Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Erik Stenhols
Sidor: [1]
2
« skrivet: 2024-04-18, 00:15 »
Tack!
Givetvis står det Olson och inte Anderson, skrev fel. Jag syftade mer på Steenhools.
Det betyder att vi har Stenholsgården i Björkan daterad till åtminstone 1712.
Det betyder att den gården är 102 år äldre än Stenhols, Ytterboda.
Tack än en gång Maud!
3
« skrivet: 2024-04-17, 23:04 »
Tack!
Det är således Stenhoff det står och platsen är Werplöse.
Då har indexeringen fullständigt fel.
Hus ska jag någonsin ge tillbaka för allt ni hjälper mig?
4
« skrivet: 2024-04-17, 23:00 »
Hej! Är de någon som kan bekräfta min välvilja att det står; Uppsyningsman 1712 Stenhools Anders Anderson Tredje hushållet, mitten på s. 138. Leksand (W) AI:4 (1705-1735) Bild 730 / Sida 139 (AID: v130740a.b730.s139, NAD: SE/ULA/10826)
5
« skrivet: 2024-04-17, 21:49 »
Hur ser bakgrunden ut för äktenskapen? Var fader X avliden när Fader Z gifte in sig i familjen?
Isådana fall kan Fader Z "legalisera" (adoptera) barnet och göra denne till arvinge. Står det också att Fader Z efterlämnade sig en dotter, eller står det att han efterlämnade sig en hustru som hade en dotter?
Dopattest och bouppteckning presenterar två olika bilder av släktrelationer.
6
« skrivet: 2024-04-17, 21:44 »
Hej Är det någon som vet vem författaren till nedan länkade studie är? Författaren har inte angett några källor i sin skrift och jag vet inte vad som är vad i den studien. Att slarva med källhänvisning är ofta förekommande när professorer skriver till varandra, men jag får inte upp någonting om denna Lars Bärgerfeldt. Studien är väldigt läsvärd och intressant för oss släktforskare som "tassar runt" omkring Siljan, men utan referenser vet man inte hur man ska förhålla sig till det han presenterar i studien. http://www.fnf.nu/_filer/bagerfeldt/87%20%C3%96vre%20Dalarna%20f%C3%B6rr%20(2021-11-23).pdf
7
« skrivet: 2024-04-17, 20:54 »
Hej
Är det någon snäll person som kan bekräfta avkodning av följande person:
Förnamn
Anders
Efternamn
Stenhols
Födelsedatum
1773-03-15
Födelseplats i källan
Sanda
Födelseförsamling (normerat)
Sanda, Gotlands län
Boendeförsamling
Björke, Gotlands län
Plats
Vernershus
Tidsperiod
1805 - 1834
Källor Källa: Björke AI:2 (1805-1834) Bild 110 / Sida 9
r5.p205783420
Jag vill få det hemmandet till
Wernlösa
Kronolänsman
Anders Ytenhoff/Henhoff/Stenhoff
Hur avkodar ni andra husförhöret i källan?
8
« skrivet: 2024-04-08, 21:40 »
Tack än en gång. Jag såg inte ens att du hade skrivit Olsson på honom. Jag vet att vi inte har någon Stenhols Anders Olson (ännu) i byn så den kunde man inte förväxla. Det är heller ingen fara att det inte går att utläsa förhållandet mellan fastigheterna, ty inte ens lantmäteriet har koll och lantmäteriet jämkar inte med prosten under storskiftet. Lantmäteriet har gett gårdarna en beteckning och prosten har hållit samma gamla ordningsnummer, vilket inte alls stämmer överens, inte ens med samtida ordning i byn. Men det är en utvikning i det här fallet.
9
« skrivet: 2024-04-07, 18:51 »
Summan av kardemumma blir väl att Sparf Erik Ersson och hans två systrar tillsammans köpt hemmansdelen av Lars Erssons i Överboda omyndiga barn, men inte sökt lagfart på köpet. Sedan först Karin och sedan fadern Sparf Erik Larsson avlidit, har Sparf Erik Ersson och Anna Ersdotter (och hennes man Hag Erik Persson), som nu tillsammans ägde fastigheten, även om arvskifte efter Karin och fadern ännu inte upprättats, sålt den till Stenhols Anders Ersson. När han sökte lagfart på köpet har häradsrätten förklarat lagfarten vilande, troligen p.g.a. att han inte kunde visa att säljarna var ägare av fastigheten. (Detta bör dock kontrolleras genom att läsa § 14 i lagfartsprotokollet vid 1878 års vårting.) Bristerna har nu reparerats genom att alla syskonen nu beviljats lagfart på fastigheten, trots att Karin redan var död, och genom uppvisandet av arvskiftena bevisa att Sparf Erik Ersson och hans syster Anna, tillsammans ärvt Karins del av fastigheten.
Tack Bertil för det hästjobb du har gjort. Så min Stenhols Anders Erson har således erhållit lagfarten och köpet har gått igenom, fastän häradsrätten tidigare har avkunnat köpet vilande. Är det så jag ska tolka din slutsats? Jag glömde att beställa 1878 års bok när jag var på arkivet, men det blir nog en till resa till Uppsala Arkivcentrum. I och med denna lilla handling kan inte denna fastighet ha suttit ihop med en annan fastighet vid den här tiden. För Nr 7 Yterboda ska någongång ha varit avstyckad från Nr 4 Ytterboda, men när vet ingen. Vid tiden för denna förhandling ägs fastigheten Nr 4 Ytterboda av Stenhols Anders Erson och hans bror, efter arvsskifte några år tidigare. Gårdstomterna ligger däremot kant i kant med varandra. Tack än en gång!
10
« skrivet: 2024-04-05, 12:10 »
Hej!
Är det någon som har möjlighet att hjälpa mig förstå vad som försiggår vid ett långt arfs- och köpeskifte i Leksands socken.
Handlingen är på två sidor och jag har transkriberat en del av handlingen. Men jag får inte något rätsida på vad som händer.
Som jag förstår det köper Stenhols Anders Erson fastighet Nr7 ytterboda på 109snesland 0.3 bandland (vilket är lagfarsbokens hela fastighet) av förmyndare Back Erik på uppdrag av barnen efter avlidne Lars Erson i Överboda.
Köpeskildring 620:02 konor, taxeringsvärde 1090:30
§108
Med begäran av lagfart ingaf nändemannen Nygårds Erik Johansson i Westberg å Sparv Erik Ersson och hans systrar Karin och Anna Eriksdöttrar, alla i Boda, vängan ett få lydande köpebrev:
Efter upplämnande häraf och sedan antecknad blivit av Back Erik Olson farit under tjuget erhålit lagfart å ifrågavarande fastighet .... för Erik Olsson beviljade lagfart sparv Erik Erson förmyndare för aflidna Lars Erson i Överbodas omyndiga barn, 109snesland 0.2 bandland under Nr 7 Ytterboda för sparv Erik Erson och hans systrar Karin och Anna Ersdöttrar i Boda, vilka genom erlagd köpebrev 620kronor till 1/3 vardera utköpt berörda hemmandel av Back Erik Olson i Överboda barnens förmyndare för aflidne Lars Ersons omyndiga barn.
§109
Sedan på sätt lagfarsportokollet via vårtinget 1878 §14, utvisar Stenhols Anders Erson i Ytterboda då sökt lagfart å 109 snesland 0.3 bandland red jord under Nr 7 Ytterboda som han genom till den 4 jan 1878 upprättat köpebrev köpt av Sparf Erik Erson i Boda samt Hag Erik Person och hans hustru Anna Ersdotter af afnförda maken förklarat ärendet vilande då företrädde av nämndemannen Nygårds Erik Jansson i Westberg och å Anders Erson vägnar framförde avkunningen samt angav denne des efter den 17 aug 1878 då Karin Ersdotter upprättat arfskifte, dennes fasta egendom har bifit emellan hennes arfingars faders Eriks Larson Sparv och enkans Sparv Erik Erson och Anna Ersdotter gift med Hag Erik Person fördelad sålunda av de delar bekomment Erik Larson 18 sendsland 1, 4 bandland samt Erik Erson och Anna Ersdotter 9 snedland 0.85 bandland allt red. jord under Nr 7 Ytterboda del avk ett den 28 aug 1878 efter Eik Larson Sparf i Ytterboda upprättat arfskifte, vilande av hans efterlämnande fasta egendom emellan hans efterlämnade båda barn delat sålunde av de kvardera bekunnat 9 snesland 0.8 bandland under N7 ytterboda.
Efter anmärkande härav och sedan upplyst blifit att Sparv Erik Erson och hans systrar Anna Ersondotter och Karin försat i dag erhållit lagfart å 109 snesland och 0,3 banlad red. jord. under Nr 7 Ytterboda som de till 1/3 vardera genom att den 21 frebr upprättat köpebrev inköpt av Back Erik Olson i Boda, förbundare för aflidne Lars Ersons omyndiga barn, fler hus Nr, skäligt att å 109 snesland 0.3 bandland red jord under Nr 7 Ytterboda för Stenhols Anders Erson dertil vilken genom ett den 4 jam 1878 upprättat köpebrev af Sparf Erik erson i Boda samt Hag Erik Person i Falun och hans hustru Anna Ersdotter meddela lagfart......
Källa; Leksands tingslags häradsrätts småprotokoll gemensam serie år 1879 (SE/ULA/10827/A 2 A/43), finns ej på AD.
11
« skrivet: 2024-03-20, 21:38 »
Ett stort tack till Bertil och Eva. Givetvis står det "bet. t. Järbo, Gevle" nu när man faktiskt ser det. Länge sedan jag läste den texten.
(Ö.Boda är en beteckning för Överboda/Övferboda)
12
« skrivet: 2024-03-18, 13:14 »
Jag väcker den här tråden då Sten och jag tydligen är och tassar i samma hemman:
I personalian står det att Per Person "----- försorg han befodrades till [doso?]----."
Vad är det han befodras till?
Sedan, om det nu ska stämma skall modern troligen vara Anna Tolftesdotter, Björkberg.
13
« skrivet: 2024-03-18, 11:44 »
Antingen står det att han är soldat jä.. Gevle eller så står det att han är gift det datumet.
Jag kan inte få bilden tydlig nog att kunna se vad för bokstäver det är. Jag har själv sökt tyda dem förut.
(PMa mig vad du gör när du tassar runt i Buda, Leksand. Så kanske vi kan slå våra huvuden ihop.)
14
« skrivet: 2024-03-18, 11:25 »
Tack! Och jag hittade spår av dem i Björkberg Nr 6 som måg Pär Pärson och hustru Anna Tolftesdotter. Troligen har de flyttat aldelles intill födseln. Leksand (W) AI:7b (1741-1772) Bild 60 / Sida 112 (AID: v130744.b60.s112, NAD: SE/ULA/10826)
15
« skrivet: 2024-03-18, 09:54 »
Jag söker en (Tolftes) Per Person son Per som ska vara född 1747 och hittar en Pehr på uppslaget. Pehr Person 1747 Födelse Leksand (W) C:5 (1740-1751) Bild 1140 / Sida 104 (AID: v130812a.b1140.s104, NAD: SE/ULA/10826) Pehr Pehr Person och Anna Tolftesdotter i [Björkberg]? född 23 september Teses: Lars Olson, Per Person och Margaretha Olsdotter och [pigan]? Anna Knutsdotter alla på [Björkberg]? Stämmer ovan avskrift? Per Person och Anna Tolftesdotter bor i Ytterboda 6, Leksand vid den här tiden. Om det nu är samma par och familj. Leksand (W) AI:7b (1741-1772) Bild 60 / Sida 112 (AID: v130744.b60.s112, NAD: SE/ULA/10826) Leksand (W) AI:8c (1772-1776) Bild 91 / Sida 170 (AID: v130747.b91.s170, NAD: SE/ULA/10826)
16
« skrivet: 2024-03-15, 10:38 »
Hej!
Om vi får en ordentlig källa ska vi se vad vi kan göra. Din bild är lite för ljus.
17
« skrivet: 2024-03-15, 10:35 »
Tack för hjälpen!
18
« skrivet: 2024-03-14, 13:33 »
Hej!
Jag är ny i släktforskningsvärlden, jag undrar hur man gör en digital antavla/släktträd utan att behöva dra på mig en massa abonnemang. Har testat genaenet, ancestry, arkiv digital, och en massa fler men de vill bara tjata på en ett premiumkonto…
Har ni några tips?
Detta inlägg kommer att göra en del besvärade men.... Vill du inte ha något abonnemang får du helt enkelt göra såhär: Använda Riksarkivets SVAR https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkivAnvänd NAD för alla andra källarkiv som du behöver finna: https://sok.riksarkivet.se/nadFör Stockholm kan du använda deras arkiv: https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspxhttps://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/mantalsregister-1800-1884/SokSedan finns slaktdata.org, men de har bara vissa delar av Sverige. https://www.slaktdata.org/reglist.phpSom program använder du självklart Gramps. Ett mycket kraftfullt program med många moduler och addons för saker du vill göra. Gramps är Open Source och är plattformsäker, vilket inte en enda sak på detta forum är (Hej, dödboksskrivare!), vilket menas att du kan köra Gramps på alla operativsystem och eftersom att det är kodat i Python kan du även ändra programmet som du själv vill ha det (om du är inne i programmering). Gramps är således underförstått helt gratis. https://gramps-project.org/blog/Jag använder AD, SVAR och Gramps då jag är linuxanvändare. jag använder Gramps som journalföringsprogram för allt jag gör i släktforskningssyfte. Vill man inte ha 5 000 personer i sin databas kan man ha en databas för sin temporära utforskande verksamhet och en databas där man verkligen bara skriver i sin släkt. Det jag saknar är dock en kartläggningsfunktion för gårdar och hemman i övrigt. Där man kan lista olika familjer och ägare över en tid på samma plats. Vilket är händigt om man vill se hur en gård går i arv eller avling genom tiderna.
19
« skrivet: 2024-03-13, 09:06 »
Hej! Är det någon som vet vad extratexten efter födelseåret har för betydelse? Jag kan utläsa det som GSs[nummer], men vad står det och vad är det för notering? Leksand (W) AI:8c (1772-1776) Bild 90 / Sida 168 (AID: v130747.b90.s168, NAD: SE/ULA/10826)
20
« skrivet: 2024-03-08, 11:24 »
Tack Kalle!
Det är främst 1800-tal och fram som gäller här. Ja, att hitta informationen vet jag hur jag ska göra. Jag råkar sitta på orginalhandlingar (eller ja, postfrankerade avskrifter är det väl mer) på arvskiften, lagfarter etc. bak till 1880. Frågan är mer hur man kartlägger och dokumenterar dessa skiften i sin forskning, då fastighetsbeteckningarna skiftar genom åren. Jag är lite intresserad av hur stora ägor som släkten hade under olika perioder.
21
« skrivet: 2024-03-08, 08:43 »
Hej!
Vilka sätt är smidigast att dokumentera fastighetsskiften i Dalarna när det gäller att spåra fastigheter mellan släktrelationer och arvskiften?
Jag försöker kartlägga fastigheter kring 4 gårdar som alla är ägor i släkten, men all dokumentation nämner enbart själva fastighetsuppdelningen i enheter som snedland och bandland under fastighetens blockbeteckning.
