlingarna blir kvar på Öland, så blir uppgiften kanske dubbelt så stor. Lyckliga den som har så mycket oläst !
Lars-Olov
Inlägg flyttat från Landskap -> Öland -> Efterlysningar
499
« skrivet: 2005-09-22, 23:45 »
I all korthet:
Drottning Kristina abdikerade 1654. Som underhåll fick hon ”...till ett nödtorftigt vederbörligt uppehälle reserverade, efterföljande länder, städer och lägenheter såsom Norrköpings stad och slott ...; Öland med Borgholm; Gottland med Visby stad och slott; ..Ösel...; ..Pöhle...; ..Wolgast..;”. Som förvaltare tillsattes generalguvernörer, som under sig hade ett litet kansli i Stockholm med en sekreterare och en kamrer som närmaste ansvariga. Avkastningen in natura såldes och intäkterna sändes via en bankir i Hamburg till Rom. I mångt och mycket administrerades alltså dessa länder vid sidan om länsstyrelserna - i många avseenden dock med liknande rutiner. Resultatet av förvaltningen av underhållsländerna är mycket välbevarat i form av tjocka skinnband med guldtryck på ryggen, nu stående i RA. Öland tillhörde detta system 1654-1681.
De domböcker som du beställt kommer att bli en besvikelse - som s k original finns från norra motet före 1724 bara obetydliga fragment. De renoverade domböckerna, som dessutom är mycket mera lättlästa, är desto mera välbevarade. Du hittar dessa under rubriken Göta hovrätt. Se upp med att de är indexerade efter ett system från 1935 (om jag minns rätt), som idag har övergivits av hovrättsarkivet i Jönköping (som jag f ö varmt rekommenderar för ett besök).
Lars-Olov
Inlägg flyttat från Landskap -> Öland -> Efterlysningar
500
« skrivet: 2005-09-22, 20:00 »
Matricula schol? calmariensis finns i Kalmar läroverks arkiv, numera vid VaLA. Ett register finns, upprättat av Liss-Eric Björkman 1990 (på KB m fl) och en utskrift finns av Barbro Edlund i S:te Christophers Gilles Chroenica nr 34, 35, 36 (som kan beskådas t ex på KB). I den senare finns fel och utelämningar.
Den omfattar 14/8 1655 till 28/5 1821 och upptar elever inskrivna fr o m 1642.
Det är en liten klenod och märkligt nog finns där inte bara rikemans- och ämbetsmannasöner utan även, tydligen studiebegåvade, fattiga barn med välbärgade gynnare.
Tyvärr fick ju inte flickor studera vid denna tid - annars kanske Gunnel hade funnits där !
Jag har inte tillgång till denna källa nu, så Margaretas fynd är kanske det enda med anknytning till länsman.
Lars-Olov
Inlägg flyttat från Landskap -> Öland -> Efterlysningar
|
Visa inlägg