Är det någon vänlig själ här inne som har någon ide om hur man kan dokumentera och kartlägga dessa fastighetsskiften och arvskiften på ett smidigt sätt?
22
« skrivet: 2024-03-06, 07:21 »
Tack!
Jag råkar sitta på lagfarter, köpebrev, gåvobrev, arvskiften i orginal (eller avskrifter då det inte gick att kopiera på 1800-talet). Men då vet jag att dessa bör ha prioritet före lagfartsboken.
23
« skrivet: 2024-03-05, 16:42 »
Jag ställer en snarlik fråga här:
Vilken källa går först: en lagfart i orgnial, med frimärken, underskrifter i orginal eller lagfartsboken?
24
« skrivet: 2024-02-20, 13:50 »
Vi försöker reda ut vad som händer 1819 vid storskiftet.... I husförhörslängden som sträcker sig före 1819 och efter är "indexpersonen" (Tolftes) Stenhols Anders Erson (f.1774,Leksand) registrerad på gård Nr5. Han flyttade in dit några år tidigare från Tolftes Nr6 när Knuts flyttade till Nr8. I gård Nr4 har vi en avskedad soldat Olof Anderson (troligen Litens) som bor inhyst hos Berg Anna Persdotter. Leksand (W) AI:12b (1816-1825) Bild 175 / Sida 167 (AID: v130757.b175.s167, NAD: SE/ULA/10826) I Mantalslängden finner vi att så även är fallet Berg Anna Persdotter är mantalsskriven på Nr4 Stenhols Anders Erson är mantalsskriven på Nr5 Leksand (W) AI:12b (1816-1825) Bild 175 / Sida 167 (AID: v130757.b175.s167, NAD: SE/ULA/10826) Men Storskifteshandlingen som skedde 1819 täljer en annan historia. Stenhols Anderson Erson är nu registrerad som ägare av Nr4 och har betecknigen DSom vi kan se är Stenholsgården uppdelad i två gårdar, båda är Nr4. Den ena har lotterna 155-164. Den andra gården har beteckningen Nr4 Da och ägs nu av Soldaten Frimodig Olof och Frimodigs Anders Person. Den har lotterna 150-154. På lott 154 och 155 finner vi två gårdar, vilket då är Nr4. Stämmer man av med moderna kartan är detta YB 13:1. Den ägare som har Nr5 heter Mases Olof Matson och har E och har gården på lotten 446, vilket inte ens är i närheten av de andra två gårdarna, utan befinner sig söder om byn vid ån. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/U24-83:1/4c4d535f5532342d38333a31/lms2/LMS/Leksands%20socken%20%C3%96verboda%20nr%201-26/Storskifte%20p%C3%A5%20in%C3%A4gorVid senare års mantalsskrivning (1941) är min "säkra" släkt (dvs. släkten 1-2 generationer från mig) skriven på Nr4. Häradsskrivaren i Nedansiljans fögderi I (W) FIaa:9 (1941) Bild 2770 / Sida 21 (AID: v398318.b2770.s21, NAD: SE/ULA/104441) Släkten har inte flyttat på sig förrän Tolftes Stenhols Anders Erson gick från Nr6 (Tolftes) till att flytta in i Nr4 (eller Nr5) och bli Stenhols. Det är bara fastighetsbeteckningen som har ändrats, verkar det som. Gårdarna heter nu i modern tid 13:1. Är det någon som kan bekräfta att detta är fallet?
25
« skrivet: 2024-02-18, 17:46 »
Jag försöker göra lite gårdsforskning i Över- och Ytterboda, Leksand. Under 1700-1900-talet blir det inte så lätt att följa husförhören då tomtbeteckningarna skiftar under åren. Det utan att det står att familjer har flyttat. Är det någon som har ideer om hur man kan få tag i tomkartorna från 1800-1900-talet när det gäller Överboda och Ytterboda, Leksand? Det som finns tillgängligt är gamla skifteskartor, men där finns det inga hus med, bara åkermark.
26
« skrivet: 2023-01-15, 14:52 »
När du ska ge dig in i Stockholm Stad är det nästan krav på att du har tillgång till det fulla rotemannaregistret eller register som innehåller mantalslängderna som SCB har. Ett bra hjälpmedel är Stockholm Stads egna arkivtjänst, men du har nog redan upptäckt att rotemännens arkiv enbart sträcker sig som max till 1886 i publik form (och dessutom selektiva rotelurval). https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Det du får göra är att du får ta in dig på ett bibliotek där du bor som har AD eller åtminstone fulla rättigheter till Befolkningen i Sverige. För när du forskar i Stockholm kommer du snart att märka att familjen inte bor på samma ställe i 50 år utan de byte bostad varje halvår. Vilket gör att de byter rotlar väldigt ofta, då en rotel kan angränsa på andra sidan gatan. De kan i praktiken bo i samma lägenhetsområde men administrativt har de bytt mellan minst två rotlar och finns då i två kyrkböcker och mantalsregister. Det byts så mycket rotlar i denna stad att jag själv inte ens registrerar dessa flytter. Jag gjorde det förr, men då fick jag en lista med 20 olika poster fastän familjen bodde på samma gata.
27
« skrivet: 2023-01-12, 14:03 »
Misstaget har ju hjälpligt rättats till i AI:12 uppslag 58. Men dödsnotisen lämnades okorrigerad – obegripligt slarvigt.
Mårten finns kvar hos modern till 1863 (AI:18, uppsl. 59), då han flyttar till Ramdala. Och där han återfinns som båtsman Mårten Petersson Södergren (Ramdala AI:18, uppsl. 258). Så nog lever Mårten.
Prästen har helt enkelt noterat fel son (Mårten) i dödboken och också strukit honom i husförhörslängden. Sedan har han upptäckt sitt fel och strukit rätt son i husförhörslängden och skrivit tillbaka Mårten där (men om det är "samma dag" vet vi ju inte), men glömt att stryka dödsdatumet på Mårtens första rad och ändra namn och ålder i dödboken.
Så vi kan med någorlunda säkerhet säga att det är Peter som har avlidit? Med tanke på att Peter likväl kan ha tagit Mårtens namn. Udda saker har hänt förr. Men mamman måste ju ha koll på vilket barn som är vilket, kan man tycka. När jag ändock har er två på "tråden". I Svens (ena broderns) senare husförhör har prästen noterat "se straffboken fol 7". Men jag hittar ingen straffbok i Jämjö eller i Mörbylånga, varken i AD eller i NAD. I detta husförhör i Mörbylånga A1:7 står det "Död i Stockholm, se straffboken!" Straffboken nämns i flera husförhör tidigare. Men som sagt, jag hittar ingen straffbok. Mörbylånga (H) AI:7 (1883-1894) Bild 298 / Sida 290 (AID: v23583.b298.s290, NAD: SE/VALA/00259)
28
« skrivet: 2023-01-12, 12:46 »
Hej! Något märkligt händer med kyrkbokföringen i Hallarum runt 1846 Torparenkan Christina Månsdotters (f. 1805) oäkta gosse Mårten föds 9 nov. 1843 i Hallarum Jämjö (1). Han bor tillsammans med sina bröder och sin mor i Hallarum (2). Allt är säkert som det brukar vara i stugan tills något händer den 11 mars 1846 när torparenkan Christina Månsdotters son Mårten i Hallarum, 2år och 4 månader gammal, avlider . Han begravs 22 mars 1846. Dödsorsak oregistrerad (3). Samma dag återuppstår gossen i husförhörslängden (4) hos sin mor och bröder. Hans broder Peter står också avliden samma dag som Mårten (4). Men brodern står inte registrerad i dödsboken. Mårten står dessutom registrerad som närvarande i Nattvardsgång 1850 i samma förhör (4). I nästa husförhör står gossen Mårten registrerad hos sin mor och bror Sven, men hans ena bror Peter har blivit avregistrerad (5). Vad händer här? Har vi en myrling i Hallarum? Troligen har någon registrerat fel pojknamn till fel kvarleva, men vilken av pojkarna är det som lever? Jag kan ju inte gå fram i tiden då vi inte har personnummer på dessa. För framtida Mårten kan likväl vara Peter. För "Mårten" lever vidare i husförhören tills han flyttar från mamman runt 1861. (1) Jämjö (K) CI:6 (1826-1846) Bild 148 / Sida 220 (AID: v95909.b148.s220, NAD: SE/LLA/13195) (2) Jämjö (K) AI:10 (1841-1845) Bild 56 / Sida 51 (AID: v95884.b56.s51, NAD: SE/LLA/13195) (3)Jämjö (K) CI:6 (1826-1846) Bild 295 / Sida 100 (AID: v95909.b295.s100, NAD: SE/LLA/13195) (4) Jämjö (K) AI:12 (1846-1851) Bild 62 / Sida 58 (AID: v95886.b62.s58, NAD: SE/LLA/13195) (5) Jämjö (K) AI:14 (1851-1855) Bild 59 / Sida 55 (AID: v95888.b59.s55, NAD: SE/LLA/13195)
29
« skrivet: 2023-01-10, 23:07 »
Hej Erik!
Jag kan bara konstatera att jag har fel och be om ursäkt för detta. Den Anna Eriksdotter som gifte sig med Björk, är född 1785, inte 1795 som jag skrivit i bokan.
När jag skrev boken var mitt syfte att dokumentera husen, gårdran och torpen, när de byggdes, var de låg, hur det sett ut en gång i tiden och vem som bott där. Jag gick mycket sällan vidare i släktena eller kontrollerade förfäder eller efterkommande utom i några speciella fall. Därav blev sådana här slarvfel kvar (det finns några till i boken).
Med vänlig hälsning
Hej! Det är ingen fara, jag blev bara lite osäker då jag gärna väjer för mer erfarna forskare. Nu ska vi inte vara petiga, men hon var född 1786, inte 1785. Det finns en Anna som är född 1795 också, och som har en fader som heter Eric, men som jag skrev fungerar inte matematiken med Brittas födelse. Jag förstår att ditt syfte var gårdsforskning, men jag tänkte bara chansa ifall du visste något om släktena i Rolltorp också. Huvudfrågan var dock om det fanns någon dokumentation kring gården, dvs om vi kan se från möteprotokoll etc. hur diskussionerna gick, tillstånd för bygget och annat intressant?
30
« skrivet: 2023-01-09, 23:14 »
Hej!
[size=78%]Flasbjörke omfattade från början gårdarana Norrgården, Mellangårde, Sörgården, Flatenshöjden, alla belägna i den by som kom att heta Flasbjörke, äldsta årtalet som jag hittat är i tiondelängden från 1544. I slutet av 1600-talet tillkom Malthult som ett torp, Malthultatorrp/Maltorp på Flasbjörke ägor , ca 5km från byn.[/size]
[size=78%] Så, för att försöka bringa lite klarhet i din fundering: Norra Lund ligger på Flasbjörke bys mark men inom gården Malthults brukningsområde, gårdens brukade mark ligger bara ett tiotal meter från torpresterna.[/size]
[size=78%]MVH Sven-Olov Lundin[/size]
Tack för hjälpen och god fortsättning! Den informationen var av stort intresse. När jag åter läser informationen du har skrivit i din bok, så här 7 månader senare, uppkommer det ett stort frågetecken som jag tänkte att vi kunde hjälpas åt med: Du skriver att Petter Björk var gift med en Anna Eriksdotter f. 1795, Skedevi. Det gör mig lite nervös för jag tenderar att gå efter mer erfarna forskare (som dig) än de uppgifter jag har: Jag har en Annica Eriksdotter f. 1786-01-22, Tattorp, Skedevi, dotter till Eric Andersson och Märta Larsson. De flyttar sedan till Torpa. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018083_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=1199%2C3376%2C2221%2C1328Hon gifter sig (1810-10-07 Nr 11 Karta 4 Skedevi) första gången med Livgr. Pehr Käck f. 1784? ort helt okänd . Den här soldaten har inga spår bakåt i tiden och jag vet inte vad han heter före antagandet av Käck (som tillhör Käxelvik). Soldatregistret har ingenting på honom. I nedan lysningsnotis för giftermålet med Björk står det "Enka sedan juli månad 1815 [har] [Pehr]? Engströms blivi och.." Kan han heta Engström?. Men var kommer han från? De bor då i Käxelvik (Soldattorpet tillhörande Rolltorp) tills Pehr dör 1815 (bekräftat med bouppteckning). De har en dotter, Britta Persdotter (senare Björk). Annica gifter sedan om sig med just Petter Björk 1816 och får då fler barn med Petter. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0017758_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=1099%2C3268%2C2159%2C1291Men är det felaktiga födelseuppgifter någonstans eller har jag på något sätt tagit fel ingångsperson? För tio år fel kan det inte vara mellan dina och mina uppgifter? Det som ställer till det är ju att husförhörslängderna för Annicas födelse är borta, så jag kan ju inte följa henne från födseln till Torpa 1792. Å andra sidan kan matematiken avgöra då Annica född 1795 inte kan vara 25 år när Britta föds. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018083_00242#?c=&m=&s=&cv=241&xywh=1109%2C2038%2C2865%2C1714
31
« skrivet: 2022-06-23, 21:10 »
Tack så mycket än en gång.
32
« skrivet: 2022-06-23, 19:03 »
Hej Skulle behöva hjälpa att tyda dopvittnen på denna notis, om någon har lust och tid över. Skedevi (E) C:3 (1763-1824) Bild 137 / Sida 261 (AID: v40181.b137.s261, NAD: SE/VALA/00332) Tack på förhand!
33
« skrivet: 2022-06-12, 23:34 »
Erik Stenhols!
Jag vet inte var du ha fått det ifrån att 15000 ord sv samma skribent skulle krävas. Och du verkar ha missförstått hur Transkribus används.
Det används i olika projekt, där många hjälps åt att lära programmet texter från en speciell typ av källa, lämpligen att man använder sidor av olika skribenter som underlag. Det är inte tänkt för en privatperson för att tolka ett enskilt dokument.
Förutom Riksarkivets projekt enligt ovan har Stockholms Stadsarkiv använt det för kämnärsrättsdomböcker för Stockholm. Och Riksarkivet har ett nytt projekt där olika typer av domböcker ingår och som jag själv är involverad i.
Ulf Berggren! (Hej, använder vi utropstecken på det viset nu?) Transkribus stadgar att det måste ta 5000-15000 ord för att få AIn att lära sig: You will need between 25 and 75 pages of manual transcription to get started. En AI är i det här fallet ett tensornätverk som närmast skall efterlikna en människas neurala nätverk. Den kräver att du måste använda ett antal iterationer per grafem eller ordbild för att få nätverket att lära sig (baserat på ett belönings- och bestraffningssystem, 1,-1, där varje rätt tolkning ger 1, varje fel ger -1). Ju fler tolkningar nätverket gör desto säkrare blir det att "gissa" för den går på den senaste tolkningen med flest belöningspoäng. Som programmet ser ut just nu använder de tolkningar av ordbilder och inte grafem, vilket är rätt intressant i sig. Steg två i träningen blir sedan att använda olika handstilar för att se om AIn kan generalisera nog för att kunna transkribera texten oavsett skribent. Eftersom att vi har med handskriven text att göra, dessutom skrivstil och speciell inkonsekvent använda allografer, krävs det således runt 5000 ord från samma handstil för att ett naivt nätverk skall kunna lära sig. Oavsett vilken typ av neuralt nätverk man använder är inte nätverket ett centralt nervsystem. Därav kan inte nätverket generalisera på det sätt som vi människor kan, vilket märktes när den transkriberade en bouppteckning till tyska. Vi människor har ju också svårt att tolka t.ex. olika sätt folk skriver h på. Därav ställde jag frågan hur RA hade hittat tillräckligt mycket med exemplar för att kunna köra några tusen iterationer per grafem/ordbild. Du svarade således att de har använt olika projekt från både SSA och RA, vilket var det svar jag ville få. Givetvis skall privatpersoner kunna använda AIn då tjänsten är öppen för alla. Varför ska inte privatpersoner kunna hjälpa till att transkribera? Som en person som bla. är intresserad av just tidigt läsavkodning i barns tidiga år (dvs läsinlärning) är det väldigt intressant att också kunna lära om sig och även få bidra till gemenskapen när man ändå sitter och lär sig läsa genom sin egen släktforskning. Jag tackar för din expertis! Som vanligt får man kvalitativ hjälp på detta forum. Samtidigt görs ett försök att få igång detta forum igen genom lite mer diskussion än bara läshjälp av källor. Tack för svaret!
34
« skrivet: 2022-06-12, 15:16 »
Oh tack! Ska försöka få tag i den där boken.
Men texten gav inte svar på min fråga egentligen; vilken mark är den byggd på, Malthult eller Flasbjörke som by?
Men det är en intressant text! Skall se om jag hittar mer info om detta.
35
« skrivet: 2022-06-11, 18:46 »
Uppdaterar den här tråden igen: Enligt en berättelse här: http://k-arv.se/posts/306 anges Knekten Petter Björk bygga torpet Norra Lund på Malthults ägor. I Bouppteckningen för Petter Björk (1) anges Norra Lund ligga på Malthults ägor. Men hans son Per Gustav får inte ärva torpet, utan torpet ägs tydligen av hemmansägaren Sven Svensson i Malthultet (1). Samtidigt anger husförhöret(2) att Norra Lund ligger på Flasbjörkes ägor, vilket i och för sig Malthultet också gör. Var ligger således torpet? Vad har hemmansägaren Sven Svensson i Malthultet en kvart rätt för? 1. Risinge tingslag (E) FII:18 (1840-1843) Bild 636 / Sida 1255 (AID: v77187.b636.s1255, NAD: SE/VALA/01573) 2. Risinge (E) AI:20 (1840-1845) Bild 76 / Sida 61 (AID: v28699.b76.s61, NAD: SE/VALA/00306)
36
« skrivet: 2022-06-10, 18:10 »
Nämen, se där! Givetvis var det mer logiskt att han ersatte Anders som soldat.
Så då registrerar jag bara Petter och hans fru. Sedan flyttar ju de båda till Norralund där Petter bygger ett eget torp. Frågan är om man kan få tag i protokollen för detta?
37
« skrivet: 2022-06-10, 10:30 »
Det skulle man ju kunna göra. Tack för förslaget. Jag är också sugen på att vet hur långt RA kom i sitt projekt innan de släppte verktyget publikt. Vilka dokument som de själva har transkriberat. Hittar inte något konkret vad de har gjort.
38
« skrivet: 2022-06-10, 10:25 »
Hur gör man med husförhör och tillfällen där en dräng från en avliden familj går till hus hos en annan familj? Registrerar man hela den familjen då som en tillhörande familj i släkten? Jag har en dräng, en Petter Larsson Björk (f. 1790, Svanhals) som kommer upptas som 20 åring hos en annan familj, där han får sitt soldatnamn Björk. Risinge (E) AI:7 (1810-1815) Bild 135 / Sida 107 (AID: v28686.b135.s107, NAD: SE/VALA/00306) Brukar ni registrera en sådan familj? Jag kan tycka att denna del av Petters liv är viktig då han sedan förlorar hans patronymikum och använder Björk till sin egen familj. Men samtidigt är inte Anders Björk i hushållet någon släkting, vad jag vet. Hur gör ni här?
39
« skrivet: 2022-06-09, 17:05 »
Så frågan är då hur Transcribus och framför allt RA hade tänkt sig att vi skulle kunna använda denna tjänst. För den kräver att man hittar 15000 ord av samma handstil. Vi människor kan ju "fuska" och generalisera den gotiska stilen, men det kan inte ett neuralt nätverk göra.
40
« skrivet: 2022-06-09, 15:25 »
Nja, jag vet inte om den var särskilt tysk-gotisk. Men bilden är lite avskuren för att jag använde den här på forumet förut.
Men jag vet inte hur vi skall kunna använda transcribus på ett korrekt sätt. AIn behöver ha 15 000 ord med en handstil som källa. Det betyder att vi behöver ha en häradsskrivare som har gjort 25 ingresser till bouppteckningarna. Kan man hitta det? Sedan behöver någon kunna transcribera dessa manuellt för att lära AIn hur man gör.
41
« skrivet: 2022-06-09, 12:53 »
Jag hittade detta verktyg när jag försökte se om RA hade ett handskriftverktyg. Det verkar som att du får själv importera din bild av en text du vill jobba med och sedan manuellt lära programmet att tyda texter skrivna av samma präst eller häradsskrivare.
Om vi får detta projekt att fungera vore det guld värt. Att man då helst kategoriserar AIn för socken så att vi lättare kan välja rätt präst.
Tyvärr är det ju så att de flesta HTR är skrivna för engelska texter. Jag märkte att Transcribus kodade av en av mina bouppteckningar på tyska, så det finns lite egenheter i programmet.
42
« skrivet: 2022-06-09, 09:48 »
Hej
Var kan jag hitta diskussionerna kring Petter Björks (f. 1790, Svanshals, d. 1842 Norra Lund) torpbygge i Norra Lund, Flasbjörke under 1836-1840? Jag hittar inte sockenprotokollen för denna socken på AD, de lär väl finnas i arkivet i Vadstena? Skulle vara roligt att veta hur torpbygget gick till och varför den gamle soldaten avskedades från sin soldattjänst och byggde ett eget torp istället.
Jag kan inte tänka mig att han bara smällde upp ett torp på någon marker, utan det måste ju finnas spår av detta?
43
« skrivet: 2022-05-25, 20:35 »
Tack Eva!
Det var mer logiskt att gossen låg i sjuksängen med moderns vakande. För hans bror Petter är född inom äktenskapet och är den siste i barnaskaran och född 1800.
Men då vet jag att avlöningarna (skämt o sido) ligger i G-bandet om jag stöter på absolution senare.
Nu finns det inga avlösningar för 1800 som det verkar.
44
« skrivet: 2022-05-25, 17:32 »
Hej! Jag vänder mig åter hit för att fråga Hällestadsforskare var absolutionslängderna återfinns när det gäller tiden kring sekelskiftet 1800? Jag har anteckningar på "abs. 1801" på en individ och "sjuk 1801" på ett 8 årigt gossebarn i samma familj. Men gossebarnet är inte oäkta. Därför vill jag veta var prästen har lagt absolutionslängden för husförhöret AI:8(1791-1802). Hällestad (E) AI:8 (1791-1802) Bild 126 / Sida 241 (AID: v26077.b126.s241, NAD: SE/VALA/00153) Jag finner inte längden i Riksarkivets fulla arkiv.
45
« skrivet: 2022-05-20, 14:17 »
Tackar!
46
« skrivet: 2022-05-20, 08:26 »
Hej! Vilket efternamn har fadern Håkan till Ingrid (f. 15 febr) i Österby? Hällestad (E) C:3 (1701-1707) Bild 164 / Sida 303 (AID: v37909.b164.s303, NAD: SE/VALA/00153) Kan det vara Håkan Olufsson/Olofsson, med tanke på att ö:t i Österby ser ut som första bokstaven på efternamnet utan prickar. På andra raden blir det då Oluf Olufsson.
47
« skrivet: 2022-05-18, 21:58 »
Hans! Jag kunde inte låta bli och dyka in i Riksarkivet åt dig, då det måste finnas något om skolan för dig. Om du känner för det kan du försöka göra en djupdykning i följande arkiv: S:t Josefsystrarnas arkiv SE/RA/730633 https://sok.riksarkivet.se/arkiv/VvVYFecRrH6d0G02H087k3Den har villkor, sekretess och annat påfund, men jag tror du kan hitta saker där om du frågar snällt. Säg att det är biografisk forskning du skall hålla på med. Jag tror framförallt serien F2 är något för dig, då den innehåller någon politisk diskussion om skolan, dock 1900-tal. Men jag ser tyvärr inga betygshandlingar. Annars har du: Adolf Fredrik församling K-serien SE/SSA/0001/K IV c I K-serien hittar du skolrådets arkivhandlingar och däri kan det mycket väl finnas spår från dina anor i form av indirekta nämnanden om vilka som är intagna till vilka skolor i församlingen och även hur rådande församlingspolitiker såg på Franska skolan. Av samma spörsmål kan du nog hitta spår i Johannes församling, då skolan har flyttat några gånger i Stockholm.
48
« skrivet: 2022-05-15, 21:07 »
Genom lag som antogs 1917 infördes fr.o.m. 1918 regler om barnavårdsman för barn födda utom äktenskapet.
Samtidigt infördes adoption i svensk lagstiftning. Adoption beslutas av domstol.
Nu var inte barnavårdsmannen direkt en kommunal socialtjänst som idag. Denna gosse var troligen inte ett oäkta barn då det ser ut som att fadern dog före änkan som senare dog efter födseln, för det står nämligen följande: "Son af avl. Gustav Adolf Svensson å hans avl. hustru Elin Matilda Lundgren född 7/1 1912..."Men ja, annars har du rätt. Min text där skall mer ses som informativ för ett modernt tänk på våra social myndigheter.
49
« skrivet: 2022-05-15, 20:49 »
Jag är tyvärr rädd för att du får åka och charma diariet på själva skolan. Skolan är som du vet en helt privat friskola och har ju varit så hela tiden. Enligt riksarkivet förvarar Stockholms stadsarkiv upplagor från 2012 (enligt lagkrav från Skollag 2011) så de hjälper dig inte så mycket.
Det finns inga arkivhandlingar bevarade från den organisationen på Riksarkivet, inte ens rullar om inskrivning etc.
Jag rekommenderar dock att försöka kolla med organisationen om du har alla uppgifter på individen och säger att du är ättling. De kanske kan damma av handlingarna åt dig, dock är det numer för friskolor väldigt känsligt att ge ut någon information alls.
50
« skrivet: 2022-05-15, 20:28 »
Före efterkrigstiden, dvs i praktiken före 1950, fanns det egentligen ingen organiserad socialtjänst i Sveriges kommuner. Man skötte dessa adoptioner via barnmorskorna och en del privata och offentliga aktörer. Allmänna Barnbördshuset fungerade mer eller mindre som den där korgen som finns utanför brandstationerna i USA. Barnhemmen tog hand om lite äldre barn en stund om de nu inte fanns en institutionell anledning att ha dem på institution. Det var inte förrän på 90-talet som kommunens socialtjänster började med "barnskydd" och "barns rättigheter". Nåväl; du har en väldigt intressant historia där om du följer den källa som Maud har hänvisat dig till. Gossen och sedermera mannen hänger kvar i familjen till en bra bit över 20 år. Han är tydligen inte det enda adoptivbarnet. Sedan kan man fundera på hur det hushållet fungerade med två adoptivbarn och en soldat som troligen (har inte kollat hans stamkort) var utstationerad i första världskriget. En nyfiken fundering; Maud, var hänvisar prästen utflyttningen till i husfr västervik AII;5? Sidan 3381 finns inte i Västervik AII:5 eller AII:6. Han finns någonstans i rullan som av någon anledning inte har höga pagineringsnummer i AD. Hans födelsedatum växlar också, ingen av registren har födelsebokens datum, den Maud skriver. Han återfinns i SB1950 (som vi givetvis inte kan länka till  ) inom Västervik som cykelreparatör och make 1943-10-30. Vet inte om jag kan posta data från stängda register? Hans värnpliktsnummer är definitivt fel i SB1950 då han inte heter Erik Hedström. Stockholms inskrivningsområde (Io 1), Inskrivningsområdesexpeditionen (A, AB) D4f:173 (1959) Bild 5350 (AID: v831553.b5350, NAD: SE/KrA/0473/B01001Ö) Intressant var det. Jag postar inte mer än så här då jag inte har uppgift om personen är vid liv. Vi närmar oss dessutom sekretessbarriären.
51
« skrivet: 2022-05-15, 09:29 »
Hej!
Jag försöker kartlägga en hel by med flera hushåll som innehåller flera generationer av samma familj och släkt. Hur brukar ni göra för att hålla koll på avknoppningar från huvudfamiljen? Dvs. kusingiftermål, syskonfamiljer, barn som bildar familj, men som bor kvar i hushållet eller i byn.
Jag försöker förstå förhållandet i Vagelö by, Hällestad, Östergötland omkring 1690-1800, i dessa husförhör har de heller inte skrivit fastighetsbeteckning utan bara själva hushållen.
Jag använder Gramps då alla andra program och databaser är windowsbaserade (av någon anledning).
52
« skrivet: 2022-05-14, 18:33 »
Så grafem för h, g, ss kan således se likadana ut för denna person? Hans g:n är ju mer utsvängda och mer krokiga i toppen. Men s och h ser ju då ungefär likadana ut?
Ska försöka avkoda resten då jag misstänker att detta dödsbo är viktig för ena hushållet i Vagelös historia då både Per Månsson och Bengt Andersson tydligen ägde en del av gården. Enligt det du Kalle transkriberade ägde Bengt Andersson 1/8 av gården eller "förberörde hemman". Det jag vet från andra håll är att Pers son Måns tog över driften av gården helt. Men frågan är hur och när.
Åter tack för hjälpen!
53
« skrivet: 2022-05-14, 17:01 »
Kalle, hur fick du denna ordbild till att kodas som "delning"
Jag får det till d/v e/a ss (dubbel-s pga den långa slängen ned) l/e ning.
Nu förstår jag hu sex-sjuåringar känner sig när de skall börja läsa.
54
« skrivet: 2022-05-14, 15:42 »
Du ska ha ett tack för att du hjälpte mig. Med streck menar jag de vågade orden som givetvis är korrekt skrivna ord, men något otydliga.
Titt på te.x din transkribering:
"bemälte änckias afledne man bergsmannen"
Jag kan uttyda Bergsmannen men inte mer än så.
Nu ska jag koda av resten med de nycklar du gav mig.
Tack igen för hjälpen!
Om du är från området: Finns det något sätt att komma runt den olyckliga kremeringen av Hällestads arkivhandlingar före 1740? Finns det några SCB-kopior så långt bak?
55
« skrivet: 2022-05-14, 06:44 »
Oh, tack så mycket! Har du några tips om hur man tyder författarens ord som bara är streck? Jag ska försöka koda av de andra sidorna med din text. Det finns mer bakom den sidan om du vill träna lite  Men en sak ser jag direkt, hans första fru står inte med i den bouppteckningen; en viss Märta Larsdotter. Född 1700-02-17 i Hällestad /E. [1] Död 1725-07-25 i Hällestad, Österby Södergård /E. [1] Gift 1725-05-06 i Hällestad /E [2] Undra varför inte det äktenskapet står med i hans bouppteckning? De verkar dock inte ha några arvingar från det äktenskapet. 1. Hällestad C:3 (1701-1707) Bild 207 / sid 385 (AID: v37909.b207.s385, NAD: SE/VALA/00153) 2.Hällestad C:3 (1701-1707) Bild 135 / sid 247 (AID: v37909.b135.s247, NAD: SE/VALA/00153)
56
« skrivet: 2022-05-13, 17:43 »
Hej Jag skulle behöva tyda denna komplexa bouppteckning/avyttring. Jag fastar på en del "slarvigt" skrivna ord som utgör viktiga delar i meningarna. Bouppteckningen skall gälla ett dödsbo efter Per Månsson i Vagelö och skall delas upp på arvingarna efter tre giftermål. Dokumentet är stort. Om jag bara kan få lite hjälp för att förstå vad Bengt har skrivit på första sidan kan jag tyda resten efter det. Hällestad och Tjällmo tingslag (E) F:1 (1739-1764) Bild 304 / Sida 569 (AID: v76863.b304.s569, NAD: SE/VALA/01547) Tack på förhand.
57
« skrivet: 2022-05-06, 16:36 »
Okej..
Rutberg mfl tillhör Skuttunge ägor. Du får helt enkelt leta på Skuttunge västerby, överby etc efter namnet.
Orsa (W) AI:5 (1716-1720)
Orsa (W) AI:4 (1701-1716)
58
« skrivet: 2022-05-06, 15:14 »
Hej!
Av handstilarna att döma är det inte samma prost som har skrivit båda notiserna. Men formuleringarna är lika och det ser ut att nämna samma individ. Rutberg ligger i orsa Orsa, tycks vara den by du söker. Byn är mer en sådan avort som lika gärna kan ligga i Orsa, som Ore som Boda. Den ligger på gränsen.
Skatteunge är numer en egen församling och område. Men före 1893 var det en sk. kapellag under Orsa församling. Jag tror att även Åre/Ore tillhör Orsa, därav dubbel födelsenotis. Den dubbla födelsenotisen är säkert så att Ores präst har noterad födseln och sedan har han skickat böckerna till Orsa som är huvudförsamling. Där har Orsas präst skrivit av i sin egen födelsebok.
Jag hittar varken Kruppa, Gravberg, Täckberg eller Rutberg i Orsa eller i Ore böcker. Vet inte var de skulle kunna ta vägen om de är under någon större egendom.
Problemet med Orsa och hela Siljansnäs är att de har sitt sätt att namnge sakerna på.
59
« skrivet: 2022-02-06, 14:39 »
Jag har gjort en lite provosorisk mall för Forms för husförhör, mantalskrivning och födelsenotiser. Rätt effektivt sätt att jobba och man får familjer och personer registrerade i samma process då man måste ha dem i sitt register för att välja personerna. Enda krångliga "nackdelen" är att du får en massa händelsenotiser med namn som Husförhör som också syns på utskrifterna. Tar man bort dessa tas personen också bort från formuläret. Kan lätt lösas genom att man ger mallen namnet som Folkräkning så kommer man att få ett alternativ att inte ta med folkräkningar vid utskrift.
60
« skrivet: 2022-02-05, 11:33 »
Hej igen! Okej, då har kanske löst mysteriet kring JRCs okända föräldrar, är då Winter hans mamma? Hur säker är du på kopplingen mellan Emilia Meurk och JEM? Du har fått en DNA-matchning på en levande ättling från Emilia Meurks släktled. Men vem har gjort kopplingen mellan Emilia Meurk och JRC och JEM? Förutom då mantalsskrivningen som du lade upp. För jag kan inte tänka mig att du har fått en matchning på dessa två herrars DNA om någon nu inte har hittat dem i någon arkeologisk utgrävning. Har du en mer detaljerad hänvisning till mantalsnotisen? När jag nu sökte på AD finner jag två poster på JEM: Kungsholmen 1841 där han bor tillsammans med sin hustru Jacobina Rosina (son är Rosina Josefina Bayard, se ovan poster om den historien) och Emilia Jacobina Amanda. Kungsholm (A, AB) AIa:37 (1841) Bild 70 / Sida 131 (AID: v87506.b70.s131, NAD: SE/SSA/0011) Men om vi antar att du nu har hittat länken och beviset genom denna mantalsnotering, hur går vi då vidare? Även JEM har okända föräldrar, som du kanske vet? Hans fostermoder heter Ullrika , Jakob och Johannes (A, AB) AIa:41 (1821) Bild 49 / Sida 41 (AID: v86143.b49.s41, NAD: SE/SSA/0008)
61
« skrivet: 2022-02-04, 17:25 »
Hej, Vad roligt att tråden återupptagits! Här är ett intressant dokument från Jacob församling!
Mvh,
Therese Danielson
Nämen hej! Det var länge sedan jag grottade i Meurk. Hmm, har du hittat denna nyligen? Ser ut som att du har varit på riksarkivet själv, utifrån fotot? Vad står det? Undertecknad mekaniker..... sommaren i Humlegården.... och Marionetto Theatern. Sean Johan Casimir 1844 Aug 26 Dottern Emili Olivia 1847 April 21 Son? Sean Carl Albert 1842 April 20 Jungfrun?/Jongler? Brita Johanna Winter 1812 Mars 15 Gymnastik ,,,, Carl .... Betyder detta att vi nu har en koppling mellan Winter och JE Meurk? På min bild är han plötsligt vice copral några år tidigare.
62
« skrivet: 2022-02-04, 12:02 »
Oho, tack för lektionen!
Jag har hela tiden använt Gramps och har inte upptäckt att man kan dela in samma platsobjekt i årtal.
Tack för hjälpen.
63
« skrivet: 2022-02-03, 17:50 »
Jag tycker för det första att man skall notera verkligheten som den den var så gott man kan. Om din mjukvara du använder, eller de blanketter du fyller i gör antaganden om verkligheten som inte stämmer så är det dem som du skall ändra på och inte försöka anpassa din släkthistoria efter dem.
Jag ser här ett tre problem:
Det första är att ange ett ställe och där kör jag på att börja med detaljposition först och grövre position senare (men man kan givetvis göra det omvända). Till exempel rent hypotetiskt om du nu mot förmodan skulle ha så detaljerad information: till höger om stolen, på toaletten, andra våningen, sandby, borrby, kristianstads län, sverige.
Det andra är distinktionen mellan bostad och där det hände. Här tycker jag att man som sagt inte skall anpassa beskrivningen efter verktygen utan tvärtom. Om din släkting bodde i sandby och var på vift och dog i norrköping så får du notera att han dog i norrköping. Rimligtvis har du väl i övrigt noterat att han bodde i sandby vid tillfället.
Det tredje är frågan om hur man gör med det faktum att ortangivelser ändrar sig med tiden. I ditt exempel är frågan om man skall skriva kristiandstads län eller skåne län. Här resonerar jag att en fördel med att ange orten baserat på dåtidens indelning är att det inte ändrar sig. Vem vet, om några år är det kanske södra götalands län som det heter, men för alltid kommer det ha varit kristianstads län när det utspelade sig. Jag strävar efter att köra efter historiska indelningar.
Lånar ditt inlägg lite: Först och främst är det väl bättre att skriva att personen dog på gården i Sanby i Norrköping, län. För personen dör ju inte mitt på en gräsmatta i Norrköping? En annan fråga: Min egen forskning har fört mig till ett av Sveriges "gränsländer" eller ja, "gränslandskap" i Bergslagstrakten. Jag har socknar såsom Ramnäs, Våla, Malingsbo etc. som, beroende på årtal, antingen är Västmanland, Kopparberg, Dalarna eller Uppsala. Hur ska jag organisera detta? Jag kan inte ha en platsangivelse för ett årtal och en annan för nästa år därpå bara för att landskapen har ändrat sig. Hur gör ni mer erfarna?
64
« skrivet: 2022-02-03, 17:43 »
Som sagt, antingen flaggar du dem om du inte kan gå på födelsedatum eller patronymikon mellan släktnamn. Annars kan du använda dalfolkets metod; sätt gårdsnamnet före förnamnet om de nu inte härstammar från samma gård, alt att du sätter en liten siffra/bokstav i parentes. Men beroende på släktforskarprogram bör du kunna skilja dem åt via ID som du får, och då födelsedatum då de lär skilja minst 40 år mellan anmoder och barnbarn.
65
« skrivet: 2022-01-02, 20:30 »
Oh jössses... Nu när du skrev rent var det ju rätt logiskt vad som stod. Jag har kommit in i vigselboken.
S.D - Samma dag.
Du tolkar första ordet som "Blef".
Får man fråga hur du tolkade det minsta (i storlek) ordet till "anledning", jag fick det till "underdaning" på grund av hans d:n, men "anledning" är mer logiskt.
Gevert är givetvis "gammal" med streck över m för dubbelkonsonant.
Tack så mycket för hjälpen, Kalle!
Dock har texten naturligtvis ingenting med min Olof att göra då det är ologiskt att en nyfödd, på mindre än ett år, plötsligt är en gammal soldat som skall gifta sig.
Men flera timmar lästräning var behövligt.
Tack än en gång!
66
« skrivet: 2022-01-02, 16:16 »
Hej! Vad står det i notisen som prosten Christoffer Kifell har signerat? Notisen handlar om Olof Andersson (Gefvert)? Västanfors (U) C:1 (1694-1738) Bild 153 / Sida 293 (AID: v74602.b153.s293, NAD: SE/ULA/11708) Jag har lyckats tyda Olofs födelsenotis tidigare i samma bok, men den där texten är svårare att tyda. Tack på förhand.
67
« skrivet: 2022-01-02, 09:31 »
Annars går svenskagravar.se bra då det är modern nutid du söker. Bättre än dödböckerna.
Sedan har du ADs eller SVARs rotemannaregister för församlingarna runt Bromma.
68
« skrivet: 2022-01-01, 16:07 »
Malingsbo som församling och socken kommer vi inte att hitta tidigare än 1650. Husförhörsböckerna sträcker sig till 1746, sedan finner du Malingsbo bruk under Söderbärke A4 och A3 (vilket är det årtal du nämner.) Sedan får vi lite svårigheter. Jag är ute på samma jakt som du.
Jag letar samtidigt efter vilket bergslag och ting som Malingsbo bruk tillhörde vid denna tid mellan 1650 och 1800. Jag är ute efter hammartingsprotokollen för bruket.
69
« skrivet: 2022-01-01, 15:20 »
Det värsta är när man kartlägger en familj och hittar en pojke vid namn Olof Gran som dör 10 år gammal av en olycka. Sedan när man går och söker i hans fars bouppteckning finner man att hans syster skall ha farbrodern Olof Gran som förmyndare. En Olof Gran man då inte har upptäckt ännu. Det går liksom inte ihop tills man hittar denna farbror långt tidigare när man söker på den första generationen.
Annars gäller det att hålla reda på födelsetalen på alla patronymikon som finns i en familj. Roligare blir det när det finns två Anders Andersson i hushållet och sedan en sonhustru till en av dem, men man vet inte vilken då det inte står när de var gifta i huslängden.
Men gårdnamnen är lätta att läsa om man vänjer sig.
70
« skrivet: 2021-12-31, 08:42 »
När det gäller "Anders i Persön" m.fl., så är ju det inte "gårdsnamn följt av personnamn" (som det talas om i artikeln). "I Persön" är ju bara en upplysning om var han bor. Och så skrev man naturligtvis över hela landet. Och inte bara om högreståndspersoner, snarare särskilt om vanliga bönder. Hur skulle man annars i domböcker och andra handlingar veta vilken av alla Andersar i socknen eller häradet/tingslaget det gällde?
Naturligtvis måste man identifiera människor, vilket gjordes. Så jag förstår inte alls vad du vill komma med frågan "Hur skulle man annars i domböcker och andra handlingar veta vilken av alla Andersar i socknen eller häradet/tingslaget det gällde?" Jag har inte skrivit emot att man liksom inte behövde identifiera folk, som din mening jag citerat verkar peka på.
Problemet är dock, än tydligare såsom du framställde det, att även om identifikation skedde i talspråk i Norrbotten, så användes ändå inte samma identifikationssätt i domböckerna i Norrbotten. Det leder till den konstiga slutledningen att var 'svårare' att förstå folk i dagligt tal så därför behövdes gård framför personnamn, men inte i domböckerna i Norrbotten. Det är ju jättekonstigt. Man var liksom trögare i huvudet när man pratade om folk sinsemellan varandra, men inte när man var vid tinget?
Fast i andra socknar har man inte riktigt den här traditionen, utan det går ju utmärkt att skriva in Anders Anderson ett par gånger i kyrkböckerna. Dalarna har en speciell namntradition som också, ibland, strular till det då flera familjer med ett gårdsnamn som efternamn behöver inte vara släkt med varandra. Men de bor på samma gård. Tittar du på mitt användarnamn så bär jag ett gårdsnamn från just Dalarna som modernt efternamn. Jag tror att vi får nöja oss med att denna namntradition har funnits ett bra tag i Dalarna och främst runt Siljan. Troligen har det att göra lite med hur det lokala dalmålet fungerar. Det är enklare att säga Fräs-Anna och syfta på den nu levande person i t.ex. Fräsgården, än att säga Anna Andersdotter, Olsdotter, Jonsdotter etc. när det kan vara flera Anna på den gården i generationer.
71
« skrivet: 2021-12-27, 21:36 »
Tydligen är det så att Jan Nilsson just flyttar till Didriksfors, Rämmen som inflyttningslängden säger Rämmen (S) B:2 (1806-1844) Bild 45 / Sida 83 (AID: v8136.b45.s83, NAD: SE/VA/13442). Han tas in under Mästare Daniel Scherp, boende i Didriksfors. Han är inskriven som gosse och senare dräng Jan Nilsson Rämmen (S) AI:7 (1832-1837) Bild 10 / Sida 6 (AID: v13100.b10.s6, NAD: SE/VA/13442). Hur han sedan får Scherp som efternamn täljer inte husförhören. Hur hans namnbyte kan antecknas i tidigare förhör är heller inte löst. Är det inte mer så att prosten har antecknat att han skall flytta till Mäster Daniel Scherp och samtidigt läggas in på Filipstads Lasarett? Han är skriven som "ofärdig". Han tar inte deras efternamn? För han har ju en tid också Peherson som efternamn av någon anledning.
72
« skrivet: 2021-12-27, 21:14 »
Så ett oäkta barn, bara 13 år gammal, får plötsligt namnet Scherp av någon och han blir plötsligt ledbruten och skickas till Philipstads Lasarett 17 febr 1830? Familjen har levt ganska mycket på bruk, men ledbruten som 13åring? Han finns med sin moder hela tiden fram tills nu. Enligt utflyttningsraden på 1831 års husförhör flyttar han ut till Rämmen Gåsborn (S) AI:8 (1831-1835) Bild 165 / Sida 147 (AID: v11480.b165.s147, NAD: SE/VA/13174Han bor tidigare i Lekarås Gåsborn (S) AI:8 (1831-1835) Bild 155 / Sida 137 (AID: v11480.b155.s137, NAD: SE/VA/13174) Vi finner honom i inflyttningslängden Rämmen (S) B:2 (1806-1844) Bild 45 / Sida 83 (AID: v8136.b45.s83, NAD: SE/VA/13442) som Nr 33. Men jag kan inte finna honom på sida 6 i husförhörslängden i Rämmen.Är det då en kortvarig visit till Filipstad? Jag finner bara en post på Jan Nilson Scharp född 1817-09-15 Gåsborn. Han finns som smedsdräng i Liljedals österbruk i Rämmen 1838. Samma bruk som hans moder är född på. Rämmen (S) AI:8 (1838-1844) Bild 109 / Sida 99 (AID: v13102.b109.s99, NAD: SE/VA/13442) Vid särskilda anteckningar står det något igen som för mig är helt oläsbart denna gång. Har du lust och energi att hjälpa mig att klura ut vad som står där igen? För dessa meddelanden är just nu viktiga. Den andra Jan Scherp är född 1790 så han är fel person. Väldigt intressant ändå och tack för all hjälp! Jag försöker följa varifrån efternamnet Boström kommer från, då det efternamnet går i nerstigande led ända ned till min generation, trots att min ingång Gustav Carlson, oä son till Maria Boström heter Carlson, men han tar själv namnet Boström 1851 omking där.. Men nu kommer plötsligt Scherp med i bilden.
73
« skrivet: 2021-12-27, 17:32 »
Vad står det för anteckning på gossen Jan Nilson f. 1817? Han står under sin halvbror Gustav - Maria Boströms son. Någonting händer den 17 januari 1830 då han är runt 13 år gammal. Gåsborn (S) AI:7 (1826-1830) Bild 147 / Sida 113 (AID: v11479.b147.s113, NAD: SE/VA/13174) Det vore intressant och se vad.
75
« skrivet: 2021-11-28, 17:55 »
Hej I en av min smedslinjer har jag stött på en anfader vid namna Jacob Persson Robillard (f. (utr) 1643, Ramsberg, d. 1698 Gunnilbo) https://www.wikitree.com/wiki/Robillard-428Hans fader har en intressant historia bakom sig där "ryktet" (eller ja, olika obekräftade källor) säger att han ska vara en viss Pierre Robillard (f. (utr) 1610 Région de Wallonie, Saint-Empire romain germanique, Belgten. Död 1659 Skilå, Skinnskatteberg C:1 (1623-1677) Bild 107 / sid 103 (AID: v74049.b107.s103, NAD: SE/ULA/11336)) Han skall ha immigrerat från Belgien 1633, men jag finner inga inflyttningskällor på detta. Han skall även ha varit den som satte igång masugnsverksamheten under De La Garde. https://www.wikitree.com/wiki/Robillard-423http://järnrötter.se/katalog/p60984f14.html Vad vet vi om denna släkt? Kan det stämma att han är släkting till den franska adelssläkten med samma släktnamn? Varför finnes det inte någon kategori på forumet om denna släkt? Då den ser ut att vara en viktig del av Sveriges historia under De La Garde. (väljer andrahandskällor då primärkällor vid denna tiden knappt går att läsa).
76
« skrivet: 2021-11-07, 12:47 »
Hej! Jag kan inte finna en upprättad bouppteckning för: (fd) Hammarssmedsmästare Mats Berg (1781-11-07 Baggå, d. 1862-10-04 Malingsbo) Det verkar som att det bara upprättades bouppteckningar för bergsmännen och deras änkor i Söderbärkes häradsrätt under 1862. Men jag hittar inga smedmästare i rullan. Hans dödsattest registrerar honom i Malingsbo 1862-10-04 Malingsbo (W) F:2 (1841-1867) Bild 20 (AID: v130942.b20, NAD: SE/ULA/11055) Men jag hittar honom inte i Söderbärke tingslags häradsrätt (W) FII:17 (1860-1864) Frågan är om han finns i Nya Kopparbergs bergslags häradsrätt (T) FII, men årtalet 1862 saknas enligt informationen. Någon som vet var bouppteckningarna för Malingsbo bruk håller hus?
77
« skrivet: 2021-10-11, 13:22 »
Tack än en gång.
78
« skrivet: 2021-10-10, 16:58 »
Vilket fartyg har en viss Th, Boström (Nr 354) mönstrat på och av i dessa tre rullar? Stockholms sjömanshus (A, AB) EIX:1 (1902) Bild 90 / Sida 9 (AID: v656176.b90.s9, NAD: SE/SSA/0826A) Stockholms sjömanshus (A, AB) EIX:1 (1902) Bild 530 / Sida 51 (AID: v656176.b530.s51, NAD: SE/SSA/0826A) Stockholms sjömanshus (A, AB) EIX:1 (1902) Bild 4420 / Sida 440 (AID: v656176.b4420.s440, NAD: SE/SSA/0826A) Av handstilen att döma är det samma fartyg på alla tre och det är ett ångfartyg. Men vad står det? Vad händer sedan? Detta är hans sista inskrivna mönstring i inskrivningsrullen, Stockholms sjömanshus (A, AB) DIc:7 (1887-1912) Bild 2420 / Sida 246 (AID: v655695.b2420.s246, NAD: SE/SSA/0826A) men han avskrivs från sjömanshuset 1915. Han är även antecknad i rotemannen 28 som hemkommen från Amerika 1911, men jag kan inte hitta hur. Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 28 Eriksbergsroten (A, AB) DIa:49 (1907-1926) Bild 130 / Sida 6b (AID: v940762.b130.s6b, NAD: ) Som vanligt: Tack för all hjälp i förskott.
79
« skrivet: 2021-10-04, 11:25 »
Sveriges Dödbok:
19090604-0902
Boström, Gunborg Ingrid Carolina
Dianav 30 Nb
115 43 Stockholm
(Boendeadress 1 nov 1970)
Död 12/1 1975.
Kyrkobokförd (1967) i Engelbrekt, Stockholms stad (Stockholms län, Uppland). Mantalsskriven (1967) på samma ort.
Född 4/6 1909 i Eskilstuna (Södermanlands län, Södermanland).
Änka (1/2 1958).
Se där, då har hon jul fel personnummer. Intressant.
80
« skrivet: 2021-10-03, 18:40 »
Prästen skriver både 7 och 9 med staplar som går långt ned under linjen, och han har tvärstreck över stapeln på 7. Och med en liten normalstor 1:a och en dubbelt så lång 7:a, och ett tvärstreck över 7:an som når fram till 1:an, så kan det onekligen se ut som en stor 4:a.
Kolla vad det står för datum i bouppteckningen. Om hon dog 1975, så borde det stå personnummer där. Och om hon fick fel personnummer när de infördes 1947, så borde hon ha reagerat. Och de anhöriga (som upprättade bouppteckningen) borde ju veta när hon var född.
Det är just nu lite svårigheter att få ut bouppteckningen för det året. Främst när man just inte har målnummer eller personnummer. Stockholms Stadsarkiv har ju inte indexerat bouppteckningar mellan 1948 och 1992.
81
« skrivet: 2021-10-03, 18:18 »
Enligt födelse- och dopboken är flickan född 17/6.
Den är lätt att jämföra hur den som som fört pennan skrev siffrorna 4 och 7, de skiljer sig tydligt åt.
Det förefaller som den som noterade familjen vid inflyttningen till Västerås har tolkat siffrorna fel
och detta fel har sedan upprepats framöver.
Ja, jag instämmer med dig utifrån den metod du använde ovan. Men frågan kvarstå ju dock om kvinnan har ett födelsedatum på 1909-06-04 som personnummer när hon fick ett efter 1960. Tyvärr kan man ju inte kolla detta då Skatteverket hänvisar till kyrkoböckerna då hon dog -75. Felet är ju inte så graverande före vi fick folkbokföringsnumret/personnumret. Men de som är födda runt sekelskiftet har ju även ett personnummer som bör vara taget på födelseboken. Stockholm Stads kyrkoförvaltning har ju tagit den senare registreringen. Om du har dödboken (jag får inte tag i den) kan du nog kolla vad de har skrivit däri. För inte har de nog gått ända ned till födelseboken när de gjorde index på henne.
82
« skrivet: 2021-10-03, 14:48 »
Vi har en individ Gunborg Ingrid Carolin Nilsson från Eskilstuna f. 1909-06-xx. (Ej levande person, trots sent datum). I den första husförhörslängden i hennes liv (Eskilstuna Kloster och Fors (D) AIIa:3 (1901-1911) Bild 3040 / Sida 1016 (AID: v163027.b3040.s1016, NAD: SE/ULA/10226)) finner vi att prosten har antecknat datum 1909-06-17. På svenskagravar.se är hon officiellt född 1909-06-04 och gravsatt 1975-02-13. I hennes födelseanteckning finner vi en dubbeltolkad registrering som jag tänkte att vi skulle få rösta om: Är hon född 1909-06-04 eller 1909-06-17? Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:41 (1909-1914) Bild 280 / Sida 20 (AID: v163126.b280.s20, NAD: SE/ULA/10226) I Eskilstuna är hon registrerad 1909-06-17 hela tiden i längderna, men i Hed och Västerås är det 1909-06-04 Hed (U) AIIa:9 (1913-1923) Bild 570 / Sida 451 (AID: v261322.b570.s451, NAD: SE/ULA/10382) Hon har även registrerats som att vara född den fjärde i mantalsregistren för 1960 (r4.p8045705) (för de som har AID) Det är samma person då hon bor med samma föräldrar i Hed i länken ovan. Det skulle vara intressant och se vad hon har för modernt personnummer då Stockholms kyrkoförvaltning har registrerat henne som 1909-06-04. Tyvärr är graven upplåten till kyrkan igen så det går nog inte att kolla vad som verkligen står på gravstenen. Så vilket datum gäller?
83
« skrivet: 2021-10-02, 12:44 »
Hur går det med teknikgrupperna?
En fråga:
Är det någon som har försökt anpassa instickmodulen Forms till svenska förhållanden?
Jag saknar förmågan att registrera ett helt hushåll på en gård samtidigt, nu får jag lägga in allt manuellt på varje barn och vuxen.
Sedan tillkommer generationsboende och jag har funnit att både makes och makas föräldrar bor på samma gård som aktiva familjen.
Vet inte hur jag ska få samtliga på ett och samma ställe i Gramps.
84
« skrivet: 2021-09-20, 11:49 »
Jag hittade henne där, tack så mycket för hjälpen. Hon bör då vara begravd på Skogskyrkogården eller Sandsborg.
85
« skrivet: 2021-09-19, 18:43 »
Nämen se där!
Jag måste ha letat väldigt dåligt. Men hur fick du reda på att hon flyttade till Enskede? Jag hittar henne inte i någon längd efter 1940.
Ah, du letade i Sveriges Dödbok. Kan du se var hon är begravd då svenska gravar inte har henne, eller ja, jag hittar henne inte där.
Tack för hjälpen!
86
« skrivet: 2021-09-19, 18:02 »
Hej Jag har tappat bort en viss Emilia Charlotta Nilsson f. Andersdotter (1870-10-24, Flasbjörke-Risinge). Sågs senast den 31 december 1940 i Kvarter Skytten, Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:37 (1940) Bild 4100 / Sida 1907 (AID: v884595.b4100.s1907, NAD: SE/RA/420401/13) Jag finner henne inte i Stockholmsboken 1945 eller i Sveriges befolkning 1950. Jag finner henne ej heller i dödböckerna för Engelbrekt mellan 1940-1950. Hon finnes inte helleri svenska gravar ( www.svenskagravar.se) Var tar hon vägen?
87
« skrivet: 2021-08-20, 17:22 »
Hej
Finns det någon med lite kännedom om området som kan kolla om min lilla utredningsnotis stämmer med verkligheten? Jag har sökt härleda Brita Persdotter Björk, f. 1811-03-12 skedevi från hennes dotter Johanna Persdotter f. 1840-07-10, Regna. Husförhörslängderna har felaktig födelseuppgifter på Brita f.1811-03-02.
Notation:
pag. - Orginalkällans paginering, ej NAD eller AD
s./sid. - används om NAD eller AD överensstämmer med originalkällan.
Original används för att arkivsystemets paginering inte överensstämmer med prostens anteckning om flytt.
Utredningsnotis:
Vid kontroll av dottern Johanna Persdotter upptäcktes felaktig födelsenotis på moder Brita Björk från Skedevi i husfl. Regna A1:7 pag. 25.
På Puksjötorp, Regna A1:7 pag. 26. återfinnes en Johanna Persdotter Björk född 1817-07-21, vilket antogs vara syskon till Brita i första titt. Vid kontroll av Britas dotter Maja Lotta finns dopvittnet pigan Johanna Björk från Lilldahlen (Regna C4 pag 815). I lilldahlen återfinns tjänsteflickan Johanna Persdotter Björk med samma födelseort och datum, Regna A7 pag 35.
Johanna Björk är dotter till Livgrenadjär Per Björk och hustr. Annica Ericsdotter i Flasbjörke, Risinge (Regna C3 sid 998). I hushållet på Flasbjörke finns en dotter Brita Persotter född 1811-03-12, Skedevi, som är inflyttad tillsammans med hushållerskan/hustrun Anna Eriksdotter från Skedevi år 1815 (Risinge A1: 10 s. 117) . Dottern står tillsammans med Johanna och Gustaf.
I födelseboken för Skedevi C3 sid 560 finnes en Brita född 1811-03-12, dotter till Livgrenadjär Per Käck och hustru Anna Ericsdotter på Käxelviks ägor. I hushållet på Lillgrenadieren, Käxelviks ägor, finnes dottern Brita Ersdotter född 1811-03-12, skedevi (Skedevi A1:10 pag 59). När Per dör på Soldattorpet 1815 (Skedevi A:6 pag. 177) flyttar Annica Ersdotter och dottern Brita, med samma födelseuppgifter som ovan till Risinge.
Källorna visar med stor sannolikhet att Brita Björk, moder till Johanna Persdotter, är född i Skedevi 1811-03-12 och dotter till Per Käck från Käxelvik och Annica Ericsdotter från Skedevi. Där namnet Björk sedan blir legaliserat av Annicas senare giftermål med Per Björk i Flasbjörke.
Johanna Björk är således med stor sannolikhet halvsyskon med Brita Björk.
88
« skrivet: 2021-08-16, 17:43 »
Det menas då arrendet på hushållet?
89
« skrivet: 2021-08-16, 17:03 »
Hej Kan någon tyda vad som står på särskilda anteckningar på Petter persson 1802. Regna (E) AI:9 (1838-1847) Bild 153 / Sida 288 (AID: v28450.b153.s288, NAD: SE/VALA/00302) Jag får det till: Erhållit p a/e r s t__s t på 14 år fr. 1. oct 1846 till samma tid 1860 af asgs? Ersson i Göntorp.. Vad har Petter Person erhållit?
90
« skrivet: 2021-08-03, 19:00 »
Nils Petter fick hinderslöshetsintyget men det blev inte någon vigsel av.
Han förblev ogift livet ut.
Östra Ryd (E) AI:26 (1888-1895) sid 501
Jepp, bruden gick till en viss Frans istället. Dock legaliserades inte barnen. Blir ett meckel i Gramps och pussla ihop det här ;P
91
« skrivet: 2021-08-03, 17:33 »
72 18/12 utfått hinderslöshetsbetyg för äktenskaps ingående ….Östra Eneby.
Tack, finns den då i 1872 års vigselbok? Eller är det en annan längd? Sedan är det intressant med vem han har fått betyget då hans barn är födda som oäkta.
92
« skrivet: 2021-08-03, 16:47 »
Risinge kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00306/A I/35 (1870-1875), bildid: C0017740_00239, sida 228.
Hej
Någon som kan hjälpa mig och tyda vad som står skrivet i särskilda anteckningar för Nils Peter Månsson rad 2?
Vad betyder datummarkeringen där, vilken längd är det? Det står något om att Nils har utfått något om äktenskapligt umgänge 72 181/1?
Misstänker att det är någon domstolshandling för utomäktenskapligt äktenskap, men vad står det?
93
« skrivet: 2021-08-01, 06:36 »
Tack än en gång!
Tack Britt-Marie än en gång för hjälpen.
94
« skrivet: 2021-07-31, 16:55 »
Hej! Är det någon vänlig själ som känner sig lita manad att hjälpa mig att hitta en viss Per Månsson född 1763-02-16, Regna i denna röra som finns? Regna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00302/C/3 (1716-1778), sid 608 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004411_00324#?c=&m=&s=&cv=323&xywh=-68%2C4%2C5928%2C3967ADs källa v39683.b308.s605 Måste damma av Enigma för att kunna tyda det där. På ADs källa finns det två Per längst ned på sida 605, men kan inte tyda något av det som står där.
95
« skrivet: 2021-07-29, 19:36 »
F:1 s 569. Jo, visst finns den i AD.
Tackar, dock var de inte indexerad.
96
« skrivet: 2021-07-29, 18:41 »
Jag felciterar dig med flit, för att fokusera på oförstådda händelser:
Nils Persson gifter sig första gången i Hällestad med bergsmannadottern Catharina Johansdotter i Rökslid, Nils från Remminge vid vigseln 1777-03-14 (EI:1 Hällestad s 239). De får en dotter Kerstin född 1777-04-14 (C:4 Hällestad s 684).
Där är jag med. Den vigseln har jag läst. När Nils Perssons barn föds är dessa dopvittnen: 1791-02-13 Anna Stina - dpv Måns Persson i Vaglö. 1793-08-18. 1800-12-09 Peter - dopv är då hustru Maja Månsdotter i Falla.
Barnen är barn till Kerstin Nilsdotter f. 1760-09-28 och vigd med Nils anno 1780-11-05 Per Månsson i Vaglö avled 1763 (27/6 enligt bou) änkan Kerstin Nilsdotter, två döttrar i föregående gifte med Anna Tolsdotter, Kerstin g m smed Jonas Lilja vid Sonstorps bruk och Catharina 27 år. Gifte nr 2: Måns 20, Nils 13, Ingrid 9, Per och Brita 5 år. Här knyter vi då bouppteckningen till Nils vistelse i sitt hem på Vaglö, eller hur? Ska ta och sätta mig och ögna igenom den här i morgon då den inte direkt är snabbläst. Hällestads och Tjällmo tingslags arkiv, Bouppteckningar, SE/VALA/01547/F/1 (1739-1764) Den finns inte i AD av någon anledning. Har du en sida på bouppteckningen?
97
« skrivet: 2021-07-29, 18:16 »
Jag kan svara på din fråga, det som står i födelseboken är mer tillförlitligt än husförhören. Det är min erfarenhet i alla fall. I husförhören kan mycket hända, man skriver av födelsedatumet på den som står över eller under personen i fråga, istället för det korrekta. Siffror kan feltolkas, en 3:a kan mycket lätt bli en 8:a o s v. Man blir härdad av alla felaktigheter efter många år som släktforskare, är man tveksam så bör man lita mer på dopvittnen och bouppteckningar.
Vad har du för uppgifter på nästa person som uppgifterna inte stämmer för? Eller är det inte i denna socken?
På sätt och vis hör det till denna socken och linje, men generationen ned. Efter att jag noggrant har läst dina källor som du snällt har givit mig så tar jag itu med Pet(t)er Nilsson (f. 1800-12-09) från Rökslid, son till Nils Persson som vi nu har diskuterat. Hans hustru, Anna Stina f. 1805-06-12 Kottorp, har ett syskon som heter Katarina som enligt husförhöret Hällestad (E) AI:12 (1810-1814) Bild: 76 Sida: 138 är född 1797-10-14, men enligt födelseboken Hällestad (E) C:5 (1783-1842) Bild: 75 Sida: 879 (ska vara 878) är hon född 1797-10-18. Katarina dör sedan 26 apr 1812 i Kottorp ( ibid. A12 bild 76).
98
« skrivet: 2021-07-29, 17:26 »
Tack! De flesta har jag sett sedan tidigare, med all respekt. Jag tittar på en del jag inte har sett nu. Edit: Tog bort helt onödig passage av text skriven av mig.
Svar på din fråga: JA. Nils Persson i Rökslid är densamma som föds i Vaglö 1750-09-13! Datumet är felskrivet i hfl.
Tack! Då var det utagerat och jag ska läsa dina källor mer ingående. Allmänt: Tack för hjälpen och bollplanket! När det kommer till dessa patronymikon så blir det lätt fel när man bara kan gå på namn, födelsedatum och ort. Är något fel så blir allt fel. Det finns dussinet Nils Persson i den orten. Nu till frågan jag ställde staffan: Prioriterar ni födelselängdens uppgifter före husförhörslängden? För som ovan har jag en individ till som har felskrivna uppgifter.
99
« skrivet: 2021-07-29, 17:11 »
Men är då Nils Persson f 1750-10-10 samma person som Nils Persson född 1750-09-30? För det finns ingen Nils född i oktober i denna församling och jag har inte sett någon flyttning på herrn mer än vid 1841 då han flyttar en kort stund sin familj till Flasbjörke, Risinge.
Samtidigt finns en Nils Persson i just Rökslid, Bengt Håkanssons hushåll 1769 (se ovan poster) som också är född 50-10-10. Vad jag kan se lämnar inte denna person Rökslid förrän vid sockenflytten. Men jag ser också att han är struken just i Rämminge i A5.
Nu börjar det likna något:
Jag skiftar till ADs referering för detta sidväxlande börjar bli löjligt:
Han befinner sig i Rämminge 76-77 enligt dina källor, han stryker sig därifrån och flyttar till Rökslid, Håkan Håkanssons hushåll.
Hällestad (E) AI:5 (1776-1790) Bild: 61 Sida: 109
Där har han sin hustru Katarina Johansdotter och sin dotter Christina? född 77.
Åren innan bor han fortfarande hos familjen Håkanssons i Rökslid, med pigan Katarina Johansdotter som har flyttat.
Hällestad (E) AI:3 Bild: 31 Sida: 51
Att han rör på sig är inte direkt problem, det handlar om gårdar inom samma område. Men var är han som barn?
Vi finner honom inte i A1 på dessa gårdar.
Största frågan:
Kan vi, utifrån dopvittnen på barnen, dra den stora slutsatsen att det är samma personer vi har att göra med och att Nils Person faktiskt kommer från Vaglö och är avkomma till Per Månsson?
100
« skrivet: 2021-07-29, 15:20 »
Staffan: Vilken längd ska man prioritera när man hittar avvikande födelseuppgifter?
I en annan linje hittar jag en Jonas som är född av en Katarina Larsdotter. Jonas är enligt husförhörslängden ( Hällestads Husförhörslängder, SE/VALA/00153/A I/12 (1810-1814), bildid: C0016119_00080, sida 67) född 1792-05-27. Men Hällestads kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00153/C/5 (1783-1842), bildid: C0016162_00049, sida 86 anger honom som född av Nils Jonsson och Katarina Larsdotter i Kottorp 31 maj 1792.
Vad gäller?
101
« skrivet: 2021-07-29, 12:35 »
Jag söker alltid använda orginalpaginering, om det inte möjligt används löpnummer. Om ingendera är lämpligt används källhänvisningen på riksarkivets bilder. Jag refererar ALDRIG till AD, då AD innehåller enorma fel. Riksarkivet är den arkivinstitution och myndighet som har i uppdrag att handhålla primärkällorna. Det är således Riksarkivet (eller läns- och stadsarkiven.) som är den korrekta akademiska hänvisningen. Jag var slarvig med källan, ja. Men jag ansåg mig inte nödgad att stolpa upp nästan 100 år av husförhörslängder för att få svar på en simpel fråga. Nog med pekpinnen, nu, vidare till ämnet. Jag har dock svårigheter i att förstå hur andra släktforskare har antagit att det finns kopplingar mellan Nils Persson och Vagelö. Något måste finnas. Släktforskare Mårten Swärd ( Från jordbruk till pappersbruk, 2009, s.12) När Nils föddes, den13 september1750, så hade släkten varit bergsmän i området i flera hundra år, bland annat på den gård där Nils föddes, Vagelö i Hällestad socken. Vagelö var förövrigt en gård som vid Nils födsel varit i släkten i minst fem generationer. Efter Nils far, Per Månsson,
Han hämtar boupptäckningsavsnittet från vigsellängden Hällestads kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/VALA/00153/E I/1 (1746-1833), bildid: C0016170_00135, sida 245. Samt Annika Nygrens forskning på https://www.anygren.se/familjefiler/databasen7/index.htm?/familjefiler/databasen7/001/10/927.htmSom hämtar sin källa från Hällestad C:4 (1708-1782) Bild 2180 / sid 427 (AID: v37910.b2180.s427, NAD: SE/VALA/00153) Vi trippar runt gröten här och vi får fortfarande inte några svar på om Per Månsson är Nils Perssons fader. Ingen Nils Persson är ju dock född 1750-10-10 i Hällestad, det är det enda vi vet.
102
« skrivet: 2021-07-29, 11:29 »
Du ser rätt snabbt att länken kommer från adressfältet, men tack för pekpinnen.
Vad vi ser nu har inte Kerstin Nilsdotter någon bouppteckning på AD, får söka vidare.
Hennes senare version som är gift med just Nils Persson har det däremot.
103
« skrivet: 2021-07-29, 11:09 »
Hmm. Gramps går väl genom GPL? Med det menas är väl att det är fritt att göra en egen "gaffel" av den för svenska ändamål? Vi bör inte behöva gå genom Gramps egna bug-system.
Hej, jag tycker nog att arbete för de svenska förhållandena ska ske via Gramps egna sidor då får man också den hjälp som behövs och så utvecklas programmet ännu mer. Ingen fork behövs för det. Det finns språk som gör addons för sina förhållanden genom dem. Jag har upplevt utvecklarna för Gramps som mycket tillmötesgående och kunniga då jag översätter den svenska versionen.
Men en svensk mailinglista, absolut!
Pär Ekholm
Det var bara en fundering. Det skulle som sagt vara bra om vi kunde få in riksarkivets API i programmet. Då kan man inhämta både källor och platser. Man slipper så skriva av källorna.
104
« skrivet: 2021-07-29, 10:17 »
Tittar vi på en av sönerna till Nils Person står det 1800 Petter 14 dec döpt: Nils Persson exgift(?) Kjerstin Nilsdotter Son uti Röxlid född d: 9 ... ... Nils Nilsson i Vagelö, gud...?: Maja Månsdotter i Jalla, Dr: (dräng) Jan Bengstsson i Röxlid, Pig: Greta Andersdotter i Ås. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0016162_00092#?c=&m=&s=&cv=91&xywh=9146%2C548%2C2488%2C1702Flera arkiv får det till att Petter/Peter Nilsson är född 14 december, men det är fel, han är döpt då. Jan Bengtsson har jag för mig är en av Bengt Håkanssons söner. Att Nils Nilsson i Vagelö är dopvittne måste betyda att familjen har en koppling till Vagelö?
105
« skrivet: 2021-07-29, 09:46 »
Som jag skrev finnes en Nils Persson f. 1750-10-10 H i Bengt Håkanssons hushåll 1769, då är han ju 19 år gammal. Han finns i Rökslid hela tiden genom åren (i de husförhörslängder som finns) fram tills han med sin egen familj flyttar en snabbis till Flasbjörke, Risinge 1841. Där föder han sin son Peter Nilsson som sedan bildar familj i Flasbjörke och flyttar sedan till sitt hemman i Rökslid 1847. Detta är en tydlig tidslinje, men Nils Persson är här daterad till 1750-10-10. Tittar du på denna källa (som jag använder som referensram, ej som källor!) så stämmer allting med husförhören från 1909 bak till 1769. Den senaste personen i detta träd är broder till den intresseperson jag sedan går ned i. https://www.anygren.se/familjefiler/databasen7/index.htm?/familjefiler/databasen7/001/10/927.htmFör att kunna kolla kopplingar måste jag finna Vagelö i husförhörslängderna för 1750, vilket är lättare sagt än gjort. För i födelselängden får vi ju inga svar.
106
« skrivet: 2021-07-29, 09:23 »
Hmm. Gramps går väl genom GPL? Med det menas är väl att det är fritt att göra en egen "gaffel" av den för svenska ändamål? Vi bör inte behöva gå genom Gramps egna bug-system.
108
« skrivet: 2021-07-27, 17:44 »
Hmm, att "normalisera" efternamn är väl inte särskilt svårt. Det svåra är att verkligen knyta namnen till rätt individ, men detta bör heller inte vara svårt. Jag kan tänka mig en automatiserad hobbylösning där man använder "uppslagsverk" och listor som man söker av efter de vanligaste variationerna. Har en präst ett annat unikt sätt att skria Persdotter på så får man väl ta och dra dessa manuellt? De lär inte vara mer än nån promille av dina 12 miljoner poster. Men nu är detta inte en programmeringstråd. 
109
« skrivet: 2021-07-27, 17:16 »
Konstigt att du behöver ändra config på det viset. Jag fick min på svenska automatiskt och det på Linux Mint.
Version 4.2.8
(Roligt att Gramps erkänner min Python 3.6.9 som standard, men det gör inte Python själv när jag programmerar)
110
« skrivet: 2021-07-27, 17:07 »
Ska kanske förklara vad jag menade med "bra datastruktur" eftersom Anders A påpekat att det är "blobb-ar" i databasen och vi inte har en tillgänglig SQL-modell.
Jag menade på konceptuell nivå, i indelningen i Källor, Referenser, Platser, Händelser osv. Just Källor och Referenser har varit bra för min forskning. Platser med deras hierarki och typning har gett mig bättre disciplin (jag har valt landskap, församling, stad, ort och gård som mina Plats-typer). Hanteringen av flera Namn är också bra.
Måste vara fråga dig om detta...
När man följer en person eller en familj genom tiden i husf. antecknar du ned alla husf. och gårdsbyten inom t.ex. en egendom? Hur gör du i sådanna fall det i Gramps? För nu blir det en drös med händelser "Bosatt" på varje förälder då de flyttar runt så mycket på samma ställe och inom samma församling. Räcker det kanske med att teckna ner de större flytten?
Samtidigt är det rätt spännande att följa en dräng och en piga, vars hemman är olika i samma län, men ändar upp på bruket och slår sig ned där och bygger en familj, för att sedan avsluta sina liv på det bruket. Men att anteckna vartenda husnummer är väl onödigt?
Mina källor brukar vara:
Arkiv: riksarkivet, AD, Skatteverket (när man initialt har ringt om levande personer).
Källor: de olika kyrkoarkiven såsom Regna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00302/A
Sedan blir citering själva volymen 4I/42 (1886-1890) och antingen sidreferens eller löpnummer.
Jag saknar en nivå till, där jag vill ha nivåer som Riksarkivet--->kyrkoarkiven----> band (dvs just band A, B, C, D osv. ---> volym (årgången)---> sidref/löpref.
Jag brukar ha en "detaljerad" uppföljning av ett fåtal personer, där jag registrerar "residence" som en event, dvs det datum de flyttat in ("taken up residence"). Kanske jag gjort det på 3-4 personer. Annars är det nog bara vid speciella tillfällen (födelse, barn, giftemål, sockenbyte osv) som platsen kopplas på. Som källa brukar jag skriva t ex "Husförhörsbok för S.T Nicolai församling, volym x 18xx-yy", och sedan som referens Sidan 26, rad 14. Vad jag funnit vara bra är "Date" i "Citation" där jag anger när jag tittade i källan. En del exempel på specialkällor är "Sveriges Dödbok version 7, Samtal med X X den 2021-04-yy och Folkbokföringen (hos Skatteverket). Arkiv tror jag inte jag använt annat än i nått specialfall.
Dan
(bifogar exempel på "värsting", min farfar)
Varför använder du inte svensk version? Haha, jag hittade en väldigt fin särskild anteckning nyss: "Oreglig och elak man" Prosten måste antingen ha tagit ett barns ord med humor eller varit på dåligt humör.
111
« skrivet: 2021-07-27, 17:04 »
Det värsta med "Befolkningen i Sverige 1820-1947" tycker jag ändå är att man måste stava namnen på exakt samma sätt som den som matat in uppgifterna. Vissa namn kan bara stavas på ett sätt, medan andra kan stavas på flera. Samma med efternamn, där man tex. inte hittar Persdotter om det är inlagt som Persdr. vilket det ibland är. Med vissa namnkombinationer blir det en väldig massa olika sökningar innan man hittat rätt. Sökmotorn på Släktdata till exempel klarar ju att hitta namn även om de är stavade på olika sätt så tekniken finns.
Detta är ju något som är ett krav. Med tanke på hur olika stavningskonventioner det finns över 200 år så är det något som bara ska fungera.
112
« skrivet: 2021-07-27, 16:37 »
Rotemannen är ett mer påkostat projekt -- bland annat har någon bemödat sej med att göra ett någorlunda smart person-index, som du säger, och kopplat posterna till det. Det är också därför du får betala några hundra för att få det fulla indexet ... Nu finns väl förvisso hela indexet på ssa.stockholm.se/rotemannen. Intet behöver man en skiva för det. Däremot är ju priset betydligt lägre än ADs och då bättre kvalitet, men begränsat utbud då roten är bara för staden. BiS, som konrast, har inget sådant -- förutom att hushållen är kopplade. Jag tror (och det är en "educated guess", jag jobbar med sån't här ...) att BiS består av ett (stort) antal textfiler, och ett ElasticSearch-index över dom ... Fortfarande måste någon källgranska vad som står i indexet. Nu fann jag att samma gubbe verkligen dog 1887-05-10 (enligt husf.), men jag hittar inte gubben i dödboken, märkligt nog. Husf. tillkännager ingen dödsförklaring i en annan församling. Jag brukar börja med barnens födelsenotiser, leta efter vigslar, dödslar, flyttlängder om man tror dom kommit utifrån eller flyttat bort ... Om det är en man med "ställning", kolla mantalet. Om man behöver skanna husförhörslängden kan det hjälpa att fokusera på en kolumn -- leta efter födelseåret, eller födelseort, t.ex. -- och när man hittar en som matchar, kolla resten av raden.
Tack för tipset!
113
« skrivet: 2021-07-27, 16:09 »
Ska kanske förklara vad jag menade med "bra datastruktur" eftersom Anders A påpekat att det är "blobb-ar" i databasen och vi inte har en tillgänglig SQL-modell.
Jag menade på konceptuell nivå, i indelningen i Källor, Referenser, Platser, Händelser osv. Just Källor och Referenser har varit bra för min forskning. Platser med deras hierarki och typning har gett mig bättre disciplin (jag har valt landskap, församling, stad, ort och gård som mina Plats-typer). Hanteringen av flera Namn är också bra.
Måste vara fråga dig om detta... När man följer en person eller en familj genom tiden i husf. antecknar du ned alla husf. och gårdsbyten inom t.ex. en egendom? Hur gör du i sådanna fall det i Gramps? För nu blir det en drös med händelser "Bosatt" på varje förälder då de flyttar runt så mycket på samma ställe och inom samma församling. Räcker det kanske med att teckna ner de större flytten? Samtidigt är det rätt spännande att följa en dräng och en piga, vars hemman är olika i samma län, men ändar upp på bruket och slår sig ned där och bygger en familj, för att sedan avsluta sina liv på det bruket. Men att anteckna vartenda husnummer är väl onödigt? Mina källor brukar vara: Arkiv: riksarkivet, AD, Skatteverket (när man initialt har ringt om levande personer). Källor: de olika kyrkoarkiven såsom Regna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00302/A Sedan blir citering själva volymen 4I/42 (1886-1890) och antingen sidreferens eller löpnummer. Jag saknar en nivå till, där jag vill ha nivåer som Riksarkivet--->kyrkoarkiven----> band (dvs just band A, B, C, D osv. ---> volym (årgången)---> sidref/löpref.
114
« skrivet: 2021-07-27, 15:54 »
Befolkningen i Sverige är delvis data producerade av lågt betalda indexerare i Kina (tror jag) på kontrakt från MyHeritage, utan kunskaper i svenska, svensk kultur, historia, namnskick ... Att göra det med full kvalitet kostar för mycket, antingen i pengar om man vill att det ska gå fort, eller i tid om man vill att erfarna svenska släktforskare ska göra det. Det finns felläsningar i andra index som AD har också, men inte i riktigt samma omfattning, verkar det.
Ta indexen som en möjlighet att ta genvägar till hållpunkter i dina anors liv, men kontrollera alltid allting! Och gör jobbet att följa dom genom böckerna, även om du är säker på att du har hittat någons födelsenotis, för det förekom faktiskt att prästerna gjorde fel, också ... Dessutom får du en helt annan känsla för deras omständigheter om du gör det.
I det specifika fallet Anders Persson, så har ju den boken en kolumn för flytt- eller döds-datum. Tvillingen Johan, f 1840, i familjen ovanför, har också fått ett dödsdatum av indexeraren, men bara han i hela familjen ...
Tack för svar. Jag har varit och rättat i många födelsedatum där man har fått ägna någon timme åt att reda ut vem personen är. Det finns fler Anders Persson med samma fördelsedatum, men olika län. Ja, det kan vara olika personer då vi har att göra med patronymikon, men eftersom att jag saknar halva Anders liv i AD så börjar jag undra... Det är inte roligt att ögna igenom hela husförhörslängden när man inte har gårdsnamn Sedan verkar inte AD ha ett bra individindex som Stockholm Stad har. Söker du på rotemannen på Stockholm Stadsarkiv får du följa en och samma individ trots namnbyten hit och dit vid vigsel och andra saker. De har ett individuellt ID på varje person. Det verkar AD sakna. Nu fick jag låsa personsöket på namn, födelsedatum och födelselän.
115
« skrivet: 2021-07-27, 15:22 »
Var får AD sina uppgifter från? Flera gånger har arkivuppgifterna varit felaktiga. AD dödförklarar även personer som uppenbart har fått ett dussin barn 7 år efter dödsdatum. http://www.arkivdigital.se/aid/show/r5.p186957103Anders Persson f, 1826-01-05 Hällestad. Dödsdatum 1853. Källa: Risinge AI/26 sid 59. Det som verkligen står i Risinge husf. AI/26 sid 59 är att Anders flyttar 1853 till Gräsviken, han byter gård inom Flasbjörkens ägor. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0017731_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=11278%2C1727%2C3831%2C2263Han flyttar sedan runt lite bland hus och församlingar och sätter bo med sin hustru sju år senare i grannhuset på samma ägor. Kan vi verkligen lite på AD? Är det verkligen värt pengarna att söka efter bokstavliga spöken när det står fel i registret?
116
« skrivet: 2021-07-27, 11:26 »
Jag använder också Gramps då jag helst kör Linux. Eftersom att Gramps är Open Source och desutom in Python går det ju att själv lägga till en modul som t.ex. har Riksarkivets arkivkällor eller orter osv. Det bör finnas en API på Riksarkivet eller SCB där man kan hämta bilderna.
Jag skulle gärna vara med, om svenska GRAMPS-användare/utvecklare/anpassare ville samla sig någonstans för att diskutera just sådana svenska tillägg eller anpassningar, men hittills verkar intresset lite för svalt. Alternativ (till detta Anbytarforum-ämne) skulle ju kunna vara en mailing-lista, discord eller nån plats på GRAMPS wikin. Har faktiskt inte ens koll på vem som gör den svenska översättningen (hen borde vara entusiast i alla fall )
Dan
TJa, nu var det en vecka sedan jag sneglade på koden, men det bör väl inte vara omöjligt att göra sin egen version? Jag brottas med att jag tappar bort mig i släktlinjen när man dyker ned i kaninhålet. Efter ett tag är man vilse i om det är en patrilinjär händelse eller en matrilinjär händelse. Man har tappat bort relationen mellan personen och den person man har som referenspunkt. Jag skulle också vilja ha en mer grafisk översikt på de huvudlinjer jag väljer, parallellt med relationsfältet.
117
« skrivet: 2021-07-25, 12:14 »
hej. Visste inte att denna tråd existerade, men nu har jag talat om att jag finns. Använder gramps eftersom jag är inbiten linux användare. Det fungerar mycket bra när man har fattat hur det är uppbyggt.
Använder senaste versionen 5.1.3.
En av de saker som är dåligt är svenska översättningen.. Det sista som jag upptäckte varr alternativa namn., men det verkar inte finnas något program som fungerar med alternative namn i GEDcom fil
regards
Ja, det är synd att det inte används mer i Sverige. Kanske man kan göra något för att ge det draghjälp? Utöka sidorna på Gramps-siten, färdiga församlingar att ladda in, instruktionsfilmer på Youtube?
Vad är det som är dåligt i översättningen tycker du?
Dan
Jag använder också Gramps då jag helst kör Linux. Eftersom att Gramps är Open Source och desutom in Python går det ju att själv lägga till en modul som t.ex. har Riksarkivets arkivkällor eller orter osv. Det bör finnas en API på Riksarkivet eller SCB där man kan hämta bilderna.
118
« skrivet: 2021-07-24, 09:05 »
som vanligt Tack så mycket!
120
« skrivet: 2021-07-22, 18:01 »
Njaej, det var nog snarare så att Erika inte gjorde det tydligt för prosten att hon skulle lämna dottern hos mormor ...
Erikas flyttsedel är utskriven 1873-09-29[1], dvs 6 veckor innan Josefina Albertina föddes, och samma datum som vigseln, och inflyttning är antecknad i HE 1873-10-17, dvs 3 veckor innan nedkomsten. Riktigt hur det har gått till vet jag inte, men av dopvittnena och det faktum att det har skickats attest till HE verkar det klart att nedkomsten faktiskt hände i Sollefteå[3, 3a] (hos systern Britta Greta och svågern Nils Forsén i Västanbäck, där hon är skriven[4], och som är de första dopvittnena). Skickade hon flyttsedeln med JRC? Att resa fram och tillbaks på sex veckor bara för att lämna flyttsedeln förefaller som ett stort projekt, om än inte omöjligt# ...
--
# Jag hittade något om hjulångaren Fänrik Stål, som tog mer än en dag från Sollefteå till Härnösand ...
--
[1] Sollefteå (Y) BI:1 (1854-1886) Bild 55 / Sida 85 (AID: v122397.b55.s85, NAD: SE/HLA/1010183)
[2] Hedvig Eleonora (A, AB) BIa:19 (1873-1874) Bild 71 / Sida 217 (AID: v85479.b71.s217, NAD: SE/SSA/0006)
[3] Sollefteå (Y) C:5 (1871-1886) Bild 28 (AID: v122404.b28, NAD: SE/HLA/1010183)
[3a] Hedvig Eleonora (A, AB) CI:27 (1873-1875) Bild 720 / Sida 67 (AID: v85595.b720.s67, NAD: SE/SSA/0006)
[4] Sollefteå (Y) AI:11 (1863-1874) Bild 162 / Sida 150 (AID: v122383.b162.s150, NAD: SE/HLA/1010183)
Detta är inte bara en akrobatisk händelse. Släkten är fylld av dessa smått intressanta resor som närmast kan liknas med moderna bilresor. Det är därför det är så svårt att följa denna släkt.
121
« skrivet: 2021-07-22, 16:42 »
Nu blir det spekulation ...
Augusta var ju skriven med sin mamma innan hon gifte sig med din akrobat.
När Erika tog ut sin flyttsedel för att flytta till Stocholm så åkte Augusta med på den av bara farten. Och när Erikas inflyttning skulle antecknas, så kopierades helt enkelt uppgifterna från flyttsedeln. Så kom det sig att Augusta blev skriven i Hedvig Eleonora.
I verkligheten lämnade nog Erika dottern Augusta hos sin mamma, och så växte hon upp där. Det var först när mormor blev sjuklig, och Augusta fick klara sig själv som det blev aktuellt att rätta till misstaget -- och lättaste sättet var att bokföra det som en flyttning från HE till Sollefteå. Det kan ju vara så att processen börjat med ett brev som förklarar problemet från pastor i Sollefteå till pastor i HE, men det ser ju inte vi, vi ser bara bokföringen ...
Eller så har Pastorn tagit en nubbe för mycket och råkade skriva fel barn på flyttsedeln, för i samma veva föds ju Ericas andra barn i just Sollefteå. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0017361_00026Sollefteå kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010183/C/5 (1871-1886) Redigera inlägg
122
« skrivet: 2021-07-22, 12:38 »
Var tar nu Brita vägen?
Brita Johanna Augusta finns som jag gissade i Sollefteå -- hos mormor[1,2]. Det är noterat att Augusta är "[h]är ej kyrkoskrifven". "Flyttningen" 1889 är administrativ, och kanske orsakad av att Augusta blir tvungen att ta hand om sej själv när mormor flyttar till fattigstugan det året[3]. Mormor dör 1890-02-08[4].
--
[1] Sollefteå (Y) AI:13 (1875-1886) Bild 303 / Sida 294 (AID: v122385.b303.s294, NAD: SE/HLA/1010183)
[2] » AI:14b (1887-1897) Bild 99 / Sida 401 (AID: v122387.b99.s401)
[3] » AI:14b (1887-1897) Bild 162 / Sida 464 (AID: v122387.b162.s464)
[4] » EI:1 (1888-1903) Bild 97 (AID: v122407.b97), #5/1890
Men oj, tack så mycket! Du har hjälpt mig mycket. Så hon flyttar ned 1873 med mamma, men ändå inte? Eller har hon åkt upp igen då. För hon finns som sagt inte i mantalslängderna ihop med Erica eller JRC
123
« skrivet: 2021-07-21, 15:06 »
... mantalskriven i HE och Jacob hela tiden, men gifter sig i Sollefteå? Hur är detta ens möjligt?
Klart folk fick gifta sig över sockengränserna -- det krävdes förstås skickande av hinderslöshetsbetyg och så, men annars...
Intressantare är väl hur dom träffades? Var akrobaten på turné, eller var pigan i Stockholm och arbetade? Det var ju inte som om kyrkskrivningen var ett slags "sockenarrest", folk reste och arbetade utsocknes ... även om också det krävde lite byråkrati.
Nu kanske vi inte ska förvandla en tråd om läshjälp till ännu en Meurk-tråd, men... Man undrar ju. Huvudtråden: https://forum.rotter.se/index.php?topic=72695.msg1020957#msg1020957Enligt inflyttningslängderna för Hedwig Eleonora och Jacob/Johannes flyttar JRC Meurk mellan dessa församlingar, men han befinner sig alltid i sin vuxna tid runt kv Jungfrun. Inflyttning till HE är märkt med frågetecken. Han är född i Jacob. Min teori är att han bor någonstans inom staden hela ungdomstiden och reser lite då och då när han är på turne. För hans barn är födda i allt från Sollefteå, Uppsala till Västerås. Hans yngre barn är dock alla födda inom staden. Han bor mycket "ihop" med en viss Mentz Fredrik Steen f. 1808 Bilden från 1875 års mantalsskrivning där JRC och Erica bor ihop, utan Brita,. men med sin nu 2 år gamla Josefina Albertina. Var tar nu Brita vägen? Grannen är just Mentz Fredrik Steen. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057666_00439#?c=&m=&s=&cv=438&xywh=308%2C3270%2C3252%2C1913Meurk och Steen träffar vi först i 1873 års mantalslängder. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057606_00355#?c=&m=&s=&cv=354&xywh=6401%2C551%2C3252%2C1913Så vem är denna Steen? Han är ju gammal nog för att vara en fader. Jag har varit på stadsarkivet i jakt på JRCs fosterjournaler och flyttning som barn utan framgång. Har även sökt hans förmodade fader, JE Meurk, utan framgång i listorna. Den senare har ju en känd fostermoder, men inget pappersarbete.
124
« skrivet: 2021-07-21, 13:58 »
Men åter tack både Staffan och Stefan. Och här är lysningen (#10, 29 juli) och vigseln (#12, 29/9) i Sollefteå 1873: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0017361_00163
Så JRC är mantalskriven i HE och Jacob hela tiden, men gifter sig i Sollefteå? Hur är detta ens möjligt? 1873-11-11 föds deras första dotter, Josefina Albertina Meurk i Sollefteå. Så antagligen gifte de sig när Erica var gravid. Denna gång har jag inte använt AD utan jag tolkade hennes födelseort som Multrå i inflyttningslängden. Sedan var det inte så svårt att hitta henne,
Familjen finns under många år i Rotemansarkivet på Stockholms Stadsarkiv. JRC dör 25/4 1915, hustrun lever ännu 1926 då Rotemansarkivet upphör.
Den oäkta dottern finns dock inte med utan har förmodligen avlidit mellan 1873 då hon flyttar in i HE och 1878 då Rotemansarkivet börjar.
Rotemansarkivet: https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx
Använd så få sökbegrepp som möjligt, födelsedatum och kön brukar räcka.
Tack. Jo, rotemannen var det första jag trålade när jag började forska på släkten.
125
« skrivet: 2021-07-20, 20:34 »
Det som händer 12/12 1872 är en hänvisning till herr Meurks inflyttning i församlingen, dvs samma inflyttning som du hänvisar till från början!
Det okända barnet Brita Johanna Augusta Hellström föddes 2/5 1869 i Multrå som oäkta dotter till Erica Johanna.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033193_00093
Intressant... Tack för informationen och hjälpen. Är det på Arkiv digital du söker så brett? För inte har du väl sökt igenom Multrå församlings kyrkböcker på måfå?
126
« skrivet: 2021-07-20, 19:09 »
St. Jacob (i Stockholm)
Är du verkligen helt säker på det? (ifrågasätter dig inte.) För Herr Meurk skall ha befunnit sig i Sollefteå innan flytten. Ändrar min utsaga. Herr Meurk återfinns mycket riktigt i Jacobs utflyttningslängd. MEN han finns inte mantalsskriven här, detta år! https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00025602_00156#?c=&m=&s=&cv=155&xywh=5971%2C1690%2C3795%2C2793Kan du tyda raderna som finns på detta blad: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00012046_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=-123%2C-1709%2C6644%2C5021s.217 Den tillhör den andra. rad 4 nummer 1049 Meurk Erica Johanna Sollefetå 1850 ...(känd månad sedan innan) 29. Vad står det skriver under? Något att göra med att hon är fru med Meurk JRC och något som händer 12/12 1872 (har inte hittat något i Sollefteås in-utflyttning). Vad är det för barn? Johanna Augusta? Sollefteå 1869 Maj 2? Personen har inget nummer så det måste vara någon som tillhör Erica. MEN. Hennes barn är inte fött ännu(!) och Erica har inget barn fött 1869. Under äktenskap står det d. 2?9/9? 73 Sollefteså gift? Tack för din hjälp och tid!
128
« skrivet: 2021-07-05, 10:43 »
Tack än en gång!
Så Rosina Jacobina Meurk är samma person som Christina Jacobina Baijard (Meurk). Höll på att jaga ett riktigt spöke där ett tag.
Så om jag har förstått det rätt, genom att slå ihop både primärkällor med diverse ihopsnickrade familjeträd så är det som sådant:
Det finns ett tidigt "huvudäktenskap" mellan Johan Emil Meurk och Jacobina Rosina Meurk. Sedan finns det ett senare äktenskap med en Johanna Christina Anderson.
Sedan finns det ett partnerskap mellan JEM och Britta Winter som då skulle vara det förhållandet som "avlar" min del av släktbandet. Efter finns det ett utomnationellt partnerskap med en Albertina Wilhelmina innan hans död.
Då har vi det utrett.
Tack för klargörandet.
129
« skrivet: 2021-07-04, 22:52 »
Nu är jag fullkomligt förvirrad på en sak:
Sedan tidigare vet vi att vi har en Johan Emil Meurk i Stockholm. Denna Meurk skall vara gift i Livgardet med hästs församling med Christina Jacobina Bayard (Född 1811-09-01). Det är bekräftat via husförhören i Livgardet med häst SE/SSA/0005I/A I/1 (1832-1848) sid 174. Däri registreras också en del barn till paret. Ett av barnen heter Emilia Jacobina Amanda F. 1837-04-14 i Livgardet med häst, bekräftat av SE/SSA/0005I/C/2 (1823-1840) sida 122. Där står paret registrerat som föräldrar.
1842 dyker en gardist/korpralhustru Meurk JR upp i mantalsregistret för Ladugården övre Nr 602. Meurk JE dyker upp på samma församling med Nr 603. Detta i den digitala sökdatabasen för Stockholms Stad. Inga namn funna för JR.
1845 registreras en kopralhustru Meurk Jacobina Revina/Rosina (JR i databasen) som husföreståndare i ett hushåll. Där har hon ett barn som heter just Emilia Jacobina Amanda F. 1837-04-14. Ett fosterbarn med Begardina De... Österberg f. 1841-05-03.
Se bifogad fil.
Av ren händelse har detta fosterbarn snarlikt födelsedatum med en bekräftad gosse, Johan Emil Meurk (Bayard?) (f. 1841-05-06, Livvakt med häst)
Vad pågår här?
Var försvinner i sådana fall stackars Johan Emil, barn till Bayard/Meurk?
Har även stadsarkivet fel namn på samma hustru?
Det kan inte vara två helt olika människor med samma födelsetal, samma barn? Har inte födelseorterna på fruarna så jag kan inte kolla deras födsel.
Många frågor, men ingen verkar svara.
Tack på förhand!
130
« skrivet: 2021-07-04, 20:50 »
Hej!
Jag behöver hjälp med att tyda en hel post:
SE/SSA/0005I/A I/1 (1832-1848)
sida 174
Nr 73:
Johan Emil Mörk/Meurk
Sedan troligen Christina Jacobina Bayard (tolkat från tråden Meurk).
Men vad är det för eventuella barn under Christina?
födda 1837,1839,1841?
Är JE inflyttad från Nikolai, men vilken? Stockholm? Nyköping?
Tack på förhand!
131
« skrivet: 2021-07-04, 20:10 »
Tack!
Då kan jag somna om i denna tråd. Inget för mig.
Tack för hjälpen.
132
« skrivet: 2021-07-04, 19:55 »
Hej.
Jag söker utröna vad för efternamn det står på en individ:
infl. 1838 SE/SSA/0011/B I/5 (1835-1839), sida 148.
Nr. 197 M...k Johan Wilhelm, soldat
Kan det möjligen vara Meurk?
Hittar dock ingen soldat johan Wilhelm i mantalsrullan för 1938 kungsholmen när jag söker i den digitala Stockholmsarkivet. Ingen Meurk är registrerad då heller.
Han återfinnes i
Gävles kyrkoarkivs födelsebok SE/HLA/1010056/C I/9 (1811-1821),
Nr 89 sid 189.
Tillhörande fader Skomakare Abraham Mukr?
Läser jag rätt att det är Mukr Johan Wilhelm?
Jag har dock fortfarande ingen mantalsskrivning på Mukr (överhuvudtaget) i Stockholm.
133
« skrivet: 2021-07-02, 09:44 »
Min gissning är att denne J E Meurk är Johan Emil Meurk f. Mörk 10/3 1814. Var handelsbetjänt innan han blev gardist vid Livgardet till häst (i Stockholm) 1832, fick avsked 1839 och var därefter vaktmästare vid Garnisonssjukhuset på Kungsholmen. Gift 1837 med Christina Jacobina Bayard.
Livgardet till häst AI:1 fol 174
Gör en citering då ingen har kollat tråden på ett tag. Maud, vet du med säkerhet att han är född Mörk? Har du då födelseförsamling på honom? Vet vi då föräldrarna på honom? Kan vi länka honom till släkten ovan? Jag har en annan släkt som är födda som "Mörk" med Lourens Petter Mörk, mäklare som fader till barn födda 1806-1817 En sak till: I tråden är en affisch länkad från 1884. Där skulle Jean Meurk uppträda med "lille 5åriga son". I tråden var teorin att det skulle kunna vara Johan Emil Meurk och Jean Reinhold. Men datumen stämmer inte, då JRC är född 1844 och skulle då vara 40 år när han balanserades på hans pappas fötter  . Jag funderar på om det då inte är JRC och hans då 9årige son Jean Carl Josef. För som ni vet kommer hela Jean Carl Josefs familj dras in i artistvärlden vid senare tillfälle. Så: Kan det vara så att JE Meurk har sökt sig till denne Brita Johanna Winter efter att han skiljer sig från Beata Meurk? Jag kan inte hitta JRC i mantalsskrivningen så här tidigt som 1845.
134
« skrivet: 2021-06-27, 11:34 »
Hej! Jag tänkte att vi skulle damma av den här tråden och komma med lite nya idéer. Jag har följt Meurk under hela 1800-talet inom Stockholms Län och det är i stort sett tre namn som florerar: Anno 1800 har vi inga mantalsskrivna Meurk i staden, men det betyder inte att det inte finns några i Sverige. Anno 1810 dyker C/K/arl Josua Meurk (f. 1792-10-01:S:T Nikolai-Nyköping) upp och är registrerad i både staden östra och Jakob. Det enligt den digitala sökfunktionen hos Stockholms Stadsarkiv, men jag hittar honom inte i rullorna. Anno 1820 mantalsskrivs: Kammarsekreterare-Serafimergillet Fred/Fredrik Adolph Meurk (1791-08-26: S:T Nikolai-Nyköping) i staden väst Cancelist G Meurk staden södra, vilket troligen är Gustav Meurk (1793-12-29: St: nikolai-Nyköping) Carl Josua Meurk i Klara övre. Från 1830-1835 bor Carl Josua Meurk med familj i staden öst. Det verkar som att CJM skiljer sig (obekräftat, bara mönster) från familjen 1835. Fred/Fredrik Adolf Meurk håller sig inom Katarina församling. Dessa två flyttar fram och tillbaka i Stockholm med familjer under hela 30-talet. Jag har kommit fram till följande: Grosshandlare Carl Josua Meurl från S:t Nikolai, Nyköping Direktör, magasinföreståndare (Serafimergillet) Gustav Meurk från S:t Nikolai, Nyköping Kammarföreståndare i Serafimergillet Fred/FRedrik Adolph Meurk från St: Nikolai, Nyköping Är söner till: Gustav Adolph Josua Meurk (1740, obekräft Nyköping?) Fru Beata (Reuter) Meurk (1769, Nyköping) (Källa, S:t Nikolai födelsebok) Med det har jag funnit att de flesta Meurk i Stockholm kommer från samma släkte. Men sedan har vi det som tråden handlar om härnäst: Anno 1840 mantalsskrivs Vaktmästare Johan Emil Meurk (1814-10-03, okänt) i Kungsholmen. Anno 1842 bor han samtidigt med sin fru Josefina Regina Meurk (1811 feb? 01) i Ladugårds övre /Hedwig Eleonora, men på två olika mantalsnummer (602 och 603), dock obekräftat då rullan saknas. Anno 1845 registreras Josefina Regina Meurk med barn: Emilia Josefina Amanda (1841-04-...) Fosterbarn? Bengerdina De .... (1841-05-03) Dessa återfinnes på någon länk i den här tråden(?) Två saker som sticker ut är: Anno 1832 finnes två grosshandlare som det står Meurk okänd på, vilka är det? Jag kan gissa vilka, men har vi något som är fakta? Anno 1844 registreras en Meurk S med mantalsnummer 379 Staden västra som resande. Vem är det?Jag har inte anträffad någon S Meurk så här tidigt. De S Meurk som finns är ättlingar till den här generationen. Vi har här i tråden varit inne på att Johan Emil Meurk skulle vara Jean Reinhold Casmir och Carl Albert Reinhold. Vilket kan stämma om vi hittar en länk till dessa. Kan Johan Emil Meurk möjligen vara son till någon av de tre som jag spårade här uppe? Maud Svensson skrev anno 2012 följande: Min gissning är att denne J E Meurk är Johan Emil Meurk f. Mörk 10/3 1814.Maud, vet du med säkerhet att han är född Mörk? Har du då födelseförsamling på honom? Vet vi då föräldrarna på honom? Kan vi länka honom till släkten ovan? Jag har en annan släkt som är födda som "Mörk" med Lourens Petter Mörk, mäklare som fader till barn födda 1806-1817 En sak till: I tråden är en affisch länkad från 1884. Där skulle Jean Meurk uppträda med "lille 5åriga son". I tråden var teorin att det skulle kunna vara Johan Emil Meurk och Jean Reinhold. Men datumen stämmer inte, då JRC är född 1844 och skulle då vara 40 år när han balanserades på hans pappas fötter . Jag funderar på om det då inte är JRC och hans då 9årige sån Jean Carl Josef. För som ni vet kommer hela Jean Carl Josefs familj dras in i artistvärlden vid senare tillfälle. Så: Kan det vara så att JE Meurk har sökt sig till denne Brita Johanna Winter efter att han skiljer sig från Beata Meurk? Jag kan inte hitta JRC i mantalsskrivningen så här tidigt som 1845.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy