Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Roger Axelsson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2022-06-17, 15:28 »
Hallå!
Att Holmsten Johanssons hustru Margareta (ej Ramborg, så hette hans mor) enligt Elgenstierna "möjligen" var dotter till Jöns Brudsson hänger ihop med ett knepigt arvskifte 1418 (SDHK 19117) där den moderna forskningen, mig veterligt, ännu inte lyckats reda ut arvingarnas inbördes släktskap på ett tillfredställande sätt.
Karl-Uno Pettersson kommer fram till ungefär samma slutsats som du i Äldre svenska frälsesläkter 1:1, s 72 (1957), d v s att Elgenstiernas försök att lösa problemet med 1418 års arvskifte inte är rimligt.
2
« skrivet: 2021-01-23, 12:26 »
Hej!
Roligt att intresse finns även om projektet av ovan nämnda anledningar endast sakta kryper framåt. Om jag räknar rätt så finns det f n manus till åtta ätter. Tre till är på gång innan häftespublicering. En är Sandbroätten, där marken är väl beredd av Sigge Rahmqvists artikel i PHT 1978, kontakt är tagen med honom så att man kan arbeta in ev tillägg och rättelser. Själv har jag inventerat källmaterialet för två ätter: den under Albrekt av Mecklenburg invandrade van Vitzen samt Folkungaättens äldsta led, en slags 'paraplyartikel' i förhållande till alla grenar som redan är publicerade i ÄSF. Eftersom jag är fullt upptagen med ett annat projekt fram till sommaren så kommer jag att ta tag i materialet först efter semestern. Båda ätterna kommer att kräva ordentliga arbetsinsatser, men som läget är nu så skulle jag gissa att ett häfte kan finnas i tryck inom två år.
En tråkig sak är att Kaj Janzon har lämnat skutan för andra uppgifter. Givetvis hålls dörren på glänt om han skulle få möjlighet, men f n verkar det enligt honom själv inte troligt. Som det ser ut nu så seglar jag alltså vidare i bräcklig farkost. Det är dock min förhoppning att jag så småningom får sällskap och hjälp att fullborda övriga ätter.
Bästa hälsningar!
3
« skrivet: 2017-09-23, 22:57 »
Patrick! Det är - antagligen föga överraskande - ännu tiden som är bristvaran. Både Kaj och jag jobbar i princip fortfarande full tid på Det medeltida Sverige respektive Svenskt biografiskt lexikon. Under hösten hoppas vi dock ha Vingätten (jag) och Lindöätten (Kaj) färdiga. Tillsammans med tidigare ätterna Körning och Ängel tycker jag inte att det räcker för en publicering av ett häfte även om sista ordet i den frågan innehas av vår uppdragsgivare Riddarhuset. Alltså kan det dröja något eller några år till. Vill inte spekulera mer än så i frågan. Bästa hälsningar, Roger 
4
« skrivet: 2016-05-28, 22:08 »
Pierre!
Liljeholm publicerade redan 1955 (PHT, s 133) belägg för att Magnus Porse hade två döttrar med namnet Katarina, en i vardera av hans två belagda äktenskap. Jag har inga problem med hans argumentering; inte heller Gillingstam verkar ha haft det (ÄSF 1, s 313).
Hälsningar,
Roger
5
« skrivet: 2016-05-26, 23:07 »
Hej Tommy! Jag förstår dig. Knut Trolle är inte så lätt att få klarhet i och forskare har haft olika teorier om hans släktkrets. Han är endast känd via sonens patronymikon och yngre uppteckningar, bl a bevarade bland släktens papper. Han nämns alltså inte i samtida källmaterial. Det som Adelsvapen presenterar på Internet har man antagligen klippt och klistrat ur Riddarhusets digitaliserade stamtavlor på CD som i sin tur bygger på Elgenstiernas ättartavlor. Tycker nog att detta borde framgå mycket tydligare på hemsidan. För att kunna ta ställning till information måste man ju veta varifrån den kommer. I Paul Sjögrens avhandling Släkten Trolles historia intill år 1505 från 1944 undersöks släktens äldsta led på ett mera källkritiskt vis. Beträffande Erland Mårtensson (sparre), se speciellt s 29 f. Stig Östenson har dessutom lämnat viktigt bidrag i PHT 1973 (finns sedan en tid att ladda ner). Ser att jag hänvisar till honom i Humlenäsboken beträffande Erland Mårtenssons svärson Trotte Attasson (Hinsekindsätten, s 184). Borde väl för tydlighetens skull ha lagt en hänvisning även på dennes hustru Kristina Erlandsdotter. Hoppas att klarheten ökar något med dessa litteraturtips. Bästa hälsningar, Roger 
6
« skrivet: 2016-01-14, 09:19 »
Hej Leif!
Resurser finns, det är tiden som är bristvara... men den kan ju oxå betraktas som en resurs, kanske så du menar.
Vad jag vet har det aldrig förekommit samarbete på institutionell nivå, utan kontakterna har alltid varit personliga, t ex mellan Hans G och Anthoni.
Du får gärna komma med en 'önskelista' på ätter från finska riksdelen som du tycker saknas. Eftersom man ännu inte betat av riksrådsätterna så är det i princip ett krav att åtminstone en person inom ätten ska ha varit riksråd för att den ska komma på tal.
/Roger
(Meddelandet ändrat av rax 2016-01-14 10:12)
7
« skrivet: 2016-01-13, 10:48 »
Johan!
Tyvärr har ÄSF varit nedprioriterat för både mig och Kaj en längre tid. En del av projektets förutsättningar är ju att vi jobbar med det när vi har möjlighet. Kaj har färdigställt och publicerat sin Vapenlikhetsfällan och jag håller som bäst på att skriva medeltidsdelen i en kommande monografi om Oskarshamns kommun. Det finns dock avsatta medel på Riddarhuset under året och jag ser fram emot att undersöka den västgötska Vingätten, belagd ungefär 1280-1380. För Kajs del tror jag det lutar åt Lindöätten.
Eftersom endast två ätter är klara (Ängel och Öra) så är inget utgivningsdatum satt. Personligen tycker jag att man behöver åtminstone 8-10 ätter för att det ska bli ett häfte värt namnet. Hur utgivningen ska se ut bestäms dock i samråd med uppdragsgivaren, dvs Riddarhuset.
Roligt att känna att det finns ett sug efter ÄSF och att folk undrar hur det går. Det gör det extra roligt att jobba med projektet!
8
« skrivet: 2015-08-04, 21:53 »
Intressant diskussion om Långvik/Skräddartorpet! Nils Isaksson hade åtminstone 11 barn. Det framgår av arvskiftet efter första frun som finns bevarat i Sevede (sic!) häradsrätt FIIIa:1 s 13 samt 1695 års domboksnotis och kyrkobokföringen. Hustrun var antagligen identisk med den hustru Maria Nilsdotter i Långvik som framträder som vittne på häradstinget 1673. Eftersom hennes son Samuel i vittnesmål 1709 anges ha 'ägt' Äspenäs så har jag antagit att Maria var syster till Jon Nilsson i Äspenäs vars ättlingar väl skatteköpte byn i början av 1700-talet. Flera domboksnotiser från 1700-talets början anger att Olof Karlsson i Ytternäs var morbror till barn i andra giftet.
Problemet Anna Karlsdotter/Svensdotter har jag f n ingen lösning på. Handbördsmaterialet är nytt för mig.
En något redigerad utskrift ur DisGen:
Nils Isaksson. Bonde, rättare och nämndeman. Begravd 1695-01-20 i
Långvik, Kristdala (H). Adress efter 1651 Skräddartorpet (Långvik),
Kristdala.
------------------------------------------------------------------------
Gift 1:o med
Maria Nilsdotter. Död mellan 1673-10-20 och 1680-06-11 i Långvik,
Kristdala (H). Far: Börgesson, Nils. Död mellan 1669 och 1670 i
Äspenäs, Kristdala (H). Bonde. Mor: , NN. Död efter 1655 i
Äspenäs, Kristdala (H).
Gift 2:o omkring 1680 med
Anna Karlsdotter.
------------------------------------------------------------------------
Barn i första kullen
Samuel Nilsson. Rättare. Död mellan 1678-01-23 och 1680-06-11. Gift
med Olofsdotter, Brita. Född omkring 1643 i Malghult, Kristdala (H).
Död mellan 1703 och 1705 i Malghult, Kristdala (H).
Johan Nilsson. Död före 1680-06-11.
Daniel Nilsson. Född omkring 1647. Död mellan 1705-06-14 och
1706-03-12 i Mellingerum, Kristdala (H). Bonde.
Gift 1:o med NN,. Gift 2:o 1678-02-17 i Misterhult (H) med Nilsdotter,
Karin. Född 1656-04-20 i Baggetorp, Misterhult (H). Begravd
1711-12-10 i Mellingerum, Kristdala (H).
Anders Nilsson. Död efter 1680-06-11.
Anna Nilsdotter. Född omkring 1651 i Skräddartorpet, Kristdala (H).
Död efter 1703 i Ävernäs, Kristdala (H). Gift med Jönsson, Nils. Född
omkring 1643. Död efter 1703 i Ävernäs, Kristdala (H). Bonde.
Isak Nilsson. Född omkring 1656. Död 1669-10-07 i Långvik, Kristdala
(H).
Måns Nilsson. Född 1657 i Långvik, Kristdala.
------------------------------------------------------------------------
Barn i andra kullen
Maria Nilsdotter. Döpt 1681-12-18 i Långvik, Kristdala (H). Gift med
Olofsson, Per. Född omkring 1666 i Skinshult, Kristdala (H). Begravd 1739-02-18 i
Skinshult, Kristdala (H). Bonde.
Zakarias Nilsson. Född omkring 1682 i Långvik, Kristdala (H). Begravd
1736-07-18 i Mellingerum, Kristdala (H). Gift 1704 med Börjesdotter,
Maria. Döpt 1681-07-18 i Mellingerum, Kristdala (H). Död i
Mellingerum, Kristdala (H). Begravd 1741-11-08 i Mellingerum,
Kristdala (H).
Isak Nilsson. Döpt 1684-09-21 i Långvik, Kristdala (H).
Begravd 1751-12-22 i Källeryd, Kristdala (H). Gift
1708-10-18 i Kristdala (H) med Svensdotter, Ingrid.
Samuel Nilsson. Döpt 1690-09-28 i Långvik, Kristdala (H).
(Meddelandet ändrat av rax 2015-08-04 21:58)
9
« skrivet: 2015-07-11, 18:26 »
Leif!
Fina pikar är väl de bästa...? Nä, skämt å sido, om du anser att vissa svar saknas i artikeln så kan du väl i rimlighetens namn formulera frågorna? Antagligen har jag missat något ovan!? Kom nyss hem från en semesterresa och upptäckte tråden här på AF. Har endast ögnat den.
Hypotes...? Ja, all forskning är väl i någon mån preliminär vare sig det handlar om human- eller naturvetenskap, så visst... Jag tycker dock att den är begriplig samt tungt fotad i ett redovisat källmaterial. Därmed är den också öppen för en kritisk bedömning. Om du anser den vara tveksam (endast 'ganska rimlig', inte 'rimlig' eller 'trolig'?) så uppskattar jag om du så tydligt som du förmår förklarar på vilka grunder. Jag anser att varje forskare bör vara sin egen värsta kritiker och söka svagheterna i de egna hypoteserna samt utifrån detta bedöma om de bör godtas eller förkastas. Om du kan hjälpa mig med detta så är jag tacksam.
Allt gott,
Roger
10
« skrivet: 2015-07-11, 13:29 »
När jag skrev artikeln om Styrbjörn var jag i kontakt med en nordist - en specialist inom området - för att höra hennes åsikt om namnet Sula. Norska ortnamn är för mig okänt område, och mästaren visar sig ju som bekant i begränsningen. Hon stöttade min idé att det rent språkligt var fråga om Sula i det norska Möre. Jag fördjupade mig dock inte i detta eftersom jag bedömde att det skulle gå utanför formatet för en SBL-artikel. Som historiker måste man dock säga att det mesta pekar åt väster, t ex västnordiska förnamnet Thrond som enligt Flateyarbók bars av Styrbjörns morfar och det faktum att uppgifter om honom, som jag påpekar i artikeln, flyter stridare i västnordiskt material. Att hävda Selaön är alltså språkligt och historiskt sett en sämre idé.
I ett inlägg 7 juli ovan hävdas att min artikel tillför ingenting nytt, och innehåller ingenting som är känt om Styrbjörn. Jag som hoppades att det faktiskt skulle framgå att min identifiering av morbrodern Ulf med skalden Ulf sulujarl är ny. Betydelsen av detta är upp till var och en att bedöma, men min uppfattning är att den bl a visar att västnordisk historieskrivning haft tillgång till närmast samtida uppgifter om Styrbjörn. En viktig del av SBL-artiklarna är käll och litteraturförteckningen. De innehåller det material som använts vid författandet av artikeln och kan ge tips om man vill fördjupa sig i personen i fråga. Och ja, jag håller med Leif Persson, det finns ingen ursäkt för att inte läsa Snorre! Speciellt i detta fall, men även rent generellt.
11
« skrivet: 2015-07-02, 12:27 »
Snarare den främste bland häradsrättens nämndemän, den som efter 1734 ibland kallades häradsdomare. Slå på Forskialamaþer i http://spraakbanken.gu.se/fsvldb/!
12
« skrivet: 2015-06-05, 10:35 »
Charlotte!
Några reflektioner. Det verkar som att du blandar ihop saker och ting ibland. Erengisle Gjurdsson (Fot) var enligt Brasks släktbok gift med en i övrigt okänd Ingrid. Den Christina Brynjesdotter du gör till hans hustru är i inlägg av dig ovan i stället gift med Erengisle Nilsson (Slatte). Du gör henne alltså till hustru till två Erengislar i olika århundraden!
Kanske var otydlig beträffande Gudmund Pedersson. Ingen har lyckats visa att han är besläktad med Slattarna på något vis. Han har, som jag skrev, sammanblandats med namnen Gudmund Sonesson. Så har t ex olyckligtvis skett i standardverk som J A Almquists Civila Lokalförvaltningen i Sverige (del 4 s 63). Gudmund Pedersson har med andra ord inget i denna tråd att göra.
Svar på vem Sone Pederssons far var finns i DMS 4:5 s 316.
Joan Håkansson var inte riddare. Han var väpnare och häradshövding i Södra Möre (se DMS 4:1). Svärsonen Gudmund Sonesson (Slatte) blev inte ihjälslagen av Dacke själv, dock av personer i hans anhang (se även där DMS 4:1).
Antagligen finns det en koppling mellan de lågfrälse, medeltida Slattarna i Tjust och Sevede och borgarna med samma namn i Kalmar, Västervik och Stockholm. Den är dock hittills outredd.
Som förtydligande avslutning: Varken Bengt Eriksson eller Gudmund Pedersson tillhörde eller var besläktade med Slattarna.
/Roger
13
« skrivet: 2015-06-04, 10:17 »
Charlotte!
Sven Nilsson tillhör Graby-ätten, inte Slatte. De uppgifter i litteraturen som säger annat är fel! Han, hans far, syskon och släktingar omtalas redan i Hans Brasks släktbok (kolla i libris.se på vilket bibliotek du kan hitta boken). Se även det senaste DMS-häftet för Ydre härad (4:6) som utkom 28 maj (kan snart beställas via Riksarkivet). Där behandlas bl a sätesgården Graby i Sunds sn och Sven Nilssons m fl godsinnehav i häradet redovisas.
F ö är inte Anders Slattes far känd över huvud taget annat än via patronymikonet Larsson som Anders bär i två brev. En Lars Slatte i Lidhem kan alltså inte bevisas ha existerat. Speciellt inte då Lidhem verkar ha varit Anders Slattes hustrus arvegods. För säkerställda innehavare av Lidhem se DMS 4:5 (2008).
Bengt Eriksson till Skälsnäs var son till en Erik Månsson som enl Genealogica 18 bodde på 'hovgården på Åkerö'. Farfadern hette enl samma källa Måns Eriksson i Glottsta, Alunda sn, antagligen skattebonde där (jfr DMS 1:4 s 197). Jag har inte efterforskat personerna i medeltida handlingar.
Den Gudmund Pedersson som vann Erik Rynings änka på tornerspel 1528 har i litteraturen sammanblandats med häradshövdingen i Sevede hd Gudmund Slatte (d 1542). Hans far hette dock inte Peder utan Sone.
/Roger
14
« skrivet: 2015-01-19, 16:11 »
En utredning om kvarlåtenskapen efter ingenjör Stake finns i UD:s arkiv i Riksarkivet. Dödsorsak var tuberkulos.
Om man ska beställa kopia så ska man hänvisa till: UD 1902 års dossiersystem, vol 3798b, akt 75 G 33.
Mvh
Roger A
15
« skrivet: 2014-08-20, 14:00 »
Angående kumiskt kläde se här. Du kan också slå på formen kumisker här
16
« skrivet: 2014-04-30, 14:39 »
Rolf! Anteckningen om Cajsa Nilsdotter ska snarast tolkas som att hon är född i Fliseryd även om den är skriven i kolumnen 'inflyttad från'. En kontroll i Fliseryd C:2 p 255 visar att hon är född i Ekelund under grannbyn Stora Möckhult som dotter till Nils Jonsson och hans hustru Maja.
Med Möckhultshälsning,
Roger
17
« skrivet: 2014-03-20, 13:28 »
Spännande!
Att Sven inte var identisk med soldatsonen i Södra Vi hade jag väl på känn, . Jag jobbade vidare med att identifiera brodern Jonas Hasselqvist som nämns i Svens bouppteckning och kom fram till att han antagligen är identisk med gästgivaren med samma namn i Gottåsa, Skatelöv, som gifter sig där med Maria Ekström 15 okt 1733. Han bodde på 1750-talet i Ingelstads Bengtsgård, Östra Torsås, och anges vara född omkr 1708 (Östra Torsås AI:2, sid 41). Sedan kom annat emellan, som det brukar heta ...
Nils! Med under Norra Sandsjö är frågan plötsligt ett stort steg närmare sitt svar. Har du klart för dig om alla sju syskonen är helsyskon, eller finns det halva dito i skaran?
Med vänlig hälsning,
Roger A
18
« skrivet: 2014-01-16, 14:37 »
Har inte ägnat mig åt Nils Söderberg på länge, men skickar gärna vad jag har om honom med källhänvisningar till AD, Genline och SVAR. Söderberg är mormors mormors morfar till min fru.
Roger A
---
Nils Söderberg. Uppbördsskrivare, senare kronolänsman. Född 1779-05-09 (Sörby AI:1 (1822-1845) sid 71 (AID: v101377.b36.s71)). Död 1826-06-28 i Sörby 17, Sörby (Västra Göinge häradsrätts arkiv, Bouppteckningar, Huvudserie, SE/LLA/10076/F II a/53 (1826), bildid: L0000037_00191).
Först belagd i Ankarlöv, Vedby sn 1802- åtm 04 (MTL 1802 f 103, 1803 f 113, giftermål i sn 1804 27/12, saknas i MTL 1801). Står då som skrivare. Antagen som kronolänsman i Hjärnarp, Barkåkra, Rebbelberga och V Karups snr 1806 22/3; avsatt genom Göta hovrätts utslag 1816 16/12 (Lindberg, Otto, Landstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917, Malmö 1919, s 314). Enligt bouppteckningen avled NS på Kristianstads lasarett.
Gift 1804-12-27 i Vedby (L) (GID 1717.17.17300) med
Beata Cecilia Holst. Född 1772-06-22 i Ekeryd, Silvåkra (GID 1341.31.23000). Död 1844-04-17 i Hjärnarp (L) (Bjäre häradsrätt FIIa:36 (1844-1845) sid 121 (AID: v157551.b1330.s121); Hjärnarp C:4 (1836-1860) sid 580 (AID: v99465.b167.s580)). Far: Holst, Anders. Skräddarmästare.
Barn
Anders Söderberg. Född 1805-01-25 i Örkeljunga, Örkeljunga (Örkeljunga C:5 s 62, GID 1456.32.91100).
Maria Sofia Söderberg. Född 1806-02-21 i Örkeljunga, Örkeljunga (Örkeljunga C:5 s 95, GID 1456.32.92700).
Botilla Katarina Söderberg. Född 1807-11-07 i Hjärnarp (L).
Johan Vilhelm Söderberg. Född 1810-02-26 i Hjärnarp (L).
Johanna Söderberg. Född 1813-04-13 i Klockaregården, Hjärnarp (GID 1660.18.84000). Död 1890-10-02 i Härslöv 13, Härslöv (GID 1264.2.1700). Gift med Persson, Lars. Statdräng. Född 1817-11-10 i Svedala (M) (Svedala C:3 (1801-1859) sid 39 (AID: v112329.b25.s39)). Död 1904-07-31 i Viarp 5, Härslöv (SvDb 5).
Ingrid Karolina Söderberg. Född 1815-03-02 i Klockaregården, Hjärnarp (GID 1660.18.87300).
19
« skrivet: 2013-10-04, 14:26 »
Se Björn Helmfrids bidrag till 'Käll o litt' i SBL-artikeln om Stockenströmarna. Han utreder släktens äldsta historia med goda källhänvisningar. De personer som nämns av Örnberg tillhör, såvitt känt, inte samma släkt.
20
« skrivet: 2013-09-19, 09:47 »
Hej!
Hur förhåller sig skräddarmästare Anders Holst i Ekeryd, Silvåkra, till Peter Holst & Co? Finns där släktskap?
Anders fick sju barn i Silvåkra 1759-72, har i övrigt inte eftersökt honom. Det äldsta barnet fick namnet Peter. Se uppräkning nedan med blandade hänvisningar till Genline, SVAR och ArkivDigital.
Peter Holst. Mjölnare. Född 1759-09-15 i Silvåkra (M) (Benestad AI:2 (1832-1838) sid 10 (AID: v97838.b16.s10)). Död 1833-07-22 i Benestad (L) (Benestad CI:5 (1826-1850) sid 147 (AID: v97863.b77.s147)).
Katarina Holst. Född 1761-12-09 i Ekeryd, Silvåkra (GID 1341.31.21300).
Elsa Sofia Holst. Född 1763-05-06 i Ekeryd, Silvåkra (GID 1341.31.21500). Död 1836-06-03 i Örkeljunga, Örkeljunga (GID 1456.36.72100).
Anna Lena Holst. Född 1765-11-17 i Ekeryd, Silvåkra (GID 1341.31.21900). Död 1839-04-20 i Vedby (L) (Vedby CI:3 (1835-1865) sid 5 (AID: v101754.b55.s5)).
Andreas Holst. Född 1769-11-24 i Ekeryd, Silvåkra (GID 1341.31.22600).
Katarina Holst. Född 1771-02-02 i Ekeryd, Silvåkra (GID 1341.31.22800).
Beata Cecilia Holst. Född 1772-06-22 i Ekeryd, Silvåkra (GID 1341.31.23000). Död 1844-04-17 i Hjärnarp (L) (Bjäre häradsrätt FIIa:36 (1844-1845) sid 121 (AID: v157551.b1330.s121); Hjärnarp C:4 (1836-1860) sid 580 (AID: v99465.b167.s580)). Gift 1804-12-27 i Vedby (L) (GID 1717.17.17300) med Söderberg, Nils. Uppbördsskrivare, senare kronolänsman. Född 1779-05-09 (Sörby AI:1 (1822-1845) sid 71 (AID: v101377.b36.s71)). Död 1826-06-28 i Sörby 17, Sörby (Västra Göinge häradsrätts arkiv, Bouppteckningar, Huvudserie, SE/LLA/10076/F II a/53 (1826), bildid: L0000037_00191).
21
« skrivet: 2013-07-05, 14:06 »
Mitt avfärdande bygger på de källor som Hildebrand och Gillingstam refererar till; så länge man inte kan visa på samtida källor som stöder en slattekoppling så får den helt enkelt utgå. Bengt Eriksson för enligt dessa källor en falk i vapnet (inte slattevapen alltså) och Rasmus Ludvigsson placerar honom i en släktkrets som har mycket perifer kontakt med slattarna. Resonemanget framgår klart hos Gillingstam 1962. Inte heller i Brasks (ej Bratts) släktbok som utgavs 1970 är Bengt Eriksson en Slatte. Om nu Hildebrands artikel är gammal så hoppas jag att du bedömer den utifrån hur väl han redovisar källorna för sina slutsatser och inte bara tänker på dess ålder. Minns att det du och jag skriver också en dag är gammalt. Min förhoppning är att man då bedömer vad vi skrev, inte när vi skrev det ...
Om Nils Hemmingsson finns uppgifter i den litteratur jag hänvisar till ovan. Vad som dock inte verkar stå där är att han enl Rasmus Ludvigsson var gift med en Karin Håkansdotter (Genealogica 18, f 131v, RA). Då dottern Brita enligt samme Rasmus skriver sig till Gräsgärde, Arby sn, i Möre skulle Karin kunna vara syster till den Jon Håkansson som bodde där 1496 (DMS 4:1 s 34). I övrigt saknas uppgifter.
Bengt Erikssons far hette Erik Månsson! Enligt den gode Rasmus (se ovan) var han son till Erik Månsson 'till hovgården på Åkerö' (vilket Åkerö framgår ej!) och sonson till en Måns Eriksson i Glottsta, Alunda sn, Uppland (om byn se DMS 1:4 s 197). Dessa personer är i övrigt okända och uppgifter saknas om dem i medeltida material.
Med vänlig hälsning,
Roger A
22
« skrivet: 2013-07-04, 16:08 »
Som framgår av SD:s kartotek finns originalbrevet i Hallenbergska samlingen, Uppsala universitetsbibliotek (Or. perg. UUB: Hall.), och inte på Riksarkivet. Via litteraturhänvisningarna kan man följa kvarnen åtm fram till 1562 (Jfr HH 13 s. 68 not, 15090129 (SDHK nr 36419; B 16 f. 101v och 259v, RA).).
Med vänlig hälsning,
Roger A
23
« skrivet: 2013-07-04, 13:20 »
Charlotte!
Anders Nilsson tillhör inte Slatteätten. Hans far Nils Hemmingsson bodde på Yxneberga, Hagby sn, i Möre (se t ex Det medeltida Sverige 4:1 s 48 med källhänvisningarna där, kolla länken för att se var boken finns). Har någonstans sett att ätten efter sätesgården ibland kallas Yxneberga-ätten.
Inte heller Bengt Eriksson tillhörde Slattarna. Han var systerson till Anders Nilsson. Se artikeln Falk i Svenskt biografiskt lexikon samt Hans Gillingstams Studier rörande Vasatidens lågfrälse i Personhistorisk tidskrift 1962 s 61, not 4.
Med vänlig hälsning,
Roger A
24
« skrivet: 2013-05-31, 13:39 »
Heikki!
Lämna gärna kommentarer om du har något att rätta/tillägga i samband med att du läser en artikel. Redaktionen tar tacksamt emot dessa och publicerar dem kontinuerligt i slutet av varje nytt band. På sikt hoppas vi kunna föra in rättelser och tillägg även i Internetversionen av SBL. I slutet av varje artikel finns ett formulär för kommentarer. Använd gärna det!
Eftersom SBL är ett långtidsprojekt så kan det vara idé att kontrollera utgivningsåret som kan variera från 1918 till dags dato. För de äldre artiklarna gäller naturligtvis att de speglar forskningsläget vid den tidpunkt då de publicerades. Släktartikeln Lavén publicerades i band 22 som utkom 1979. De dokumentfynd som du beskriver i din artikel hade med andra ord inte gjorts då.
Med vänlig hälsning,
Roger, SBL-redaktör
(Meddelandet ändrat av rax 2013-05-31 13:40)
25
« skrivet: 2013-05-30, 10:49 »
Det sist utkomna häftet var ursprungligen tänkt att omfatta 25 ätter. Efter fyra ätter kom dock Gillingstam att lägga ned arbetet p g a meningsskiljaktigheter med Riddarhuset. De 21 ätterna var då inte påbörjade, så material- och rättighetsproblematik existerar inte vad jag kan förstå. Då Riddarhuset väl innehar rätten till namnet ÄSF och av allt att döma inte tänker fortsätta utgivningen är namnet blockerat. Men fixar man bara finansiering och författare så finns det väl inga hinder att nystarta en serie SÄF (Svenska Äldre frälsesläkter)?
26
« skrivet: 2013-05-30, 09:55 »
För kännedom (2)
Nu finns även en SBL-app för iPhone och iPad tillgänglig. Den hämtas gratis från iTunes. Om du vill ladda ner appen i din telefon, använd sökorden Riksarkivet eller SBL för att hitta den.
Många har hämtat appen, men redaktionen hoppas på fler - dels för att vi tror på den som produkt - men också för att många nedladdningar är ett tydligt mått på lexikonets relevans för svenska forskare. Detta är mycket viktigt i en tid då, på gott och ont, allt bör vara mätbart. Vi hoppas därför att detta meddelande sprids till alla som kan tänkas vara intresserade!
Eventuella app-frågor besvaras fortfarande bäst via vår Facebooksida då redaktionen inte har Anbytarforum under kontinuerlig bevakning.
/Roger, SBL-redaktör
27
« skrivet: 2013-03-09, 15:43 »
För kännedom
Sedan några dagar finns en SBL-app för androidtelefoner och -plattor gratis tillgänglig på Play Butik. Om du vill ladda ner appen i din telefon så kan du använda sökorden Riksarkivet eller SBL för att hitta den.
En app för iPhone är också färdigutvecklad, men för att få lägga ut den på Appstore krävs att den tröskas genom en mera tidsödande byråkrati. Vi på redaktionen hoppas dock att det inte ska dröja mer än några veckor innan även iPhone-användare ska få tillgång till SBL som app. Den som vill ha snabb information om när detta händer bör gilla SBL:s Facebooksida, om man mot förmodan inte redan gör det, där vi meddelar så snart den blir tillgänglig.
Eventuella app-frågor besvaras bäst via vår Facebooksida då redaktionen inte har Anbytarforum under kontinuerlig bavakning.
/Roger, SBL-redaktör
28
« skrivet: 2012-09-18, 19:19 »
Jag söker ursprunget för rotebåtsmannen Johan Henrik Hörling i Hörnett. Enligt Strömbergs båtsmansregister ( http://www.gstromberg.nu/index.htm) föddes han 1743 i Stockholm, och antogs som båtsman Hörling 1782. Han erhöll avsked 1805 och dog 22 juli 1806 året därpå i Hörnett [Själevad F:2 sid 116 (AID: v122267.b120.s116)]. Bouppteckning är kontrollerad, men ger tyvärr inga spår [Själevads tingslags häradsrätt FII:2 (1800-1808) sid 152 (AID: v152519.b690.s152]. Kommunionslängden 1797-1815 ger inte heller något (Själevads kyrkoarkiv, DII:2a (1797-1815), SVAR:s bildid: C0033418_00016). Min nuvarande hypotes är att Hörling är identisk med sidenvävargesällen Johan Henrik Suck, f 13 juli 1740 i Sthlm, Nicolai. Han gifte sig i Riddarholms förs 28 maj 1762 med Catharina Elisabeth Berggren. De erhöll boskillnad i sept 1772. Johan Henrik Suck är enl reg över kronotaxeringslängderna 1775 ännu kvar i Sthlm boendes på Ladugårdslandet. Enl en uppgift 1791 var han då rotebåtsman i Norrland. Min förhoppning är att någon kan bekräfta eller fälla min hypotes. Vad hette Johan Henrik i efternamn innan han 1782 antogs till båtsman Hörling? Suck, och hypotesen är i princip bekräftad; något annat och jag kan avskriva den. /Roger
29
« skrivet: 2012-09-18, 09:04 »
Observera nedanstående hämtat från Svenskt biografiskt lexikon, bd 33 (2007-11), s 808 (Rättelser och tillägg):
bd 22, s 461 (Leijoncrona, Christoffer), sp 1, r 29, står: G m Françoise (Frances) Whitkell, ? 28, kort före 13 sept, dtr till envoyén o hovrådet frih Johan Leijonberghs andra hustru änkefru W., skall vara: G m Frances Vachell, f 6 aug 1674 i S:t Mary, Reading, Berkshire, England, d 1728, kort före 13 sept (Elgenstierna), dtr till sheriffen i Berkshire county Thomas V of Coely o Anne Tayleur (M Jones i The numismatic chronicle, 145, Royal Numismatic Society, 1985, s 252; påpekande av Jörgen Sigurd, Piteå, o Agneta Steffen, Mölnlycke).
Mvh
Roger A
(Meddelandet ändrat av rax 2012-09-18 09:05)
30
« skrivet: 2012-04-04, 22:01 »
Olle!
OCR är som du säkert vet inte så exakt alla gånger. Det har varit mycket korrläsning senaste året! Databasen är f n genomgången ungefär till mitten av band 27 (motsvarande halva bokstaven N). Ungefär 6 ½ band (= dryga 5 000 boksidor) kvar att korrläsa alltså. Källor o litt samt tryckta arbeten har tills vidare inte lästs alls och kommer antagligen att nedprioriteras även i fortsättningen. Förhoppningsvis får vi resurser att klara av de 6½ banden under hösten, men säkert är det inte. Under tiden är redaktionen tacksam för alla inkommande rättelser, speciellt sådana av betydelsebärande art och sådana som riskerar göra sökningar mindre träffsäkra. OCR-fel rättas relativt snabbt medan rena faktafel dubbelkollas och därför tar längre tid.
Niclas Silfverskiöld ska snart åtgärdas.
Redaktionen tackar för de uppskattande kommentarerna!
/Roger
31
« skrivet: 2012-04-04, 13:01 »
Info om SBL:s databas på Internet har postats på i Anbytarforum.
/Roger
32
« skrivet: 2012-04-04, 12:51 »
Hela Svenskt biografiskt lexikon finns nu gratis tillgängligt på Internet. Lexikonet har funnits i 100 år och nu tar vi äntligen ett rejält steg in i den digitala världen (efter 15 år med CD-romskivan). SBL omfattar viktiga personer i svensk historia från vikingatid och till våra dagar. Vi har gjort ca 12 000 personer sökbara i en databas och ungefär 9 000 av dessa har en ordentlig biografi med grundläggande uppgifter om deras liv samt en berättande text om liv och gärning. Databasen har indexerats så att man inte bara kan söka på namn utan även kronologiskt, geografiskt (födelse- och dödsort) och på yrke. Naturligtvis finns också fritextsökning.
För den som vill testa klicka här!
Glöm inte läsa sökinstruktioner, hjälpavsnitt m m.
För snabba uppdateringar och diskussion om SBL, följ projektet på dess Facebooksida.
Roger Axelsson, redaktör vid SBL
33
« skrivet: 2012-02-16, 18:30 »
Ett något oredigerat utdrag ur databas innehållande människor med anknytning till min hemby Lilla och Stora Möckhult i nuv Döderhults o Fliseryds snr (obs att Elgenstiernas Halnabo är feltolkat, ska vara Gellnebo):
Brita Katarina Stenfelt. Född 1733-09-03 i Stora Möckhult, Fliseryd (H).
Död 1801-12-05 i Bockara, Mörlunda. Dödsorsak: ålder.
------------------------------------------------------------------------
Far Georg Stenfelt. Född omkring 1683 (EÄ supp s 913). Död 1758-09-21 i
Stora Möckhult, Fliseryd (H). Kapten.
Mor Elsa Charlotta Stråle av Sjöared. Född 1696-09-26 i Åsbo. Död
1754-11-22 i Gällnebo, Högsby.
------------------------------------------------------------------------
Gift 1757-05-26 i Högsby med
Peter Månsson. Född 1728-03-23 i Bockara, Mörlunda. Död 1799-07-07 i
Bockara, Mörlunda. Bonde. Far: Måns Jonsson. Född 1701-09-07 i
Bockara, Mörlunda. Död 1763-02-02 i Bockara, Mörlunda. Bonde. Mor:
Karin Eriksdotter. Född 1704-05-16 i Färgshult, Mörlunda (H). Död
1784-11-14 i Mörlunda (H).
------------------------------------------------------------------------
Barn
Magnus Petersson. Född 1758 i Högsby (H). Död 1831-12-30 i Bockara,
Mörlunda (PLF CD-2). Gift 1781-12-02 i Mörlunda (H) (PLF CD-2) med
Sara Nilsdotter.
Lorentz Georg Petersson. Född 1760-07-06 i Gellnebo, Döderhult. Död
1846-07-29 i Bockara, Mörlunda (H) (PLF CD-2). Gift med Lena
Petersdotter.
Nils Peter Petersson. Född 1762-08-06 i Gellnebo, Döderhult.
Adam Jan Petersson. Född 1764-10-24 i Gellnebo, Döderhult.
Brita Katarina Petersdotter. Född 1767-01-09 i Gellnebo, Döderhult.
Hemming Petersson. Född 1769-11-27 i Gellnebo, Döderhult.
Hemming Petersson. Född 1771-07-20 i Bockara, Mörlunda. Död
1837-03-14 i Bockara, Mörlunda (PLF CD-2). Gift 1800-11-29 i
Döderhult (H) (PLF CD-2) med Kajsa Jonsdotter.
Eva Stina Petersdotter. Född 1774-11-22 i Bockara, Mörlunda.
(Meddelandet ändrat av rax 2012-02-16 18:32)
34
« skrivet: 2011-11-07, 13:34 »
Sedan förra veckan har även svenska Riksarkivet en Facebooksida ( https://www.facebook.com/riksarkivet.se). Redaktionen hälsar Välkomna till Riksarkivets nya facebooksida! Här vill vi gärna diskutera med dig som använder, eller skulle vilja använda, Riksarkivet, höra synpunkter, få önskemål, tips, beröm och kritik. Vill samtidigt propagera för personhistoriska uppslagsverket SBL ( https://www.facebook.com/svensktbiografisktlexikon). Gilla och få nyheter om hur arbetet med att göra lexikonet till sökbar Internetbaserad databas framskrider. Flyttar meddelandet hit från länktips. ------------------- Mod Länktips
35
« skrivet: 2011-06-28, 13:07 »
Fabian!
Saknar uppgift om han är Catharinas far, men Nils Vimundsson och hans hustru dör båda år 1670 i Äspenäs, Kristdala (C:1 s 33). Han finns där senast 1655 (MTL). Omtalas t ex på Tunaläns häradsting 14/2 och 30/5 1659 som Carl Jönssons (Sabelsköld) på Bråhult landbofogde boende i Äspenäs. Carl Jönsson (d 1663) var gift med Ingeborg Rosenstråle (d 1674). Skriver detta på jobbet, har ev mer anteckningar hemma. Återkommer i så fall.
/rax
36
« skrivet: 2011-06-22, 13:29 »
I planchdelen (pl. 43) av Martin Olssons undersökning av Vasagraven i Uppsala domkyrka (1956) anges detta vapen vara Brita Eriksdotters. Anvapnet finns på Gunilla Bielkes (d 1597) kista.  (Meddelandet ändrat av rax 2011-06-22 13:31)
37
« skrivet: 2011-05-11, 22:11 »
Bonden heter Torrels, alltså Torgils, och byn han bor i heter mycket riktigt Hals. Bilden kommer av allt att döma från en fodringslängd. Torgils står uppsatt för två årliga hästar och två biskopshästar som han avlöser med sammanlagt 12 öre (6+6). Angående fodring se t ex Nordisk Familjebok ( http://runeberg.org/nfbh/0384.html) Mvh Roger A
38
« skrivet: 2011-05-09, 23:07 »
Under året kommer SBL äntligen att släppas som databas via Internet. Utökade sökmöjligheter jämfört med CD-skivan utlovas. Om du vill ha information om när och hur så förmedlas detta snabbast via https://www.facebook.com/svensktbiografisktlexikon mvh Roger A (Meddelandet ändrat av rax 2011-05-09 23:10)
39
« skrivet: 2011-02-13, 15:30 »
Han heter Törgelss, jag skulle modernisera det till Torgils.
/rax
40
« skrivet: 2010-12-13, 14:03 »
Två barn finns i Elgenstiernas supplement (bd 1 s 361), Eva Juliana f 1752 o Nils f 1761.
41
« skrivet: 2010-12-13, 07:57 »
Följande är hämtat ur Riddarhusets CD Stamtavlor ver 3. Samma info finns i tryckta versionen, Elgenstiernas ättartavlor bd 3 (1927) s 59.
Nils Conrad, döpt 1685-04-26 på Gisshult i Solberga socken Jönköpings län.
Kom i tjänst vid Jönköpings regemente 1697. Sekundfänrik 1706-03-29.
Premiärfänrik 1707-02-29. Löjtnants karaktär 1723-08-08 med rang från 1722-
06-26. Löjtnant 1734-09-23. Kaptens avsked 1741-12-02. Död ogift 1762-11-15
på Berga i Högsby socken Kalmar län. Han bevistade belägringen av Thorn
1703 och blev fången 1709-07-01 vid Perevolotjna samt förd till Galitj, varifrån
han hemkom 1722.
Nils var son till kapten Bernt von Gertten o Anna Catharina Eketrä.
42
« skrivet: 2010-10-11, 13:34 »
Olof Esbjörnsson var enligt Äldre svenska frälsesläkter (ÄSF), del 1:3 s 219 f, dotterson till frälsemannen Håkan Matsson (Båt av Billa) i Billa, Hemmesjö sn. I den personhistoriska litteraturen kan man följa hans förfäder ned till andra halvan av 1300-talet.
43
« skrivet: 2010-10-08, 12:12 »
Jag avser del tre. Både i del två och tre finns rättelser och tillägg till de tidigare delarna av hans Kristdalasvit.
44
« skrivet: 2010-10-08, 10:52 »
Trevligt att forskningen om Silkelockarna fortsätter. Uppgifterna på min hemsida, ej uppdaterad de senaste 5-6 åren, utgör ett försök till en erratasida (rättelser och tillägg) till Humlenäsboken (2001). Beträffande Silkelockarna så har jag inte ägnat dem någon aktiv forskning sedan boken släpptes men har naturligtvis inte kunnat undgå att notera när namnet dykt upp. Vill därför gärna bidra med några nedslag förutom de som finns på erratasidan.
I Gärder och hjälper 1535, KA, nämns en Anders S i Karlevi, Vickleby sn på Öland. Det är mig veterligt det äldsta belägget på tillnamnet S. Per S i Himmelsberga, Långlöt, är som sagt samtida.
Vid flera tillfällen nämns kvinnan Metta (kortform för tyskklingande Mechtild, som hon också en gång kallas [SmH 1574:10, A0047418_00052]) i Kalmarräkenskaperna. Själva S-namnet är antagligen en genitivbestämning till mannen hon är hustru till, eller änka efter. Se t ex Metta ion Silkelocks (1569:3, A0047306_00018, A0047306_00022) eller Älvsborgs lösen 1571: Mätta Joenn Silchelåchz.
Per S:s aktiviteter efter Stångebroslaget kan man till viss del kartlägga. 1599 9/1 står Per Sÿlkeloss dreng bland dem som i en obligation svär hertig Karl trohet. Vad detta innebär beträffande PS själv är osäkert. Antagligen är han utomlands sedan föregående höst. I Sigismunds registratur finns nämligen ett brev från mars samma år enligt vilket PS får i uppdrag att för kungens räkning i L?beck beslagta gods som tillhör hertigens anhängare. Av andra källor vet vi att PS troligen uppehöll sig i Danzig under sin landsflykt. Vid rättegångarna i Linköping nämns han bland de som i detta inbördes krig wikit ur landet: de skulle komma tilbaka, inställa sig för oveldige domare och utföra deras sak, så framt de ej wille anses för Sveriges fiender. Det kan ju hända att skeppskaptenen i RR 1609 är en annan PS även om jag hypotetiskt antar att identitet föreligger. Återger med moderniserad stavning: Vi Karl göre veterligen att vi have uti fullmakt och befattning givit denne vår tjänare och ärlig man /.../ att han ska draga till Kalmar och taga med sig hit upp en vår skeppskapten Per Silkelock benämnd och ska han strax med samme kapten begiva sig hit upp till oss. Befalle för dens skull förnämnde kapten, att han bliver denne vår enspännare strax hit till oss följaktlig. En person vars namn inte framkommer i texten ska alltså frakta upp PS till kungen. Anledningen går inte att utläsa.
Vill man spåna så kanske kungen fått uppgifter om att PS återkommit från sin landsflykt och därför rannsaka och göra processen kort. Man kan ju påminna om hur PS:s svärfar Jöns Gustavsson enligt Hertig Karls slaktarbänk behandlades vid Stångebro: 'honom sköt hertigen själv ihjäl'. PS saknas i 1609 års hjonelagslängd för Kalmar stad. Han nämns som avliden 1618 vid ett mål i Tjusts häradsrätt som uppmärksammats av Bo Persson. Det krävs dock mer forskning för att avgöra om PS gick ett så dramatiskt öde till mötes att han likt svärfadern till sist hamnade i kungens klor. En första fråga att lösa är om PS som flyr utomlands efter Stångebro är identisk med skeppskaptenen 1609. Jag tror det, men jag kan inte presentera säkra bevis.
/rax
45
« skrivet: 2010-10-07, 14:15 »
För Trued Hagelbeck (d 12 juli 1822, Fulltofta C:4 f 297) finns en bouppteckning i Frosta hdrätt 1822 18/10 (1821-22:149). Har själv inte haft möjlighet att kolla i den. Kanske någon har möjlighet att kolla om några Hagelbeckare nämns som kan kasta ljus över hans ursprung?
(Meddelandet ändrat av rax 2010-10-07 14:16)
46
« skrivet: 2010-05-24, 13:43 »
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) finns sedan en tid på Facebook. SBL är ett vetenskapligt och populärvetenskapligt standardverk som började utges 1917, sedan 1962 i statlig regi. Lexikonet har hittills kommit ut i 32 band (A-Stigzelius). Totalt har hittills närmare 9000 släkt- och personartiklar publicerats på sammanlagt cirka 25000 sidor och lexikonet är vid sidan av Svenska akademiens ordbok det största uppslagsverket i Norden.
På Facebook-sidan räknar redaktionen med att lägga ut information om när nya häften publiceras, på sikt även tidsplan för digitalisering och tillgängliggörande via Internet m m. Dessutom uppmärksammas med ojämna mellanrum olika bemärkelsedagar, bemärkta personers födelse- och dödsdagar o dyl, genom utläggande av personens lexikonartikel.
Rekommendation: Följ denna Facebook-länk och klicka på gilla.
47
« skrivet: 2010-03-08, 09:00 »
Nyutkommen arkivguide:
Vasatidens samhälle - En vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet
skriven av docent Jan Brunius som är ansvarig för Kammararkivets samlingar i vilka bl a landskapshandlingarna ingår. En mycket nyttig och resonerande arkivguide som ligger väl i tiden nu när 15- och 1600-talshandlingar som landskapshandlingar och riksregistratur görs tillgängliga digitalt. Inbunden, dryga 250 sidor tjock samt med tjusiga illustrationer. Boken är utgiven som nr 32 i Skrifter utgivna av Riksarkivet.
/rax
48
« skrivet: 2010-02-25, 13:14 »
Birgitta!
Tord mördare förekommer på s 77 under Kilmare i Gladhammar. Han är en helt annan person än Tord Bengtsson. Jag verkar tyvärr ha 'slumrat till' mitt under framställande av personregistret och inte satt ur någon sidhänvisning.
Bästa hälsningar,
Roger
49
« skrivet: 2010-01-22, 10:21 »
Hej Sam!
Nils är född i Hyltan, Mörlunda, men datumet är 12 jan 1767 (C:2 s 235). Föräldrar är soldaten Per (Larsson) Hultman, f omkr 1735 i Mörlunda o d 6 feb 1812 i Gräsgöl, Stora Möckhult, Fliseryd, och Kerstin Samuelsdotter, f 5 jan 1730 i Sävshult, Målilla, d 13 nov 1823 i Gräsgöl.
/Roger A
50
« skrivet: 2009-09-14, 13:51 »
Han flyttar 1831 till Döderhult. Där finns han upptagen i Döderhultsvik (nuv Oskarshamn) (Döderhult AI:5 f 148, GID 17.6.82500). Därifrån utfärdas attest 1835 till Högby på Öland där han dör som torpare på Vedborm nr 3 1843 23/8 (Högby AI:5 f 169, GID 60.5.88700).
Mvh
Roger
(Meddelandet ändrat av rax 2009-09-14 13:52)
51
« skrivet: 2009-06-25, 09:55 »
Eva!
Anders Slattes patronymikon var Larsson, ingen tvekan. Se mitt inlägg sept 2000 ovan. Källan, ett brev 1428 som han bevittnar, återges till innehållet i DMS 4:5.
Släkttavlan är ingalunda fullständig. Den återger endast hur sätesgården Lidhem ärvdes inom samma släktkrets från 1400-talets början till mitten av 1500-talet. Den mest fullständiga bilden av ätten får man fortfarande via Gillingstams och Östensons uppsatser.
Anders Slatte och Asrun Nilsdotter var föräldrar till Nils Slatte.
Nils kom visa sitt gifte att bo i Botorp, Ljungby sn, utanför Kalmar (se DMS 4:1 s 74 f).
F ö så har jag i egenskap av forskare ibland sänt en illasinnad tanke till Nils' sonsons dotter Margareta Slatte som ligger begravd i Örtomta kyrka. Om henne säger Riddarhusgenealogierna att hon 'uppbrände åtskilliga gamla brev släkten till harm och förtret'.
/rax
52
« skrivet: 2009-06-24, 15:44 »
Hej! Slattarna är en av de mest 'misshandlade' ätterna i Riddarhusgenealogierna (som Anrep och Elgenstierna till stora delar bygger på). Ett gott tips är helt enkelt att stryka Anrep och Elgenstierna eftersom deras uppställningar enbart förvirrar. Som flitig Internetanvändare så kan jag dessutom säga att jag hittills inte råkat på en enda site med medeltidsgenealogiskt innehåll som jag med gott samvete skulle kunna hänvisa till. Medeltidsgenealogiska uppgifter från Internet leder [nästan] alltid fel! Hans Gillingstam påbörjade utifrån uppgifter i Hans Brasks släktbok (författad omkr 1520, utgiven 1970) en upprensning av ättens genealogi. Upprensningen trycktes i Personhistorisk tidskrift (PHT) 1962 och fortsattes av Stig Östenson i några artiklar i PHT på 70-talet. Själv har jag kommit att intressera mig för Slattarna av flera skäl. Som ättling till Anders Slatte (Humlenäsboken, 2001), men även i samband med att jag inventerade medeltidsmaterialet för Tjusts härad, där sätesgården Lidhem ligger. Resultatet av inventeringen finns i Det medeltida Sverige 4:5 (2008). Där finns de flesta originalkällor av vikt återgivna. Arvsgången för Lidhem illustreras på s 140 med släkttavla enligt följande (beträffande källförkortningarna hänvisas till källfört. DMS 4:5):  Beträffande Nils Slattes moder Kristina Jönsdotter i Brantestad, Frödinge sn, så var hon två ggr gift. Dels med häradshövdingen i Tjust Karl Markusson (spets från vänster) och senare med väpnaren Magnus Andersson. Dessutom presenteras hon två år senare (RAp 1467 27/10) av samme Nils Slatte då han byter jord med henne som 'ärliga och välborna kvinnan hustru Kerstin i Brantestad'. Ingen morsa då alltså. Wikipediaförfattaren har i princip tolkat regesten (sammanfattningen) av brevet i SD:s huvudkartotek utan att fundera över kontexten, kolla brevet i original och uppdatera sig om forskningsläget beträffande personerna i fråga. Han har kort sagt fel. Än en gång vådan av Internet som medeltidsgenealogiskt forum! Att hon på något sätt varit 'kära mor' med Nils Slatte, på annat sätt än biologiskt, är dock troligt. Hennes första man, Karl Markusson övertog nämligen häradshövdingeposten efter Anders Slattes död (DMS 4:5 s 23 f) och på 1500-talet är stora delar av det gods hon ärvt i Frödinge i Slatteättens ägo. 1468 skänkte hon jord i Flugenäs och Frödinge kyrkby till sockenkyrkan där hennes män och barn är begravda (DMS 4:4 s 129). Tecken tyder alltså på att hon avlidit utan bröstarvingar och att Slattarna ärvt hennes egendom. Vilken släktskap hon räknat med Slattarna är för mig obekant, men att hon var en hyfsat förmögen 'arvtant' som Nils Slatte gärna höll sig väl med torde man nog kunna räkna med. Åtskilligt mer om Slattarna finns att hämta i DMS-volymerna för Kalmar län.
53
« skrivet: 2009-01-30, 13:57 »
Nu har Länsstyrelsen i Kalmar fixat en beställningssida.
Den finns på denna länk. Inklusive porto kostar boken 248 kr.
mvh
Roger
54
« skrivet: 2009-01-22, 19:36 »
Trevligt.
Pressavdelningen tippade på 200 kronor plus tillkommande fraktkostnad.
mvh
Roger A
55
« skrivet: 2009-01-22, 15:11 »
DMS 4:5 Tjusts härad, Västerviks stad utkommer 5/2. Volymen som är utgiven av undertecknad genom Kalmar Länsstyrelse omfattar de 15 socknar som ingick i det medeltida Tjusts härad: Hjorted, Gladhammar, Hallingeberg, Locknevi, Blackstad, Törnsfall, Gamleby, Lofta, Odensvi, Dalhem, Ed, Ukna, Gärdserum, Tryserum, Hannäs samt Yxnerums skate. Boken omfattar 596 sidor och är illustrerad med översiktskarta samt detaljkartor över samtliga socknar. Den innehåller även 15 släkttabeller som i några fall redovisar tidigare okända genealogier över traktens frälse. Diverse andra illustrationer samt omfattande register över personer, orter, sätesgårdar och kyrkliga institutioners godsinnehav ingår också. Som ovan framgår av denna tråd kan man inte beställa denna volym från RAÄ, som tagit sin hand från verkets utgivning. Istället görs det via Kalmar Länsstyrelse. Det är sagt att de ska lägga upp en beställningssida, men fram tills dess kan man kanske klicka sig in på http://www.h.lst.se/h/Kontakta/. mvh Roger A (som härmed gör sitt första inlägg sedan november 2006!)
56
« skrivet: 2006-11-07, 13:36 »
Bengt!
Under gårdagskvällen hade jag av olika anledningar möjlighet att titta lite närmare på ditt inlägg ovan. Därför några kommentarer:
Din identifiering av Lars Gunnarsson (sparre på snedbjälke) är vad jag kan se helt riktig. Den är f ö redan gjord av SMP under uppslagsordet ”Gunnar”. Att göra Lars till landbo saknar dock stöd i den källa du anger och rimmar dessutom illa med att han är frälseman, d v s en sådan som vanligtvis har landbor som brukar den jord han äger. Jtem VII denarii terre in agro laurencii gunnarsson parochia vengium villa finnzsta. Hans namn utgör här en rent geografisk bestämning. Han har helt enkelt en åker byn och i den åkern äger Uppsala-kyrkan 7 penningland (se även DMS 1:2 s 124).
Beträffande tvisten om Ulva kvarn så vill man rimligtvis vid rannsakningen på 1360-talet undersöka om Ulva någon gång varit kronogods före det att den kom i Gregers Birgerssons ägo. Om så är fallet kan det finnas rättslig grund för indragningen. Poängen med Sigge Ingemarssons vittnesmål är därför att man visar hur Ulva införskaffats av Gregers från privata jordägare och inte från kronan. Om Gregers' och Sigge Ingemarssons förfäder tillhört samma släkt hade deras jordtransaktioner varit oväsentliga för sakfrågan. Då hade frågan varit varifrån Sigges och Gregers' förfäder fått godset; en fråga som då antagligen skulle ha besvarats med en formel i stil med 'frälse sedan hedenhös'. Vad som slås fast är alltså att Gregers införskaffat Ulva som avlingegods av privatperson och inte av kronan. Därför återgår Ulva till domkyrkan. Kronan kan inte hävda någon rätt till egendomen. Du drar med andra ord en rakt motsatt genealogisk slutsats ur källmaterialet än den mest rimliga, den att Sigges förfäder och Gregers Birgersson inte var besläktade.
Därmed blir de indicier som du antar stödjer släktskap ointressanta i sammanhanget. Kan dock inte undgå att kommentera en feltolkning. Ramborg Israelsdotter byter enl brev 2651 (RAp odat nr 17, omkr 1317) till sig ett torp i Tibble sn av ärkebiskopen Olof som denne i sin tur förvärvat av Sigge Ingemarsson (se även DMS 1:3 s 155). Den som haft affärer med Sigge Ingemarsson är alltså ärkebiskopen, inte fru Ramborg. Tycker nog att syftningen i SD:s databas är ganska klar.
Om du påstår att de 6 beläggen (redovisade på annat ställe i AF) på en Nils Krok är samma person så ligger bevisbördan på dig. Det är lika sannolikt att det är fråga om 1 person som 6! Har du studerat brevens kontext? En viss ledning kan man t ex få av geografin. Då faller två belägg ur ramen direkt.
Den Nils Krok som dyker upp 1322 är med och fastfar jord i Värmdö, något antyder att han är bosatt inom tingslaget. Belägget från 1327 återfinns i ett brev daterat Ringsted i Danmark. I det uppräknas ett antal danska frälsemän, bland dem en Nils Krok. En koll i Danmarks Gamle Personnavne visar att en frälseman med detta namn är belagd under denna period (se t ex DD II:8 nr 51). Denne NK är alltså inte ens svensk.
Beläggen 1341 och 1352 rör sig inom samma östgötska härad, Bobergs, varför det säkerligen är fråga om en och samma person.
Kvar är beläggen från 1283 och 1313. Herr Sigges testamente saknar utfärdandeort. Att anta att det upprättats på sätesgården Ljuna i Göstrings hd eller i dess närhet är nog inte för djärvt. 1313 års brev är utfärdat i Millingstorp, Röks sn. Tillsammans med beläggen 1341 och -52 så hamnar vi inom ett mycket litet område i västra Östergötland. Men vi saknar sigillbilder, ytterligare person- eller godshistorisk kontext att jobba vidare med. Utan stöd av den typen så kan du inte fastslå att det är fråga om en och samma Nils Krok ens i dessa fyra fall. Jag vill här upprepa det omkväde som aldrig kan upprepas för ofta inom medeltidsdelen av AF: den som påstår något är skyldig att bevisa det . Allt annat är och förblir obevisade påståenden. Är du med? Jag skulle dock köpa en förmodad släktskap. Det kan vara fråga om 3 generationer far-son, men namnet kan också ärvas på mödernet. Farbröder eller morbröder är inte heller uteslutet. Det står var och en fritt att gissa, men då ska det framgå att det är en gissning. Och framför allt: man använder inte gissningar som byggstenar i ett hypotesbygge!!!
Min gissning är att dina 6 belägg hänför sig till 3-5 personer. Längre kan man inte komma. Det är troligt att personerna i de östgötska beläggen på något sätt är besläktade, dock ovisst hur! Där får vi stanna, längre än så bär inte de av dig redovisade källorna.
Jag hoppas att du tar kritiken från olika håll till dig, Bengt! En sökning på dina inlägg i AF ger inga goda resultat. Det är nyttigt att själv försöka vara sin värste kritiker. Annars är någon annan det!
Mvh
Roger A
57
« skrivet: 2006-11-04, 10:57 »
Sölve Gardell har i Begravningsvapen från Svensk medeltid under nr 371 läsningen [...]LIG QUI OBIT ANNO DOMINI MCDXIX IN [PACE PERP]ETUA [REQUIESCAT] utifrån en avritning av Ihrfors.
En kvalificerad gissning är att det är fråga om den till namnet, och även i övrigt okände fadern till Ture och Birger Körning som Hans Brask har som stamfar för släkten i sin släktbok (s 114). Vapenlikheten och det faktum att personer tillhörande ätten senare hade sätesgård i socknen är tunga argument. - Men det förutsätter förstås att Ihrfors gjort en feltolkning av de tre första bokstäverna. ...ING kanske det ska va'?
mvh
Roger A
58
« skrivet: 2006-09-13, 09:39 »
Anders Johan föddes i Böljerum, Gladhammars sn.
mvh
Roger A
59
« skrivet: 2006-05-22, 11:08 »
I mitt ex av Karl Knutsson-biografin står det på s 66 (ej 64!) att Otte Ulfsson förefaller ha tillhört samma frälsekrets som herren till Fågelvik. Ulfs citat är alltså felaktigt både i fråga om sidhänvisning och innehåll.
Hoppas att skillnaden mellan frälsesläkt och frälsekrets är klar? I annat fall redovisas här uppslagsorden enl NE:s nätversion av dagens datum:
Krets (ofta plur.) sluten grupp av personer som i ngt avseende bildar en enhet vanl. i de högre samhällsskikten e.d.: konstnärskretsar; affärskrets; bekantskapskrets; familjekrets; kundkrets; i intellektuella ~ar; röra sig i finare ~ar; i den inre ~en; tillhöra de invigdas ~
Släkt (troligen av medellågty. slecht(e) 'släkt', 'härstamning'), de individer som har gemensam härstamning. Bruket av fäderneärvda släktnamn har föranlett att benämningen företrädesvis använts om personer som är befryndade på fädernet.
Harrison påstår alltså inte att Otte och Karl Knutsson tillhör samma släkt, för det gör de inte. De tillhör däremot samma politiska gruppering. Närmaste belagda släktkopplingen dem emellan består i att Ottes hustru och Karl Knutssons första hustru var sysslingar (3-männingar). Hon var dessutom brylling (4-männing) med Karl Knutssons far. Ottes egna släktförhållanden vet vi i princip ingenting om. Om någon vill hävda annat än nuvarande forskningsläge, som återfinns i ÄSF 1 s 20-22, så är det dennes skyldighet att redovisa klara och tydliga källor för detta om han/hon ska bli tagen på allvar.
Om man dessutom med detta ovan vill hävda att Otte och Karl tillhörde samma frälsesläkt så torde man göra begreppet så urvattnat att det blir poänglöst att använda i en diskussion som denna. I övrigt så finns inte mycket att tillägga till Björnram-diskussionen i sig så länge inte båda läger kan enas om en gemansam terminologi samt om vad som är god genealogisk forskning.
Mvh
Roger
60
« skrivet: 2006-01-30, 09:54 »
Thomas Loo - som svar på fredagens fråga (kl. 18.26):
Personregistret till Riksregistraturet efter 1560 har hittills förvarats på SBL:s kansli, men står sedan några veckor i forskarexpeditionen här på RA. Det består av 42 tjocka band innehållande kopierade registerkort, av handstilen att döma gjort av flera personer under sent 1800- eller tidigt 1900-tal. Då det tidigare endast varit arbetsmaterial för SBL har det tyvärr undgått mikrofilmning. Synd, eftersom registret i princip är en förutsättning för att kunna bruka RR som personhistorisk källa.
Marc:
Nu har herrana torsten och roger dribblat bort dej igen Göran (cit. av dig från i fredags 14.49). När man dribblar med någon så gör man detta medvetet och med en avsikt. Är du medveten om att man kan tolka dig som att Torsten och jag medvetet försökt lura Göran upprepade gånger! Jag känner inte igen mig i det påståendet och förutsätter att du brukat metaforen på ett sätt som inte motsvarat vad du egentligen menade. Eller?
Ber dig därför: Var lite försiktigare med språket! Då får du mera, och trevligare respons här på AF.
Mvh
Roger A
61
« skrivet: 2006-01-27, 10:02 »
Någon person med namnet Kristoffer Siggesson finns inte nämnd i Riksregistraturet. Detta enligt personregister 1561-1620-talet, förvarat i RA:s forskarexpedition. Om man inte bor i Stockholm så torde man telefonledes kunna få enstaka namn kollade (08-737 64 74).
mvh
Roger
62
« skrivet: 2006-01-03, 13:43 »
Hej,
i äldre tid låg ett Solberga mellan kyrkbyn och Nagelstad. Det är belagt på 1480-talet (Tjustbygden 1987 s 28ff), men saknas i 1500-talets jordeböcker. Enligt PLF:s CD 1 så föds tre barn i Solberga mellan åren 1675-1736, två personer dör där 1675 och en piga bor där vid gifte så sent som 1804. Vid sistnämnda tillfälle gifter hon sig med en dräng från Lilla Spånga varför det känns rimligt att identitet föreligger mellan 1400-talets ortnamn och det på PLF:s CD? Dock inte helt säkert!
Mellan Nagelstad och kyrkbyn låg prästgårdens ägor. Kan man i yngre material, 16- och 1700-tal, se hur prästgården och Solberga förhåller sig till varandra?
Min förhoppning är att det finns en äldre karta som kan precisera mer exakt var bytomten låg.
Mvh
Roger A
63
« skrivet: 2005-12-03, 21:18 »
Inte en susning, tyvärr. Är distansanställd och stationerad i Stockholm. Håller på med norra länet f.n. (Tjusts hd). Hoppas AF-värden ursäktar denna utvikning då den ju inte faller så väl in under trådens rubrik.
mvh
Roger
64
« skrivet: 2005-12-03, 20:57 »
Hej Bo!
Jo, jag förstod det. I just detta fall är det dock lite lurigt. Texten i Innehåll innehåller information från både 1398 års brev och DS 2515 så det blir något missvisande. Om du trycker på knappen Visa brevtext så kan du läsa originaltexten, alt. ladda hem en pdf-fil av aktuell sida i SD:s utgåva.
Jag var inte med i utgrävningarna på Rostockaholme i början av 90-talet, då satt jag fortfarande 'i skolan'. Utredde dock området på Kalmar länsstyrelses uppdrag så sent som i våras vilket faktiskt ledde till en radikal omtolkning jämfört med de hittillsvarande teorierna. Hoppas få tid att skriva om det snart...
mvh
Roger
65
« skrivet: 2005-12-03, 19:26 »
Den Katarina som nämns i SD 2515 (dat 1418 9/8) bodde på Tyresö utanför Stockholm och var dotter av sörmlandslagmannen Erengisle Nilsson (Hammerstaätten, ÄSF 1 s 236). I brevet nämns varken Solberga eller Vik. Det stadfäster däremot en jorddonation till Vadstena kloster i vilken hennes far skänkte jord där 1398 (regest i SRP 2923). Hon var i övrigt mycket uppsvensk till släktkrets och jordägande. Brask lär inte ha funderat över henne i detta sammanhang.
Beträffande nytryck av Brask så undrar jag om det inte har diskuterats inom SGS (Svenska Genealogiska Samfundet), men planerna är väl knappast så värst långt gångna ännu. Nog vore det en välgärning med en nyutgåva utökad med Östensons randanmärkningar från PHT!
mvh
Roger
66
« skrivet: 2005-11-30, 14:25 »
En liten kommentar:
Regesten finns i Arv och Eget vol.41 på RA i en facikel med regester på 'Vadstenabrev'. Gillingstam har också noterat att den ej är observerad av Liedgren 1988 s 3. Eftersom den bara är någon mening lång så går det knappast att komma åt vad som stod i det nu förlorade originalbrevet. Anledningen till anteckningen var att man med notisen vid tvist kunde hävda äganderätten till gården, och till det borde ju informationen räcka. Att Katarina var svägerska till Lasse Andersson finns det knappast någon anledning att misstro utifrån denna regest. Vill minnas att Liedgren visar detta med hjälp av annat material?
Det odaterade pergamentsbrev som Liedgren redovisar kan med denna notis eventuellt dateras till våren 1525 då ju Katarina 14/5 detta år enligt Vadstenadiariet blir nunna där. I brevet skänker Katarina jord i Blekhem till klostret samt ytterligare jord i Duvekulla, samma socken, i Fisksätter, Skaftekulla och Älmarsrum, Hallingebergs sn, samt i Härstad, Gamleby sn. En del av denna jord innehades på 1420-talet av en oäkta son till Bengt Nilsson (Lejonansikte, d 1423), det tror jag även Liedgren tar upp i någon not. En släktskap mellan denne son och Katarina är därför inte orimlig att anta. På vilket sätt de var besläktade lär vi tyvärr inte kunna klarlägga med det skrala källmaterial som står oss till buds.
mvh
Roger
67
« skrivet: 2005-11-29, 20:36 »
Birgitta är dotter till den östgötske väpnaren Harald Jakobsson (vädurshorn) och Sigrid Pedersdotter. Mer uppgifter om dessa personer och deras närmaste släkt finns i Släkt och Hävd 1988 sid 5. Där finns också ytterligare litteraturtips.
mvh
Roger A
68
« skrivet: 2005-11-24, 13:45 »
Marc!
Dina inlägg ser helt annorlunda ut mot förut. Stor förbättring. Imponerande! Tyvärr så ställer jag mig dock lika tvekande som förut till innehållet i dem.
Angående herr Sigges koppling till personer med namnet Bure så bör du ta till dig diskussionen ovan. Kontentan är att vi inte kan påvisa någon! Dessutom är kaniker ju bundna av celibatslöftet och får som regel inga barn. Om du vill hävda att Olaus Bure frångick denna regel så är det med andra ord du som måste presentera bevis.
Olaus Bure var f ö bördig från Nyköping och son till borgaren där Lars Bure och Ingeborg Haraldsdotter (Gen 41 f 176v, 176?, RA). Farfadern Lars Holmstensson i Nyköping är belagd i ett pappersbrev 1438 (RApp 6/2), endast med patronymikon. Bure-namnet är här snarast att betrakta som en avledning av ordet 'borgare', jfr ordet burskap. Ingen koppling till norrländska burar alltså!
Olaus själv avled 1505 som kyrkoherde i Sorunda och finns biograferad av Collmar i Strängnäs stifts herdaminne.
mvh Roger
69
« skrivet: 2005-11-23, 19:58 »
Tackar och bockar!
Han heter Adolf hos mig oxå (se ovan). Det var jag som slarvade. Har inte så god koll på min sambos anor, då blir det sådär ibland...
När jag tog en korttidsprenumeration på Genline i höstas så letade jag oxå igenom församlingarna i GBG utan resultat. Nu ser det ut som det blir till att följa gubben bakåt i Halmstad nänta gång jag nappar på ett erbjudande från Genline.
mvh
Roger
70
« skrivet: 2005-11-23, 16:02 »
Leif,
jag uttryckte mig kanske inte helt klart, men min id? var snarast att herr Sigge hänvisar till sockennamnet i sin lilla rebus, inte klostret. Något av det inte helt invändningsfria som jag nämner ovan är att socknen som sagt kallas en massa andra saker genom tiderna än det nutida Vårfruberga. Det finns dock medeltida belägg på att den kallats 'Vårfru' socken.
Peringskiölds uppgifter om herr Sigges härkomst, vilka utgavs i tryck 1718, redovisade jag för en tid sedan i Bure-tråden om runstenar. Du hittar den säkert om du använder dig av AF:s sökfunktion. De sakuppgifter han lämnar, och dess trovärdighet bör granskas på samma sätt som alla andra sakuppgifter, d v s med källkritiska verktyg. Bara för att han haft rätt tidigare så betyder det ju inte att han inte kan ha fel i just detta fall, eller tvärt om! Jag vänder mig alltså mot att använda generella utsagor om någons trovardighet i specifika sammanhang.
mvh
Roger
71
« skrivet: 2005-11-23, 15:26 »
Söker föräldrar till slaktaren August Ahlgren f 1800 1/1 i Göteborg (Malmö Sankt Petri AIA:11 s 92). Den oprecist angivna födelseorten ställer till problem. I vilken församling var han född?
I HFL 1832-34 för Sankt Petri i Malmö anges han som inflyttad 1831 från Riseberga sn i nuv Klippans kommun. En flytt till Göteborg finns antecknad 1834, men överstruken med kommentaren 'resan till Göteborg blev ej av'. Under kolumnen anmärkningar står dessutom Slagtare Ahlström, kanske arbetsgivaren? (Malmö Sankt Petri AIA:43 s 106)
mvh
Roger A
72
« skrivet: 2005-11-23, 12:12 »
Hej!
En mycket viktig uppgift för denna tråd måste vara att hitta en alternativ tolkning av herr Sigges signet. Detta för att kunna komma vidare i jakten på hans ursprung utan att fastna i ofruktbara och tidsödande diskussioner. Att hans tidigast redovisade signetavtryck innehåller en kombination av bokstäver tycker jag verkar rimligt. Tolkningen att det står BURE eller liknande har drivits hårt och kommer nog att fortsätta att drivas tills en annan tolkning, väl förankrad i samtida källmaterial, har redovisats.
Kaj har ovan redovisat litteraturfynd som gör troligt att herr Sigge är sörmlänning snarare än medelpading. Uppgiften att han enligt herdaminnet (del 3 s 550f) hade en syster (ev två, identifieringarna verkar inte helt glasklara) i närområdet stärker bilden av honom som sörmlänning. Det kanske är läge för ett alternativt tolkningsförslag!? Om Sigge hade 'någon bördsrätt' i ett skattehemman i Fors socken så blir det nämligen av intresse att uppmärksamma grannsocknen som idag heter Vårfruberga. Den har sitt namn efter det bekanta klostret med samma namn. I äldre tid har den kallats både Fogdö, Gamlakloster och Vårfru socken. I medeltida brev latiniseras klostrets namn enligt följande:
Mons beate virginis
De av mig framlyfta bokstäverna tycker jag utan svårighet kan läsas in i signetets bokstavskombination. Mitt tolkningsförslag är alltså att bokstavskombinationen pekar ut herr Sigges födelse- och/eller hemort. Det är inte helt invändningsfritt, men tillsammans med de samtida källor som visar på herr Sigges starka anknytning till Rekarnebygden med omnejd gör det att det norrländska ursprunget, och därmed Burehärstamningen, i nuläget måste anses som högst osannolika. Det harmonierar dessutom väl med vad samtida 'för-peringskiöldskt' källmaterial berättar om herr Sigges släktkrets. Detta är skrivet i förhoppningen att det är dags att lämna tuppfäktningen och börja forska igen. Det gör man i arkiven och inte vid datorn!
mvh
Roger
73
« skrivet: 2005-11-12, 19:00 »
Gun-Britt!
Hon hette Birgitta Kristiernsdotter (Vasa, d något av åren 1472-78), och var syster till kung Gustavs farfar Johan Kristiernsson. Du kan läsa om henne och hela Vasaätten i 'Äldre Svenska Frälsesläkter 2:1' (Sthlm 2001) s 102-14. Birgitta redovisas på s 105f.
mvh
Roger
74
« skrivet: 2005-11-09, 10:52 »
Jan!
Du har säkert rätt. Att Johan Siggesson skulle ha varit ståthållare på Kalmar finns hos Peringskiöld 1718, men saknas i Gen 53. Uppgiften är alltså att betrakta som obekräftad och bör strykas från hans CV så länge ingen kan presentera äldre källor som styrker den (jfr ÄSF 1 s 309 där Gillingstam har utmönstrat den).
Mvh Roger
75
« skrivet: 2005-11-08, 09:26 »
Marc! Lars Olssons son Hans adlades 1561, inte Lars själv. Han förblev ofrälse till sin död omkr 1572. Om hans ursprung vet vi inte mer än att han hade arvejord i Drothems socken väster om Söderköping. Påståendet att han troligen föddes i Söderköping är luft värt. Vi vet helt enkelt inte. Ibland är det bra att helt enkelt skriva som det är: Vi vet inte! En Mårten Siggesson figurerar i brev i Konung Gustaf den förstes registratur som utgavs i 29 band åren 1861-1916. Jag brukar förkorta utgåvan GR med angivande av band, sida och vid behov brevdatum. Mårten Siggesson omtalas inte som borgare i Gävle i Gen 53. Första gången han gör det är av Peringskiöld (1718 i Chronicon genealogicum), utan källhänvisning. Mig veterligt är Peringskiöld också den som först omtalar en broder Kristoffer och gör kopplingen till Falkengrenarna, ättlingar till herr Sigge som ju är populär i en näraliggande tråd här på AF. Informationen om Anders Sigfridsson från wikipedia är typexempel på de genealogiska och personhistoriska tokigheter som frodas på Internet. Du ber om mer info. Jag ger gärna mer litteraturtips om du först tar till dig Sikeborgs släktartikel i Äldre svenska frälsesläkter som jag försökte tipsa om i mitt inlägg från i lördags kväll! Om du vill veta vad som står i tryckta, moderna standardverk så kan du väl bekväma dig till närmaste bibliotek!? Det mer svårtillgängliga materialet hjälper jag gärna till med. Om du undrar mer om Chronicon genealogicum och GR så kan jag rekommendera www.libris.se.
76
« skrivet: 2005-11-07, 23:00 »
Efter att ha läst dina inlägg här på AF så är faktiskt den bestående känslan att det är du som driver med oss andra, Ulf! Jag kan till att börja med rekommendera arkiv och bibliotek framför att häcka framför datorn i månader. Övervägande delen av den medeltids- och 1500-talsgenealogi som läggs ut på Internet av privatpersoner är faktiskt undermålig ur vetenskaplig synvinkel sett. Detta beror naturligtvis inte på att de vill sprida felaktigheter. Medeltidsgenealogi är faktiskt ganska svårt och det är lätt att trampa snett.
Har tyvärr inte den ovan nämnda artikeln av den i dessa diskussioner allerstädes närvarande Urban Sikeborg tillgänglig men ett citat ur släktartikeln Björnram i standardverket SBL kanske kan vara av intresse. Nils Ahnlund författade stycket redan 1924, men det han skrev då gäller i stort fortfarande.
/.../
Med dessa medeltida frälsesläkter äger Gustav Vasas hövitsman och fogde Lars Olofsson (se nedan 1) ingen förbindelse. Den släkt denne tillhörde var bevisligen ofrälse, och dess ursprung i äldre led är obekant. Genealogiska kombinationer, som vid närmare skärskådan snart visa sig ohållbara, ha visserligen låtit honom härstamma från en finländsk adelsman, Olof Nilsson till Lappträsk, gift med Margareta Bosdotter till Björnhälla. Upphovet till dessa slutledningar röjer sig lätt. L:s verksamhet under 1530-talet i norra Finland men framför allt sonen Hans Larssons (se nedan 2) senare ställning som en av de främste männen i den östra rikshalvan ha fört gissningarna på villospår. L. får sålunda heta herre till Isnäs i Pernå, ehuru det står fullkomligt fast, att detta gods genom giftermål förvärvades av sonen, varom för övrigt de äldsta genealogerna visa sig tillfyllest underrättade; Johannes Bureus uppgiver i sin släktbok, att H. blev gift med ?förra hustrun på Isnäs?. Även på andra sätt har den genealogiska kombinationen drivit sitt spel med denna redan på 1500-talet på manssidan utslocknade ätt. Den har nämligen sammanlänkats med den 1643 på riddarhuset introducerade, ett par decennier därefter utgångna ätten Björnram från Finland, vars av Johan III adlade stamfader Mats Andersson i ättartavlorna med orätt gjorts till son av ärkebiskop Andreas Laurentii, H:s broder (se nedan 3). Genom slutledningar a posteriori har därefter L. på denna väg godtyckligt utrustats med ännu ett finländskt stamgods, Domaregården i Karis socken.
/.../
(Svenskt Biografiskt Lexikon, band 4 s 651 [1924])
Anar dessutom att du är något svävande beträffande vad en frälseman egentligen är. Om du är intresserad av den juridiska grunden för det svenska frälset så har du här en länk till kungabalken i Magnus Erikssons landslag. Begrunda XI:e flocken så kanske din förvirring minskar något. Men om jag tänker efter så tror jag nog att den ökar istället! J
77
« skrivet: 2005-11-05, 23:08 »
Ett nytt försök att avsluta meddelandet från igår, som blev något rumphugget:
I Genealogica 53 (Gen 53) nämns en i övrigt okänd brorsa till Johan, Mårten Siggesson i Gävle (figurerar ej i Gävle stads tryckta tänkeböcker). Han kan vara identisk med den MS som förekommer i Uppsalatrakten två ggr under 1550-talet (GR 25 s 585 [1555 25/10], GR 28 s 555 [1558 12/2]), men det är långt ifrån säkert. Han hade enligt Gen 53 två söner: Sigge i Stockholm (tyvärr inte identifierbar i tänkeböckerna) och Påvel som dräptes. De döttrar som Marc nämner saknas i Gen 53 där han INTE anges vara borgare i Gävle, endast boende där! Det finns en poäng med att berätta om den förhållandevis obemärkte brodern Mårten. Om det funnits en tredje brorsa, en Kristoffer som också adlats så borde han väl han också ha nämnts i Gen 53? Jag menar en så framstående man kan väl inte falla i glömska så snabbt? Johan var ju så pass bekant att herr Peder t o m kunde beskriva honom till utseende (en lång man med gråaktigt skägg)!
Kan det vara så att Kristoffer helt enkelt är 'uppfunnen' av äldre tiders genealoger i syfte att hitta en koppling mellan Johan Siggesson och ätten Falkengren? Redan Elgenstierna (bd 2 s 663) leker ju med tanken. Här kanske Marcs beläsenhet i den äldre litteraturen kan vara behjälplig? Om du, Marc, kan ge mig ett tryckår och författare av den bok som först nämner Kristoffer Siggesson så kan vi komma en bit på väg? Du levererar en uppgift ovan från 1899, finns det uppgifter om Kristoffer Siggesson i böcker tryckta på 17- eller t o m 1600-tal? Finns han nämnd i Bure-handskrifterna i Uppsala? Jag har tyvärr inte haft tillfälle att studera dessa.
Beträffande Rålamb så vill jag bestämt hävda att Jan Eric Almquists (1964) och Urban Sikeborgs (1989, 1992) utredningar om ätten slutgiltigt klargör att Anders Sigfridsson var en storbondeson från Norrala utan några som helst beläggbara frälseanor! Läs t ex ingressen till släktartikeln i ÄSF! Fusk-adel var ordet!
I övrigt så ansluter jag till flera andra ovan och frambär mina kondoleanser till Marc.
Mvh Roger A
78
« skrivet: 2005-11-04, 21:49 »
Hej,
Några kommentarer:
Lars Olsson som nämns ovan hade en son som adlades 1561. Före det så var släkten ofrälse. Anledningen till att han ansetts vara frälseman framgår av Nils Ahnlunds utredning om björnram-släkterna i SBL (Svenskt Biografiskt Lexikon) band 4. Det är inte mycket att orda om.
Jag hoppas att du någon gång kan kasta alla andra- och tredjehandskällor överbord, Marc! Du har ju på fötterna i detta fall. I Genealogica 53 (f 25v, 26) finns hela historien om hur Johan Siggesson plockade med en sköld och en bok från Sköns kyrka. Uppgiften kommer från en intervju 1601 med herr Peder i Skön som i sin tur fått den berättad för sig av sin far som ska ha varit kyrkoherde när händelsen inträffade. Jag vet att Sikeborg har återgivit historien i sin Bure-artikel från -96. Den får INTE större tyngd för att du hänvisar till en massa senare forskare som oxå läst notisen! Det är inte forskning att rapa gammal skåpmat.
Det är inte osannolikt att historien är korrekt, att en sköld och en bok togs från kyrkan, men det väcker dock snarast frågor än ger svar. En är den om vapnet som ju borde vara en böjd arm och inte en genomborrad häst?
Och varför inte släppa tesen om Johan Siggessons nyadling?! Ställ honom bredvid hans samtida 'fusk-adliga' kompanjon Anders Sigfridsson (Rålamb) och jämför de bådas sätt att ta sig fram här i livet så tror jag att du ser vissa likheter. Om du inte gör det så finns det nog pedagoger här på AF som kan förklara. Om Sigfridsson kan man t ex läsa i ÄSF s 247f. J E Almqvist skrev dessutom en artikel om Jöran Perssons eventuella sköldebrev i SoH-artikel 1964 som oxå med fördel läsas för vissa insikters skull.
I Genealogica 53 nämns en i övrigt okänd brorsa till Johan, Mårten Siggesson i Gävle (figurerar inte ej i Gävle tryckta tänkeböcker). Han kan vara identisk med den MS som förekommer i Uppsalatrakten två ggr under 1550-talet (GR 25 s 585 [1555 25/10], GR 28 s 555 [1558 12/2]), men det är långt ifrån säkert. Han hade två söner: Sigge i Stockholm (tyvärr inte identifierbar i tänkeböckerna) och Påvel som dräptes. Det finns en poäng med att berätta om den förhållandevis obemärkte brodern Mårten. Om det funnits en tredje brorsa, en Kristoffer som också adlats så skulle han ha nämnts
Mvh
Roger
79
« skrivet: 2005-11-02, 20:59 »
Hej!
Är inte säker på att jag förstår allt Marc skriver, men en sak är säker: Johan Siggessons sköldebrev är inte någon renovation på gammalt frälse! Han bryr sig ju inte ens om att uppta något gammalt vapen. Det är på tok för mycket 1500-tal över det. Dessutom ingen likhet med vare sig 1600-talsburarnas böjda arm, eller ätten Falkengrens sköld (den förmenta brorsonen herr Sigges ättlingar). Men Marc har säkert någon id? om varför! Själv har jag det inte, och jag har, inte djupläst, men åtminstone ögnat samtliga av de sköldebrev, eller uppgifter om sådana som finns bevarade före 1625 (de var 244 st senast jag räknade).
I övrigt kan jag bara instämma med Niclas och Carl samt tillägga att Johan uppenbarligen var ingift i Ulv-ätten redan 1569 då han skriver sig till Sörby, Torsåkers sn, som hans svåger Klas (stupad 1565) bott på tidigare. Till Svartingstorp flyttar han enligt Riksregistraturet sommaren eller hösten 1571. Sköldebrevet har alltså inget alls med hans giftermål att göra vare sig Ulvarna varit friherrar eller ej (vilket de naturligtvis inte var).
För de som är nyfikna på Johan Siggessons frälsebrev, men inte har beställt det som Marc, så finns en bild av det här.
Mvh Roger A
80
« skrivet: 2005-10-06, 18:54 »
Hej Olle!
Jag har ett förslag. Vi hamnar nära sju år längre tillbaka i tiden, men utifrån ditt PS är det kanske inte något problem. För länge sedan brottades jag med samma fråga då knekthövitsmannen Joen Gislesson enligt ett kungl brev 1583 28/6 skulle uppbära ersättning för den skada led vid belägringen av Nöteborg. Jag kom fram till att det måste ha gällt belägringen av nämnda fäste som resulterade i stormning 1582 8/10. Har ingen annan referens för detta än Aegidus Girs gamla krönika från 1745 (s 45) om Johan III, men man kan säkert hitta bättre referenser t ex i Lars Ericsons Johan III-biografi.
/rax
//Oj då! Uppmärksammade inte Lottas svar, men du verkar ha fått samma förslag där oxå!//
81
« skrivet: 2005-09-30, 21:43 »
Jasså, du känner till standardverken! Varför inte använda dig av dem? Tro mig, generellt sett gäller att man når bättre och säkrare resultat i sin forskning om man reser sig från datorn ibland.
Om jag hade haft klart för mig att du egentligen visste var du skulle söka svaret på frågan om Sigge Larsson så hade jag inte ägnat någon som helst tid åt att försöka besvara den.
/rax
82
« skrivet: 2005-09-30, 13:43 »
Hej Benny!
Sigge Larsson var gift två ggr. Första gången med Birgitta Bengtsdotter (Öra, d 1485) och andra 1486 med Kerstin Månsdotter (Natt och Dag). Dottern Ingeborg var född i giftet med Kerstin.
Svaret på dina frågor finns f ö på ditt lokala bibliotek i Luleå (där du enl din AF-profil bor)! Där finns både Svenska adelns ättartavlor i nio band (vanligen kallad Elgenstierna efter utgivaren) och Äldre Svenska frälsesläkter (ÄSF) band 1:1-3. Svenskt biografiskt lexikon finns oxå. Mitt råd är att du betar av dessa verk innan du söker i diplomatariets databas. Om du sedan hittar problem så kan kanske frågor på AF lösa det hela.
Lycka till,
rax
83
« skrivet: 2005-09-04, 21:44 »
Hej Swenerik!
Tar mig friheten att saxa från Rötter som svar på din fråga:
Filmade bouppteckningar
Säljes: Avskrift av ingresser till samtliga filmade bouppteckningar (ca 5.600 st) från Handbörds härad, Kalmar län 1703-1864. Socknarna Fagerhult, Fliseryd, Högsby, Kråksmåla och Långemåla ingår. CD-skiva 200:- + frakt. Stig Gräntz, tel. 0491-50452 (5 april 2005)
Tjuståsa överflyttades 1933 från Fliseryd till Döderhult.
84
« skrivet: 2005-08-16, 22:27 »
... och här kommer Hedvig Olofsdotters bouppteckningsnotis:
F 5 s 573, 1795 08 21 i Strömberg, Fliseryd sn
Efter Hedvig Olofsdotter, död 21/7, efterlämnar mannen Nils Nilsson och sonen Nils 1 månad o 3 dagar gammal, vars rätt bevakades av
morfadern Olof Månsson i Tjuståsa.
85
« skrivet: 2005-08-16, 22:14 »
Hej Swenerik,
följande utdrag ur Stig Gräntz' utmärkta bouppteckningsregister torde lösa frågan om Maria Jaensdotters föräldrar. Alla med anor i Handbörd borde skaffa registret!
mvh Roger A
F 5 s 197, 1793 09 30 i Sibbetorp, Fliseryd sn
Efter Johan Nilsson, död 2/7, efterlämnar hustrun Ingeborg Svensdotter och 8 barn, Nils Johansson i Sibbetorp, Sven Johansson i
Sibbetorp, Olof Johansson omyndig, Maria Johansdotter gm Olof Olofsson i Mjölerum, Annica Johansdotter gm Måns Svensson i N.
Skärshult, Ingeborg Johansdotter gm Lars Månsson i Gökhult, Elin Johansdotter gm Jonas Danielsson i Långemåla och Lisa Johansdotter
omyndig.
F 9 s 1061, 1812 05 27 i Mjölerum under Sibbetorp, Fliseryd sn
Efter Maria Jaensdotter, död 5/5, efterlämnar mannen Olof Olsson och deras 4 barn, Nils Olsson, Sven Olsson, myndiga, Maja Lisa
Olsdotter 24 år och Stina Olsdotter 17 år, vars rätt bevakades av morbrodern Sven Jaensson i Sibbetorp.
Barnen har haft en halvbroder Magnus Nilsson, som för omkring 11 år sedan begivit sig från orten, och sedan för flera år sedan genom brev
blivit förspord ifrån Köpenhamn.
Skuld till bl.a. Nils Jaensson i Sibbetorp.
86
« skrivet: 2005-08-11, 19:57 »
Hej,
nedan finns några generationer Stenfelt och vad jag har i fråga om Grimberg. Källorna till Stenfelt är till 90 % Elgenstierna. Stenfelt-anorna kan byggas på nästan hur långt som helst via handbokslitteratur som Elgenstiernas ättartavlor, Äldre Svenska frälsesläkter o dyl. T ex så var Magnus Stråle (IV:3 fm f nedan) barnbarnsbarnbarn till självaste Gustav Vasa.
mvh Roger A
[OBS! Detta är skrivet ovetande om Bos inlägg men jag låter det stå kvar ändå.]
===============================================
I:1
Karl Ulrik Stenfelt. Född 20 november 1756 i Fliseryd. Död 2 juli 1840
i Grimhult, Fliseryd. Frälserättare. Adress Grimhult, Fliseryd. (Far
II:1, Mor II:2)
Gift 17 juni 1783 i Fliseryd med Katarina Grimberg. Född 2 november
1767 i Svarvartorpet, Fliseryd. Död 30 juni 1849 i Grimhult, Fliseryd
(H).
II:1 f
Karl Johan Stenfelt. Född 22 december 1715. Död 23 maj 1779 i Ekelund,
Fliseryd. Löjtnant. Adress Ekelund, Fliseryd. (Barn I:1, Far III:1,
Mor III:2)
Gift 24 januari 1758 i Fliseryd med efterföljande ana.
Barn:
Magnus Georg Stenfelt. Född 16 mars 1755. Död 9 januari 1832 i
Horn, Högby. Volontär. Adress Horns kungsladugård, Högby.
Karl Ulrik Stenfelt. Född 20 november 1756 i Fliseryd. Död 2 juli
1840 i Grimhult, Fliseryd. Adress Grimhult, Fliseryd. (Se I:1).
Adam Gustav Stenfelt. Född 19 oktober 1757 i Fliseryd. Död 26 maj
1814 i Ekelund, Fliseryd. Volontär. Adress Ekelund, Fliseryd.
Johan Fredrik Stenfelt. Född 6 mars 1760 i Ekelund, Fliseryd. Död
10 januari 1836 i Fliseryd. Volontär.
Erik Gustav Stenfelt. Född 26 november 1763 i Fliseryd.
Karl Axel Stenfelt. Född 4 april 1765 i Fliseryd. Rustmästare.
Adress Ekelund, Fliseryd.
Anders Johan Stenfelt. Född 23 juni 1767 i Ekelund, Fliseryd. Död
25 mars 1822 i Björkelund, Fliseryd. Sergant. Adress Björkelund,
Fliseryd.
Anna Lisa Stenfelt. Född 14 september 1769 i Ekelund, Fliseryd. Död
31 oktober 1847 i Fliseryd.
II:2 m
Ulrika Queckfeldt. Född 1727. Död 16 juli 1804 i Fliseryd. (Barn I:1,
Far III:3, Mor III:4)
Gift 24 januari 1758 i Fliseryd med föregående ana.
III:1 ff
Georg Stenfelt. Född 9 maj 1678. Död 21 september 1758 i Stora
Möckhult, Fliseryd (H). Kapten. Adress Stora Möckhult, Fliseryd. (Barn
II:1, Far IV:1, Mor IV:2)
Gift 1:o 20 juni 1712 med efterföljande ana.
Barn:
Magnus Georg Stenfelt. Född 15 maj 1713. Död 25 november 1787 i
Grimsgöl, Långasjö. Fänrik.
Anna Charlotta Stenfelt. Född 23 maj 1714. Död 22 augusti 1714.
Karl Johan Stenfelt. Född 22 december 1715. Död 23 maj 1779 i
Ekelund, Fliseryd. Adress Ekelund, Fliseryd. (Se II:1).
Lorentz Stenfelt. Född 15 februari 1718. Död 30 juni 1780 i
Gökhult, Fliseryd. Löjtnant. Adress Gökhult, Fliseryd.
Adam Gustav Stenfelt. Född 2 februari 1720 i Åsbo. Död 29 augusti
1792 i Stora Möckhult, Fliseryd (H). Volontär. Adress Möckhult,
Fliseryd.
Eva Elisabet Stenfelt. Född 11 mars 1722 i Äng, Åsbo. Död 13 juli
1802 i Gräsgöl, Stora Möckhult, Fliseryd (H) (Handbörd F 6 s
707).
Maria Kristina Stenfelt. Född 28 juni 1724 i Äng, Åsbo. Död 6
januari 1725.
Fredrik Vilhelm Stenfelt. Född 27 juli 1726 i Bottnaryd (F). Död 5
augusti 1799 i Stora Möckhult, Fliseryd (H). Förare. Adress
Möckhult, Fliseryd.
Maria Kristina Stenfelt. Född 1730. Död 18 augusti 1755.
Brita Katarina Stenfelt. Född 3 september 1733 i Stora Möckhult,
Fliseryd (H). Död 5 december 1801 i Bockara, Mörlunda.
Gift 2:o 7 mars 1757 i Nöbbele med Andreetta Margareta Ehrenborg. Född
14 maj 1724. Död 25 juni 1792 i Väderlanda, Nöbbele.
III:2 fm
Elsa Charlotta Stråle av Sjöared. Född 26 september 1696 i Åsbo. Död
22 november 1754 i Högby. (Barn II:1, Far IV:3, Mor IV:4)
Gift 20 juni 1712 med föregående ana.
III:3 mf
Jonas Queckfeldt. Född 1678. Död 30 maj 1745 i Ekelund, Fliseryd.
Korpral. (Barn II:2)
Gift med efterföljande ana.
III:4 mm
Karin Johansdotter. Född 1692. Död 28 september 1772 i Ekelund,
Fliseryd. (Barn II:2)
Gift med föregående ana.
IV:1 ff f
Lorentz Stenfelt. Född i L?beck Sockerbagare.
Adress Malmö. (Barn III:1)
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Karl Stenfelt. Löjtnant vid amiralitetet.
Georg Stenfelt. Född 9 maj 1678. Död 21 september 1758 i Stora
Möckhult, Fliseryd (H). Adress Stora Möckhult, Fliseryd. (Se
III:1).
IV:2 ff m
Anna Göransdotter Rode. Född Rodhe, Landskrona. (Barn III:1)
Gift med föregående ana.
IV:3 fm f
Magnus Stråle av Sjöared. Född 25 december 1646 i Näs, Åsbo. Död 29
april 1708 i Näs, Åsbo. Överstelöjtnant. Adress Näs, Åsbo. (Barn
III:2)
Gift 1668 med efterföljande ana.
Barn:
Anna Katarina Stråle av Sjöared. Född 8 september 1679 i Hökfors,
Tuna. Död 1705 i Neum?nde.
Elsa Charlotta Stråle av Sjöared. Född 26 september 1696 i Åsbo.
Död 22 november 1754 i Högby. (Se III:2).
IV:4 fm m
Elisabet Schildt. Född 1650. (Barn III:2)
Gift 1668 med föregående ana.
===============================================
I:1
Katarina Grimberg. Född 2 november 1767 i Svarvartorpet, Fliseryd.
Död 30 juni 1849 i Grimhult, Fliseryd (H). (Far II:1, Mor II:2)
Gift 17 juni 1783 i Fliseryd med Karl Ulrik Stenfelt. Född 20 november
1756 i Fliseryd. Död 2 juli 1840 i Grimhult, Fliseryd. Frälserättare.
Adress Grimhult, Fliseryd.
II:1 f
Gustav Andersson Grimberg. Född omkring 1718.
Död 28 mars 1802 i Grimhult, Fliseryd (H). Ryttare. Adress Grimhult,
Fliseryd. (Barn I:1)
Gift med efterföljande ana.
Barn:
NN Gustavsdotter. Född omkring 1747. Död 1760.
Israel Isberg. Född 16 april 1749 i Grimhult, Fliseryd (H).
Ryttare. Adress Läggevi, Fliseryd.
Lars Gustavsson. Född 2 april 1751 i Svarvartorpet, Fliseryd.
Kristina Gustavsdotter. Född 20 januari 1753 i Svarvartorpet,
Fliseryd.
Daniel Gustavsson. Född 3 mars 1755 i Grimsmåla, Grimhult, Fliseryd
(H). Död 26 april 1837 i Hultstugan, Bankeberg, Fliseryd (H).
Krutbruksarbetare och torpare. Adress Hultstugan, Bankeberg,
Fliseryd.
Kerstin Gustavsdotter. Född 28 augusti 1756 i Grimhult, Fliseryd
(H).
Lena Gustavsdotter. Född 11 november 1757 i Grimhult, Fliseryd (H).
Karl Gustavsson. Född 5 maj 1763 i Grimhult, Fliseryd (H).
Sara Gustavsdotter. Född 12 februari 1765 i Grimhult, Fliseryd (H).
Katarina Grimberg. Född 11 februari 1767 i Svarvartorpet, Fliseryd.
Död 30 juni 1849 i Grimhult, Fliseryd (H). (Se I:1).
II:2 m
Ingeborg Olofsdotter. Född omkring 1725 . Död 12 januari 1807 i Grimhult, Fliseryd (H). (Barn I:1)
Gift med föregående ana.
87
« skrivet: 2005-06-30, 16:22 »
Bengt!
Angående din fråga om någon känner till vilken Helena det är som år 1315 finns på gården Vinstena i Vassunda socken [DS 2599]? Det tycks finnas en koppling till Germund Håkansson (två spetsar uppifrån) via denna gård [DS 5946].
Vilken menar du att kopplingen mellan brevet 1315 och 1358 är? 1315 bor Helena i byn och 1358 bevittnar en Lars i Vinstena en jordförsäljning i en annan by i socknen. Så långt är jag med. Är det kopplingen, eller stöder du dig på något annat brev som du inte refererar till ovan?
mvh Roger AJ
88
« skrivet: 2005-06-30, 13:14 »
Märker att Bengt Bergström ovan vill annektera Guttorm jarl (d på 1170-talet) och göra honom till jämte bördig från Frösön. Det vill jag som smålänning bestämt motsätta mig.
Det räcker att gå till standardverket Svenskt biografiskt lexikon (bd 17 s 497) där de minst sagt magra fakta vi har om mannen redovisas. Han donerade bl a jord till Nydala kloster i Dädesjö och hans dotter Helena med närmaste avkomlingar är verksamma i Småland/Östergötland.
Att han skulle ha hetat Guttorm Östmansson är en ren fabrikation som florerar på Internethemsidor. Samtliga utan källhänvisningar till modern litteratur.
Slog dessutom en koll på Birger Siggessons testamente. Den broder (fratri) Ingemar som får en björnfäll är inte köttslig broder till Birger. Han står mitt i uppräkningen av legat till kyrkliga institutioner och är med säkerhet prästman vid någon av de intitutioner som nämns. De fåtaliga släktingarna nämns på annan plats.
Även jag håller med Carl S ovan att man blir tveksam, milt sagt, till framställningen i stort när två stickprov visar på sådana fakta-, och tolkningsfel.
89
« skrivet: 2005-05-30, 11:06 »
Mors!
En enkel sökning på dokument i Sturearkivet visar att löpnummer INTE har något som helst med datering att göra. För de som bor i Stockholm finns dessutom kapslar med hyfsade avskrifter i RA:s expedition (väggen mot lilla forskarsalen) med vilka man kan bilda sig en uppfattning i denna pseudofråga. Upprepar: löpnumren har INGENTING med datering att göra!
Min förslagsvisa datering utifrån innehållet i SA (StureArkivet) nr 1055 (daterat år 1509, inte år 1055 J) till 1508/09 verkar inte falla på läppen. Undrar varför? Dokumentet beskriver ju problem i trakten som kan bilda kontext till nr 1489. Lägg därtill att ärkebiskopen bevisligen varit på besök 1507 och då alltså hade möjlighet att personligen förmana bönderna till både det ena och det andra.
mvh
Roger AJ
90
« skrivet: 2005-05-29, 11:36 »
Hej Leif,
Jag har endast ägnat perifert intresse åt dokumentet, men har tentativt daterat det till 1508/09, främst utifrån ett annat brev i Sturearkivet (nr 1055, dat 1509 31/3). En regest på detta finns här.
Sturearkivet kallas de handlingar som Kristian II tog med sig till Danmark efter blodbadet i Stockholm. Det är till innehållet en blandning av ämbets- och privatarkiv från sturarnas tid, men ett fåtal äldre handlingar finns också. Det återfördes till RA i två omgångar, 1929 och 1947. Nr 1489 verkar utifrån den hemska stämpeln i nedre vänstra hörnet ha kommit med den senare skeppningen.
Intressant att flera av böndernas förnamn verkar återkomma som patronymikon i jb 1543.
Vill passa på att uttrycka min uppskattning av den Bure-utredning du har på din hemsida.
mvh
Roger AJ
91
« skrivet: 2005-05-27, 16:25 »
Ett dokument jag hittade i Sturearkivet (nr 1489) för länge sedan:  Fotade det p g a att Anders Burman nämns. Ev identisk med den av Buraeus nämnde? Tyvärr är det odaterat. Stammar själv från en brorsa till honom om jag minns rätt. Är det måhända det äldsta originalbelägget på en person ur Buresläkten? Någon som vet? mvh Roger A J
92
« skrivet: 2005-04-28, 18:49 »
Den Maria som är döpt 25/2 1736 heter enligt mina anteckningar Carlsdotter och är posthum dotter till Carl Larsson (begr 1735 12/10) i Malghults mellangård (nr 2). Hur har du kommit fram till detta födelsedatum?
mvh
Roger AJ
93
« skrivet: 2005-04-18, 09:33 »
Hej!
Den Birger Trolle som åsyftas är väl den som 1424 gifte sig med Katarina Knutsdotter, samt dog 1471 som riddare och riksråd. Han brukar kallas 'den yngre' i litteraturen. Katarina tillhörde en ätt som brukar kallas Aspenäsätten, i äldre litteratur ofta kallad 'Blå' då man förut - felaktigt - ansåg den härstamma från den i Erikskrönikan nämnde kungamakaren Joar Blå.
Birger och Katarina hade vad jag vet tre barn: Erik (1425-1459), Arvid (d 1505) och Katarina (g m Lars Haraldsson /Ängaätten/). För Katarina och hennes ätt kan hänvisas till Äldre Svenska Frälsesläkter, band 1 s 15. En koll på Libris.se visar var detta bokverk finns att tillgå. Om ätten Trolle före 1505 har Paul Sjögren skrivit en avhandling som är väl läsvärd för släktforskare med medeltidsintresse. Den heter 'Släkten Trolles historia intill år 1505' (Uppsala 1944).
mvh Roger J
94
« skrivet: 2005-02-15, 08:39 »
I äldre litteratur kallas Hammerstaätten ofta 'natt och dag på längden'. Britta(?) Natt och Dag och Birgitta Erengisledotter (Hammerstaätten) är antagligen en och samma person. I övrigt sällar jag mig till Kalles uppmaning att jämföra med Äldre Svenska Frälsesläkter (ÄSF) där både Hammerstaätten och Gädda finns utredda.
Mvh Roger AJ
95
« skrivet: 2004-12-16, 11:26 »
Angående Sven Estridsens far, jarlen Ulf, så finns en posthum artikel av Jarl Gallén i Scandia 1992 (58:1) s 13-30 med titeln Vem var Ulf jarl, Sven Estridsens far?. Frågetecknet blir tyvärr inte uträtat av artikeln. Att plocka in diverse 'sprakaläggar' i sin antavla är alltså inte tillrådligt. Gallén går dock tillrätta med Erik Arups teori - lanserad i Scandia 1931 - att Ulf skulle ha haft anglosaxisk börd och hävdar att de norröna traditionerna om hans nordiska börd är så starka att de knappast kan bortses från.
Mvh Roger AJ
96
« skrivet: 2004-11-07, 20:24 »
Kan man spåra ursprunget för bonden Nils skräddare i Främmerhörnäs, belagd där i landskapshandlingarna 1552-68? Ibland bär han patronymikon Jonsson. Har en förhoppning att även kunna följa honom i de tidigaste jordeböckerna, 1535 och framåt. Sonen Olof efterträdde 1569 på hemmanet och avled där omkring 1602.
Mvh Roger A
97
« skrivet: 2004-10-25, 21:49 »
Hej Sam!
Ortnamnsforskaren Staffan Fridell har i Namn och bygd 1998 (86), s. [17]-24 behandlat något av det som du är ute efter i artikeln Hulundsfarahult, Hulingsryd och Hultsfred. Har den inte tillgänglig, men kan inte påminna mig att han redovisar så klockrena belägg så tidigt.
Mvh Roger AJ
98
« skrivet: 2004-10-21, 15:35 »
Det handlar inte om upprördhet, Marianne, snarare en viss oro. Om den vana som du här ovan visat, att frejdigt blanda fakta och fiktion (och dessutom tycka att det är OK!), är genomgående i din forskning så bör man kanske hissa varningsflagg för CD-skivan med Sabelsköldättlingar som du gjort reklam för. Trojkan Bankeström-Erlandsson-Heiding har verkligen lyft Sabelsköldforskningen. Det vore synd om deras forskningar blandades upp med kritiklöst ihopplockat strunt. Då får nästa forskargeneration ändå börja om från början. Betänk också att forskare till stor del lever på sitt rykte. Du skjuter dig själv i foten om du fortsätter plädera för det Lindénska sättet att fantasiforska. Beträffande Örjangård och hans ägarlängder så verkar du inte ha läst Bankeströms avfärdande av dem utifrån två stickprovsundersökningar (s 308ff). Gör det!
Bo!
Jag är beredd att köpa en identifiering av farfadern Jon Jonsson i dina domboksutdrag med den som dyker upp i 1626 års boskaps- och utsädeslängd. Det verkar som att det är fråga om ett antal fäder och söner på storgården 1626-89-. Kronologin ställer i alla fall inga hinder i vägen.
För övrigt så är Skinshult inte helt okomplicerat. Det finns för många Per och Jon där under 16- och 1700-talet! Håller på med en erratalista till Humlenäsboken, där jag misstänker att byn kommer att figurera. Ska försöka lägga ut den på min hemsida så snart som möjligt. Det är min förhoppning att tilläggen kommer att överstiga rättelserna till antalet, men man vet aldrig. Hoppas att det finns några hugade som kommer att meddela ytterligare rättelser och tillägg utöver de jag hittat. Meddelar på denna sida när rättelserna finns utlagda.
Mvh Roger AJ
99
« skrivet: 2004-10-20, 21:52 »
Kollade in här igår för första gången på länge och upptäckte att Peder Loppasson går igen. Han är en man som omnämns i ett, säger ett brev från 1465 och vi har ingen aning om hans släktförhållanden. Av Marianne Lindéns inlägg lördag den 09 okt 2004 kl. 06.11 kan man få intryck att jag har placerat gubben i en släkttavla i DMS 4:4. Så är inte fallet! Det borde räcka med att, som Bo Persson gjort ovan, hänvisa till Bankeström (1982) kraftfulla avfärdande av Meurlings släktledningar tillbaka till denne stackars man. Kan han nu inte få vila i frid. Snälla!? Beträffande Mariannes långa antavla (söndag den 10 okt 2004 kl. 06.14) så kräver den åtskillig frisering. Vill med några kommentarer visa att den blir mer bort i tok ju längre tillbaka i tiden den sträcker sig: Ana 8 Jon Jonsson skulle behöva några årtal på sig för att kunna bedömas. Förstår dock att det är problematiskt. Under 1600-talet är förnamnet Jo(e)n det mest vanliga i Skinshult. Det verkar hela tiden vara knutet till storgården där en Jon är belagd 1599-1610, 1612 redovisas hans änka som -14 kallas Elin (hon lever ev som 'inneskvinna Elin' 1622). Därefter dyker namnet Jon upp igen år 1626 varefter det enligt mina anteckningar kontinuerligt redovisas en Jon på storgården fram till 1689 (undantaget 1680 då endast Bengt Persson redovisas). Rimligtvis handlar det om två, kanske tre personer med samma förnamn. En släktskap mellan dessa kan väl antas men jag är inte mannen att fastslå arten av denna. Ana 17, Brita Botvidsdotter, har existerat, men beträffande hennes gifte och eventuella son måste jag hålla med Bo Persson ovan. Ana 24 och 34 är en och samma person, Botvid Nilsson i Skinshult. Han finns på fädernegården i Hundekulla 1614-15 och 1617-18 (Älvsborgs lösen 1613:2-6, RA). Han står även för gården 1622 med socknens största besättning (Boskaps- och utsädeslängd, Småland 1622, 8:4, RA). Belagd på sin nya gård i Skinshult 1629-55 (MTL, Jb, RA). Han är alltså inte son till Amund i Skinshult utan till Nils Olofsson, bonde i Lönhult åtm 1609-22 och i Hundekulla 1626-41 samt dennes första(?) hustru Elsa Karlsdotter ( Bankeström 1982 s 295), samt sonson till Olof Nilsson i Hundekulla (bonde där 1579-1621, se nedan ana 128). Ana 32 Den Joen som finns i längderna i början av 1600-talet avlider omkring 1610 (se ovan ana . Dennes ursprung kan inte spåras. Uppenbarligen är det alltså fråga om flera personer än en. Ana 64, Peder, skattebonde, enligt antavlan belagd 1547-81, torde ha bott i Skinshult (eller?) även om så inte utskrivs. Eftersom de båda bönderna i byn under en längre period (60-80-talen) hette Pe(de)r så finner fogden det för gott att vid flera tillfällen kalla dem Per Svensson och Per Jonsson, så t ex i 1566 års tiondelängd (SmH 1566:14). Ingen av dem heter Knutsson. Antavlans Peder kan alltså inte vara son till Knut i Hundekulla. Att han dessutom skulle ha en son Joen (ana 32) som blir bonde i byn under början av 1600-talet kan inte utan vidare påvisas. Ana 68, knekten Amund, kan inte påvisas med fadersnamn i några av mig kända källor. Frågan är om han ens var bonde i byn. Han är belagd som boende i byn 1615-19 i skattelängder, men bodde tydligen kvar ännu 1622 ( Bankeström 1982 s 233). Ana 128, Knut i Hundekulla. Ja, antavlans genealogiska samband är ju sedan länge brutna, men det är kanske på sin plats att redovisa något om mannen. 1500-talets ägarlängd utifrån jordeböckerna ser ut som följer för Hundekulla: Olof 1533-38 Jon 1540-44 Knut 1545-74, lm 1546-52 Håkan 1575-78, kn -77 Olof 1579- Att Knut skulle vara son till Olof, den förste kände bonden i Hundekulla, är bara en gissning, visserligen lika god som andra gissningar, men likväl bara en gissning! Ana 136, Måns, är bonde på lillgården i Skinshult 1599 (inte -97)-1612. 1613-14 redovisas hans änka Ingeborg. Troligen är han fader till Nils Kuse som skrivs för lillgården 1616-25 och i Älvsborgs lösens sista termin (1618) kallas Nils Månsson. Knekten Amund och Nils Kuse är flera gånger antagonister vid häradsrätten. Ingen gång kallas de för bröder. Det är därför inte troligt att Amund (ana 68) är son till Måns. Ana 256, se ana 128 ovan. Beträffande generation 9-11 är kommentarer överflödiga. Efter Bankeströms genomgång bör släktforskningen lämna personerna i 1465 års brev ifred! En stilla undran bara: hur långt man kan spåra sägnerna om drunkning och Engelbrekt? Skulle inte förvåna mig om de dyker upp först i samband med någon av Erik Meurlings många hembygdsföreläsningar under 1930- och 40-talen? Eller? Med andra ord så faller antavlans äldre led som ett korthus. Det är fråga om fria fantasier, vad jag förstår signerade Erik Meurling, aningslöst(?) vidareförda av Marianne Mvh Roger A J
100
« skrivet: 2004-10-04, 09:40 »
Hej igen,
Glöm inlägget ovan. Slätteryd har ju bara bytt sockentillhörighet. Dax för en slurk kaffe, kickstarta hjärnan så här efter helgen kanske?!
Roger AJ
101
« skrivet: 2004-10-04, 09:32 »
Hej!
I utgåvan av Brasks släktbok identifieras Slettaridh i ortregistret med Slätteryd, Bolmsö (nu S. Unnaryds) sn. I Humlenäsboken har jag accepterat denna identifiering utan att kontrollera annan litteratur. Om Gillingstam, som både redigerade utgåvan av Brask och smålandsdelen av frälsegodsverket, har kommit till någon annan slutsats i det senare så bör nog den ha företräde framför uppgiften i ortregistret.
mvh Roger AJ
102
« skrivet: 2004-09-21, 14:00 »
Far: Anders Ersson f. 1746-09-11 i Ledusjö, Nordmaling, död 1820 därstädes,
gift 1777-06-24 i Nordmaling med
Mor: Christina Göransdotter f. 1757-06-18 i Ledusjö, Nordmaling, död 1822 därstädes.
Källa: Kråken databas
Mvh Roger AJ
103
« skrivet: 2004-09-20, 10:05 »
Svar på fråga under Adel: Ulfsax
Enligt uppgift hämtad ur mormondatabasen skulle Sven Moberg i Gräsgöl vara född 1718 18/1 i Södra Vi som son till en Per Moberg och Sigrid Svensdotter. Eftersom nämnda databas är av högst tvivelaktig kvalitet bör spåret följas upp innan uppgiften godtas. Jag har inte haft möjlighet att göra så. Vore roligt om någon kunde bekräfta eller vederlägga!
En uppgift av mer dignitet som kanske kunde leda vidare är den i Svens bouppteckning (Handbörd F 4 s 495, efter Stig Gräntz) där de efterlämnade barnen anges ha en farbroder gästgivare Jonas Hasselqvist utan nämnd bostadsort.
Mvh Roger AJ
104
« skrivet: 2004-09-20, 09:50 »
Angående Sven Moberg, se svar under Fliseryd.
Mvh Roger AJ
105
« skrivet: 2004-09-08, 13:33 »
Hej Tomas!
Har inte så mycket att tillägga till diskussionen beträffande sakfrågan, arbetet med Öland och Stenåsa var roligt men känns hemskans avlägset. Kan bara hålla med beträffande ditt referat av Liedgren. Om jag kommer på något nytt att bidraga med så hör jag av mig.
Brevet DS 6390i har dock daterats något snävt i diplomatariets utgåva. Den senare gränsen är satt till 1363 då Magnus Knutsson (Aspenäsätten), som i egenskap av östgötalagman sigillerar brevet, sista gången nämns med denna titel. Detta är dock felaktigt. Magnus K blev i samband med kung Albrekts tronbestigning avsatt från ämbetet till förmån för Nils Jonsson (Rickebyätten), men återkom ganska snart. Han är lagman ännu 1366 6/2 och är troligen död 6/7 samma år då Bo Jonsson (Grip) övertagit posten. Brevet bör därför ha utfärdats mellan 1356 3/2 (Anund Hatt omtalas för första gången som riddare) och 1365 20/1 (samma person omtalas som död), eller med tanke på datumet något av åren 1357/65 den 6/1. Detta medför att det tidigaste datum då Håkan Fadersson d ä med säkerhet kan anges som avliden är 1365 6/1.
mvh Roger AJ
106
« skrivet: 2004-09-03, 14:03 »
Hej Britt Maria!
Ebba Eriksdotters (Vasa, d 1549) jordebok upprättades strax efter hennes död. Den förvaras på Riksarkivet i Kammararkivets serie Frälse- och rusttjänstlängder före 1632 där den har volymnummer 9. Uppgifter ur jordeboken har genomgående medtagits i utgivna delar av Det medeltida Sverige.
mvh Roger AJ
107
« skrivet: 2004-08-16, 11:22 »
Tomas van Vitzen första hustru var Märta Finvidsdotter (Peter Finvidssons ätt, se ÄSF 2 s 62ff). Denna ätt har i äldre litteratur blandats ihop med ätten Stallare (om denna se ÄSF 2 s 78) innan Gillingstam i Släktforskarnas årsbok 1999 visade att ett genealogiskt samband inte kan påvisas.
Beträffande den felaktiga uppgiften om äktenskap med en Märta Eriksdotter (Örnfot) se ÄSF 1 s 314
Tomas var alltså gift två gånger, inte tre!
mvh Roger AJ
108
« skrivet: 2004-08-13, 10:26 »
Pähr,
att arbeta med Genealogica-samlingen ställer stora krav på källkritik... Till att börja med så bör åtminstone varje citat följas av hänvisning till volym. Eftersom samlingen omfattar utredningar av varierande kvalitet från åtminstone fyra århundraden så kan en vettig diskussion om dina citat inte ens ta sin början utan sådana hänvisningar. Om du fortsätter lägga ut citat som du gjort hittills så kommer du i längden bara att orsaka förargelse hos de som är intresserade av en seriös diskussion med ökad kunskap som mål.
Toparchiae är ett territoriellt begrepp som väl närmast kan översättas med distrikt eller liknande. Harangen Folcho toparcha ostrogothia säger alltså inte mer än att Folke av Genealogicaskribenten ansågs ha varit från Östergötland.
mvh Roger AJ
109
« skrivet: 2004-08-05, 09:12 »
Då Olof Larsson och Karin Henriksdotter gifter sig i Kristdala 1728 är han från Skinshult och hon från Svarvaretorpet. Då de får sitt första barn 1729 bor de i Svarvaretorpet. Karin är säkert dotter till den Henrik Håkansson i Svarvaretorpet som begravs 1733 23/12. Om Olof Larsson är född i Skinshult så är han antagligen identisk med det barn med samma namn som döptes där 1704 4/9 som son till Lars Bengtsson (f omkr 1676, begr 1715 13/11) och Kerstin Andersdotter (f omkr 1677). Farfader var Bengt Persson i Skinshult (d 1688).
Mvh Roger AJ
110
« skrivet: 2004-06-21, 20:55 »
Soop-artikeln i Elgenstierna lämnar mycket övrigt att önska. Bl a har man beträffande de äldre generationerna halkat in på Lossa-ätten som inte har med saken att göra. Första kända 'Soopen' är Ulf Siggesson i Kaga kyrkby, Kaga sn. Liedgrens utredning, som omnämns ovan finns i Släkt och Hävd 1988 s 1-9. Den torde lösa problemet med Erik Knutsson som inte ens är en Soop.
mvh Roger AJ
111
« skrivet: 2004-06-21, 15:06 »
Starbäcks och Bäckströms uppgifter saknar grund. Varken Märta Kristiernsdotter (Vasa), Bengts första fru, eller hans andra Märta Lydekadotter (Stralendorp) hade någon (halv)syster vid namn Valborg Bengtsdotter. Risken att Herman Sch?ck i SBL-artikeln skulle ha missat ytterligare gifte är i det närmaste obefintlig. Ett dylikt giftemål är dessutom svårtänkbart av sociala skäl.
Mvh Roger AJ
112
« skrivet: 2004-06-20, 11:02 »
Hej,
här kommer först en antavla med Håkan Skytte, Peder & Ingegerds son, som proband. Den enda av Caggarna som nämns i samtida handlingar är vad jag vet Ingegerd, övriga personer är endast kända från biskop Brasks släktbok. Möjligheten att få reda på mer om dessa är därför begränsad.
Därefter följer en stamtavla med vad jag vet om Peder Skyttes ättlingar. Hoppas att källförkortningarna är begripliga. De återfinns annars i källförteckningen i valfritt grönt DMS-häfte.
mvh
Roger AJ
---
Håkan Skytte. Bel 1508 PHT 1989 s 7 Gift med Ingegerd Sonesdotter
(silfversparre). (PHT 1989 s 7)
Barn:
Håkan Skytte. HBSb s 104
Märta Håkansdotter. HBSb s 104
Birgitta Håkansdotter. HBSb s 104
-- Generation I --
f
Peder Skytte. PHT 1973 s 118 Gift med efterföljande ana.
Barn:
Håkan Skytte.
Erik Skytte. HBSb s 104
Cecilia Pedersdotter. Bel 1508 HBSb s 104
m
Ingegerd Larsdotter (Cagge). Adress Sinnerstad, Mörlunda. Bel 1508 PHT
1973 s 118, DMS 4:4 s # Gift med föregående ana.
-- Generation II --
mf
Lars Cagge. Adress Hult, Pelarne. DMS 4:4 s # Gift
-- Generation III --
mf f
Bengt Larsson. HBSb s 104 Gift
Barn:
Lars Cagge. Adress Hult, Pelarne.
Jöns Cagge. HBSb s 104
----------------------
STAMTAVLA
----------------------
Tabell 1
Peder Skytte. PHT 1973 s 118 Gift med Ingegerd Larsdotter (Cagge).
(Bel 1508 PHT 1973 s 118, DMS 4:4 s #) Far: Lars Cagge.
Barn:
Håkan Skytte. Se tabell 2.
Erik Skytte. HBSb s 104
Cecilia Pedersdotter. Se tabell 4.
Tabell 2 (generation 1, Från Tabell 1)
Håkan Skytte. Bel 1508 PHT 1989 s 7 Gift med Ingegerd Sonesdotter
(silfversparre). (PHT 1989 s 7) Far: Sone Haraldsson (Silfversparre).
vp. Död efter 2 januari 1481 (PHT 1989 s 7). Mor: Brita Pedersdotter.
Barn:
Håkan Skytte. Se tabell 3.
Märta Håkansdotter. HBSb s 104
Birgitta Håkansdotter. HBSb s 104
Tabell 3 (generation 2, Från Tabell 2)
Håkan Skytte. HBSb s 104 Gift
Barn:
Peder Håkansson. HBSb s 104
Margit Håkansdotter. HBSb s 104
Tabell 4 (generation 1, Från Tabell 1)
Cecilia Pedersdotter. Bel 1508 HBSb s 104 Gift med Johan Botulfsson.
(Bel 1508 HBSb s 104)
Barn:
Erik Johansson. HBSb s 104
Jöns Johansson. HBSb s 104
113
« skrivet: 2004-05-21, 09:25 »
Gustaf Fredrik Höggren var son till Johan Fredrik H (f 1793 13/8 i Norra Skärshult, Fliseryd, d där 1846 13/6). Dopvittnena i fråga är Johan Fredriks syster och svåger, tillika undertecknads farmors farfars far och mor.
mvh Roger AJ
114
« skrivet: 2004-05-18, 16:14 »
Till den ursprungliga frågan:
På s 198 i Brasks släktbok finns hustru Karina i Viik, en ort som bokens register med frågetecken identifierat med Vik, Södra Solberga sn i Jönköpings län.
Hon har två barn: Benckta Jöns foglares och Hans Jogansson.
Raneke verkar ha förutsatt att Bengta är helsyster till Hans Johansson och därmed begåvat henne med efternamn Johansdotter, något som ju inte alls är orimligt, men knappast bevisat. I kommentaren finns tyvärr inga hänvisningar till samtida källor eller relevant litteratur.
mvh
Roger AJ
115
« skrivet: 2004-05-13, 09:39 »
J A Almquist har i sin historia om den civila lokalförvaltningen i Sverige i likhet med Hofr?n Lyder Pedersson som fogde på Strömsrum 1561 (tilltr 28/1)-68, med tillägget att han figurerar som levande ännu i 1575 års förläningsregister.
I litteraturen finns mig veterligt inga uppgifter om Lyders ursprung. Om jag skulle våga mig på en gissning så kan han dock vara identisk med den Lyder Persson, Axel Erikssons (Bielke) gårdsfogde på Herrsäter, som 1551 9/8 skriver två kvittenser och sigillerar med bomärkessigill krönt av bokstäverna L P (han är alltså ofrälse).
Kvittenserna finns i Axel Erikssons privata arkiv sign E 1986 på Riksarkivet.
mvh
Roger AJ
116
« skrivet: 2004-05-12, 09:54 »
Cajsa Lena var född 1780 25/6 i Fliseryd och dog 1859 22/1 i Gräsgöl under Stora Möckhult, Fliseryd. Hon var dotter till Karl Georg Moberg (1750-1782) och Hedvig Nilsdotter (f 1748 i Århult, Döderhult). Farföräldrarna var hovrättskommisarie Sven Moberg (1718-1760) och Eva Elisabet Stenfelt (1722-1802) i Gräsgöl. Om adliga ätten Stenfelt kan man hämta uppgifter i Elgenstiernas ättartavlor del 7 s 590ff. Om du inte har verket i fråga tillgängligt så finns vissa upplysningar om ätten här.
mvh
Roger AJ
117
« skrivet: 2004-05-03, 10:15 »
Ina Friedländer påstår i sin arkivhistoriska utredning Peringskölds Diplomatarium (Lund 1971) s 306 att Johan är svärfader till rosenstrålarnas stamfader Johan Holmstensson. Detta förklarar hur Rosenstrålarna kom över stamgodset Sonstorp samt varför Johan Holmgerssons brev återfinns i deras arkiv. Friedländer nöjer sig dessutom med att identifiera sigillbilden som ett djurhuvud, vad jag vet så har man i litteraturen kallat huvudet både oxe- och häst-.
Vad jag kan se så talar alltså både godshistorien, ätten Rosenstråles släktarkivs historia, kronologin och heraldiken för att Friedländer har rätt.
Med tanke på att Sallas lott i Sonstorp i 1361 års brev anges vara fädernearv (åtm enligt SD:s databas, har inte tillgång till fulltext för tillfället) så torde det ändå stödja riktigheten i att den 'beskedlige man' Holmger i Sonstorp är hennes och Johans far. Båda breven har dock samma ursprung och har hafts omhand av Peringsköld - och kanske även av Palne Eriksson - men min brasklapp blir, i ljuset av Friedländer, något mindre än Kajs.
Johan och Salla bör dessutom ha haft en brorsa till. Han hette Jon och blev fader till linköpingskaniken och kyrkoherden i Klockrike Nils Jonsson som dog 1368 i Danzig.
Mvh Roger AJ
118
« skrivet: 2004-04-29, 08:55 »
Söker förfäder till damen nedan. Misstänker att hon är dotter till en av de 'Månsar' som finns i Gilberga vid mitten av 1700-talet.
Mvh Roger AJ
---
Katarina Månsdotter. Född omkring 1757 i Högsby (H). Kallas vid giftet 1782 'pig Kajsa Månsdotter i Gillberga'.
Gift 22 december 1782 i Högsby (H) med Lars Lamberg. (Född 19 maj 1761 i Strömsnäs, Högsby (H). Död 17 april 1835 i Långemåla kyrkby, Långemåla (H). Soldat, kyrkvaktmästare. Åren efter giftermålet försörjde han sig som skomakare i Gillberga, Högsby sn (H), där bl a första barnet Magnus föddes. Han var därefter soldat för livkompaniet, rote 107 Lamnhult april 1789- juni 1797 (längd 5 fot 6,5 tum), senare kyrkoväktare i Långemåla.) Far: Bengt Jonsson. Född omkring 1726 i Strömsnäs, Högsby (H). Död 22 januari 1788 i Strömsnäs, Högsby (H). Torpare. Mor: Elin Larsdotter. Född omkring 1727. Död 5 maj 1765 i Strömsnäs, Högsby (H).
Barn:
Magnus Lamberg Eld. Född 21 mars 1784 i Gillberga, Högsby (H). Död 15 maj 1863 i Långemåla kyrkby, Långemåla (H). Kyrkoväktare.
Elin Larsdotter. Född 3 augusti 1787 i Barnebo, Högsby (H).
Brita Larsdotter. Född 26 november 1790 i Barnebo, Långemåla (H). Död 26 november 1790 i Lamnhult, Långemåla (H).
Jonas Lamberg. Född 14 september 1793 i Lamnhult, Långemåla (H). Död 5 januari 1874 i Fliseryd (H). Sjudareverkmästare.
Kajsa Maria Larsdotter. Född 12 juli 1796 i Lamnhult, Långemåla (H). Död 12 juli 1796 i Lamnhult, Långemåla (H).
Brita Larsdotter. Född 11 maj 1798 i Lamnhult, Långemåla (H). Död 29 maj 1874 i Gillberga, Högsby (H).
119
« skrivet: 2004-03-11, 13:36 »
Det är svårt att lösa ut varenda bokstav utan att ha jämförelsebokstäver i den övriga texten, men heter inte gubben i fråga Olof skrivare? Jag har svårt att få ihop både snickare och svarvare.
mvh Roger AJ
120
« skrivet: 2004-03-10, 20:17 »
Jo, Per-Åke, vad jag uppfattar som saken i detta fall är din tveksamhet angående tillnamnet Jungfru, samt därmed sammanhängande hypotes att Peter Jungfru skulle vara en tidigare okänd son till den år 1251 avrättade folkungaledaren Filip Petersson.
Att komma med den typen av extrainformation som du gör i inlägget 10 mars 2004 kl. 00.20 kan uppfattas som ett svårbegripligt sätt att argumentera. Du är naturligtvis fri att skriva vad du vill var du vill, men du får också med de skrivningar du ägnar dig åt finna dig i att bli ifrågasatt och ibland missförstådd. Jag trodde i min enfald att dina uppgifter var till för att stödja någon i dina inlägg förekommande hypotes. Men så var det alltså inte!?
Eftersom den här diskussionen så mycket fjärmat sig från sina ursprungliga frågeställningar så sätter även jag streck här.
Mvh Roger AJ
121
« skrivet: 2004-03-10, 09:42 »
Per-Åke,
till Kajs kommentar ovan kan jag bara tillägga att Lars (d efter 1350) och Holmger (d 1311/23) Ulfssöner (Ama) inte alls var kusiner med östgötalagmannen Lars Petersson (d 1244/53) och följaktligen inte heller med brodern Filip (d 1251). Detta kan lätt inhämtas via ÄSF 1 s 108ff och SBL 22 s 270. Så du har faktiskt fel även vad gäller detta! Men även om du hade haft rätt så kan jag inte begripa vad det har med saken att göra?
mvh Roger AK
122
« skrivet: 2004-03-09, 11:07 »
Som Kaj och Bo skriver så finns det inget konstigt i tillnamnet Jungfru. Ovanligt är det dock. Söderwall nämner ytterligare ett belägg martinum dictum jomfru (DS 3146, dat Uppsala 1335 30/5). Det torde ju vara av intresse då det i likhet med 1307 års brev har uppländsk anknytning.
Jag kan heller inte se konstigt fel i att, som DMS 1:7, kalla Peter Jungfru just så. Det finns åtskilliga exempel i diplomen på enskilda personer som i bland skrivs med dictus+tillnamn, bara med tillnamn och ibland endast med patronymikon. Ett exempel ur den egna forskningen är häradshövdingen i Tjust Anders Slatte som i ett enstaka brev från 1428 skrivs 'Anders Larsson nämnder Slatte. I övrigt kallas han Anders Slatte, någon gång endast Slatte. Det finns absolut ingen anledning att anse Jungfru vara att öknamn bara för att det föregås av ett dicto.
Medeltida tillnamn är som sagt ganska festliga, och inte behöver de väja för det religiösa heller. Jfr t ex Johannes dictus pater noster i brev 1296 och Ingemund dictum langafreadagh i 1335 års brev ovan.
Att i enlighet med Liljeholm hävda att dilecto just i detta fallet antyder släktskap är metodiskt tvivelaktigt om man inte kan backa upp det med ytterligare indicier beträffande just Filip Ulfsson och Peter Jungfru. Vad jag förstår så kan man inte det. Att det ibland är på ett visst sätt säger ju absolut ingenting om det enskilda fallet, eller hur? Skrivningen dilecto et fideli nostro, fritt översatt 'vår käre och trogne' skulle snarare antyda en annan bindning typ tjänsteförhållande, framför allt användningen av fideli. Det ena utesluter dock inte det andra! Det är bara så att vi aldrig kan få reda på om det var antingen/eller eller både och.
Slutligen så kan jag inte se något som stödjer tesen att Peter Jungfru skulle vara en ättlingsrest efter de utdöende 'folkungasläkterna', som Birger Jarl och hans kungliga söner gärna ville dekapitera och, att man därför med brevets utformning vill skydda från avslöjande. Det enda man gör när man staplar ett antal obevisade hypoteser på varandra är ju faktiskt att man bygger luftslott.
mvh
Roger A
123
« skrivet: 2004-03-05, 20:44 »
Katekismilängder eller katekesförhörslängder som de ibland kallas är en slags föregångare till husförhörslängder. Kyrkolagen räknade inte dessa till de egentliga kyrkoböckerna varför de ofta hamnade bland sockenprästens privata handlingar. Regelrätta husförhör (förhör i hemmen) förekom inte före 1726.
De få katekesförhörslänger (som jag föredrar att kalla dem) som bevarats finns ofta att söka i domkapitelarkiv. Detta därför att biskopen vid visitation enligt kyrkolagen skulle erhålla senaste längd som underlag vid katekesförhör med församlingen. Längderna följde sedan ofta med biskopen tillbaka till domkyrkan och dess arkiv.
Mvh Roger AJ
124
« skrivet: 2004-03-04, 09:02 »
Samuel, Gunhild kan säkert vara mor till alla tre bröderna. Vad jag menar är att Staffans mödernebörd är mera säker i och med att han är döpt efter sin i övrigt okände morfar. Gunhild Bengtsdotter (Ryting) skulle t ex kunna vara döpt efter sin till namnet okända farmor. För övrigt verkar brevet 1400 ha omdaterats av diplomatariet?
Enligt Birger Sundqvists Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 är din Henrik Mekelborgh (s 242) ensam om sitt namn på svensk botten, med undantag av några furstligheter 'av M' förstås. Via denna länk till LIBRIS kan du se på vilka forskningsbibliotek boken finns. Den är ett standardverk om man vill fördjupa sig i den tyska invandringen under perioden.
mvh Roger AJ
125
« skrivet: 2004-03-02, 13:51 »
Tror inte att så mycket nytt tillkommit sedan Hans Gillingstam publicerade Medeltidsätten Slaweka i Personhistorisk Tidskrift 1947 (s 1-51, pers- och ortreg s 115-25). Vapensköldar och sigill finns återgivna på s 3-6, 11 och 30.
Mvh Roger AJ
126
« skrivet: 2004-03-02, 11:51 »
Han har hävdats vara son till den Magnus Haraldsson som förde två nedvända sparrar 1346 och -63 (DS 4501, 6808).
Forskningen är dock inte helt enig: Bengt Hildebrand i Personhistorisk tidskrift 1934 s 27 not 75 hävdar det ovan skrivna. Jan Liedgren i Sveriges Släktforskarförbunds årsbok 1988 s 234 not 58 finner inte tesen trolig. Då jag inte ägnat frågan någon egen forskning har jag tills vidare lämnat frågan öppen. För att vara på säker mark tycker jag dock att du ska hålla en slant på Liedgren i väntan på ytterligare inlägg i debatten.
Mvh Roger AJ
127
« skrivet: 2004-03-02, 11:11 »
I SMP är Gunhild uppfattad som en person belagd mellan 1391 och 1423, och deras (SMP:s) identifieringar är oftast fullt korrekta.
Eftersom hon är gift redan 1391 och gifter om sig 1413 så får man väl förmoda att av Magnus Haraldssons (två sparrar) i litteraturen kända barn Harald, Henrik och Staffan så kan endast den sistnämnde (bel 1462-67) p g a sitt förnamn knytas till det senare äktenskapet. De övriga skulle jag av kronologiska skäl med frågetecken hänföra till ett för oss okänt tidigare gifte.
Mvh Roger AJ
128
« skrivet: 2004-03-02, 10:26 »
Ätten Krummediges äldsta medlemar var fogdar på slottet Ottenb?ttel någonstans i Schleswig-Holstein under 1100-talet senare del. Ortens stadsvapen visar f ö vissa likheter med Krummedigarnas egna vapensköld (se länk).
Dessa personer förekommer i diverse antavlor utlagda på Internet. Om du ska föra in uppgifter i din egen forskning föreslår jag dock att du kontrollerar uppgifterna i DAA 1900, där ätten behandlas första gången, samt efterföljande rättelser och tillägg. I senaste versionen av Danskt Biografiskt Lexikon finns vad jag minns åtminstone en bra artikel om rikshovmästare Erik K (d 1439).
Mvh Roger AJ
129
« skrivet: 2004-02-17, 14:02 »
Ja Monica, det är hon. Åldersuppgiften i Humlenäsboken är tagen ur 1703 års katekesförhörslängd då familjen bodde i Brånäs. Därför har jag felaktigt antagit att de bodde där även vid Ingrids födelse.
mvh
Roger AJ
130
« skrivet: 2004-01-19, 10:22 »
Glömde orsaken till att hon kallas Gustavsdotter. Kvalificerad gissning: felskrivning.
/R
131
« skrivet: 2004-01-19, 10:12 »
Damen i fråga heter Birgitta Nilsdotter, dotter av Nils Slatte på Botorp, Ljungby sn, och Margareta Nilsdotter (Bagge av Botorp, om denna se Äldre svenska frälsesläkter 1 s 112). Hennes och maken Lasse Olssons ursprung finns redovisat i Humlenäsboken s 179ff.
mvh
Roger AJ
132
« skrivet: 2003-12-15, 14:44 »
Vill något kommentera Mariannes anlista ovan.
Per Gustavsson (ana 44) är född i Munketorp under Fallebo, son till Gustav Persson (om denne se Sjöö 1993 s 166) och sonson till Per Eriksson i Fallebo.
Beträffande Carl Sabelsköld så stämmer det att man varken kan fastställa födelse- eller dödsdag. Man bör dock låta den tidigast kända åldersuppgiften ha företräde. Då han 1675 inskrevs i Kalmar skola med namnet Carolus Sabelskiöldh, son till en kvartermästare under kavalleriet, anges han vara 13 år (Barbro Edlund i Sancte Christophers Gilles Chroenica XXXIIII, Kalmar 1984 s 41). Han bör alltså ha varit född omkring 1662, okänt i vilken församling. Beträffande dödsdag så har Sven Bankeström ringat in den till mellan 1700 5/9 och 1701 27/6, inte nödvändigtvis 1701 med andra ord (Heiding-Bankeström 1982 s 32f).
Anna Lagesdotter (ana 259) var fram till 1651 gift med Per Rasmusson i Gnöttlerum, Vena sn. Hon gifte sig med andra ord först på gamla dar med Nils Jonsson i Kroxhult i dennes andra gifte. Jag har själv felaktigt angett henne som mor till Nils Jonssons barn (Humlenäsboken s 118) men har senare efter inlägg av Bo Persson här i Anbytarforum ändrat uppfattning. Detta innebär att ana 259, 518, 1036 och 2072 i antavlan utgår.
Ingrid Nilsdotter av Kusesläkten (ana 533) är en ren konstruktion. Bo Persson har på detta forum övertygande visat att källorna endast belägger en hustru till herr Nils i Kristdala, uppgifterna i litteraturen bygger på spekulationer (E Meurling) och felläsning (S Bankeström). Tyvärr så har jag själv bidragit till denna förvirring i Humlenäsboken s 156.
Varifrån kommer uppgiften att Jöran Bock (ana 1176) är fader till Bengt Bock? Jag har istället tentativt sett honom som farbror eller liknande. Namnen Bengt Bock och Bengt Svensson förekommer omväxlande i jordeboken för Vallsberg 1584-1621. Det hela kompliceras dock av att Bengt Bock först 1621 får fasta på Vallsbergs skattegård. Dessutom figurerar en Bengt Bock i Ryckelsby, Ekeby sn, i domboken vid några tillfällen 1610-19. Antagligen är det fråga om två personer, men frågan väntar ännu på sitt svar. Man kan dock anta att Peder Bock i Vallsberg som på 1540-talet får frihetsbrev på flera gårdar är någon form av stamfader till Bockarna i Vallsberg med omnejd.
Angående Dags fråga om Jöns Gustavssons dödsår så är det noterat i flera jordeböcker åren efter 1598 att han föll i Linköping. Uppgiften i Hertig Karls Slaktarbenck att hertigen själv sköt ihjäl honom tycker jag stöder teorin att hon dog dagen för slaget. Karl var tidvis lika brysk som far sin, men han tog vad jag vet aldrig på sig bödelns uppgift och avrättade folk efter laga dom.
Dags fråga om födelse- och dödsår är berättigad. För äldre tid så dyker det i antavlan generellt upp födelse- och dödsår som inte har stöd i källorna. Som exempel på födelseår utan källstöd kan ana 264, 291, 298, 380, 528, 736 och 760 nämnas. Alltför tvärsäkra dödsår finns t ex för ana 150, 267, 290, 291, 298, 528, 534 och 1160. För dödsåren så verkar sista gången en person nämns i livet ofta tas som dödsdatum. Exempel på detta finns t ex beträffande ana 267, 290, 291, 298, 528, 1160. Personerna kan ju faktiskt ha levt i åratal efter dessa datum!
Mvh Roger AJ
133
« skrivet: 2003-12-10, 14:50 »
Slaktaren Karl Oskar Ahlgren (f 1849) bodde 1890 i Södra Förstadens Yttre område, Sankt Petri.
En Karl Gustav Ahlgren (f 1812 i Ystad) gifte sig 1836 i Sankt Petri. Är han månne far till Karl Oskar?
134
« skrivet: 2003-12-02, 10:46 »
Gustav Lekssons farfarsfar riddaren Lek Ofradsson (kvadrerad sköld) är nämnd i samtida brevmaterial 1323-26. Hans sigill finns under ett morgongåvebrev daterat 1326 17/1. Han kallas där lechonis owradhason.
mvh
Roger AJ
135
« skrivet: 2003-11-22, 14:07 »
Söker för en bekants räkning familjeomständigheter för en slaktare (Karl?) Ahlgren i Malmö. Hans dotter Hilma som gifte sig omkr 1910 bör finnas i familjen. Detta är de enda uppgifter som stått att frambringa.
mvh
Roger AJ
136
« skrivet: 2003-11-04, 16:26 »
Ian Hamilton skriver: ”Det blir allt längre mellan nya argument och infallsvinklar i den här debatten.”. Jag tycker för min del att Micha?l Lehmans frågor gällande Chris Hennings position och valberedningens roll är en ny och intressant infallsvinkel. Inte blir den mindre intressant av att Lehmans frågor tydligen i likhet med Kaj Janzons tillhör kategorin besvaras ej.
mvh
Roger AJ
137
« skrivet: 2003-10-20, 10:23 »
I slutet av sommaren bestämde jag mig för att, efter ungefär 15 år 'i förskingringen' åter börja betala medlemsavgiften till GF. Den huvudsakligaste anledningen var naturligtvis SoH som på senare år åter blivit en tidskrift vars nummer man med intresse ser fram emot. Mitt nyupptagna medlemskap lär om vad som meddelats ovan genomförs inte förnyas nästa år.
Trots att jag numera bor mindre än fem minuters gångväg från GF:s lokaler i Stockholm så är mitt perspektiv fortfarande det jag hade när jag som tonåring nere i Smålands djupa skogar blev intresserad av genealogi. GF och SoH är i det närmaste synonymer. GF:s i och för sig förnämliga samlingar är faktiskt en bisak på riksplanet. Om GF ska fortsätta att vara relevant som riksförening kan man inte bara sitta och jäsa på sina samlingar. Hamilton & Co:s förslag kommer, om det genomförs, att inom ett fåtal år ödelägga GF just som riksförening. Kan inte förstå annat än att huvudmålet med förslaget är att fixa till ett gemensamt organ för släktforskarförelsen som kan bli en symbol för att gamla motsättningar har övervunnits (Cit. Hamilton i GF-aktuellt nr 155 s 6), med andra ord att utplåna GF på riksplanet. Vill Hamilton gå till historien som den som enade släktforskar-Sverige? I stället begår han kulturmord i liten skala. Med förlov sagt så skiter jag fullkomligt i vilka motsättningar som är och har varit. Det väsentliga är att man försöker beröva svensk genealogi dess enda tidskrift värd namnet. Förslaget måste stoppas!
Jag hoppas att alla medlemmar som har möjlighet dyker upp på det ordinarie höstmötet den 8/11 och försvarar SoH.
Mvh
Roger AK
138
« skrivet: 2003-09-19, 12:12 »
Hej Ir?ne!
Jag stammar från Elias Isberg (1736-1790) i Norra Skärshult, kvartermästare vid Ostindiska kompaniet. Han var son till ryttaren Per Andersson Isberg (omkr 1686-1752) i Läggevi som senare blev klockare i Fliseryds kyrkby. Dessa båda herrars familjer har jag hyfsad koll på. Beträffande övriga Isbergare kan jag tyvärr inte stå till tjänst med någon information.
mvh
Roger AJ
139
« skrivet: 2003-09-18, 08:53 »
Hej! Gustav Andersson Grimbergs barn kan knappast ha hetat Isberg allihopa. Efternamnet Isberg bars på den här tiden av ryttarna på Läggevi (rote 107 Överstelöjtnants kompani). Antagligen är det sonen Israel, som ju är ryttare på Läggevi, som tar namnet. Sonen Daniel (min farmors farfars farfar). dog enligt nedan 1837 som torpare och krutbruksarbetare på torpet Hultstugan under Bankeberg. Han hade 11 barn varav flera av sönerna kallade sig Hultgren, ingen Isberg. mvh Roger A J --- Gustav Andersson Grimberg. Född 1718 i Fliseryd? (H). Död 28 mars 1802 i Grimhult, Fliseryd (H). Ryttare. Adress Grimhult, Fliseryd. Född 1718 enl Fliseryd AI:1 f 99 och dödboken. Ryttare vid Smål hus Öv löjtns komp rote 105, 3:e korpralskapet. Står i 1747 års mantalslängd (f 166) som torparen GA i Svarvartorpet. Gift med Ingeborg Olofsdotter. Född 1725 i Högsby? (H). Död 12 januari 1807 i Grimhult, Fliseryd (H). Född 1720 enl Fliseryd AI:1 f 99, och 1725 enl DB. Barn: NN Gustavsdotter. Född omkring 1747. Död 1760. Israel Isberg. Född 16 april 1749 i Grimhult, Fliseryd (H). Ryttare. http://home.swipnet.se/wahlin/11-310.htm Lars Gustavsson. Född 2 april 1751 i Svarvartorpet, Fliseryd. Kristina Gustavsdotter. Född 20 januari 1753 i Svarvartorpet, Fliseryd. Daniel Gustavsson. Född 3 mars 1755 i Grimsmåla, Grimhult, Fliseryd (H). Död 26 april 1837 i Hultstugan, Bankeberg, Fliseryd (H). Krutbruksarbetare och torpare. Kerstin Gustavsdotter. Född 28 augusti 1756 i Grimhult, Fliseryd (H). Lena Gustavsdotter. Född 11 november 1757 i Grimhult, Fliseryd (H). Karl Gustavsson. Född 5 maj 1763 i Grimhult, Fliseryd (H). Sara Gustavsdotter. Född 12 februari 1765 i Grimhult, Fliseryd (H). Katarina Gustavsdotter. Född 11 februari 1767 i Svarvartorpet, Fliseryd. Död 30 juni 1849 i Grimhult, Fliseryd (H).
140
« skrivet: 2003-09-05, 09:36 »
Hej!
Beträffande Anders Erikssons i Bankhult bakgrund så är han med stor sannolikhet son till Erik Nilsson och Ingrid Eriksdotter som bodde i Bankhult åtminstone 1691. Han är med det också dotterson till bonden Erik Börgesson i Bankhult och dottersonson till Börge Jönsson i Bankhult, bonde i byn åtm 1602-22 och nämndeman vid Tunaläns häradsrätt 1605-19. Om dessa se Bankeströms ovan nämnda bok s 240f.
Klockarsläkten Dahlgren och personerna i Bankhult är vad jag vet obesläktade.
Om Anders Dahlgrens eventuella identitet med Anders Eriksson i Bankhult är jag tyvärr okunnig. Meddela gärna vidare framsteg här!
mvh
Roger AJ
141
« skrivet: 2003-08-25, 10:04 »
Som den lata människan jag är låter jag början av F-artikeln i Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), band 16, sid 260 (Sthlm 1964-66) tala för mig. Författare är den allerstädes närvarande Mr G(illingstam). Denna redovisning står sig väl efter snart 40 år. För den som vill studera den latinska 1400-talstexten som det nedan hänvisas till så finns den tryckt av Nils Ahnlund i Historisk Tidskrift 1945:4 s 340.
Observera att De båda äldsta av dessa generationer är icke kända från andra källor. Alla uppgifter om bostads- och dödsorter bör med andra ord tills vidare avfärdas. Åtminstone så länge vi inte hittar hittills okänt material.
mvh
Roger AJ
---
Folkungaätten, sedan Johannes Messenius (1616) gängse beteckning för den ätt, till vilken hörde konungarna i Sverige 1250-1364, Norge 1319-87 och Danmark 1376-87. S Bolin visade 1935, att Messenius' terminologi vilar på en i slutet av 1400-talet efter äldre källor från Värnhems kloster utredigerad men endast i 1500-talsavskrifter bevarad uppteckning, enligt vilken dessa konungars stamfader Birger jarl härstammade från personer med förnamnet Folke liksom vissa mot Birger jarl och hans söner upproriska 1200-talsstormän, som i samtida källor kallas folkungar. Bolin och efter honom E Lönnroth menade i anslutning till R Pipping, att folkungar var ett partinamn liksom de samtida visserligen icke på personnamn bildade norska partibeteckningarna heklungar, kuvlungar, ribbungar och slitungar och ursprungligen betecknade anhängare till den i slaget vid Gestilren 1210 stupade jarlen Folke, i sammanhang med vilken ifrågavarande partinamn tidigast uppträder. Sistnämnda faktum torde vara ett avgörande hinder för F Dovrings och A Sch?cks 1952 resp 1957 framförda förslag till andra etymologier för beteckningen folkungar. S Carlsson sammanställde 1953 folkungarna med den samtida isländska släktkonfederationen sturlungarna och visade, att de flesta av de såsom folkungar i äldre källor betecknade stormännen var befryndade med eller härstammade från Folke jarl, om man, såsom under medeltiden icke var ovanligt, även medräknar härstamning på mödernet, samt att starka indicier talar för att denne verkligen tillhörde samma ätt som Birger jarl. Enligt den ovan åsyftade 1400-talsuppteckningen, vars avskrifter utgivits i parallelltryck av N Ahnlund 1945, härstammade F från hedningen Folke filbyter, av vars tre söner Ingemund, Halsten och Ingevald den sistnämnde blev fader till en Folke ?grossus? (den tjocke enligt den äldsta översättningen, Olaus Petris). Dennes son Bengt snivil blev enligt denna uppteckning fader till jarlarna Birger (brosa) och Karl (den döve) samt till Magnus minnesköld. De båda äldsta av dessa generationer är icke kända från andra källor, om man bortser från A Sch?cks påekande 1952 av namnet Ingevalds förekomst på en runsten vid Bjäbo kyrka i Ötergöland. Folke den tjocke nämnes även av Saxo, enligt vilken han var ?Svetic? gentis nobilissimus? och g m den danske konungen Knut den heliges dotter Ingegärd (?Ingertha?). Enligt Saxo, vilken också uppger Folke vara farfar till den med honom själv samtida jarlen Birger (brosa), hade Folke utom sonen Bengt även en son Knut, men i motsats till den ovan refererade 1400-talsuppteckningen vet han ej, till vem av dem Birger brosa var son. /.../
142
« skrivet: 2003-08-18, 09:19 »
Fogden Lasse bältare, d 1590 i Gursten, Lofta sn (H), hade en dotter Ingrid. Hon var enligt volymen E 8881 i Skoklostersamlingen på Riksarkivet gift med en Henrik S. Han bör ha varit verksam under slutet av 1500- och början av 1600-talet.
mvh
Roger AJ
143
« skrivet: 2003-08-11, 09:38 »
Hej Birgitta!
Senast mannen var på tapeten var i Släkt och Hävd 1988:1 då Jan Liedgren utredde släktkretsen runt de tidiga Soparna (observera att dubbel-o /Soop/ brukar reserveras för den introducerade ätten). Hustrun hette enl Liedgren Märta Pedersdotter (Sop), ej Björnsdotter alltså.
Hans Gillingstam har nyligen skrivit färdig artikeln Soop för Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL). Kan hända ordar han där även om de äldre Soparna som, om jag inte missminner mig, via kvinnolinje är förfäder till de introducerade Sooparna.
mvh Roger AJ
144
« skrivet: 2003-05-09, 09:22 »
Här följer en kort redogörelse över Kristinas ursprung.
Mvh Roger AJ
---
I:1
Kristina Magnusdotter (en bjälke?). (Far II:1, s , Mor II:2, s )
Gift med Jöns Abjörnsson (stjärna). vp. Död efter 1393.
Generation II
II:1 f
Magnus Gislesson (en bjälke). Anges 1370 som avliden då räfstetingsdom med stöd av hans morgongåvebrev till hustrun tilldömer henne de av honom skänkta arvegodsen i Vällersten, Värnamo sn, vilka hennes broder Hemming djäkn (tinnskura) redan mottagit fasta på (SRP 919). Nio år senare döms Jöns Abjörnsson (stjärna, MG:s svärson) saklös med avseende på det arv han tog efter Magnus i Tovaryd, och som tillfallit denne efter herr Sone i Kulltorp (SRP 1654, jfr HT 1891:2 s 158 n 3). Sätesgården Tovaryd bebos 1424 av sonen Nils Magnusson (en bjälke) (RAp 1424 24/6). SRP 919 (1370 10/2), 1654 (1381 29/11, dat Ås), RAp 1424 24/6, Härenstam 1946 s 394, 404. (Barn I:1, s , Far III:1, s )
Gift med efterföljande ana.
II:2 m
Katarina Jönsdotter (tinnskura). Belagd 1370 (Barn I:1, s )
Gift med föregående ana.
Generation III
III:1 ff
Gisle i Vällersten. Representerar Nydala kloster vid en gränstvist 1310 26/9 (DS 1698, Härenstam 1946 s 394). (Barn II:1, s )
145
« skrivet: 2003-05-08, 14:10 »
Torleif!
Jag avslutar gärna diskussionen om Baggenamnet även om den från början var anledningen till att jag bestämde mig för att göra ett inlägg. Att Peter Bagge inte ska ses som en lokal person i Möre är dock inte ett konkret resultat av vår diskussion! Det räcker med att studera ÄSF 1 s 111 och relevanta delar av Det medeltida Sveriges produktion (företrädesvis häftena 4:1-3), två standardverk inom området, så ser man det. Resultatet av denna diskussion är i bästa fall 'intet nytt'.
Beträffande stycket om RPB 88 och DS 4862 så väljer jag att inte kommentera det. Regesten i RPB motsvaras nämligen av DS 4870! Nummer 4862 är ju hämtad ur en av de sparreska kopieböckerna och förekommer inte ens i RPB där endast RA:s originalpergament är registrerade. För övrigt så antar jag att bytet mellan Peter Bagge och Bo Jonsson som du refererar till är det daterat 1380 (se inlägg ovan).
Hittills har jag agerat felfinnare i hopp om att diskussionen så småningom kan leda någon vart, t ex till ny kunskap om Peter Bagge och hans släktkrets, men nu börjar jag tröttna. Varför struntar du i att kolla dina hänvisningar? Det är faktiskt rent oförskämt att lämna till eventuella meddebattörer att bringa reda i oklarheterna innan de ens kan börja tänka på att formulera ett svar! Belysande är din kommentar till att du felaktigt gjort Rörik och Anund Sture till bröder: ”Vad som betyder något här.” Att lämna korrekta uppgifter är alltid en oavvislig självklarhet. Dina ständiga småfel gör att man till sist måste kolla varenda uppgift du anför. Vad som verkligen betyder något här är att du på ett märkligt sätt slösar bort det förtroendekapital som varje forskare har i och med att han åtminstone initialt förväntas lämna korrekta faktauppgifter.
Av din bostadsort och e-postadress att döma så pysslar du med elementarpartiklar och liknande till vardags och bör därför vara någon form av forskare. Att du hyser ett starkt intresse för medeltida personhistoria framgår också. Därutöver förstår jag inte mycket. Jag får bilden av någon som sitter nere i Europa och försöker bedriva grundforskning med hjälp av diplomatariets CD-kartotek? Om så är fallet så är det omdömeslöst. Det geografiska avståndet till svenska arkiv och källor ursäktar inte de felaktigheter som återfinns i dina inlägg - möjligen förklarar. Medeltidsforskare pläderar alltid, ofta för döva öron, för att källforskning ska bedrivas med originalkällor eller källutgåvor av god kvalitet. De gamla texterna är inte alltid under av grammatisk klarhet. Lägg därtill att saker som för 500 år sedan togs för självklart ofta underförstås, de utsägs inte klart. I sådana lägen krävs det en omfattande erfarenhet för att inte övertolka materialet. Beseglingsförhållanden, arkivprovenienser, dateringar samt inte minst fornsvenskan och medeltidslatinet är saker och ting som man åtminstone bör ha grundläggande kunskaper om när man ger sig i kast med den medeltida personhistorien. Att gedigna kunskaper i källkritik och historisk metodik är en självklarhet behöver knappast sägas. Jag är medveten om att jag lite granna pinkar in revir här, men betänk ändå det omvända. Om jag som historiker skulle börja amatörforska i kvantfysik utan relevanta färdigheter, komma med svävande och ofta helt felaktiga påståenden, hur skulle jag då bli bemött? I detta forum har dina inlägg fått ett sakligt och kritiskt bemötande trots uppenbara och upprepade felaktigheter samt bristande referenser.
Frågor kan vara hur dumma som helst, det är helt OK, men kommer man med faktapåståenden så måste man backa upp dem, det gäller här liksom i alla andra seriösa diskussionsfora. I och med detta har jag sagt mitt i denna diskussion förutsatt att inget kvalitativt nytt dyker upp.
Mvh Roger AK
146
« skrivet: 2003-05-05, 11:29 »
Hej igen Torleif!
Till slut fick jag alltså klart för mig din källa till att Harald Kase skulle vara morbror till Peter Bagge. Enligt DS 4870 är Harald Kase dock inte alls morbror till PB. Han kallas där endast ”?rlikom manne Haralde Kas?”. I regestutgåvan (SRP 88) kallas han däremot morbroder. Regestutgivaren har alltså tolkat texten utan att detta uttryckligen framgår, något som borde vara straffbart! Se där hur lätt tolkningar görs till fakta! De godsaffärer som Harald och Peter har med varandra gör det onekligen troligt att de är besläktade via giftermål men ingenstans finns belägg för arten av släktskap. Att falla i sådana här fallgropar undviks endast genom att utöva källkritik i sin forskning samt att använda original eller bokstavstrogen fulltextutgåva. Om du har någon annan källa till att Harald Kase skulle vara någon form av morbroder till Peter Bagge så bör den redovisas, i annat fall dementera påståendet!
Forskningen känner inte någon broder till Anund Sture (se t ex ÄSF I s 202f). Däremot framförde Gottfrid Karlsson redan 1920 en välgrundad hypotes att Rörik Sture som förde ett gumsehuvud i vapnet var stamfader till de senare gumsehuvud-Sturarna (PHT 1920 s 99, 105). Anund Stures ätt förde som bekant tre sjöblad balkvis. Ett släktskap mellan de båda Sture-ätterna torde enligt Karlsson föreligga, men ännu har ingen lyckats visa hur det ser ut. Om du har lyckats belägga Anund och Rörik som bröder så bör du presentera källorna för detta, i annat fall dementera påståendet ovan.
Jag vet att du inte har hävdat att Peter Bagge var norrman (se andra stycket i mitt föregående inlägg!). Det finns som jag ser det tre sätt att tolka binamnet: (1) som djurnamn (2) i den ungefärliga medeltida betydelsen 'tjock och klumpig' (3) som norrbagge. Detta är allmängods och inget man behöver forska om. Bara att slå upp i Söderwall och SAOB (båda finns ju numera på nätet). Vad jag undrar över är varför du väljer att lyfta fram denna tolkning? Om hans namn skriver du ovan att det ”pekar på anknytning till gränstrakter mot Norge”. Vi vet ju redan att han hade godsintressen - dock ej arvegods - i dessa trakter, så varför dra in namnet? Jag kan inte se uttalandet på annat sätt än att du sätter den tredje tolkningen före de andra. Varför? Naturligtvis bör, som du skriver, möjligheten hållas öppen, men den bör inte ges försteg framför de andra så länge inte belägg eller åtminstone indicier kan presenteras. Om sedan jag har något bra förslag att presentera har inte med saken att göra. Den som påstår något är skyldig att framlägga bevis för påståendet. I detta fall står du för ett högst tvetydigt påstående. Det enklaste vore om du antingen öppet argumenterar för den anknytning till gränstrakterna mot Norge utifrån själva Bagge-namnet som du ovan hävdar, eller om du lika öppet klargör att vi för tillfället inte kan ge någon av de tre betydelserna försteg.
Mvh Roger AJ
147
« skrivet: 2003-04-26, 22:30 »
Hej Torleif!
Känner mig som lite av en gnällspik, men jag skrev mitt inlägg för att få klarhet, något som jag inte känner att jag har fått. Det finns några påståenden som jag ställer mig frågande inför och för vilka belägg inte redovisades ovan. Hoppas att du vill göra det.
Antar att jag övertolkade ditt första inlägg, du skriver ju 'anknytning till gränstrakter', men jag förstår fortfarande inte kopplingen Bagge - norrbagge just i Peter Bagges fall. Själva tillnamnets ursprung alltså? Varför skulle, enligt dig, Peter kallas Bagge om han inte hade norskt ursprung?
Jag måste ansluta mig till Anbytarvärden ovan i hans påpekande om källhänvisningar. Bristande sådana orsakar extra arbete för meddebattörer. Vilket av de brev jag hänvisar till är utfärdat i Fristad? Vad jag förstår så saknar de tre breven dateringsort. Detta skrives med reservation från hemmet där jag endast har div anteckningar samt diplomatariets databas tillgänglig och inte DS tryckta utgåva.
Du redovisade inte din källa till att Peter Folkessons hittills till namnet okända dotter Sestrid i giftet före det med Magnus Håkansson varit gift med en Anders Nilsson (båt). I senaste ÄSF-häftet (II:1 s 68) saknar hon namn och Gillingstam har ansett det troligt att hon senast 1353 är gift med Magnus Håkansson. Detta på grundval av att denne detta år bevittnar svågern Folke Peterssons morgongåvebrev (DS 4906). Än en gång: vilken din källa?
Du klargjorde inte heller de senare baggarnas koppling till Botorp i Linderås. Du hävdar en sådan i inlägg 23/4, kl 23.07 och rättelser kl 17.16 dagen därpå. Jag är nyfiken då jag inte själv kan se någon sådan.
Jag förhåller mig som sagt skeptisk till dina påståenden men hoppas samtidigt att du kan presentera belägg för vad du skrivit i inläggen ovan.
Mvh Roger AJ
148
« skrivet: 2003-04-24, 22:15 »
Hej Torleif!
Intressanta tankar om Baggarna. Jag ställer mig dock tvivlande till flera av dina teorier.
Har Peter Bagge arvegods i Västergötland och Värmland? 1380 6/6 byter han ju till sig en mängd Västgötagods mot jord i Småland (perg UUB, motbrev i B 16 f 307, RA) . Då han dyker upp i Värmland 1386 säljer han 'efter rätt östgötsk lag' jord i Kvissberg, Vadstena sn (Aska hd) till Erik Kettilsson (Glysing) (DN X:86). Vad jag kan se så förvärvar han alltid gods i Västsverige och avyttrar i östra landsändan. Detta tyder ju snarare på ursprung just i denna del av landet. Att tillnamnet Bagge skulle peka på norskt påbrå just i detta fallet ställer jag mig tvivlande till. Det generella har ju ofta väldigt lite att säga om det enskilda fallet. Jag anser att mycket klarare kopplingar till Västsverige krävs för att göra hypotesen trovärdig.
Vilken är källan till att Magnus Håkanssons hustru skulle ha hetat Sestrid och tidigare varit gift med en Anders Nilsson (båt)? Antar att den AN du menar är den i samtida källor okände farfadern till Guse Nilsson (båt) (SoH 1976)?
Vad jag vet så är ätten Bagge av Botorp knuten till Botorp i Ljungby socken utanför Kalmar och inte till Botorp i Linderås. Egendomen med samma namn i Linderås sn övergår ju till Harald Kase i och med transaktionen på 1350-talet och försvinner därmed ur Baggarnas ägo (DS 4862, 4869, 5035). Den ingår därefter i morgongåvan då Harald 1362 gifter sig med Ingeborg Ulfsdotter (Ulv) (DS 6692). De saknar av allt att döma bröstarvingar då Ingeborgs brorsdotter 1423 innehar egendomen och testamenterar den till Vadstena kloster där hon valt sin lägerstad (RAp 14/3).
Vad som säkert kan sägas är att Peter hade en moster Kristina Petersdotter som ägde jord i Linderås socken och testamenterade jord där till sockenkyrkan (DS 4870). Hon bör därför ha haft en stark anknytning till socknen, kanske t o m bott där. En möderneanknytning till Vedbo finns alltså antydd i källorna. Om hans fäderne vet vi ingenting.
Notisen som i diplomatariets kartotek av någon anledning daterats till omkring 1425 är mycket intressant. Den återfinns odaterad i en av de sparreska kopieböckerna (B 16 f 262, RA) i en synnerligen dålig avskrift. Dateringen kan inte göras närmre än till någon gång efter 1403 vilket är sista gången som Peter Bagge nämns i livet. Han beseglar då ett köpebrev i Kalmar och omtalas då som ?rlichin man P?ther Bagga, fornempda Thyrgilsa Di?kns modher fadhir (SD 309). Har du lyckats identifiera notisens orter? Det verkar vara fråga om två arvslotter: En som går till Gunnar Gylta och en som går till en man som i den usla 1600-talsavskriften kallas ”Raankark” eller liknande. Det verkar onekligen som om vi har att göra med en tidigare okänd del av arvet efter Peter Bagge. Den förklarar också varför smålands-Baggarna var så lokalt baserade. Peder Bagges västgötagods har kanske gått till denna okända släktgren. En djuplodande forskningsinsats beträffande notisen i fråga behövs dock. Innan dess kan inget säkert sägas.
Mvh Roger AJ
149
« skrivet: 2003-03-18, 11:25 »
Vet inte om det är samtliga, men i mina anteckningar finns följande barn till Jonas Ågren:
Karl August f 1821 30/1 i Ekelund
Brita Sofia f omkr 1822
Emma Charlotta f 1827 13/8 i Ekelund
Adolf Vilhelm f 1828 14/9 i Ekelund
Mvh Roger AJ
150
« skrivet: 2003-02-10, 16:58 »
I PHT 1968-69 s 197 skriver den förträfflige Stig Östenson:
Olof Jöransson var son till Jöran Olofsson till Håkentorp (bel. 1537-74) och sonson till en ofrälse Olof som enligt Riddarhusgenealogiernas overifierade uppgifter skall ha hetat Olof Jöransson Skåning och ha blivit adlad av konung Hans, och hans adliga hustru Bengta Abjörnsdotter (Lilliesparre).
Han hänvisar till Elgenstierna 4 s 758, Anrep 2 s 742 samt till Brasks släktbok s 47.
Att den annars okände Olof Jöransson skulle ha blivit adlad bygger troligen på en sen 1600-talsuppgift (Gen 50 f 119, RA). Har dessutom en i hast nedskriven notering om att denne man även förekommer i Gen 41 f 188, 199, dock ej i vilket sammanhang, tråkigt nog.
Ställer mig tveksam till att förnamnet Aron ö h t förekommer bland det svenska, medeltida frälset? Om inget annat framkommer så skulle i alla fall jag avfärda Margareta Aronsdotter som en produkt av de forna, vanligtvis ganska fantasifulla Riddarhusgenealogerna.
mvh
Roger A J
151
« skrivet: 2003-01-08, 12:27 »
Stenfeltarnas stamgods var Stora Möckhult i Fliseryds sn. På Möckhults byalags hemsida ( http://hem.passagen.se/mockhult/index.htm) finns en del information, mest om by, men även om Stenfeltarna. mvh Roger A J
152
« skrivet: 2002-12-13, 10:43 »
Hej Eric Leijonram!
Att fjärdingsman Porse skulle ha någon genealogisk koppling till frälsesläkten med samma namn är i princip uteslutet. Han nämns först i ett brev omkring 1487 då han byter bort jord i Främsteby, Vena sn, mot 'Ruda gård', Mörlunda sn. Brevet omtalas vid ett lagmansting i Västervik år 1617 där en tvist om äganderätten till Främsteby avhandlas (Brunte i Målen är ena parten). Det anges då vara utfärdat 'för 130 år sedan' och är numera förkommet. Vidare är han troligtvis identisk med den Peder Porse i Gnöttlerum som är faste på Sevede häradsting 1514 och som figurerar i de tidigaste årgångarna av Smålands handlingar i Riksarkivet.
Att hävda någon genealogisk koppling t ex till Tjust-häradshövdingen Magnus Porse som var verksam dryga 100 år tidigare låter sig tyvärr inte göras. Porsarna saknade enligt bevarade källor gods i Sevede och vår gode fjärdingsman kan inte bevisas ha ägt jord mer än i Vena och Mörlunda. Enbart samma efternamn indikerar inte att släktskap med nödvändighet föreligger. Och mer har vi tyvärr inte att gå på.
Måste bara tillägga att jag själv stammar från Peders son Lasse i Gnöttlerum (skattebonde där från 1559) som är min farmors morfars farmors farfars farfars farmors far.
mvh
Roger AJ
153
« skrivet: 2002-11-21, 14:15 »
Känner någon till något om personerna nedan. Jag söker främst ättlingar som kan förse mig med släktfotografier och familjelegender.
Sigurd Lindblom nedan var min farfar.
Jonas Lundberg, född 1833 25/10 i Agnäs, Bjurholm, död 1905 26/4
i Prästbordet, Arnäs. Torpare i Prästbordet, Arnäs.
Gift 1864 24/5 i Arnäs med
Karolina Nygren, född 1846 19/3 i Prästbordet, Arnäs,
död 1913 28/2 i Prästbordet, Arnäs.
Barn:
Kristina Lundberg, född 1866 7/10 i Arnäs. Öde okänt.
Karolina Lundberg, född 1874 14/1 i Arnäs. Se nedan.
Dottern Karolinas familj:
Karolina Lundberg (från familj 1), född 1874 14/1 i Norrbrynge, Arnäs,
död 1953 19/11 i Ravestad, Arnäs.
Gift 1894 8/7 i Arnäs med
Johannes Lindblom, född 1869 30/12 i Ravestad, Arnäs, död 1956 24/2
i Ravestad, Arnäs. Skräddare i Ravestad, Arnäs.
Barn:
John Lindblom, född 1894 22/9 i Arnäs, död 1959 26/4 i Arnäs.
Måleriarbetare i Prästbordet, Arnäs.
Sigurd Lindblom, född 1896 17/2 i Prästbordet, Arnäs,
död 1982 23/1 i Örnsköldsvik. Kronojägare i Hultsfred.
Helmer Lindblom, född 1899 19/12 i Arnäs. Måleriarbetare 1920
i Prästbordet, Arnäs.
154
« skrivet: 2002-11-20, 10:36 »
Hej Bengt
Svar på frågor från torsdag den 7 nov 2002 kl. 18.25.
1) Brita Bertilsdotter (1706-1788) var av allt att döma dotter till Bertil Gabrielsson i hans gifte med Karin Karlsdotter (d 1710 i Malghult). Bankeström hävdar att hon var styvdotter men det stämmer inte.
2) Enl Bankeströms första sockenbok gifte sig Johan & Anna 1656 15/8 i Linköping. Har inte boken tillgänglig men vill minnas att uppgiften står att finna i början av ett kapitel betitlat 'Herr Johan - en präst med bekymmer' eller liknande.
Mvh Roger A J
155
« skrivet: 2002-10-15, 13:45 »
Beträffande Birgitta Haraldsdotters förfäder så finns åtskilligt i Liedgrens artikel ovan samt i Hans Brasks släktbok s 77, 197 med tillhörande litteraturreferenser.
Mvh Roger A J
156
« skrivet: 2002-10-14, 15:43 »
Angående Bengt Filipsson ovan så har säkert ÄSF rätt moder till hans två söner Magnus och Gotskalk. Dels genom att som verket självt påpekar att 'mödernehärstammningen torde framgå av den äldre sonens förnamn', men även att Gotskalk skrev sig till Aspnäs i Östervåla, ett godsinnehav som förklaras av att hans av ÄSF utpekade morfar Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs) tidgare ägt och bebott gården.
Om Peder Svensson i Malmö, Kvillinge sn, som inte tillhör Ulvarna, och hans hustru, se Jan Liedgren i Släkt och Hävd 1988 s 5.
Mvh Roger AJ
157
« skrivet: 2002-09-05, 11:01 »
Hej Hans!
Maria Wickenberg (ej Wetter-) f omkr 1666, d 1741 5/4 i Stighult, Målilla, var dotter till Per Brahes på Visingsö kamrerare Peder Hansson Wickenberg som avled på Höviks gård 1692 3/2. Modern var Maria Jonsdotter, d 1708 26/5 på Hövik. Vill minnas att hon i litteraturen omväxlande förekommer med efternamnen Palmgren och Höök samt påstås vara prästdotter från Gränna. Om så är fallet vet jag ej.
mvh
Roger A J
158
« skrivet: 2002-05-12, 14:32 »
God försommar Bengt!
Korta svar på frågorna ovan:
1) Har mina aningar. Jordeböckerna under senare delen av 1500-talet är tyvärr inte bevarade år från år. Någon eller några gånger inträffar två bondebyten i källglapp på ett eller flera år. Detta gör att man inte kan vara helt säker på vilken av de nya bönderna som hamnar på vilken gård. Som hypotes kan man kanske ha att Jon sitter på Utebyn (se fråga 3) och Måns Persson på Mellangården (förnamnet Måns är släktnamn på Mellangården under 1600- och 1700-talen). Kvarstår Västergården och Nästebyn. Där avstår jag från att spekulera. Men sätter man sig med jordeböcker och tiondelängder och börjar pussla så kan frågan säkert lösas. Om någon är hugad så . ;-)
2) Som jag skriver i boken så ”har inte några efterforskningar gjorts angående vilken som är identisk med den i 1541 års jordebok nytillkomna” (s 205). Namnet Utebyn har säkert sitt ursprung i gårdens geografiska förhållande till kyrkan, d v s att den ursprungligen var den av byns gårdar som låg längst bort från denna.
3) Bonden Jon står skriven för en gård fram till 1557. Några gånger under 1530-ralet nämns han med efternamnet Börjesson. Om det är en och samma person hela periden kan inte avgöras p g a förnamnents vanlighet. 1558 finns Karl Eriksson för första gången upptagen som bonde i byn (Karls eventuella släktskap med Jon är oviss). Detta gör att det med all säkerhet är Jons gård som är identisk med Utebyn. Ingen relation till Kettilbjörn Olofsson med andra ord. Kettilbjörn sitter på Västergården eller Nästebyn (se fråga 1).
Mvh
Mvh Roger AJ
159
« skrivet: 2002-01-31, 15:30 »
Hej Cläes!
Du hänvisar 23 jan 2002 kl. 22.31 till Beerståls uppgift från 1989 att Sven Eketrä (adlad 1607) skulle ha varit av Vasa-ursprung. Detta vederlades redan året efter av Hans Gillingstam i PHT 1990:3-4 s 126.
Mvh Roger AJ
160
« skrivet: 2002-01-08, 13:01 »
Jöran Jönsson (Svan) i Kålltorp, Gerums sn, Skånings hd, adlades 1537 7/6. Han skrivs även till Hammar, Väse sn o hd. Vid tiden för adlandet är han fogde i Sunnerbo, där han skulle göra reda för allt utom biskopsgästningen, sakören och fogdegästningen, för vilket han däremot skulle ge 140 ungerska gyllen och därtill rida färdig med 8 hovmän och 4 hakeskyttar, kallas befallningsman på Kronoberg 1543, fick samma år kungens brev på Kronoberg och Ingelstorp, 'illistigen ihjälskjuten 1545 av en förrädarhop' i Småland då han skulle till Konga häradsting.
G m Brita Pedersdotter (Hård, nr 17) dtr av rr Peder Hård och Karin Tordsdotter (Store), samt änka efter ryttmästaren Arvid Olofsson (drake)
Uppgifterna är hämtade ur div standardlitteratur som Elgenstierna, Schlegel-Klingspor, Lagsagor & domsagor m m. Adelsbrevet är tryckt i Gustav den förstes registratur 1537 (s 321 f). Alla dessa verk finns på välsorterade bibliotek.
Mvh Roger AJ
161
« skrivet: 2002-01-06, 22:38 »
Halvid i Thyulsta är faste på Oppunda häradsting 1378 och så även 1381 (i Tjulstom). Den by i Oppunda som passar bäst verkar vara Kulsta i Blacksta socken.
Mvh Roger AJ
162
« skrivet: 2001-12-31, 10:08 »
Ett rykande färskt svar på denna fråga lär du få i nya ÄSF-häftet som förhoppningsvis kommer ut under januari. Där ingår en artikel över ätten Örnsparre. Det kan beställas från Riddarhuset ( http://www.riddarhuset.se/). Mvh Roger A J
163
« skrivet: 2001-12-31, 10:03 »
Ingen riktighet så vitt jag vet. Anders Jonsson är ättens äldsta kända medlem
Mvh Roger AJ
164
« skrivet: 2001-12-18, 11:00 »
Impos mentis betyder fritt översatt: Icke tillräknelig.
Mvh Roger AJ
165
« skrivet: 2001-11-26, 22:12 »
Bengt!
Angående din Baggetorpsfråga ovan (se måndag den 12 nov 2001 kl. 18.14) så har jag nu hunnit friska upp argumenten. Här kommer referat av två domboksnotiser:
Vid tinget 1676 2/10 uppvisade major Arvid Hammarskjöld på Fårbo en skriftlig berättelse undertecknad av Per Nilsson i Baggetorp och Anders Persson i Stora Fighult angående ägoskillnaden mellan Fårbo och Baggetorp. I denna skrivelse säger Per Nilsson att han är barnfödd i Baggetorp och bor där nu, att hans salig fader bodde där före honom och att hans farfar som också är död i mästa sin liffztijd bott i Baggetorp.
Pers fader Nils Eriksson processade 1652 om gränsen mot Sulegång. Det vart ny handläggning 1663 20/5 då Erik i Bankhult, Kristdala sn, vittnade. Han yttrade då bl a Item haffr Niels och hans s. Fader Erik hafft dhen parken dhe tvista om i possession något öffuer 40 åhr.
Den rimligaste tolkningen av dessa notiser är att Erik Larsson kommit till Baggetorp vid 1620-talets början. Skrivningen 'i mesta sin tid' utesluter naturligtvis inte att han varit barnfödd i Baggetorp, en tid varit verksam på annan ort, för att senare återvända. Att hävda detta kräver dock belägg för att så varit fallet. Om någon hittar ett sådant är jag villig att diskutera Erik Larssons ursprung. Med den information jag för tillfället har anser jag det vara höljt i dunkel. Erik Larsson dog f ö 1657 1/3 i Baggetorp, ett dödsdatum som saknas i Humlenäsboken.
Mvh Roger AJ
166
« skrivet: 2001-11-18, 11:28 »
Med tanke på att ett flertal obestyrka uppgifter, och en del rent felaktiga, förekommit i Silkelock-diskussionen redovisar jag här med källhänvisningar de uppgifter beträffande Per d ä, Per d y och Sven Silkelock jag f n har tillgång till. Detta gör jag med förhoppningen att övriga deltagare i diskussionen i fortsättningen gör sammalunda. Det underlättar för de forskare som vill kontrollera och bedöma tidigare ej kända uppgifters trovärdighet och gör det enklare att nå vetenskapligt hållbara resultat.
Per Silkelock
Borgare i Kalmar, belagd där 1584-1609 (SmH 1584:6 f 13, Riksregistraturet 1609 3/11 vol 108 f 392v, RA)
Per får 1586 tillsammans med en Byriel Bengtsson rätt att bygga stenhus i staden (Riksregistraturet 1586 4/7 vol 71 f 245v, RA). Stickprov i de lokala tullräkenskaperna visar att han förekommer frekvent som exportör av t ex tjära, smör, talg, ox- och kohudar, bock- och getskinn, hästar samt trävirke av olika slag; importen bestod av olika sorters tyg, salt, bly och krut (se t ex Lokala tullräkenskaper, Kalmar 1590, vol 492:I f 19, 34v, RA). I inbördeskriget lär han ha stått på kung Sigismunds sida (se de av Olle Elm och Bo Persson framtagna beläggen ur Hertigh Carls Slaktarebenck ovan) men verkar efter krigsslutet ha tagits till nåder av hertig Karl då han av denne 1609 kallas 'vår skeppskapten' (Riksregistraturet 1609 3/11 vol 108 f 392v, RA). Han saknas i 1609 års hjonelagslängd, ovisst varför (SmH 1609:3B).
Per Silkelocks hustru omtalas så vitt känt aldrig i de samtida källorna, men hon var säkert dotter till knekthövitsmannen Jöns Gustavsson på Strömsnäs, Högsby sn. Denne köper nämligen Systertorp omkr 1590 och får fasta på gården -92 (Bankeström 1982 s 296, 1997 s 269). Under 1610-talet nämns två personer med efternamnet Silkelock som boende i Systertorp. Båda är ryttare. Gustav Silkelock i Systertorp anges 1618 vara dotterson till Jöns Gustavsson och hans hustru Lucia (Bankeström 1997 s 269). Ryttaren Per Silkelock är med säkerhet belagd i Systertorp 1615 (Älvsborgs lösen 1613:3, RA). Per Silkelocks efternamn och koppling till Systertorp gör att även han bör vara ättling till Jöns Gustavsson. Den rimligaste tolkningen blir då att han är Gustav Silkelocks broder. Kopplingen till Kristdala förstärks av att en dotter - Elisabet, är belagd som gift med Bartholdus Nicolai Duraeus i Kristdala (Linköpings domkapitels arkiv, vol. E IV:163 [Målilla 1631-1750], dat 1652 26/11, se Bo Perssons avskrift ovan, för målets fortsättning se Bankeström 1997 s 268). En anteckning i Kalmars tullräkenskaper år 1590 enligt vilken Jöns Gustavsson köpt accisfri öl till s?n dotters Br?llop är intressant i sammanhanget (Lokala tullräkenskaper, Kalmar 1590, vol 492:I f 72v, RA). Via notisen om Gustav Silkelock 1618 vet vi att Jöns Gustavsson hade åtminstone en dotter. Om det 1590 är fråga om samma dotter så skulle vi då ha giftermålsåret för Per Silkelock. Eftersom Jöns Gustavsson kan ha haft flera döttrar så kan vi dock inte vara säkra på det.
Sven Silkelock
Sven är belagd först mot slutet av sin levnad. Han får 1612 'några tunnor spannmål för sin gamla tjänst' (Riksregistraturet 1612 21/8 vol 116 f 563v). Han bor året därpå på skattegården i Östra Hossmo, Hossmo sn, några kilometer sydväst om Kalmar (Älvsborgs lösen 1613:1 vol 18 fasc 5 f 77v). Han får 1615 brev på 6 tunnor spannmål som han ska bekomma av fogden i Södra Möre. I brevet kallas han 'en gammal kapten' (Riksregistraturet 1615 11/5 vol 125 f 339v). Tre år senare säljer han skattegården i Hossmo till Herman Wrangel (AF 4:3 s 1278). Bankeström antar honom vara identisk med den knekt Sven Silkelock som 1624 häktades för upproriska stämplingar, men senare frikändes av Svea hovrätt (Bankeström 1997 s 269). Detta är dock osannolikt av två skäl. Om Sven är 'en gammal kapten' 1615 så lär han knappast vara gemen knekt 1624. Dessutom får man av källorna intrycket att han 1615 har avslutat sin militära karriär. Varken grad eller kronologi stämmer alltså.
Per Silkelock
Belagd som ryttare i Systertorp i Älvsborgs lösen 1615 där han upptas för 2/3 hjonelag (1613:3, RA) och därefter (1613:4-6, RA). Han förekommer även i jordeboken under dessa år (se t ex SmH 1615:8, 1616:16, RA). Först 1618 står han för ett helt hjonelag (1613:6, RA). Detta beror antagligen på att gården under 1610-talet är öde under flera år och upptas till bruk först 1618-19 (Tunaläns hd 1619 24/9, VlA/Uppgift från Bo Persson/). Hans eventuella relation till den Peder Räf som är ryttare i Systertorp enligt 1612 års tiondelängd är för mig okänd (SmH 1612:11). I Boskaps- och utsädeslängder förekommer han först 1625 då han som ryttare i Systertorp har 1 häst, 1 fåle, 2 ston, 2 oxar, 4 kor, 6 kvigor, 5 ungsvin och 5 tunnors utsäde (SmH 1625:4, RA). Året därpå står han skriven som ryttare i Bankhult. Då har boskapsstocken decimerats betydligt: 2 kor, 3 kvigor, 2 gamla får, 1 gammalt svin, 3 ungsvin samt 4 tunnors utsäde och 3 skäppors svedjeland (Boskaps- och Utsädeslängd, Småland 1626:18, RA). Redan i 1624 års jordebok står emellertid Per i en längd över 'ryttare och de hemman de bruka' redovisad under Bankhult som anges vara krono (SmH 1624:12). Sven Bankeström skriver nämligen i sin första sockenbok att Per 1624 gjorde gårdsbyte med Karl Jönsson (Sabelsköld) varvid han bytte Systertorp mot Bankhult (Bankeström 1982 s 309). Där bodde han sedan till 1626. Detta år står nämligen Ingeborg i Bankhult för gården i årets tiondelängd (SmH 1626:9). Samma år 2/12 säljer hon som änka gården till Erik Börjesson i Baggetorp, Misterhults sn (Bankeström 1982 s 292). Nils Bremberg hänvisade till en senare ej återfunnen domboksnotis enligt vilken en Anna Silkelock var dotterdotter till Ingeborg Knutsdotter varför hennes moder Cecilia Persdotter Silkelock (omkr 1611-1699) med stor sannolikhet var dotter till Per (uppgiften om domboksnotisen meddelad av Berit Sjögren 2001 10/7).
Mvh Roger AJ
167
« skrivet: 2001-11-12, 23:04 »
Hej Bengt!
I samband med att Sven Bankeström 1982 släppte sin första del av 'Från flydda tiders Kristdala och Tunalän' hade vi en kortare brevväxling där bl a din fråga ventilerades. Jag vill minnas att vi kom fram till att Erik Larsson inte kan visas vara son till Lasse i Baggetorp. Näst sista veckan nu i november ska jag ner till Småland där jag har breven liggande. Ska ögna dem och friska upp minnet av hur argumentationen gick. Återkommer i ärendet.
Mvh Roger AJ
168
« skrivet: 2001-11-05, 22:09 »
Dag,
i en tingsnotis från 1650-talets början (1653?) omtalas att Elisabet Persdotters far Per Silkelock var borgare i Kalmar. Bo har säkert en mera exakt källhänvisning!?
Mvh Roger AJ
169
« skrivet: 2001-10-25, 11:16 »
Hej Marianne!
Boken kostar 350 kr exklusive frakt. Ring min morbror Birger Einarsson (0491-600 53) för mer information.
Mvh Roger AJ
170
« skrivet: 2001-10-23, 17:46 »
Vad jag vet så figurerar kalmarborgaren Per Silkelock inte i Systertorp. Det är helatiden fråga om ryttaren PS. Humlenäsboken borde väl vara tillgänglig på KB vid det här laget, men om du är intresserad så har jag några 'köpeexemplar' av den liggande. Hör gärna av dig om så är fallet
Mvh Roger AJ (rax@hem.utfors.se)
171
« skrivet: 2001-10-23, 10:02 »
Hej Dag m fl
En Per Silkelock står som ryttare i Systertorp vid ett flertal tillfällen från 1615 och framåt (Bankeström 1982 s 309). Även efter flytten till Bankhult är han 1626, då han nämns för sista gången, upptagen bland socknens ryttare varvid Systertorp i stället anges vara Karl Jönssons (Sabelsköld) ryttargård (Boskaps- och utsädeslängd, Småland 18:4, RA). Samma år 2/12 nämns Ingeborg Knutsdotter som hans änka då hon säljer Bankhult till Karl Jönsson (Bankeström 1982 s 292). Året därefter upptas Erik Börjesson i Bankhult och Nils Jonsson i Systertorp (Boskaps- och utsädeslängd, Småland 22:1B, RA).
Att en förmögen, och dessutom inte helt ung kalmarborgare skulle sadla om och avsluta sin karriär som ryttare verkar för mig otänkbart. Jag skulle vilja skärpa Carl-Fredriks skrivning ovan från att det möjligen kan vara fråga om två PS till att det med mycket stor sannolikhet är två personer vi har att göra med.
Att flera Silkelockar verkar ha anknytning till Flenshult, Karlstorps sn, är intressant. Ingeborg Knutsdotters morfar Nils Bröms köpte nämligen en gård i byn redan 1533 (DMS 4:4 s 47). Ättlingar till honom ägde jord i byn långt in på 1600-talet.
Mvh Roger AJ
172
« skrivet: 2001-10-07, 15:01 »
Hej Bengt!
Din skepsis är till vissa delar befogad. Den Gnöttlerumska kronologin erbjuder problem, dock inte oöverstigliga. Redan det faktum att Lasse Pedersson i Gnöttlerum, som bevisligen är son till Peder Porse (se mitt inlägg under Vena socken fredag den 12 febr 1999 kl. 21.32 och Bo Perssons måndag den 4 dec 2000 kl. 23.58), i jordeböckerna dyker upp först 1559 och är belagd till åtminstone 1594 gör att Peder Porse bör ha uppnått hög ålder. Det första av mig kända födelseåret bland hans ättlingar är 1597. Omkring detta år ska hans sonsons dotter Anna ha varit född (Sjöö 1979 s 73). Om vi räknar tre generationer på 100 år, vilket man väl brukar göra, så bör Peder Porse alltså ha varit född omkring 1497 vilket han uppenbarligen inte är eftersom han figurerar i bytesbrevet redan 10 år tidigare. Att dessutom Lasse Pederssons systerson Brunte i Målen, Södra Vi socken, så sent som 1617 hänvisar till jordbytet som hans morfar gjort 130 år tidigare gör att generationerna i släkten måste ha varit ”långa”.
För övrigt så är det vanligare än man tror att människor i äldre tid var verksamma under lång tid. Bland mina egna förfäder kan jag vid en snabb sökning hitta åtminstone 5 bönder under 15- och 1600-talet som har brukningstider på 40-50 år i jordeböckerna där t ex eftersläpning med säkerhet inte är fallet. Då jag i min egen forskning har medeltiden som område kan jag svårligen undgå att nämna den sörmländske väpnaren Esbjörn Blåpanna, belagd i samtida källor 1372-1438, samt marsken och lagmannen Karl Ulfsson (Sparre av Tofta, bel 1349-1407). Deras verksamhet i källorna spänner alltså över 66 respektive 58 år. Eftersom det här rör sig om andra socialgrupper är källäget naturligtvis annorlunda, men ändå .
Som konkret svar på din fråga så tycker jag inte att det är orimligt att Peder Porse 1487 är samma person som 1538. Jag anser att Peder Porse hade en mycket lång verksamhetstid. Att sätta 1538 som hans slutår i källorna kan ses som ett sätt att markera detta. Med andra ord är identiteten inte hundraprocentig. Kanske borde jag ha satt ett (?) efter årtalet i Humlenäsboken. Antavlorna i boken består av utskrifter från släktforskarprogram som under tidspress redigerades och kompletterades så långt tiden medgav. Jag har i efterhand inte hittat några sakfel, dock finns det skrivningar som kunde ha förtydligats. Som jag i boken med en blinkning påpekar så är inget arbete ”någonsin fullkomligt, i bästa fall endast näst intill” (Humlenäsboken s 70).
Att namnet Peder Porse kan fästas på åtminstone två individer i Vena är högst troligt. PP den yngre dyker dock upp först på 1540-talet, och då i Blaxhult om jag inte missminner mig. Om han är son, sonson, brorson eller dylikt till PP den äldre vet jag inte.
Mvh Roger AJ
173
« skrivet: 2001-09-05, 10:34 »
Margareta var troligen Erik Nilssons andra fru. I det äktenskapet fick de åtminstone barnen
Per (1678-1762), Anders (1685-1755) och Karin (1687-1756). I övrigt är mina uppgifter om henne sporadiska. Sonen Per lät registrera hennes testamente (dat 1728 25/4) på tinget 1729 26/2. Uppgiften om hennes födelseår är från dödboken och födelseförsamlingen står Tyko Lundkvist för. Saknar för ögonblicket möjlighet att kolla i vilken av hans böcker uppgiften står.
Mvh Roger AJ
174
« skrivet: 2001-09-05, 08:02 »
Söker anor till Margareta Ersdotter, f 1658(?) i Ådals-Liden, d 1733 2/9 i Ledusjö, Nordmaling. Hon gifte sig 1678 med Erik Nilsson (omkr 1636-1698) i Ledusjö.
Mvh Roger AJ
175
« skrivet: 2001-09-05, 08:00 »
Tack för beriktigandet, flyttar frågan till rätt församling.
Mvh Roger AJ
176
« skrivet: 2001-09-04, 19:46 »
Söker anor till Margareta Ersdotter, f 1658(?) i Liden, Resele, d 1733 2/9 i Ledusjö, Nordmaling. Hon gifte sig 1678 med Erik Nilsson (omkr 1636-1698) i Ledusjö.
Mvh Roger AJ
177
« skrivet: 2001-08-21, 21:06 »
Angående Olle Elms fynd i Gregorius Borastus' pamflett Slaktarebenck så är det nytt för mig. Min insats i den Silkelockska forskningen inskränker sig till genomgångar av domböcker, landskapshandlingar och riksregistraturet.
Till Bengt Pettersson: Tack för beröm ovan. Angående fråga tisdag den 14 aug 2001 kl. 14.50 bör du ta kontakt med min morbror Birger Einarsson, helst per telefon (nummer ovan) då hans dator nyligen skurit ihop.
Mvh Roger AJ
178
« skrivet: 2001-06-21, 10:11 »
Jöns Gustavsson, som kommer från Högsby sn, är belagd i Systertorp först 1590. Hans ursprung utreds i den kommande Humlenäsboken som jag gör reklam för i en notis ovan.
Beträffande Gustav Silkelock så var han inte son, utan dotterson till Jöns Gustavsson. Detta gör Sven Bankeström troligt i sin tredje bok om Kristdala och Tunalän. En kontroll i Veine Sjöös bok Historik över fem byar i Kristdala socken (s 120) visar dessutom att Gustav Silkelock, belagd som boende i Systertorp resp Klo, Högsby sn, och Gustav Persson i Fallebo med all säkerhet är två personer, inte en och samma.
Mvh Roger AJ
179
« skrivet: 2001-06-19, 15:07 »
Humlenäsboken utkommer i början av juli. Den är författad av Birger Einarsson med bidrag av undertecknad, hans systerson, omfattar 288 sidor samt är illustrerad med ett 70-tal fotografier. Priset blir 350 kronor plus porto. Beställningar kan göras via epostadressen einarsson@post.netlink.se eller per telefon av Birger Einarsson på nummer 0491-600 53. Boken kommer att skickas per post med medföljande faktura som skall betalas inom 10 dagar till angivet postgiro. Eftersom över halva upplagan redan är tingad bör beställning ske snarast.
För att ge en uppfattning om bokens innehåll följer nedan Förord respektive Innehållsförteckning:
Förord
Huvudpersonerna i denna bok heter Nancy och Karl Axel och boken är skriven för deras ättlingar. I en tid av folkomflyttningar, urbanisering och internationalisering är det lätt att tappa bort sitt ursprung. Om boken kan ge några svar till de som har frågor om detta så vinner den sitt berättigande och författarna når sitt mål.
Som framgår av innehållsförteckningen så består boken av tre delar. I avsnittet om Släkten redovisas Nancys och Karl Axels ättlingar. De omfattar idag över 200 individer fördelade på dryga 90 familjer. Dessutom publiceras deras förfäder i 10:e led med en förgrening ner i svensk och europeisk medeltid. Jorden beskriver socknens uppkomst, byn Malghults äldsta historia och släktgården Humlenäs med omnejd. Den tredje delen som vi har kallat Minnena är ett försök att förmedla doft och smak av en tid som ingen av oss nu levande har upplevt och få av oss hört berättas om. Med åberopande av författarens poetiska licens återges här i litterär form händelser som verkligen skett. Dessa är naturligtvis sedda genom hans sentida ögon och något kryddade med hans fantasi. Därmed förstår säkert läsaren att denna del av boken skiljer sig från de övriga. Den är inte att betrakta som ett renodlat historiskt arbete. Vi vet t ex inte om Karl Axel sköt sex orrar julafton 1875, vi vet inte ens om han var ute och jagade denna morgon. Poängen är att han kan ha gjort det! Sist i boken finns ett avsnitt med fotografier som lånats ihop från de olika släktgrenarna. I samma ögonblick som ingen längre vet vem ett fotografi föreställer förlorar det en stor del av sitt värde. Med detta fotogalleri vill vi ge Nancys och Karl Axels ättlingar ett gemensamt fotoalbum som undgår denna devalvering som så många av våra gamla kort annars riskerar att utsättas för.
Följande tre avsnitt i boken är författade av Roger Axelsson: Syskonen Karlssons antavla i 11:e led, Jöns Gustavssons antavla i 15:e led samt Socknen, byn och gården. De övriga är författade av Birger Einarsson.
Flera personer har genom åren delgett författarna uppgifter som återfinns inom denna boks pärmar. Magnus Ekstrand, Oskarshamn, Florence L Lindahl, Salina, Kansas, Nichlas Malmdahl, Huddinge, Bertil Nilsson, Stockholm, Bo Persson, Linköping, och Barbro Sander, Kristdala, är några av dem som bidragit mest. Därtill har ett antal släktingar och vänner varit behjälpliga med information, ställt gamla bilder till förfogande och visat intresse som uppmuntrat till bokens tillkomst. Stort tack! Nämnas kan även att släkttabeller och antavlor utformats med hjälp av det förträffliga släktforskarprogrammet Holger 6.0.
Humlenäs och Stockholm i maj månad 2001.
Innehållsförteckning
Förord
Släkten
Familjen Nancy och Karl Axel Olsson
Nancy och Karl Axels ättlingar
Stamlistor för syskonen Karlsson
En stammoder
Sven Peter Larssons ättlingar i Amerika
Amerikabreven
Syskonen Karlssons antavla i 11:e led
Jöns Gustavssons antavla i 15:e led
Jorden
Socknen, byn och gården
Malghult - de många skiftenas by
Humlenäs i äldre tider
Sjön Hummeln och kalkstensåsen
Minnena
Karl Axel och Nancy blir hemmansägare
En oförglömlig julhelg
Gamla minnen återkommer alltid
Olle Djerf - ett matematiskt underbarn
En fotokavalkad
Källor och litteratur
Mvh Roger AJ
180
« skrivet: 2001-06-07, 12:08 »
Hej,
Nils' ursprung är okänt. Han har ingen påvisbar koppling till släkten Silkelock, men har dock ägt jord i samma by som Silkelockar. Han köpte någon gång på 1620-talet Systertorp av Carl Sabelskjöld som i sin tur förvärvat gården av Per Silkelock. Nils dyker första gången upp i 1627 års boskapslängd och står skriven på gården i mantalslängder och jordeböcker fram till 1651. Året därpå har sonen Mattis Nilsson (ca 1629-1705) tagit över gården. På åtskilliga av gårdarna i Systertorp sitter än idag ättlingar till Nils Jonsson som alltså kan stoltsera med ett snart 375-årigt släktgårdsinnehav.
Mvh Roger AJ
181
« skrivet: 2001-05-29, 09:04 »
Nils Magnusson, som var riddare och häradshövding i Dals och Lysings härader, var son till folkungarnas marsk Magnus Nilsson (stolpe, d 1365 3/3 vid Gata) och Helena Jonsdotter (sparre). Då Magnus åtm en gång (1346) har tillnamnet 'Röde' har hela hans ätt ibland givits detta namn trots att tillnamnet säkert var knutet till honom personligen. Hans Brask har i sin släktbok kallat hans annars helt okände far för 'Nils Röde', ett namn som antagligen tillverkats med hjälp av Magnus patronymikon + tillnamn.
Nils' morfar var riksrådet och ståthållaren i Skåne Jon Kristinasson (sparre, d 1359/61) på Mjöhult, Sandviks sn, som var gift två gånger. Endast andra hustrun Kristina Fellesdotter är känd till namnet. Helenas mor är till namnent okänd.
Mvh Roger AJ
182
« skrivet: 2001-05-21, 21:31 »
Gerhard S anger 1382 Nils Magnusson (stolpe) som sin socer (svärfader) och 1386 är Kristina Bengtsdotter (Bielke) belagd som hans hustru. Åtminstone dottern Sofia är född i Bielke-äktenskapet. Henrik är riddare när han dyker upp i källorna 1401 varför han då kanske har passerat tonåren och därmed är son till Gerhard i hans första äktenskap. Absolut visshet verkar dock inte kunna uppnås.
Mvh Roger AJ
183
« skrivet: 2001-05-15, 12:50 »
Om medeltida bärare av namnet, se SMP (Sveriges Medeltida Personnamn) som nu finns utlagt på nätet fram till bokstaven H. Adressen är http://www.dal.lu.se/sofi/smp/pdf/botgher.pdf och det krävs Acrobat Reader för att kolla på uppgifterna. mvh Mvh Roger A J
184
« skrivet: 2001-04-30, 15:06 »
Hej!
Då Ester var kusin till min mormorsmor har jag hennes möderneanor katalogiserade. De första fem generationerna följer här:
1 Ester Callersten, född 1902 5/7 i Mörlunda, död 1993 18/6 i Mörlunda. Lärarinna. Bosatt på Sockenvägen 18, Mörlunda.
*** I ***
2 Albert Johansson. Skollärare i Mörlunda.
Gift 1891 med
3 Amanda Emilia Svensdotter, född 1860 11/11 i Saxtorp, Kristdala.
*** II ***
6 Sven Peter Samuelsson, född 1818 22/3 i Fallebo, Kristdala, död 1911 11/2 i Saxtorp, Kristdala. Bonde i Saxtorp, Kristdala. Brukade 1/8 mtl.
Gift 1836 31/12 i Kristdala med
7 Kajsa Lisa Hansdotter, född 1817 14/7 i Malghult, Kristdala, död 1889 13/12 i Saxtorp, Kristdala.
*** III ***
12 Samuel Persson, född 1782 20/3 i Skinshult, Kristdala, död 1849 29/11 i Saxtorp, Kristdala. Bonde i Fallebo och Saxtorp, Kristdala.
Gift 1811 11/8 i Kristdala med
13 Katarina Samuelsdotter, född 1792 9/2 i Fallebo, Kristdala, död 1869 25/3 i Saxtorp, Kristdala.
14 Hans Nilsson, född 1791 8/12 i Bjälebo, Kristdala, död 1874 28/4 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult 3, Kristdala.
Gift 1813 14/11 i Kristdala med
15 Stina Karlsdotter, född 1797 15/5 i Malghult, Kristdala, död 1855 10/2 i Malghult, Kristdala.
*** IV ***
24 Per Persson, född 1744 i Skinshult, Kristdala. Bonde i Skinshult, Kristdala.
Gift med
25 Elisabet Samuelsdotter, född 1754 3/3 i Systertorp, Kristdala, död 1789 22/2 i Skinshult, Kristdala.
26 Samuel Nilsson, född 1757 6/6 i Fallebo, Kristdala, död 1832 12/3 i Fallebo, Kristdala. Bonde i Fallebo 2, Kristdala.
Gift 1785 i Kristdala med
27 Elisabet Eriksdotter, född 1751 1/9 i Bråhult, Kristdala, död 1840 9/8 i Saxtorp, Kristdala.
28 Nils Hansson, född 1767 18/5 i Bjälebo, Kristdala, död 1822 22/9 i Bjälebo, Kristdala. Bonde i Bjälebo, Kristdala.
Gift 1785 19/10 i Mörlunda med
29 Lisa Johansdotter, född 1770 i Libbershult, Mörlunda, död 1797 27/5 i Bjälebo, Kristdala.
30 Karl Samuelsson, född 1757 11/9 i Malghult, Kristdala,död 1820 31/5 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala.
Gift 1779 i Kristdala med
31 Brita Jonsdotter, född 1761 23/11 i Malghult, Kristdala, död 1844 17/12 i Malghult, Kristdala.
*** V ***
48 Per Persson, född 1688 29/8 i Skinshult, Kristdala, död 1772 i Skinshult, Kristdala. Bonde i Skinshult, Kristdala.
Gift 1731 13/6 i Kristdala med
49 Karin Andersdotter, född 1710 20/2 i Hundekulla, Kristdala, död 1753 i Skinshult, Kristdala.
50 Samuel Månsson, född 1725 14/2 i Bankhult, Kristdala,död 1798 2/12 i Systertorp, Kristdala. Bonde i Systertorp, Kristdala.
Gift 1746 14/9 i Kristdala med
51 Karin Olofsdotter, född 1728 25/8 i Systertorp, Kristdala, död 1811 23/6 i Systertorp, Kristdala.
52 Nils Svensson, född 1726 17/7 i Ävernäs, Kristdala, död 1799 18/8 i Fallebo, Kristdala. Bonde i Äversnäs och Fallebo,Kristdala.
Gift 1753 14/10 i Kristdala med
53 Bengta Samuelsdotter, född 1729 23/11 i Fallebo, Kristdala, död 1808 31/1 i Fallebo, Kristdala.
54 Erik Larsson, född 1710 4/8 i Källtorp, Kristdala, död 1777 23/11 i Bråhult, Kristdala. Bonde i Bråhult, Kristdala.
Gift 1739 21/9 i Misterhult med
55 Helena Fast, född 1721 21/9 i Plittorp, Misterhult, död 1761 10/3 i Bråhult, Kristdala.
56 Hans Nilsson, född 1729? i Bjälebo, Kristdala, död 1811 1/1 i Bjälebo, Kristdala. Bonde i Bjälebo, Kristdala.
Gift 1763 3/4 i Mörlunda med
57 Lucretia Gustavsdotter, född 1736 26/1 i Kulltorp, Mörlunda.
58 Johan Jönsson, född 1749 21/5 i Höckhult, Kristdala. Bonde i Libbershult, Mörlunda.
Gift med
59 Agneta Nilsdotter, född i Libbershult, Mörlunda.
60 Samuel Persson, född 1707 15/9 i Malghult, Kristdala, död 1790 14/8 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala.
Gift 1732 8/10 i Kristdala med
61 Elisabet Samuelsdotter, född 1713 25/1 i Fallebo, Kristdala, död 1779 22/12 i Malghult, Kristdala.
62 Johan Gabrielsson, född 1720 11/9 i Stora Bråbo, Kristdala, död 1812 21/1 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala.
Gift 1747 7/6 i Kristdala med
63 Brita Månsdotter, född 1727 26/12 i Malghult, Kristdala, död 1812 16/1 i Malghult, Kristdala.
Mvh Roger AJ
185
« skrivet: 2001-04-18, 20:57 »
Hej Bengt!
Per Hemmingsson anor är hittills okända men han hade i alla fall två bröder i Högsby socken: Jon Hemmingsson i Bjärshult, gift där 1636, och Håkan Hemmingsson i Skurebo (omkr 1614-1704). Bl a så var Per Hemmingssons barn arvsberättigade efter Lars Brun, Jon Hemmingssons son. Som ursprung för Brun-släkten i Högsby skulle man kunna se det halva skattehemman i Aboda, Högsby sn, som 1533-56 innehas av Henning Brun, och därefter av sonen Bengt Henningsson (1557-88, d 1588/89) och sonsonen Erik Bengtsson (1590-98, fasta 1592 19/7). För några år sedan letade jag utan resultat efter är en lämplig Hemming trakterna av Aboda, Bjärshult eller Skurebo. Sedan kom annat i vägen och spåret blev liggande.
Mvh Roger AJ
186
« skrivet: 2001-03-09, 14:07 »
Björn!
Precisera gärna din fråga. Nestorskrönikan antas vara författad omkring 1110 av grottmunken Nestor stationerad i Kiev. Den behandlar världens historia från syndafloden fram till Nestors egen tid och betraktas allmänt som en propagandasktift för det framväxande Kiev-riket. Då detta är ett forum för genealogi och personhistoria så antar jag att det är krönikans trovärdighet på detta område du undrar över. Jag tror att den anses vara god. Om jag inte missminner mig så anses dock Ruriks bröder numer vara fiktiva och utgöra ett försök till förklaring av den rusiska bosättningsstrukturen på Nestors egen tid.
Krönikan finns sedan några år i svensk översättning; Gabriella Oxenstierna gav 1998 ut den på Brutus Östlings förlag. Läs den gärna paralellt med Pavel Doluchanovs bok The early Slavs : Eastern Europe from the initial settlement to the Kievan Rus från 1996. Vill minnas att han har en god redovisning av det arkeologiska och historiska forskningsläget i senare delen av boken.
Boris!
Gustav Olsson i Prästbacka hade flera gamla brev i sin ägo. Enl artikel i Bohusläningen 1955 3/12 innehade då en Fredrik Olsson (hans son?) i Kärra, Röra sn, ett brev daterat 1422 som tidigare varit i Gustavs ägo. Kanske kan man förutsätta att han då även innehade brevet från 1611? Det räknar upp ett antal äldre gårdsköp, varav ett ägde rum i kung Håkons sjätte regeringsår, dvs omkr 1360. I Kärra, postadress Henån, finns idag enl telefonkatalogen åtminstone tre personer med efternamnet Olsson. Om de är släkt med Fredrik ovan så vet de säkert var breven finns idag. Mitt råd är att ta kontakt med någon av dem.
mvh
Roger AJ
187
« skrivet: 2001-03-05, 16:51 »
Då Gregers Birgersson i källorna framträder som en utpräglad upplänning och Margareta enligt ÄSF äger jord i två sörmländska härader och ett västgötskt gör det mig lite nyfiken på vilka forskare som gjort bedömningen på grundval av respektive personers godsinnehav?
Jodå, Adelas anor går enligt gängse furstegenealogier att belägga ned till Karl den Store m fl.
Beträffande den Sahlinska kedjan så känns det bättre att följa ÄSF som anger en Kristina Tunadotter som moder till Magnus Kristinasson (d 1309). Samma verk fastslår dessutom att en dotter till Magnus Minnesköld (d 1208) var gift med Sigtrygg Bengtsson (bel 1219) som var fader till Bengt Sigtryggsson. Inte många rätt där inte! Släkttavlor på internet bör man i likhet med all annan information på nätet utsätta för en noggrann källkritisk granskning, speciellt om de börjar med Ottar Vendelkråka.
mvh
Roger AJ
188
« skrivet: 2001-03-05, 11:07 »
Hej Dag!
Då det inte finns något belägg för Margareta Filipsdotters mödernebörd kan man argumentera för att redan kedjans första länk vid närmre beskådande verkar något anfrätt.
Vi vet att Filip Ingevaldsson 1301 är gift med en syster till Karl Gregersson som då upprättar sitt testamente. Det är möjligt, dock ej säkerställt, att denna hustru är moder till Margareta, Filips enda belagda barn. Kanske kunde en detaljanalys av Margareta Filipsdotters godsinnehav (se ÄSF 1 s 100) jämfört med Gregers Birgerssons, och hans barns (se ÄSF 1 s 42ff), ge något?
För övrigt så är jag nyfiken på vilken källa som nämner Gregers Birgersson så tidigt som 1247? Jag vet att man, kanske mindre framgångsrikt, försökt identifiera honom som den svenske 'kungason' som 1240 enligt novgorodska krönikan var med och kämpade mot Alexander Nevskij. I övrigt är han belagd i diplomen 1272-76.
Knut den helige (d 1086) var gift med Adela av Flandern (d 1115), så mycket är säkert. Jarl Gallén har dessutom i uppsatsen 'Knut den helige och Adela av Flandern. Europeiska kontakter och genealogiska konsekvenser' (tryckt i Studier i äldre historia tillägnade Herman Schück 5/4 1985, Sthlm 1985, s 49-66) visat att alla Knuts tre barn bör ha fötts omkr 1082-86 i hans äktenskap med Adela. Jag vet att tvivel framförts i detta forum, dock inga som ger anledning att inta en annan uppfattning i frågan än hans.
mvh
Roger AJ
189
« skrivet: 2001-02-08, 13:52 »
Min morbroder planerar att ge ut en liten skrift om sin släkt och har därför tillställt mig frågan om var och när hans farfars faster dog. Hon hette Anna Kajsa Larsdotter, f 1824 20/8 i Malghult, och var gift i Systertorp. Hennes dotter Kristina Lovisa Nilsdotter (1846-1911) blev moder till Oskar Karlz?n i Fallebotorp (se Sjöö 1993 s 147). Anna Kajsa står skriven i Systertorp fram till några år efter makens död 1866. Troligen avlider hon någon gång 1870-80.
mvh
Mvh Roger AJ
190
« skrivet: 2001-01-04, 14:53 »
1.
Per Gustavsson ovan (30 dec 2000 kl. 20.02) ställer till problem för mig. Undrar om Bo eller någon annan som har kyrkobokföringen tillgänglig kunde slå en koll ang vem han egentligen gifter sig med 1719.
Det föds uppenbarligen två PG år 1695. Den ena i Mellingerum döps 30/7, den andra i Systertorp döps 29/9. Jag har en anteckning att en av dem gifter sig 1719 med Karin(?) Botnedsdotter. Att en PG i Stora Bråbo begravs 1722 4/2 tyder på att det är han som 1719 gifter sig med Botvid Perssons i Bråbo dotter Karin (döpt 1697 26/9 i Stora Bråbo). Är det säkert att PG i Malghult = PG som gifter sig 1719?
PG, d 1762 i Malghult, gifter sig antagligen i början av 1720-talet med Brita Bertilsdotter, då vigsellängder saknas för ett antal år. Han får första sonen Gabriel omkr 1723 (saknas i fb), och andra Gustav 1724, döpt 31/5.
Den PG som föds i Mellingerum är utan tvekan son till ryttaren Gustav (Jonsson) Ram i Mellingerum, f där 1666(?), ej känd efter det att han rymde vid Helsingborg 1710 7/3. Han var son till bonden Jon i Mellingerum, bel där åtm 1669-75, och Maria Nilsdotter f 1644(?), d i Mellingerum före 1705.
Gustavs hustru Kerstin var född 1666(?) i Malghult, dotter till bonden Jöns Klasson (1639(?)-1708 27/9) i Malghult och Margareta Persdotter. Jöns var broder till Mattis Klasson i Malghult ovan.
Frågan verkar kvarstå! Vem är vem? Vill minnas att det i Tunaläns dombok någon gång under 1710-talets slut (1719?) avhandlas något om Mellingerums ägoförhållanden. Har kopia på notisen nere i Småland; misstänker att lösningen finns i den.
2.
Erik Larsson i Bråhult var vad jag vet gift tre gånger och hade sju barn:
Erik Larsson, född 1710 4/8 i Källtorp, Kristdala, död 1777 23/11 i Bråhult, Kristdala. Bonde i Bråhult.
Gift 1:o 1734 21/9 i Mörlunda med Maria Olofsdotter, född 1719 23/2 i Sörebo, Mörlunda, död 1735 23/3 i Bråhult, Kristdala.
Gift 2:o 1739 21/9 i Misterhult med Helena Gabrielsdotter Fast, född 1721 21/10 i Plittorp, Misterhult, död 1761 10/3 i Bråhult, Kristdala.
Gift 3:o 1766 2/7 i Vena med Katarina Svensdoter, född i Sönnerhult, Vena.
En dotter till Erik saknas i uppräkningen ovan (31 dec 2000 kl. 13.19):
Elisabet ('Lisken') Eriksdotter, född 1751 1/9 i Bråhult, Kristdala, död 1840 9/8 i Saxtorp, Kristdala.
Gift 1:o med
Jon Bertilsson, född 1748(?) i Bjälebo, Kristdala, död 1784 8/2 i Fallebo, Kristdala. Bonde i Fallebo, Kristdala.
Gift 2:o med
Samuel Nilsson, född 1757 6/6 i Fallebo, Kristdala, död 1832 12/3 i Fallebo, Kristdala. Bonde i Fallebo 2, Kristdala. Sjöö 1993 s 139
Barn i första giftet:
Lena Jonsdotter, född 1779 14/7 i Fallebo. Sjöö 1993 s 132.
Barn i andra giftet:
Jonas Samuelsson, född 1785 25/4 i Fallebo.
Ingrid Samuelsdotter, född 1787 2/1 i Fallebo.
Stina Samuelsdotter, född 1789 26/7 i Fallebo.
Katarina Samuelsdotter, född 1792 9/2 i Fallebo.
Erik Larssons syster Elisabet Larsdotter, som nämns ovan (31 dec 2000 kl. 00.41), avled 1768 24/4 hos sonen Johan Persson i Färgshult, Mörlunda sn, som var bonde i byn.
3.
Har nyligen per e-post diskuterat Samuel Perssons i Norrhult härkomst med Anders Norin i Södertälje. Vi kom i princip fram till följande: Per Gabrielsson i Malghult, helbroder till bl a Kals Gabrielsson ovan, hade sannolikt en son Samuel som 1728 gifte sig med Kerstin Johansdotter i Systertorp. Två av hans yngre syskon kom via syskonbyte till Pukemåla, Vena sn. Mantalslängderna under 1730- och 40-talen är något motsägelsefulla, men vad som händer är troligen att Samuel Persson lämnar gården i Malghult varefter svågern Samuel Hermansson tar över densamma. Några årtionden senare sitter Anna Olofsdotter (f 1736 i Pukemåla) och hennes man Anders Persson (f 1733 i Skinshult) på gården. Om ekvationen ska stämma så är hon alltså brorsdotter till Samuel som ungefär samtidigt avlider i Norrhult.
Samuels av mig kända syskon är
Lucia Persdotter, född 1697 17/1 i Malghult, Kristdala, död 1770 15/7 i Bankhult, Kristdala.Gift 1717 30/10 i Kristdala med Måns Jönsson, född 1691 20/5 i Bankhult, död 1766 2/2 i Bankhult. Bonde i Bankhult.
Olof Persson, född 1710 3/4 i Malghult, död 1738 i Pukemåla, Vena. Bonde i Pukemåla. Gift 1732 18/9 med Kerstin Hermansdotter, född 1709 21/11 i Pukemåla.
Elisabet Persdotter, född 1718 1/1 i Malghult, Kristdala. Gift med Samuel Hermansson, Pukemåla.
Samuel Persson i Malghult döpt 1707 15/9 i Malghult d där 1790 14/8 var son till Per Bertilsson och Elisabet Bertilsdotter i Malghult. Om Samuel och hans frus syskon se Sjöö 1993 s 138.
Mvh Roger AJ
191
« skrivet: 2000-12-30, 09:31 »
En rättelse: Per Gustavsson ovan har fått en annan hustru än vad han borde ha.
Rätt hustru är:
Brita Bertilsdotter
född 15/4 1706 i Malghult
vigd 18/10 1719 med Per Gustavsson
död 16/3 1788 i Malghult, 81 år gammal
Av allt att döma är hon dotter till Bertil Gabrielsson i Malghults mellangård (Bankeström 1982 s 255) i dennes gifte med Karin Karlsdotter (gifta 1705, hon dog redan 1710). Jag verkar någon gång i forntiden utan reflektion ha gått på Bankeströms linje när han om Bertil skriver Denna gårdsdel sålde han 1729 21/10 till sin styvdotter Birgitta och hennes man Per Gustafsson (ibid). Birgitta var i själva verket hans egen dotter i ett senare gifte. Ett tack till Barbro Sander för påpekandet.
Mvh Roger AJ
192
« skrivet: 2000-12-30, 09:10 »
Jag har följande barn till Isak registrerade, födelsedatum = dopdatum osv:
Kerstin Isaksdotter, född 1750 23/11, se ovan.
Katarina Isaksdotter, född 1756 14/11 i Systertorp, Kristdala, död 1838 28/4 i Malghult, Kristdala.
Gift med Klas Johansson, född 1755 19/1 i Malghult, Kristdala, död 1813 1/12 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult 2, Kristdala.
Maria Isaksdotter, född 1759 2/9 i Systertorp, Kristdala, död 1836 29/3 i Kroxhult, Kristdala. Barnlös.
Gift 1802 14/6 i Kristdala med Karl Karlsson, född 1769 12/1 i Kroxhult, Kristdala,död 1829 14/6 i Kroxhult, Kristdala. Bonde i Kroxhult, Kristdala.
Nils Isaksson, född 1762 12/3 i Systertorp.
Lisken Isaksdotter, född 1767 9/5 i Systertorp, Kristdala, död 1805 27/4 i Systertorp, Kristdala. Bouppteckning Tunalän F11 s 3
Gift 1787 18/11 i Kristdala med Lars Svensson, född 1757 i Bergebo, Kristdala, död 1807 11/1
i Systertorp, Kristdala. Bonde i Systertorp, Kristdala.
Nils Isaksson, född 1769 11/4 i Systertorp, Kristdala, död 1806 17/9 i Kristdala.
Ingrid Isaksdotter, född 1773 1/4 i Systertorp, Kristdala.
Gift med Gabriel Johansson, född 1769 6/8 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult 3, Kristdala.
Angående Karin Matsdotter har jag dessa uppgifter:
Karin Matsdotter, född 1681 ../11 i Malghult, Kristdala, död 1761 14/5 i Sörebo, Mörlunda.
Gift 1699 10/6 i Kristdala med
Nils Nilsson, född 1673(?) i Kroxhult, Kristdala, död 1710 13/1 i Kroxhult, Kristdala. Bonde i Kroxhult, Kristdala.
Gift 1713 21/1 i Kristdala med
Olof Börgesson, född 1689(?) död 1735 24/6 i Sörebo, Mörlunda.
Barn i första giftet:
Olof Nilsson, född 1700 26/8
Elisabet Nilsdotter, född 1702 28/11
Nils Nilsson, född 1706 3/9
Kerstin Nilsdotter, född 1708 29/3
Ingen av syskonskarorna är med säkerhet komplett.
Gott Nytt År önskar Roger AJ
193
« skrivet: 2000-12-29, 20:44 »
1 Kerstin Isaksdotter, döpt 1750 23/11 i Systertorp, Kristdala, död 1826 30/9 i Malghult, Kristdala.
*** I ***
2 Isak Börgesson, döpt 1721 31/12 i Systertorp, Kristdala, död 1797 5/3 i Systertorp, Kristdala. Bonde i Systertorp, Kristdala.
Gift 1747 21/6 i Kristdala med
3 Ingeborg Karlsdotter, döpt 1726 21/3 i Malghult, Kristdala, död 1804 29/2 i Systertorp, Kristdala.
*** II ***
4 Börge Börgesson, döpt 1697 6/12 i Äspenäs, Kristdala, död 1792 16/9 i Stighult, Kristdala. Bonde i Systertorp, Kristdala.
Gift 1721 i Kristdala med
5 Ingrid Svensdotter, döpt 1682 4/2 i Klockargården, Kristdala, begravd 1761 8/2 i Stighult, Kristdala.
6 Karl Larsson, döpt 1692 30/11 i Malghult, Kristdala, begravd 1735 12/10 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala 1722-35.
Gift 1720 12/6 i Mörlunda med
7 Elisabet Nilsdotter, född 1702 28/11 i Sörebo, Mörlunda, begravd 1788 21/9 i Malghult, Kristdala.
*** III ***
8 Börge Jonsson Skog, född 1671(?) i Äspenäs, Kristdala, död 1712 30/9 i Karlskrona. Bonde och båtsman i Äspenäs, Kristdala. Antagen som båtsman på nummer 137 Äversnäs år 1709. Dödsdatumet hämtat från mönstringsrulla där han felaktigt benämns 'Per'.
Gift med
9 Bengta Nilsdotter, född 1676(?) i Äversnäs, Kristdala.
10 Sven Persson, född 1645(?), begravd 1706 2/9 i Klockargården, Kristdala. Bonde i Klockargården, Kristdala.
Gift med
11 Margit Matsdotter, född 1657 i Systertorp, Kristdala, begravd 1702 11/5 i Klockargården, Kristdala.
12 Lars Olofsson, född i Malghult, Kristdala, begravd 1702 23/3 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala. Efter det att brodern Anders stupat i Landskrona 1677 blev han knekt t o m 1688.
Gift med
13 Ingeborg Persdotter, född 1668(?), begravd 1733 22/6 i Malghult, Kristdala.
14 Nils Nilsson, född 1673(?) i Kroxhult, Kristdala, begravd 1710 13/1 i Kroxhult, Kristdala. Bonde i Kroxhult, Kristdala.
Gift 1699 10/6 i Kristdala med
15 Karin Matsdotter, döpt 1681 ../11 i Malghult, Kristdala, död 1761 14/5 i Sörebo, Mörlunda.
*** IV ***
16 Jon Nilsson, begravd 1718 9/2 i Äspenäs, Kristdala. Bonde i Äspenäs, Kristdala.
18 Nils Jönsson, född 1643(?). Bonde i Äversnäs, Kristdala.
Gift med
19 Anna Nilsdotter, född 1651 i Skräddartorpet, Kristdala.
22 Mats Nilsson, född 1629(?) i Systertorp, Kristdala, död 1705 i Systertorp, Kristdala. Bonde i Systertorp, Kristdala. Belagd från 1652.
24 Olof Månsson, född 1613(?) i Malghult, Kristdala, död i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala. Kyrkvärd 1649-65.
Gift med
25 Kerstin Hemmingsdotter.
28 Nils Olofsson, begravd 1702 6/7 i Kroxhult, Kristdala. Bonde i Kroxhult, Kristdala. Sexman 1663-71. Nämndeman från 1668.
30 Mattis Klasson, född 1643(?) i Malghult, Kristdala, begravd 1715 26/12 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult 1, Kristdala.
Gift med
31 Ingeborg Nilsdotter, född 1648(?) i Höckhult, Kristdala, död 1705 i Malghult, Kristdala.
*** V ***
32 Nils Börgesson, död 1669(?) i Äspenäs, Kristdala. Bonde i Äspenäs, Kristdala. Belagd 1633-69. Hade gården fri enligt brev 1650 12/9.
38 Nils Isaksson, död 1695 i Långvik, Kristdala. Bonde i Skräddartorpet (Långvik), Kristdala. Belagd i Långvik från 1654.
Gift med
39 Anna Karlsdotter.
44 Nils Jonsson. Bonde i Systertorp, Kristdala. Belagd 1627-1651.
48 Måns Månsson. Bonde i Malghult, Kristdala. får fasta 1599.
56 Olof Nilsson, begravd 1684 1/6 i Kroxhult, Kristdala. Bonde i Kroxhult, Kristdala.
60 Klas Klasson Berg, död 1650 ../6 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult 1, Kristdala. Belagd första gången i Malghult 1638; 1643-44 står han antecknad som 'underfogde'.
Gift med
61 Karin Olofsdotter, född i Malghult, Kristdala.
62 Nils Börgesson, född i Höckhult, Kristdala, död 1673(?) i Höckhult, Kristdala. Bonde i Höckhult, Kristdala.
*** VI ***
64 Börge i Äspenäs. Bonde i Äspenäs, Kristdala. Belagd 1610-36.
Gift med
65 Karin Nilsdotter. Bel 1631.
122 Olof Karlsson. Bonde i Malghult 1, Kristdala. Fasta på gården 1609. Nämndeman 1616-19, 1630-37, sexman 1616-33, länsman 1620-22, gästgivare 1620.
124 Börge Persson, född i Bjälebo, Kristdala. Bonde och länsman i Höckhult, Kristdala. Belagd 1596-1612.
Gift med
125 Ingegärd.
*** VII ***
130 Nils Finne. Knekthövitsman i Åsjögle, Mörlunda.
Belagd i Sörebo 1567-78, i Åsjögle 1579-. Eventuellt son av Nils Finne i Tulunda, Mörlunda sn, bel där 1533-67, som förutom Tulunda hade en skatteutjord i Stora Aby samt arrenderade en gård i Haddetorp, Lönneberga sn, av Vadstena kloster.
244 Karl Eriksson, död 1584(?) i Malghult, Kristdala. Bonde och länsman i Malghult 1, Kristdala. Belagd 1558-83.
Gift med
245 Lucia, änka i Malghult 1584.
248 Per Börgesson, född i Bjälebo, Kristdala. Bonde i Bjälebo och Höckhult, Kristdala.
Gift med
249 NN Månsdotter, född i Höckhult, Kristdala.
*** VIII ***
496 Börge i Bjälebo. Belagd 1533-60.
498 Måns i Höckhult, död 1550? i Höckhult, Kristdala. Bonde i Höckhult, Kristdala. Belagd 1533-49.
Mvh Roger AJ
194
« skrivet: 2000-12-29, 20:41 »
Hej Bengt!
Bertils antavla redovisas nedan. Dopdatumet är antingen det riktiga, eller så tillhör det en äldre avliden broder. Detta under förutsättning att 'din' Bertil ej införts i födelselängden. Kerstin Isaksdotters antavla redovisas i nästa meddelande.
1 Bertil Persson, döpt 1736 20/12 i Malghult, Kristdala, död 1806 22/6 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala. Hans börd bevisas av att han vid Olof Anderssons i Malghult bouppteckning 1796 kallas att bevaka sin omyndiga systerdotter Karins rätt. Karin Olofsdotter var dotterdotter till Per Gustavsson nedan.
Gift 1770 25/11 i Kristdala med
Kerstin Isaksdotter, döpt 1750 23/11 i Systertorp, Kristdala, död 1826 30/9 i Malghult, Kristdala.
*** I ***
2 Per Gustavsson, döpt 1695 29/9 i Systertorp, Kristdala, död 1762 18/4 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala. Ev son av soldaten Gustav Persson i Munketorp g m Karin f 1663 (Sjöö 1993 s 166)
3 Brita Samuelsdotter.
*** II ***
5 NN, begravd 1735 12/10 i Kristdala.
6 Samuel Nilsson, död 1678?.
Bosatt i Hägerum, bel 1671.
7 Brita Olofsdotter, född 1643(?) i Malghult, Kristdala.
*** III ***
12 Nils Isaksson, död 1695 i Långvik, Kristdala. Bonde i Skräddartorpet (Långvik), Kristdala. Belagd i Långvik från 1654.
14 Olof Månsson, född 1613? i Malghult, Kristdala, död i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala. Kyrkvärd 1649-65.
15 Kerstin Hemmingsdotter.
*** IV ***
28 Måns Månsson. Bonde i Malghult, Kristdala. får fasta 1599.
196
« skrivet: 2000-11-01, 08:25 »
Daniel Nilsson i Mellingerum (omkr 1647-1706) var son till Nils Isaksson i Skräddartorpet (nuv Långvik tror jag), Kristdala sn, som är belagd där från 1654. Eventuellt är det han som begravs i Kristdala 1695 20/1.
Karin Nilsdotter f 1656 20/4 i Baggetorp, Misterhults sn, begr 1711 10/12 i Kristdala var dotter till bonden Nils Eriksson i Baggetorp (d där 1670 27/3) och sondotter till Erik Larsson som är bonde i Baggetorp åtm från 1620-talet.
Mvh Roger AJ
197
« skrivet: 2000-10-06, 15:53 »
'Höggh' är säkert identiskt med byn Hägg i Lofta sn.
Mvh Roger AJ
198
« skrivet: 2000-09-29, 08:20 »
Namnet Nygård i Lofta är belagt första gången 1412 då en Peder smed bor där. 1397 och tidigare kallas gården 'Långa Harg'. Namnbytet bör ha skett i samband med någon form av nybyggnation omkr 1400. Under några årtionden därefter samexisterar namnen i formuleringar som i Langga Hargh som nw kallar Nyghardh (1422), och 'Nygård som fordom kallades Långaharg' (1431).
Bland medeltida ägare finns Bengt Nilsson (Lejonansikte), Sten Turesson (Bielke), Arend Styke, Guse Nilsson (Guse), Arend Bengtsson (Ulv), Jöns Bese, Erik Turesson (Bielke) m fl. Flera av dem har haft Nygård som sätesgård. Då mina anteckningar slutar omkr 1560 sitter Axel Erikssons (Bielke) änka Elsa Posse på gården. För ytterligare information se Johan Axel Almquists Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, del 4:2 s 1423 f.
Mvh Roger AJ
199
« skrivet: 2000-09-10, 19:19 »
Elgenstierna har gjort Ingeborg till svärdotter i stället för dotter till Anders Slatte, se EÄ 7 s 336 under Tabell 15.
Av Hans Brasks släktbok (s 76) framgår att Ingeborg Andersdotter var gift med en i övrigt okänd Jöns Trulsson som kanske hade rötter i Möre-trakten. Där finns även uppgift om några av hennes ättlingar.
Hans Gillingstam har i Personhistorisk Tidskrift 1962 publicerat en släkttavla som utgår från 'Braskens'
Anders Slatte, kallas 1428 Anders Larsson 'nämnder Slatte'. Han bodde i Lidhem, Locknevi sn, söder om Västervik och var häradsdomhavande i Tjusts härad åtminstone 1433. Han förde en liggande halvmåne med ett kors över i sin vapensköld (jfr ättens senare vapenbild). Riddarhusstamtavlornas patronymikon är med andra ord fel och bör utgå. Varken samtida källor eller Brask känner namnet på någon hustru till Anders varför även hennes namn ovan bör utgå.
Mvh Roger AJ
200
« skrivet: 2000-09-01, 12:59 »
Olof Fattenborg har nämnts på denna diskussion. Vad vet man om honom förutom: Olof Fattenborg, född 1652(?), död 1740 14/1 i Kråkånger, Lövånger. Sockenskrivare i Kråkånger, Lövånger. Gift med Barbro Olofsdotter, född 1655(?), död 1729 26/12 i Kråkånger, Lövånger. Barn: Kerstin Olofsdotter, född 1682 28/1 i Lövånger, död 1766 20/12 i Kråkånger, Lövånger. Anders Fattenborg, född 1684 i Lövånger. Anna Olofsdotter, född 1686, död 1732. Barbro Olofsdotter, född 1692 i Lövånger. Har han anknytning till den Viborgska släkten Fatebur (se http://www.genealogia.fi/genos/52/52_81.htm). Varifrån kommer hustrun? Mvh Roger A J
201
« skrivet: 2000-08-22, 08:28 »
Tommy,
intet nytt. Jag meddelar gärna här så snart jag vet något!
Mvh Roger AJ
202
« skrivet: 2000-08-21, 19:22 »
Jag söker föräldrarna till Sara Jonsdotter d 1839 9/5 i Hultstugan under Bankeberg, änka efter Daniel Gustavsson (1755-1837), torpare och arbetare på Bankebergs bruk.
Bevis saknas, men en tänkbar familj till henne är:
Jonas Olofsson Lillia, död 1774 14/4 i Galgberget, Fliseryd (44 år).
Gift 1753 26/12 i Fliseryd med
Brita Bengtsdotter, vid giftet kallad 'kvinnsperson från Möckhult'.
Barn:
Olof Jonsson, född 1753 20/10 i Kurrebo, Fliseryd.
Katarina Jonsdotter, född 1755 2/1 i Ekhult, Fliseryd.
Karl Jonsson, född 1758 7/7 i Dalhem, Fliseryd.
Sara Jonsdotter, född 1760 4/12 i Dalhem, Fliseryd.
Ingeborg Jonsdotter, född 1763 11/4 i Dalhem, Fliseryd, död 1766 8/6
i Dalhem, Fliseryd.
Ingeborg Jonsdotter, född 1770 13/5 i Galgberget, Fliseryd.
Stämmer det? Om så är fallet, har Jonas Lillja något att göra med den korpral Lillja vars son Magnus dog i Möckhult 1741 19/12, 10 år gammal?
Mvh Roger AJ
203
« skrivet: 2000-06-22, 08:51 »
Lars Hermanson skriver i sin avhandling, framlagd vid Göteborgs universitet den 9 juni:
Niels Skyum-Nielsen hävdar dock på grundval av J.E.A. Jolliffes studier kring stallarnas ställning och funktion i 1000-talets England att benämningen stabularius snarare bör förknippas med personernas plats inom den kungliga hallen i deras egenskap av stallbröder tillhörande kungens innersta krets av förtrogna. Skyum-Nielsen vill heller inte ge dem några särskilda funktioner, utan beskriver stallarna som altmugligmænd.
(Lars Hermansson: Släkt, Vänner och Makt - En studie av elitens politiska kultur i 1100-talets Danmark, s 69, Göteborg 2000)
Denna syn på stallarna ligger i linje med Hermansons egna resultat i avhandlingen som behandlar situationen i 1100-talets Danmark.
Mvh
Roger AJ
204
« skrivet: 2000-06-12, 21:59 »
Med denna fråga öppnade jag Umeå-diskussionen för 1½ år sedan. Då jag fortfarande står och stampar på samma ställe väljer jag att något bryta mot detta forums regler och upprepar den härmed än en gång.
Jag anor till Anna Catarina Nilsdotter, född 1794 27/10 i Täfteå, Umeå landsförsamling, död 1874 20/5 på Fattighuset, Arnäs. Hennes föräldrar var soldaten Nils Ersson Liten och Maria Andersdotter i Täfteå. Har någon forskat om
dessa? Anna Catarina gifte sig 1818 29/11 i Arnäs sn med båtsmannen Johan Näsman.
Mvh Roger AJ
205
« skrivet: 2000-06-10, 16:02 »
Olof Karlssons fader bör vara den Karl i Malghult som är belagd där från 1558. Han finns upptagen som soldat i Krigsarkivets rullor under 1560-talet och har då några gånger efternamnet Eriksson. På 1570-talet blir han länsman och avlider 1583/84 varefter änkan Lucia står för gårdsbruket fram till början av 1600-talet då Olof Karlsson först uppträder i skattelängderna.
Mvh Roger AJ
206
« skrivet: 2000-05-10, 14:05 »
Söker fadern till Johannes Benedicti Hircinius (lat hircus = 'bock'), död 1656 som kh i Rumskulla. För några år sedan fick jag av Anders Bockgård i Skrickerum tips om ett köpebrev daterat 1657 7/10 som 1687 upplästes på Tjust-tinget vari Olof Esbjörnsson (omkr 1621-1679) köpt sin farbrors, salig Bengt Botvidsson, andel i Skrickerums skattegård, Tryserums sn, för 21 rdlr, vilket fördes till protokollet.
Kan denne Bengt Botvidsson vara fadern till herr Jöns i Rumskulla? Flera tecken tyder på det. I Skrickerum sitter åtminstone från 1420-talet bönder med tillnamnet Bock vilka kan följas generation för generation fram till Bengt Botvidssons far Botvid Olsson i Skrickerum (d omkr 1608). Att köpet sker just 1657 kan bero på att herr Jöns arvingar då, i samband med arvet efter denne, sålde av den ej utskiftade arvedelen i Skrickerum.
Tacksam om någon kunde bekräfta eller vederlägga min teori!
mvh
Roger AJ
207
« skrivet: 2000-04-10, 16:22 »
År 2000 påbörjar DMS ett tvåårigt utvecklingsarbete som syftar till att utveckla och anpassa applikationer för att i digital form kunna tillgängliggöra det material som publiceras inom projektet. Arbetet som bekostas av Riksantikvarieämbetets forsknings- och utvecklingsmedel sträcker sig över två år. Tjusts härad i norra Kalmar län är tänkt att vara pilotområde varför ett råmanus över detta kommer att förfärdigas inom projektets ramar.
Nu föreligger en testversion som visar hur DMS-material skulle kunna presenteras digitalt. Den omfattar ingressen till Sevede härad (ur DMS 4:4, den senast utgivna volymen) samt hela Frödinge socken. Presentationen omfattar alltså inte någon information utöver den som finns i häftet. Den är ännu inte optimerad för någon specifik skärmstorlek eller webb-läsare varför formateringarnas utseende kan variera något.
Med detta meddelande hoppas projektet kunna initiera en informell, elektronisk referensgrupp bestående av personer med olika DMS-behov: personer knutna till universitet och högskolor, aktiva inom kulturmiljövården samt hembygds- och släktforskningsrörelsen.
Redaktionens förhoppning är även att så många som möjligt ska skicka e-post med kommentarer och önskemål om innehåll och utformning av kommande DMS-versioner, samt vidarebefordra internetadressen ovan till andra intresserade personer. Vi har tyvärr inte möjlighet att reagera på alla meddelanden, men lovar att vart och ett kommer att läsas och begrundas. Kommentarerna får gärna röra både tekniska, grafiska och innehållsliga spörsmål, allt enligt principen 'det kostar inget att önska'. Sedan är det upp till redaktionen att sy ihop något utifrån de ekonomiska, och tidsmässiga ramarna.
mvh
Roger Axelsson,
Det medeltida Sverige,
Riksantikvarieämbetet
208
« skrivet: 2000-03-15, 08:51 »
Hej Monica,
även om efternamnen inte stämmer överens så tror jag efter en kontroll i herdaminnet att det är nedanstående familj du är ute efter. Jag har nyligen ställt frågor om prästen i fråga i detta forum (under Ålems socken).
Erik Torrenius, född 1708 13/9 i Norra Bäckebo, Ålem, död 1769 12/5 i Prästgården, Fliseryd. Kyrkoherde i Fliseryd.
Efter påbegynnta studier i Skytteanska skolan, Ålem, intogs han 1722 i Kalmar skola. Student i Uppsala 19/7 1732. Prästvigd 14/4 1736 i Kalmar. Komminister därstädes 10/11 s å. Tillträdde tjänsten 1737. Kyrkoherde i Fliseryd 3/11 1744, tillträdde 1/5 1745.
(Kalmar stifts herdaminne II:375f, Bouppteckning Handbörd F4 s 535)
Gift 1737 3/4 i Kalmar stadsförsamling med Margareta Hjort, född 1715, död 1799 15/12 i Norra Skärshult, Fliseryd. Enligt Kalmars herdaminne född på en marknad i Vimmerby.
Barn:
Anna Katarina Torrenia, född 1738 18/1 i Kalmar stadsförsamling.
Andreas Torrenius, född 1739 12/11 i Kalmar stadsförsamling, död 1740 11/1 i Kalmar stadsförsamling.
Margareta Kristina Torrenia, född 1740 6/12 i Kalmar stadsförsamling, död 1741 6/4 i Kalmar stadsförsamling.
Maria Sofia Torrenia, född 1741 16/12 i Kalmar stadsförsamling, död 1742 18/9 i Kalmar stadsförsamling.
Margareta Sofia Torrenia, född 1743 20/3.
Kristina Ulrika Torrenia, född 1744 10/7 i Kalmar stadsförsamling, död 1817 24/5 i Fliseryd?. Ogift. Drabbades våren 1768 av slag vilket gjorde henne sängliggande och mållös i åtm 1½ är.
Gustava Lovisa Torrenia, född 1745?, död 1746 7/2 i Fliseryd.
Anders Nicolaus Torrenius, född 1751 17/3, Klockare i Fliseryd.
Erik Peter Torrén, född 1754 27/2 i Fliseryd, död 1830 7/2 i Örebro. Postmästare i Örebro.
mvh
Roger AJ
209
« skrivet: 2000-02-24, 10:33 »
DMS är ett historiskt-geografiskt uppslagsverk som har andra utgångspunkter än diplomatarieutgivares. Om diplomatariets primära objekt är brevet och brevtexten så är DMS intresserade av gården, byn, socknen och häradet. Någon har kallat projektet 'ett medeltida fastighetsregister'. Redovisningen utgår från Gustav I:s jordeböcker omkr 1540-60. Brukningsenheterna (gårdar, utjordar, ängar, kvarnar, fisken m m) redovisas byvis. De medeltida beläggen följer därefter i form av kortare notiser med avseende på jord och ägoförhållanden. Beträffande de medeltida beläggen utgår man från Ortnamnsarkivets samlingar i Uppsala. Kompletteringar av dessa utifrån eget arkivarbete sker tämligen frekvent. Dessutom redovisas numera även uppgifter av rent kulturhistoriskt värde ur annaler, krönikor och helgonberättelser, något som den klassiska diplomatarieutgivningen inte ägnar sig åt (undantaget t ex det trevligt oortodoxa 'Dalslands diplomatarium'). Försök görs dessutom att, där det går, knyta samman fornlämningar med skriftliga källor (se exempelvis senaste häftet DMS 4:4 s 227). Om man vill veta 'allt' om ett geografiskt område under medeltiden så är, i de fall området är behandlat av DMS, dessa volymer den naturliga startpunkten. Vid behov kan man därefter gå vidare i det tryckta och otryckta källmaterial som redovisas där. På DMS hemsida (för adress, se ovan) finns en bild på ett pergamentsbrev från 1425 (som även pryder Lars Nylanders hemsida) tillsammans med en moderniserad tolkning. Bifogar nedan en i all hast inscannad bildfil som visar början av den byredovisning där brevet återfinns (saxat ur DMS 4:4 s 89). mvh Roger A J 
210
« skrivet: 2000-02-23, 16:14 »
Svar på Håkan Anderssons fråga ställd onsdag den 23 februari 2000 - 15.07 under Anbytarforum: Medeltiden: Norrland: Den sammanställning och bearbetning av medeltida material som du efterlyser görs av projektet Det medeltida Sverige (DMS). Information finns på adress http://www.raa.se/u/dms/index.htm mvh Roger A J
211
« skrivet: 2000-02-23, 16:06 »
Håkan!
Svar på frågan finns under
Anbytarforum: Landskap: Småland: Allmänt
mvh
Roger AJ
212
« skrivet: 2000-02-23, 12:39 »
Erik Torrenius, kyrkoherde i Fliseryd, föddes 1708 i Norra Bäckebo som Erik Nilsson, son av Nils Persson (enl herdaminnet född omkr 1684, d 1753 i Fliseryd). Modern bör vara den Karin Eriksdotter (d 1713 1/2 i N Bäckebo) som Nils 1705 22/10 gifter sig med. Nils är belagd i jordeboken åren 1706-30. Enl Jb 1715 skatteköptes hans del av byn (3/8 mtl) 1704 7/12 av 'Olof och Änkan' för 40 riksdaler varför Kerstin Eriksdotter kan vara änka efter en Nils Olofsson som figurerar i Jb under 1700-talets första år.
Nils Persson vittnar 1738 på häradstinget, säger sig då vara 66 år och barnfödd i Tålebo, Ålems sn (se Ålems socken /Ålem 1949, red Hofrén/ s 458).
Söker uppgifter om Nils Persson och Kerstin Eriksdotter samt förfäder till dem.
mvh
Roger AJ
213
« skrivet: 2000-02-07, 11:07 »
Den som fört in namnet på svensk mark kan eventuellt vara skånskan Pernilla Nilsdotter (Sparre av Ellinge, d omkr 1556) som i början av 1500-talet gifte sig med riksrådet Sten Kristiernsson (Oxenstierna, d 1516) på Salsta, Tensta sn (Uppland). Hon levde länge efter mannens död och bodde på sin ålderdom på Vik, Ballingsta sn (Uppland). Hon var säkert uppkallad efter sin fars farmor Pernille Pedersdotter (Tott) som är belagd i slutet av 1300-talet.
mvh
Roger AJ
214
« skrivet: 2000-01-21, 12:44 »
Per-Åke!
Det finns flera personer som ofta nämns i lagman Birgers närhet utan att vi för dens skull kan ta detta som ett tecken på släktskap. Att försöka belägga släktskap via 'guilt by association' bör aldrig vara ett bärande argument i bevisningen, endast stödjande. Hittar man inga tyngre bevis eller indicier typ uttryckliga släktskapsbestämningar i diplomen, vapenlikheter, gemensam geografisk struktur i jordägandet, lika namngivningsseder för barn osv, så bör man nog låta teorier om släktskap falla.
I fallet Gasabog verkar det troligare att de, Johan d ä och eventuellt d y, stod i något slags tjänsteförhållande till Birger P. Om de ingick i hans följe skulle det förklara att de så frekvent dyker upp i hans närhet.
mvh
Roger AJ
215
« skrivet: 2000-01-20, 20:30 »
Eftersom denna diskussion rör forskningsresultat framlagda av personer som inte frekventerar detta debattforum har jag tagit mig friheten att delge Hans Gillingstam en utskrift av den för att på detta sätt ge honom chans att replikera. Hans svar är som följer:
Efter att ånyo ingående ha studerat mina uppsatser i PHT 1962 och 1965, Östensons uppsats i PHT 1974 och J E Almquists släktartikel i ÄSF kan jag inte finna Rosenbalcks kritik mot Östenson berättigad. Framför allt tycker jag generationsklyftan är talande: Mats Håkansson (belagd 1473-1510), och Elin Svensdotters morbror Lindorm Matsson (belagd 1473-1510), och Elin Svensdotters son Lindorm Andersson har kunnat beläggas 1545-1558. Hans sondotter levde enligt Elgenstierna ända till 1666.
Om Magnus Drake i Kalvenäs, vars arv Christer Abrahamsson kommer in på, har Liedgren redovisat uppgifter i SoH 1986 s. 73-75.
Mvh Roger AJ
216
« skrivet: 2000-01-20, 09:16 »
Om det bara hänger på Hans Gillingstam så lär nästa häfte komma ut under året. Så vitt jag vet är han snart färdig med genomgång av slutmanus. Så här ur minnet kan jag räkna upp ätter som Grip, Vasa, Ängaätten, Hallkvedsätten, Stallare, Rossviksätten, Svan, Gera, Gädda osv.
mvh
Roger AJ
217
« skrivet: 1999-12-29, 10:09 »
År 1296 ingår Johannes i Upplandslagens tolvmannakommision och anges då uttryckligen komma från Attundaland (DS 1154). Samma år (DS 1744) kallas han bonde (item bondonibus ...) då han nämns tillsammans med sin son Johannes (cum filio suo Johanne). Vi bör alltså räkna med två JG, far och son, under perioden. Tror inte att det går att separera vem som är vem vid varje tillfälle. Varken Hildebrand eller Raneke redovisar någon vapenbild. Ingevald G beseglar inte testamentet 1337, det gör ärkebiskopen och utfärdaren. Han är endast testamentsvittne.
Namnet är enl Söderwall en sammansättning av fågeln GÅS och kroppsdelsbestämningen BOG.
Varför antar du att personerna är besläktade med Birger Petersson (Finstaätten)? JG verkar ju vara lågättad i förhållande till lagman Birger och nämns vad jag kan se aldrig som dennes släkting.
mvh
Roger AJ
218
« skrivet: 1999-12-14, 09:50 »
Nu finns DMS 4:4 (Aspeland, Sevede och Tuna län) att beställa från Det medeltida Sveriges hemsida ( http://www.raa.se/u/dms/index.htm). Den kom i förra veckan och är så färsk att informationsavdelningen ännu inte hunnit uppdatera listan över utgivna häften ännu. Men den finns och kostar 240 kr exkl postförskott. Mvh Roger A J
219
« skrivet: 1999-11-15, 14:29 »
Ovanstående fråga har sin rot i det föredrag om 'Digerdöden i mellersta Kalmar län' som jag höll i Oskarshamn lördagen 13/11 1999: Marianne, Kristdala blev säkert egen socken senare än Vena och Mörlunda. Redan det geografiska läget 'mellan' två härader, en bit bort från områdets centralbygder, talar för en senare permanent bosättning. Att socknens uppkomst skulle ha samband med 'kusarna' har inget med historia att göra. Vad jag förstår så är det en svårutrotad idé som kyrkoherde Erik Meurling förde fram i flera föredrag och skrifter. Den bygger mest på hans önskan att visa hur nära förbunden hans släkt var med socknens historia, som om ett 350-årigt prästadöme, enastående inom kristenheten, inte skulle vara nog. Enligt honom skulle alltså Meurlingarnas förfäder, 'kusarna' även ha grundat socknen. Allt detta är vederlagt av Sven Bankeström i hans första Kristdala-bok från 1982. Hagelsrum, Målilla sn, med underlydande gods ägdes i början av 1300-talet av Ingeborg Bengtsdotter (Folkungaättens lagmansgren), heliga Birgittas mor. Vid arvskiftet efter henne 1320 kom H i Birgittas ägo, och i och med Vadstena klosters grundande donerade hennes ättlingar godset dit. Mitt val av Bråhults och Ålhults godskomplex i föredraget beror på att de kronologiskt väl belyser den turbulens på jordmarknaden som bör ha följt i digerdödens spår enligt den modell jag skisserade. Hagelsrum är i högfrälse ägo, troligen fram till slutet av 1300-talet och belägg för denna tubulens saknas där p g a den stabila ägostrukturen. Om jag däremot hade valt att mera allmänt belysa den senmedeltida agrarkrisen i området skulle Hagelsrumskomplexet vara ett utmärkt exempel eftersom Vadstena klosters jordeböcker redovisar flera ödetorp under Hagelsrum som saknas på moderna kartor. En gård i Munetorp, Tveta sn, (som kallas Torp åtm 1545) försäljs 1479 av Sven Larsson (tre sjöblad) till Arvid Trolle och anges då vara Svens arvegods. Byns andra gård är av skattenatur. Inga munkar i *Munetorp enligt bevarade källor alltså. För övrigt är det ljudlagsmässigt ytterst tveksamt att förutsätta ett borttappat k. Om man skulle försöka sig på en gissning så kan det ligga ett förvanskat mansnamn *Ö(d)mun(d) eller *E(d)mun(d) dolt i namnets förled. Dessutom så svämmar vårt land över av i källorna ej bestyrkta kloster och kapell. För det mesta är de lärda konstruktioner som inte kan beläggas före romantikens tidevarv då ruiner och riddare, munkar och nunnor var högsta mode. Vi saknar samtida belägg på 'lediga' gårdar i Gårdveda-Mörlunda-Tveta. Detta betyder inte att digerdöden inte slog mot denna del av länet, bara att vi saknar samtida skriftligt material. Spekulationer i frågan blir alltså ganska meningslösa eftersom de varken kan underbyggas med argument eller sänkas med motargument. Munkar bedrev ej heller jordbruk på klostrens landbogårdar. Dessa brukades av landbor som betalade arrende till klostret. För ytterligare frågor i ämnet hänvisas till DMS' hemsida. Mvh Roger A J
220
« skrivet: 1999-11-07, 09:53 »
Svar på Jan-Åke Holmbrings fråga [lördag den 6 november 1999 - 14.02] under Målilla:
Trologtvis är det fråga om den Helena Larsdotter som döptes 1721 3/11 i Möckhult, Fliseryd. Föräldrar är Lars Andersson och Ingrid Olofsdotter i Möckhult. Daniel och Helena bodde kvar i Hammarsbo efter giftermålet åtm 1740 då de fick dottern Lena 4/4.
Följande syskon till Helena är av mig kända:
Lars f 1723 24/1 (oä m Karin Jonsdotter) d 2/6 (19v 2d)
Jonas f 1723 1/8
Maria f 1725 5/4
Karin f 1727 17/4
Anders f 1729 23/3
Olaus f 1731 9/1
Brita f 1733 26/2
Annika f 1735 25/6
Karin f 1737 2/4
Lars och Jonas är födda i Möckhult, Fliseryds sn, de övriga i Hammarsbo, Högsby sn (Obs att Hammarsbo sedan 1828 tillhör Döderhults sn). Lars Andersson bör ha flyttat till Hammarsbo hösten 1724. De barn som är födda i Hammarsbo står upptagna i Döderhults födelsebok.
Lars Andersson i domböckerna:
Länsman Christoffer Jordan och hustru Ingrid Olofsdotter stämmer kvinnspersonen Karin Joensdotter (nu vistandes på Äshults ägor i Döderhult) och Ingrids man Lars Andersson på säteriet Möckhult, Fliseryds sn, att de avlat och fött ett oäkta gossebarn. Lars tillstår gärningen. Döms till 80 dr smt för enfalt hor, 3 dagars kyrkoplikt, offentlig absolution samt försörjning av gossen till dess att han kan reda sig själv (Handbörd 1723 VT § 3, 5/2). Karin döms till 40 dr smt i böter samt lika i övrigt (1723 ST § 5). Lars Andersson och Sven Nilsson döms för absens vid ett mål (1723 ST § 49) Lars är Caspar Hoppenstedts frälsebonde på Hammarsbo på hösttinget 1725 då han med sin herres fullmakt tilltalade Nils Jakobsson i Granhult för att denne huggit olovligt tjärtöre på Hammarsbo ägor vid sjön Flåen.
Mvh Roger AJ
221
« skrivet: 1999-11-07, 09:46 »
Svar på Jan-Åke Holmbrings fråga finns under Högsby
Roger AJ
222
« skrivet: 1999-11-02, 09:26 »
Titel: Anundsjö : släkter och gårdar
Upplaga: 2. uppl.
Ort/Förlag: Anundsjö : Anundsjö hembygdsfören.
Utgivningsår: 1996
Omfång: 553 s. : ill., tab.
Serie: Örnsköldsviks kommuns skriftserie ; 5
Anmärkning: S. 521-553: Rättelser och tillägg
Faks. av: 1. uppl. Bjästa : Cewe-förl., 1982
Medarbetare: Näslund, Anna-Greta, 1918-
Ovanstående bok (uppgifter från LIBRIS) bör beaktas. Den omfattar alla jordägande bönder i socknen 1535- slutet av 1800-talet, och är vad jag förstår mycket pålitlig.
mvh
Roger A J
223
« skrivet: 1999-10-18, 08:18 »
Kort svar:
Niclas, säkert har du rätt angående Hans Hansson, vid närmare kontroll visar det sig att Almquist gjort samma identifiering (4:1 s 548 n 144a med hänvisningar till HT 1961 och PHT 1962). Borde ha utgått från, och testat den innan jag kommer med nya förslag.
Återkommer om jag kan tillföra mer uppgifter.
mvh
Roger AJ
224
« skrivet: 1999-10-17, 13:40 »
En kontroll i landskapshandlingarna visar att Jakob Jute i Billa och herr Jakob i Ljuder bör vara två personer. Jakob i Billa är belagd där i årliga räntan 1558-66. Ibland står han med epitet som skytt, hovman och ryttare. Jag har sökt honom i hovets löningsregister 1564 utan resultat. Herr Jakob sätter samtidigt (1565) sitt sigill under tiondelängden för Ljuder och Långasjö (SmH 1565:17). Hans bomärke
(6 k) , som är krönt av bokstäverna I O, är bäst bevarat under 1588 års tiondelängd (SmH 1588:9:3 f 15v). 1567 och -68 står i Billa antecknad 'Hans Hansson, knape'. Eftersom jag fortfarande vill hävda att JJ i Hasselby och JJ i Billa är samma person föreslår jag honom vara en annars okänd son till Hans Vernekasson, alltså Jakobs styvson. Hasselbyarnas koppling till Billa är i övrigt outredd. Mitt förslag om ev släktskap mellan Kristian Hvid och Olof Hvit är inspirerat av Danskt Biografiskt Lexikon del 6 s 627 och Danmarks gamle personnavne 2:1 sp 490f. Mvh Roger A J
225
« skrivet: 1999-10-12, 15:18 »
Om Jakob är av danskt ursprung så skulle hans farfar förslagsvis kunna vara Jep Hvid i Holstebro, broder till kung Kristians räntmästare Kristian Hvid (d 1536). Detta är dock bara en gissning, ett spår att jobba vidare på.
Identifieringen med Jakob Jute är jag dock lite tveksam till. Det hela kräver mer källforskning, men jag identifierar honom hellre med hingstridaren Jakob Jute som 1555 tillsammans med Hans Holst och Nils Jute (en broder?) tar danaarv efter Severin Holst, och 1558 sägs, mot lagen, ha tagit sig en 'friboren kvinna' (d v s adlig dito) till hustru. Denne JJ var med andra ord ofrälse, därom råder ingen tvekan. Han är eventuellt identisk med den JJ som besatt frälsejord i Lofta och Bankeryds snr och bodde på Hasselby, Lofta sn, i Tjust. Att han i höga nämnden anges vara utan gods utgör inget problem eftersom de formellt sett var hans frus. Troligen rustade någon av hennes släktingar för godset. Uppgiften om JJ 'till Billa' förblir dock oförklarad.
Jakobs patronymikon var Kristiernsson, så han var nog son till den Kristiern Jute som är belagd i Hasselby på 1550-talet. En Kristiern Jute är f ö belagd som underhäradshövding i Tjust redan 1480, vilket implicerar att Tjust-Jutarnas ev danska bakgrund ligger flera generationer tillbaka i tiden.
Vilka är beläggen för att herr Jakob i Ljuder är son till Olof Hvit?
Mvh
Roger AJ
226
« skrivet: 1999-09-29, 12:48 »
Söker förfäder till Jonas Karlsson f 11/6 1807 i Bäckebo sn, d 6/9 1856 i Kalmar stadsförsamling. Han var eventuellt född i Kolningsmåla; fadern Karl Jonsson bodde där åtminstone en tid.
mvh
Roger AJ
227
« skrivet: 1999-09-20, 08:57 »
Kan det vara fråga om en för Elgenstierna okänd dotter till kornetten Anders Johan Schildt (1682-1729) som 1722 hemkom till Tuna från 13 år i sibiriskt fångläger. För hans gifte och förfäder se Elgenstiernas ättartavlor band VII.
mvh
Roger AJ
228
« skrivet: 1999-09-08, 13:16 »
Att det finns två Simon Körning klargörs i Svenskt Biografiskt Lexikon bd 22 som t ex ÄSF ovan hänvisar till och som härmed citeras:
Körning (Kyrning), släkt, tidigast känd genom Simon djäkn eller Simon K vilken enligt sin sigillinskription hette Sigmund Petersson. Som fogde å tysken Henrik Morins vägnar höll han, då ännu under namnet Simon djäkn, 1374 räfsteting i Torshälla med Öster-och Västerrekarne hd. K bodde först i Kvissberg vid Vadstena (Acta) men flyttade senast i början av 1380-talet till Norberg, Vm (UUB). Hans brorson Peder K (? mellan 1405 o 18) var far till Simon K (? trol 1457). Denne förekommer 1438-40 som Hans Kropelins (s 658) fogde på Kastelholm på Åland o blev riddare mellan 1445 o 49 (de Brun), sannolikt vid Karl Knutssons kröning 1448. Han deltog därefter i den sv expeditionen till Gotland, där han var en av de tio delegater som 1449 i Visby kom överens med Kristian I:s ombud om att svenskarna skulle lämna ön. Som riksråd senast 1450 deltog han i besluten på mötet i Halmstad om upplåtandet av Norge till konung Kristian, om frigivningen av de fångar svenskarna tagit i Norge, om kungamöte följande år angående Gotland o om de unionella förhållandena vid konungarnas eventuella död. 1454 o 55 gick han i borgen för sin halvsysters (Liljeholm) son hövitsmannen på Älvsborg Gustav Olofssons (äldre ätten Stenbock) trohet, vilket torde ha komplicerat förhållandet till Karl Knutsson, då Kristian I kort därefter kom i besittning av Älvsborg. Då ärkebiskopen Jöns Bengtsson (Oxenstierna) gjorde uppror 1457 o Karl Knutsson flydde till Danzig, anslöt sig K genast till de nya makthavarna. Som riksråd har han underskrivit flera brev detta år, bl a till Riga o Danzig 11 mars om orsakerna till konung Karls fördrivande. Efter 21 mars har K ej kunnat beläggas vara i livet.
(SBL 22 s 15)
Det ovanliga förnamnet tyder på att häradshövdingen i Hölebo, Söd, Simon K (? tidigast 1500) i Näsby, Vårdinge, Sth, åtminstone på mödernet härstammade från den ovan behandlade släkten. 1499 var han en av Södermanlands representanter vid konung Hans son Kristians val till sv tronföljare, o 1500 var han lagmansdomhavande i Södermanland. Han förde ett halvt svin i vapnet, medan den ovan behandlade släkten fört en balk eller ginbalk, belagd med två eller tre spärrar.
(SBL 22 s 16)
Tilläggas kan att Peter Körning var gift med Bengta Matsdotter (stjärna, bel 1389-1418) och att han hade åtm tre söner Mats, Simon och Gustav (SD 2540 och RAp 1430 19/1).
mvh
Roger A J
229
« skrivet: 1999-09-07, 13:18 »
Här är Karin Påvelsdotters antavla med litteraturtips i urval:
1 Karin Påvelsdotter (ginbalk av Grisatorp). Bel 1500-26.
PHT 1971-72 s 83.
*** I ***
2 Påvel Bengtsson (ginbalk av Grisatorp). Bosatt i 'Högalid'.
PHT 1971-72 s 83.
Gift med
3 Elseby Månsdotter. PHT 1971-72 s 83.
*** II ***
4 Bengt Ingemarsson (ginbalk av Grisatorp). PHT 1971-72 s 83.
Gift med
5 Kristina Bengtsdotter.
6 Måns Vilkinsson. Bosatt i Björnskog, Hultsjö. Bel 1437-38.
PHT 1971-72 s 88.
Gift med
7 Elin Johansdotter (behornat djur). PHT 1971-72 s 88.
*** III ***
10 Bengt. Bosatt i Fallnaveka, Berga. PHT 1971-72 s 83.
Gift med
11 Ragnhild. PHT 1971-72 s 83.
12 Vilkin Persson. Bel 1403 (SD 392). PHT 1975 s 75f.
Gift med
13 Karin. PHT 1971-72 s 88.
14 Johan Helgesson (behornat djur), död e 1424. Bosatt i Björnskog.
Bel 1424. PHT 1971-72 s 88.
Gift f 1403 med
15 Iliana Halstensdotter (båt). PHT 1971-72 s 88.
*** IV ***
30 Halsten Petersson (båt). Väpnare i Äpplaholm, Västra Sandsjö.
Belagd 1362-1417.
SAT 1 s 169, Styffe s 210, PHT 1934 s 52, Gardell nr 372,
Gillingstam 1947 s 50, LaMV s 422 n 2, PHT 1971-72 s 86ff, SoH
1976-77 s 10ff, ÄSF s 13, 72, 112, 197, SMP 2 sp 725f
Gift med
31 Kristina Jonsdotter, död f 1383. PHT 1971-72 s 88.
*** V ***
60 Peter Virske. Häradshövding i Västra hd. Belagd 1354-91.
SMV s 220, LaMV s 422 n 2, PHT 1971-72:1 s 86.
mvh
Roger A J
230
« skrivet: 1999-07-30, 10:48 »
Den åtskilligt försenade DMS-volymen ligger för närvarande hos Norstedts. Vad jag förstår så återstår endast registerarbetena. Om inget oförutsett händer så bör den finnas tillgänglig någon gång under hösten, men med tanke på alla förseningar hittills (omorganiseringar på RAÄ, datorisering av produktionen som på lång sikt förväntas öka utgivningstakten osv) så vågar jag inte lova något. Själv har jag formellt inte haft något med DMS att göra sedan jag för knappt två år sedan lämnade ifrån mig manus. Arbetar f n (åtm fram till milennieskiftet) på min avhandling om senmedeltidens frälse i vilken jag hämtar mycket material från våra gemensamma geografiska intresseområden.
Mvh Roger AJ
231
« skrivet: 1999-07-29, 15:17 »
Torparen Olof Nilsson i Hammardal, Döderhults sn, gifte sig i december 1745 i Döderhult med Karin Eliasdotter (f 1725 i Klämna). 1748 28/4 får de dottern Annika. Detta är de enda belägg jag har på Olof. Varifrån kommer han? Vilka är hans förfäder?
Mvh Roger AJ
232
« skrivet: 1999-07-29, 15:04 »
Bo,
jag tackar för svar och vill gärna bjuda igen med lite information. Nils Knutsson bör vara den person med samma namn som bor i Björnhult till 1646 och från året därefter står skriven i Mörlunda till sin död 1656/59. Om så är fallet är han son till ryttaren Knut Andersson i Björnhult (bel 1603-41-). Denne är 1603 ryttare under Johan Abels fana. Företrädaren på hemmanet hette Nils och var 1601 knekt och profoss under Nils Finne. Knut får 1622 'fritt och kvitt' alla Björnhults persedlar på behaglig tid av Kungl Majt (dat Stockholm 7/4). Han har enl boskapslängd 1627 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 14 kor, 5 stutar, 7 ungfår, 8 getter, 1 gammalt svin, 6 ungsvin och 3 tunnors utsäde.
Mvh Roger AJ
233
« skrivet: 1999-07-28, 09:39 »
Boken heter Kyrka Bygd och Folk -en bok utgiven av Mo kyrkoråd (Bjästa 1980). På s 103f är församlingens dödbok citerad bl a med en uppräkning av alla omkomna.
Själv härstammar jag från Jakob Pedersson i Östansjö och Tomas Björsson i Alnön som omkom vid samma tillfälle.
Mvh Roger AJ
234
« skrivet: 1999-07-27, 15:55 »
Jag söker förfäder till torparen Johan Persson (ca 1755-1801 29/11) i Svarvaretorpet, Kristdala. Han gifter sig 1791 30/10 i socknen med Maria Nilsdotter (1758-1817). De får i Kristdala under 1790-talet barnen Stina Kajsa (1792), Nils Peter (1794), Brita Lisa (1796) och Maja Lena (1799).
Mvh Roger AJ
235
« skrivet: 1999-07-27, 15:54 »
Jag söker förfäder till inspektorn på Berga gård, Högsby sn, Anders (Nilsson) Wideman och hans första, till namnet okända hustru. Med henne hade han åtminstone två döttrar: Stina (g m bonden Olof Jonsson i Huseby, Högsby sn) och Elisabet (ca 1683-1763, g m länsmannen i Tunaläns hd Gabriel Fast, d 1745).
Mvh Roger AJ
236
« skrivet: 1999-07-27, 15:51 »
Jag söker förfäder till länsmannen i Aspelands hd Johan (Larsson) Thorn (ca 1671-ca 1739). Det enda jag vet är att fadern var Lars Nilsson (ca 1635-1712), bonde i Fagerhult, Mörlunda sn, som i ett senare gifte var gift med Elisabet Persdotter Falck (d 1709).
Mvh Roger AJ
237
« skrivet: 1999-07-27, 15:50 »
Tack för tipsen ovan!
En ytterligare fråga:
1687 16/10 gifter sig i Misterhults sn Ingrid Larsdotter med Per Nilsson i Ängelstorp, Döderhults sn. Hon dör 1711 6/1 i pesten och bör enl uppgift i dödboken vara född omkr 1666. Vilka var hennes föräldrar?
Mvh Roger AJ
238
« skrivet: 1999-07-27, 15:47 »
Jag söker föräldrar och förfäder till båtsmannen Per (Jonsson) Näslund f omkr 1698(?) i Själevad(?), d 1760 10/2 i Karlskrona. Han var båtsman för Främmerbilla, Själevad, åren 1743-60. Han gifter sig 1755 och får en dotter Kerstin 1756 12/9. Är hans födelseår felaktigt?
Mvh Roger AJ
239
« skrivet: 1999-07-26, 09:55 »
Erik XIV:s oäkta dotter Lucretia var född 1564 4/1 enligt Svenskt Biografiskt lexikon, del 14 s 301.
mvh
Roger A J
240
« skrivet: 1999-07-20, 12:54 »
Hej Sam!
Brita Catarina Stenfelt föddes enl Elgenstiernas ättartavlor (del 7 s 590) 1733 3/9 i Möckhult, Fliseryds sn. Hon var dotter till kapten Georg Stenfelt (1678-1758, adl 1719) och Elsa Charlotta Stråle af Sjöared (1696-1754). Hon gifte sig enl samma källa 1757 26/5 i Halnabo (säkert fel för Gällnebo) med drängen Peter Månsson.
mvh
Roger A J
241
« skrivet: 1999-06-19, 14:21 »
Måste tyvärr säga att Raneke som vanligt fuskar med genealogin. Han har missat att det under 1300-talets mitt och senare del fanns åtminstone två Jon Dansson i det svenska frälset. Den JD som var gift med Ingeborg Bosdotter och styvfar till Bo Jonsson (Grip) var enl en notis hos Utter död redan 1358 (Genealogica 41 fol 212v, RA, återgiven av Sten Engström i Bo Jonsson I. Till 1375 (Uppsala 1935) s 9 n 32).
Östgöten JD, Ingegerds far, är belagd ett antal gånger 1360-96 (t ex DS 6219, 7319, SRP 1149 och 1894,UUB perg 1392 19/3 samt FMU 1057). Hans gifte är för mig okänt. Han bör däremot vara son av hövitsmannen på Åbo slott Dan Nilsson (belagd 1340-77) som förde en stolpe i vapnet (Hildebrand: Svenska sigiller från medeltiden 3:615). Dans svenska godsintressen verkar ha varit begränsade till Östergötland och norra Småland, samma områden som för sonen Jon. Holger Rosmans argumentering (Svenska autografsällskapets tidskrift 2 s 315f) för att Dan skulle vara broder till den berömde Magnus Nilsson (Röde) har jag inte satt mig in i men den verkar, förutom hos Raneke och till viss del Engström, inte ha fått genomslag i den historiska facklitteraturen. Jfr t ex Birgitta Fritz som anser 1330- och 40-talens Åbofogdar vara i övrigt relativt okända personer (Hus, land och län. Förvaltningen i Sverige 1250-1434 (Sthlm 1972-73), del 2 s 117). Jag skulle tills vidare kalla honom Dan Nilsson (stolpe).
Med vänlig hälsning
Roger AJ
242
« skrivet: 1999-06-19, 14:11 »
Enligt Hans Brasks släktbok s 30/31 (Sthlm 1970) var Ramborg dotter till Anders Andersson och Elisef Jönsdotter (Get). Elisefs föräldrar Jöns Get och Katarina Esbjörnsdotter figurerar både i Hans Brasks släktbok och i Hans Gillingstams Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser ... s 31 et passim (Gävle 1949).
Med vänlig hälsning
Roger AJ
243
« skrivet: 1999-04-26, 11:48 »
Uppgiften om Märtas börd härrör från Rasmus Ludvigsson vars relation är tryckt i Historiskt Bibliotek 4 (1877) s 400ff.
Gillingstam sätter i sin avhandling om ätterna Oxenstierna och Vasa (1952) ett '?' framför Märta som dotter till Kristiern Johansson. Vid samtal under våren har jag förstått att han vidhåller frågetecknet. Märta bör rimligtvis inte behandlas som en biologisk dotter till Kristiern Johansson. Relationen bär alla trovärdighetens tecken.
Ätten Vasa kommer att behandlas i nästa häfte av Äldre Svenska frälsesläkter.
mvh
Roger A J
244
« skrivet: 1999-04-12, 10:48 »
Hej Britt-Maria Varifrån har du uppgiften att nunneklostret skulle ha ägt en gård i Kristdala? Jag har tittat lite i klostrets räkenskapsbok från omkr 1480 (sign D 9 i RA) och vad jag minns så nämndes endast en klockare i Kristdala vid namn Henrik. För klara besked skulle du kunna kontakta nordisten Henrik Williams, bl a verksam inom projektet Medeltidens ekonomiska texter ( http://www.nordiska.uu.se/projekt.html) vid Uppsala universitet. Han håller på att förbereda en utgåva av D 9 som i princip är färdig för tryckning. mvh Roger A J
245
« skrivet: 1999-04-07, 10:23 »
Det verkar finnas åtminstone tre obesläktade ätter Ruska i Sverige under medeltiden.
Den från tyskt område inflyttade familjen som lade grunden till 'Bråhults ägor' i Kristdala med omnejd (Bankeström, Sven, Från flydda tiders Kristdala och Tunalän 1 (1982), passim). Den sörmländska frälseätten som Bengt Hildebrand utredde (se t ex PHT 1934 s 94, 95 not 30). Småländska-östgötska ätten Ruska-Bröms (Rüske, Råske m fl stavningar) som adlades av Sten Sture d ä först 1486 och sedan Elgenstierna, först reviderats av denne själv i rättelserna (band 9 s 262) och därefter av Stig Östensson (PHT 1975 s 55).
Dessa ätter har med all säkerhet endast namnet gemensamt. De är inte genealogiskt befryndade. Om det medeltida tillnamnet Ruska har Elof Hellquist skrivit i 'Fornsvenska tillnamn' (i Xenia Lideniana, 1912) s 98, 109.
mvh
Roger A J
246
« skrivet: 1999-04-07, 09:31 »
Herman Kyles hustru Märta Andersdotter (Hålbonäsätten), var dotter av Anders Håkansson i Hålbonäs (bel 1447-81) och Ingrid Ingevaldsdotter (Gillingstam, Hans, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser och äldsta historia (1949) s 45, Raneke, Jan, Svenska medeltidsvapen (1982-89) s 728).
mvh
Roger A
247
« skrivet: 1999-03-23, 11:21 »
Nils Israelsson anges då han gifter sig första gången 8/10 1738 komma från Bjälebo, Kristdala sn. En lämplig fader skulle kunna vara ryttaren i Lilla Bråbo - en av grannbyarna - Israel Ersson Sörberg f omkr 1689 i Mörlunda sn, antagen som ryttare i sept 1709, i tjänst ännu 1729. Han får enl mina anteckningar tre barn:
Per f 1714 d 1718
Anders f 1717
Erik f 1720
Om Nils tillhör syskonskaran så saknas han i födelselängden, eller är född i en annan socken (kanske Mörlunda, den presumtive faderns födelsesocken?)
mvh
Roger
248
« skrivet: 1999-03-22, 11:42 »
Riksdagsmannen Nils Persson i Fagerhult (omkr 1715-1783) saknar i min antavla förfäder. Han var gift med en dotter till länsman Thorn i Fagerhult och således inte från byn.
mvh
Roger Axelsson
249
« skrivet: 1999-03-15, 09:35 »
Jämtlands och Härjedalens diplomatarium, Östersund 1943-, är enligt Libris utgiven av Jämtlands läns biblioteks diplomatariekommitté. Wisénska bokhandeln står som distributör. Senaste volymen, fram till 1530, verkar ha kommit ut 1995.
mvh
Roger A
250
« skrivet: 1999-03-09, 14:07 »
Bo,
Din kommentar gav mig inspiration att undersöka innehavarna av Skinshults lilla gård lite närmare. Skinshults-kusarnas förmodade stamfader Nils är belagd 1581-99. En Måns, förmodligen Måns Kuus i 1624 års försäljning,, står därefter för gården fram till sin död 1613/14. Hans änka heter Ingeborg. I fastebrevsvolumen anges Måns Kuus som levande 1624. Eftersom denna uppgift vad jag förstår återgår på en avskrift från 1689 av ett brev från 1636 som återger innehållet i 1624 års brev bör man nog tillmäta samtida uppgifter större värde och till vidare anse de brorsbarn som nämns vara den avlidne Måns'. Därefter övertas gården av Nils Kuus som i Älvsborgs lösens sista uppbördstermin kallas Nils Månsson. Enligt samma källa bör han ha gift sig 1617/18 vilket gör det kronoligiskt sannolikt att han är son till företrädaren Måns. Nils Kuus står för gården fram till 1625, kusarna säljer den ju 1624, och är troligen identisk med den Nils Kuus som 1629 är sventjänare i Höckhult. Vidare uppgifter om honom saknas för närvarande.
Hur domboksnotisen 1651 ska passas in i sammanhaget är inte helt klart. Bröderna Måns och Claes Nilsson Kuus (Bankeström läser Nils i stälet för Claes - själv har jag hittills litat på hans läsning utan att kontrollera den - se Bankeström 1982 s 235) skulle kunna vara brorsöner till Börje Kuus i Krösås, men ett så nära släktskap skulle antagligen framgå av dombokstexten. En mer antaglig hypotes är att de är söner till Nils (Månsson) Kuus ovan. Om man förutsätter identiteten mellan BK i Skinshult och BK i Krösås (något som min genomgång av hans bostadsorter ovan starkt talar för) så är de alltså brorsons söner till honom? Hur som helst så bortfaller härmed belägget för att Skinshults-kusarnas patronymikon skulle ha varit Nilsson och därmed grunden för att, enligt min mening, göra två Börje Kuus av en. Bankeströms hypotes om faderskapet Nils i Skinshult (1581-99) - syskonen Kuus i Skinshult (1624) försvagas därmed och alternativet Persson blir lika sannolikt som Nilsson för hela syskonskaran. Vidare forskning krävs.
mvh,
Roger
251
« skrivet: 1999-03-09, 12:39 »
Sedan Lauritz Weibull 1911 avrättat Sigrid som historisk person i sin Kritiska undersökningar i Nordens historia omkring år 1000 har trenden varit att hon gradvis återtagit sin plats i historien. De tyngsta inläggen för detta har levererats av professor Gottfrid Carlsson (PHT 1957 s 37-43 och 149-51) och hans son professor Sten Carlsson (SoH 1973 s 274-77).
De norröna berättelserna om hennne uppvisar dock så många allmän-germanska drag att man bör vara försiktig med att tillskriva henne några av de bedrifter som omtalas t ex hos Snorre.
mvh
Roger
252
« skrivet: 1999-03-04, 17:28 »
Beträffande Karin Nilsdotters i Äspenäs ursprung så finns en klargörande släkttavla i Veine Sjöös bok från 1993 om byarna Fallebo, Fallebotorp, Höckhult, Källeryd och Träthult (s 52).
Måns Olofsson var ev född i Bjälebo, Kristdala, och döptes 1719 25/1. Hans föräldrar var Olof Andersson (bördig fr Fallebo, se Sjöös bok s 131) och Kerstin Håkansdotter från Bjälebo
mvh
Roger Axelsson
253
« skrivet: 1999-03-04, 17:15 »
Detta är delvis en fortsättning på en diskussion under Vena sn.
Jag söker belägg på personer med efternamnet Kuse (Kus, Kuus osv) före 1650. Personer med detta binamn är framför allt belagda i Aspelands, Sevede och Tunaläns härader.
Till Bo Persson (fortsättning på diskussion under Vena sn):
Vad jag förstår så är Bankeströms enda belägg på Börje Kuus patronymikon 'Persson' notisen ur Kristdala dödlängd 1670. Den person som dör detta år skulle lika gärna kunna vara en sonson till Börje (som ju hade sonen Per d 1682). Något som talar för det är att man i skatte- och mantalslängder kan följa Börje Kuus innan han 1633 slår sig ner i Krösås för gott. Där försvinner han ur mantalslängden 1654 vilket indikerar att han dör vid denna tid, eller fyller 65 under 1655 (vilket ger födelseåret 1590?). Under perioden 1615-54 återfinns Börje i följande byar: Skinshult 1615, Kroxhult 1616-19, Malghult 1620-23, Kroxhult 1624-28, Träthult 1629, Malghult 1630-33, Krösås 1634-54. Han nämns inte med tillnamn vid alla tillfällena, men identiteten är nog någorlunda säkerställd.
Beträffande andra 'Kusar' så figurerar en Jon Kuse (kallas ibland bara Kuse) i Tveta sn. Han bor först i Lilla Sinnerstad (-1545-50) och därefter i Lilla Aby (1552-79-). Han brukar dessutom en av Vadstena klosters landbogårdar i Mörlunda kyrkby (-1536-53). Han är nämndeman 1553 26/1 och länsman -1559-79-. Sonen Börje Kuse bor även han i Lilla Aby (-1581-1621-) och är fjärdingsman -1582-85-.
En skatteutjord i Stora Aby, Mörlunda, gick på 1540- och 50-talen under namnet ‘Kusejorden’. Den brukades vad jag kan se av olika bönder i byn. Eventuellt är detta ett tecken på att tillnamnet har medeltida anor då det redan vid denna tid hunnit rota sig som ett ägonamn. Ett liknande fall finns i Österekarne i Södermanland där en äga 1530 kallas 'Kuseåkern'. En storbondesläkt finns där belagd från början av 1400-talet (varav en gren adlades 1444).
mvh
Roger Axelsson
254
« skrivet: 1999-02-15, 10:08 »
Hej Martin!
Johan III:s anor kan du lätt komplettera på egen hand med hjälp av nedanstående bokverk, de två första beträffande svensk adel, det sista gällande europeiska furstegrenar.
1. Den introducerade svenska adelns ättartavlor / med tillägg och rättelser utgivna av Gustaf Elgenstierna
2. Äldre svenska frälsesläkter : ättartavlor / utgivna av Riddarhusdirektionen genom Folke Wernstedt
3. Europäische Stammtafeln : Stammtafeln zur Geschichte der europäischen Staaten
mvh
Roger Axelsson
255
« skrivet: 1999-02-12, 21:47 »
Kommentar till Bo Persson lördag den 30 januari 1999 - 14.35:
Ana 96:
Nils (Nilsson) Finne i Åsjögle är belagd första gången 1567 som löjtnant vid Truls skräddares smålandsfana. Han avgår som hövitsman omkring 1605. Följande år får nämligen Börje Olofsson fullmakt att bli hövitsman över Nils Finnes knektar under vilken han förut varit löjtnant. Nils får 1605 fortsatt förläning på skatten av ett hemman Berg i Mönsterås 'för hans långlige tjänst' (samma hemman hade han även 1599). Enligt samma källa är han då befallningsman i Stranda. Almquists 'Lokalförvaltningen ...' (del 4 s 178) har honom som fogde i Handbörd och Stranda 1605-10 och i Finspångs län 1611-13 (utdrag ur hans räkenskaper är tryckta i Hallenberg II:885), åter utnämnd till samma befattning 1618 22/7, fogde i Ale m fl härader 1619. Skulle 1622 inställa sig i kammaren för bristande redovisning av 1619 års uppbörd.
Den långa verksamhetstiden (1567-1622), samt fogden NF:s patronymikon gör att det kan vara fråga om två personer.
Med vänlig hälsning
Roger Axelsson
256
« skrivet: 1999-02-12, 21:41 »
En kommentar till Bo Persson söndag den 31 januari 1999 - 15.44: Ana 196: Börje Kuus' i Krösås patronymikon var Nilsson. Han var son av bonden i Skinshults lillegård Nils (bel 1581-97) och dennes hustru Maria Larsdotter (Bankeström 1982 s 232ff). Nils i Skinshult var säkert besläktad med (ev sonson?) skattebonden Kuse i Kroxhult (bel 1542-69, ? samma år), Kristdala sn, och sonen Peder Kusesson, också i Kroxhult (för belägg på dennes patronymikon se SmH 1544: . Med vänlig hälsning Roger Axelsson
257
« skrivet: 1999-02-12, 21:36 »
Kommentar till Bo Persson måndag den 1 februari 1999 - 19.16:
Hej Bo, och tack för omfattande svar på mina frågor. Synnerligen imponerande! Vill bara komma med några kommentarer och kompletteringar angående Gårdveda-antavlan ovan.
Ana 3. Enligt mina excerpter ur Kristdala kyrkoböcker döptes 1708 29/3 ‘Nils barn i Kroxhult’. Finns det ytterligare belägg för att knyta Kerstin Nilsdotters födelsedatum till denna notis?
Ana 7. Karin Matsdotter är enligt åldersuppgiften i Mörlundas begravningslängd född omkr 1677. Enligt mina anteckningar döptes Kerstin Matsdotter i Malghult i november 1681. Det är alltså Karins födelsedatum jag ställer mig frågande till. Att hon var dotter till Mattis Klasson i Malghult är ju helt klarlagt.
Ana 30. Nils Börjesson i Höckhult var inte fältväbel. Fältväbeln Nils i Höckhult, som slutade som fänrik, hette Andersson i efternamn och bodde i Höckhult till omkring 1640 då han flyttade till Röstorp i samma socken. Att det är fråga om två personer visas av en mönstringsrulla från 1624 över delar av Erik Ulfsparres kompani (SmH 1624:12). I denna antecknas korpralen Nils i Höckhult och längre ned i samma förteckning den nyantagne Nils Börjesson i Höckhult.
Ana 44. Enligt Kyrkohistorisk Årskrift 1902 är Erik Germundsson belagd åtminstone 1579. Hans mor (styvmor?) hette Bengta (ibid s 63).
Ana 58. Olof Carlsson i Malghult (bel 1602-åtm 1637) fick 1609 26/9 fasta på södra gården (nr 1) i byn som han inlöst av sina syskon (Bankeström 1982 s 294f). Han var son av bonden och länsmannen Carl Eriksson i samma gård (bel 1558-83) och Lucia (bel 1584-1602).
Ana 240. Skattebonden Börje i Bjälebo är belagd sista gången 1560 (SmH 1560:7). Året därefter står sonen Per för gården (1561:14).
Med vänlig hälsning
Roger Axelsson
258
« skrivet: 1999-02-12, 21:32 »
Enligt Veine Sjöös bok om Kroxhult, Krösås ... från 1979 så var Anna Rasmus- ev Lagesdotter (f omkr 1597) i Kroxhults norregård från Gnöttlerum. Jag vet att Lasse Pedersson i Gnöttlerum hade en son Lage. Är Anna dotter till denne? Lasse Pedersson är enligt landskapshandlingarna belagd i Gnöttlerum från 1559.
Ägarlängden före 1559 är:
Åke i G åtm 1476
Peder Porse åtm 1514-38, fjärdingsman
Peder 1543-44
Folke åtm 1545-50
Truls 1551-58
Lasse Pedersson 1559-
En Peder Porse är belagd i Blaxhult åtm 1544-55. Det är inte klarlagt om han är samme person som PP i Gnöttlerum, eller kanske hans son. En Peder Porse är belagd i Vena-trakten så tidigt som 1487 då han enligt pergamentsbrev utgivet av häradshövding Mats Perdersson (dubbel ring) i Tuna, Tuna sn, gjorde ett evärdeligt jordskifte med Nils Karlsson i Ruda, Mörlunda sn, 'om Främsteby emot Ruda gård'. Brevet, som nu är förkommet, framläggs 1617 av Peders dotterson Brunte i Målen, Södra Vi sn, (bel -1596-1626) vid en tvist om Främsteby med hustru Marit i Hamra, Vimmerby sn.
Tecken tyder på att Erik Emundsson i Fallebo, Kristdala, var från Vena sn (Bankeström 1982 s 140, 293; Sjöö 1993 s 120). Misstänker att han var broder till Lars Emundsson i Norrhult, ev även till den Jon Emundsson som köpte en gård i Dalsebo 1619 av Måns i Västrahult. En koppling till Gnöttlerum kan också anas. Var de möjligen söner till Emund i Versnäs (bel 1545-87) och hans (mycket yngre?) hustru som var dotter till Lasse Pedersson i Gnöttlerum? En Erik i Versnäs är belagd i hjonelagslängden 1609 tillsammans med en änka (SmH 1609:3B).
Med vänlig hälsning
Roger Axelsson
259
« skrivet: 1999-02-05, 10:18 »
Anna Beata Cedergren var dotter av rusthållaren i Mölstad, Mönsterås sn, senare Grimhult, Magnus C i äktenskap med Brita Elisabet Collin. Släkten Cedergren behandlas i Svenska Släktkalendern 1978 s 92. Dessutom kan Axel Cedergrens bok 'Släkten Cedergren från Sjöahult i Madesjö socken' (Stockholm 1989) rekommenderas. För information om Brita Elisabets föräldrar kan man bl a hänvisa till Elgenstiernas ättartavlor, del 2 s 732.
Även om jag inte har några bevis för påståendet så sätter jag en slant på att Ursilla Christina f 1759 är dotter till kaptenen vid Kalmar regemente Hans Grufstedt (1690-1766) som 1757 gifte sig i Fliseryd med Teodora Sofia Ädelberg (d 1790 på Björnö, Åby sn). Ett indicium på detta är att hon säkert fått ett av sina förnamn via den förmodade mormodern Ursila Sofia Hammarhjelm. Slutgiltig klarhet kan nog ges via PLF:s databas. Uppgifterna ovan är hämtade ur Elgenstiernas ättartavlor, del 9 s 200.
mvh
Roger Axelsson
260
« skrivet: 1999-02-05, 09:41 »
Till Carl:
Glöm mitt senaste inlägg. Principiellt kan man nog godta en underförstådd 'andlig dotter' i tidig 1500-talstext. Dock inte i detta fall. Som du misstänkte så har jag felciterat den gode Gillingstam. Nedan följer det korrekta citatet.
Om dessa barns ålder är - utöver vad som kan framgå av ordningsföljden hos Rasmus Ludvigsson - blott känt, att Gustaf, såsom i det föregående nämnts, var född 1495, 1496 eller 1497, och att Sten Sture d. y. den 28 februari 1516 inbjöd en fru Karin - troligen Karin Eriksdotter (Gyllenstierna), som var gift med Erik Trolle och kusin till riksföreståndarens gemål, - till sin dotters dop, sin egen och Erik Johanssons hustrus kyrkogång samt bröllop pa Stocholm den 30 mars mellan Jakob (Joakim) Brahe och Margareta Eriksdotter. Det stämmer väl med den av Rasmus Ludvigsson angivna ordningsföljden, att sålunda något av de yngsta barnen föddes kort före den tydligen i slutet av 1490-talet födda Margaretas bröllop.
Hoppas det blev rätt den här gången!
mvh
Roger Axelsson
261
« skrivet: 1999-02-04, 15:00 »
På uppslagsordet 'dottir' (man måste tyvärr slå på den fornnordiska grundformen) finns en betydelse:
- i andlig mening. KL 352, 353, 356, 357. mina älskelika oc andelika dötter i gudhi LfK 139.
Det är väl närmast en sådan betydelse av ordet som skulle kunna komma i fråga. Eller?
mvh
Roger Axelsson
262
« skrivet: 1999-02-04, 10:32 »
Till Anne Ivarsson: Enligt en i Riksarkivet bevarad jordebok från 1530 över Margaretas gods så var hennes huvudgårdar Rydboholm, Finsta och Lindholmen. Detta Lindholmen ligger emelletid i Orkesta sn, Seminghundra härad (se t ex Almquist, Herrgårdarna i Sverige 1523-1611 s 64). Lindholmen ärvde Margareta efter sin mormor Sigrid Eskilsdotter (Banér, d omkr 1527). Då Margareta gifte om sig 1525 med en utländsk man så kanske hon inte hann bo på Lindholmen och sina andra huvudgårdar mer än tillfälligt vid sina besök i Sverige. Hennes barn i första giftet var: Mauritz (1517- död ung), Brita (1518-1554, g m Birger Nilsson /Grip/), Öllegård (1519-1527) och Peder (1520-1590). I giftet med Johan av Hoya hade hon Jost (1525- ?) och Johan (1530-1574, biskop i Osnabrück, Münster och Paderborn) Till Per Olof Bengtsson: Ja, enligt Gillingstams resonemang är Margareta född i slutet av 1490-talet. För medeltida betydelse av ordet 'dotter' kan hänvisas till K F Söderwalls 'Ordbok öfver Svenska Medeltids-språket' (finns numer sökbar på nätet med URL http://g3.spraakdata.gu.se/soderwall/) Erik Johanssons barn var, i den ordning Rasmus Ludvigsson nämner dem: Birgitta, d ung på Rydboholm Gustav I f 1495/97, d 1560 Margareta d 1536 Magnus d ung i pesten Märta d i Danmark i början av 1520-talet Johan d ung i pesten Emerentia d i Danmark i början av 1520-talet Anna d ung i Vadstena kloster Barnet som föds innan Margaretas bröllop är förslagsvis något av de tre sista på Ludvigssons lista?! Alla födelseårtal för Joakim Brahe är mer eller mindre kvalificerade gissningar. mvh Roger Axelsson
263
« skrivet: 1999-02-03, 15:36 »
Söker föräldrar till:
Mattis Svensson f omkr 1719, bonde i Baggetorp, och hans hustru Maria Larsdotter f omkr 1717.
Misstänker att någon av dem är barn till någon av bröderna Sven respektive Lars Perssöner som figurerar i Baggetorp under 1700-talets första del.
mvh
Roger Axelsson
264
« skrivet: 1999-02-03, 15:31 »
Hej och tack Barbro!
Tänkte starta en Misterhults-grupp och börja med en fråga som vi diskuterat, förut.
Se vidare under Misterhult.
mvh
Roger Axelsson
265
« skrivet: 1999-02-02, 10:08 »
Standardverket för adelsforskning i vårt södra grannland är Dansk Adels Aarbog. Ätten Brahe har enligt registret till senaste årgången behandlats två gånger. I årgångarna 1888 respektive 1950.
mvh
Roger Axelsson
266
« skrivet: 1999-02-02, 10:04 »
Om Erik Johanssons (Vasa) barn skriver Hans Gillingstam i sin avhandling Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952) s 724f:
Om dessa barns ålder är - utöver vad som kan framgå av ordningsföljden hos Rasmus Ludvigsson - blott känt, att Gustaf, såsom i det föregående nämnts, var född 1495, 1496 eller 1497, och att Sten Sture d. y. den 28 februari 1516 inbjöd en fru Karin - troligen Karin Eriksdotter (Gyllenstierna), som var gift med Erik Trolle och kusin till riksföreståndarens gemål, - till sin dotters bröllop pa Stocholm den 30 mars mellan Jakob (Joakim) Brahe och Margareta Eriksdotter. Det stämmer väl med den av Rasmus Ludvigsson angivna ordningsföljden, att sålunda något av de yngsta barnen föddes kort före den tydligen i slutet av 1490-talet födda Margaretas bröllop.
Längre än så lär det tyvärr inte gå att komma.
mvh
Roger Axelsson
267
« skrivet: 1999-02-01, 09:47 »
Det finns mycket intressant folk i Årena under 15- och 1600-talen, framför allt utrett av Stig Östensson. Kan man koppla nedanstående Samuel Nilsson till dessa? Listar hans antavla utifrån kyrkoböckerna:
1 Samuel Nilsson, född 27/4 1733 i Västra Årena, Gårdveda,
död 10/5 1767 i Lilla Bråbo, Kristdala. Bonde i Lilla Bråbo,
Kristdala.
Gift 26/12 1756 i Kristdala med
Maria Samuelsdotter, född i Höckhult, Kristdala.
Barn:
Stina Samuelsdotter, född 13/4 1760 i Lilla Bråbo, Kristdala.
Nils Samuelsson, född 10/7 1763 i Lilla Bråbo, Kristdala,
död 17/7 1763 i Lilla Bråbo, Kristdala.
Nils Samuelsson, född 6/4 1766 i Lilla Bråbo, Kristdala,
död 26/6 1805 i Sörebo, Mörlunda. Bonde i Lilla Bråbo och Sörebo,
Kristdala och Mörlunda.
Gift med
Anna Katarina Olofsdotter, född 27/12 1774 i Sörebo, Mörlunda.
*** I ***
2 Nils Olofsson, född 1694?, död 24/10 1775 i Västra Årena, Gårdveda.
Bonde i Västra Årena 2, Gårdveda.
Gift 3 ggr, 6 gifta barn och 34 barnbarn vid sin död.
Gift 5/10 1729 i Mörlunda med nästa ana
Barn:
Samuel Nilsson, född 27/4 1733, se ana 1.
3 Kerstin.
Gift 5/10 1729 i Mörlunda med föregående ana
*** II ***
4 Olof Svensson. Bonde i Västra Årena 2, Gårdveda.
Gift med nästa ana
Barn:
Nils Olofsson, född 1694?, se ana 2.
5 Maria Nilsdotter, född 1673?, död 13/6 1758 i Västra Årena,
Gårdveda.
Gift med föregående ana
mvh
Roger Axelsson
268
« skrivet: 1999-01-29, 22:52 »
Jag söker uppgifter om Anna Catarina Nilsdotter, Född 1794-10-27 i Täfteå, Umeå landsförsamling, Död 1874-05-20 i Fattighuset, Arnäs. Hennes föräldrar var soldaten Nils Ersson Liten och Maria Andersdotter i Täfteå. Har någon forskat om dessa? Anna Catarina gifte sig 1818-11-29 i Arnäs med Johan Näsman, Född 1797 i Getingsta, Arnäs, Död 1873-08-08 i Fattighuset, Arnäs, Båtsman i Ravestad.
Barn: Född:
1 Lisa Kajsa 1819-03-07 Nordsjö, Arnäs
1 Anna Maria 1820-12-12 Ravesta, Arnäs
1 Ingrid Stina 1822 Arnäs
1 Brita Magdalena 1824-02-29 Arnäs
1 Johannes 1827-09-01 Arnäs
1 Eva Kristina 1829-04-28 Ravestad, Arnäs
1 Lars Olof 1831-06-27 Ravesta, Arnäs
1 Lovisa 1834
mvh
Roger Axelsson
269
« skrivet: 1999-01-29, 22:47 »
Undrar över Stina Nilsdotter f 1775-11-10 i Bredvik, Vena, d 1849-09-06 i Malghult, Kristdala. Jag tror att hennes föräldrar var Nils Persson i Bredvik, bördig från Skinshult, Kristdala, och Elisabet Månsdotter, ev f 1737 i Bredvik. Vet någon säkrare besked om hennes föräldrar och ev vidare förfäder?
Mvh
Roger Axelsson
270
« skrivet: 1999-01-29, 22:44 »
En man vars ursprung har gäckat mig hur länge som helst är arklimästaren E J Höggren, stamfar för en stor släkt i Kalmar län med detta namn. Ev så är han född i Högsby, men inga födelsenotiser stämmer. Nedan är en uppställning över hans familj. Tacksam för tips och förslag.
Erik Johan Höggren
Född 1741?
Död 1812-01-03 i Norra Skärshult, Fliseryd
Arklimästare i Norra Skärshult, Fliseryd
Gift 1779-04-28 i Fliseryd med
Hedvig Isberg
Född 1764 i Norra Skärshult, Fliseryd
Död 1832-11-12 i Norra Skärshult, Fliseryd
Far:Elias Isberg
Mor: Anna Katarina Torrenius
Barn: Född:
Greta Lisa 1781-10-17 Basebo, Högsby
Anna Katarina 1784-02-22 Hälleforshult, Fliseryd
Anna Maria 1785-03-04 Hälleforshult, Fliseryd
Erik Johan 1788-05-18 Norra Skärshult, Fliseryd
Karl Peter 1791-05-02 Norra Skärshult, Fliseryd
Johan Fredrik 1793-08-13 Norra Skärshult, Fliseryd
Hedvig Kristina 1796-08-02 Norra Skärshult, Fliseryd
Nils Magnus 1799-04-02 Norra Skärshult, Fliseryd
Gustav 1801-12-04 Norra Skärshult, Fliseryd
Enligt HFL fick Erik avsked från sin tjänst som arkliemästare
1793. Bouppteckning Handbörd F9 s 911.
Mvh
Roger Axelsson
271
« skrivet: 1999-01-29, 22:36 »
Har några frågor med Mörlunda-anknytning:
1. Jag undrar över förfäderna till Karin Månsdotter, född 1733?, död 1793-09-15 i Björnhult, Mörlunda, gift med Mårten Simonsson, född 1731-03-07 i Björnhult, Mörlunda, död 1796-02-21 i Björnhult, Mörlunda. Bonde i Björnhult.
Känner någon till något om Mårtens far och farfar? De hette Simon Olofsson, född 1677? i Björnhult, död 1769-05-14 i Björnhult. Bonde i Björnhult, respektive Olof Mårtensson, född 1646?, död 1710-02-06 i Björnhult, Bonde i Björnhult.
2. De båda damerna nedan, Elisabet Persdotter och Margareta Larsdotter, är båda gifta med bönder i Libbershult, men saknar ursprung i min antavla.
Elisabet Persdotter
Gift 1 med
Olof Nilsson Höök, Född 1690? i Plittorp, Misterhult, Död 1731-10-10 i Libbershult, Mörlunda, Bonde i Libbershult.
Gift 2 1733-06-?? i Mörlunda med
Nils Persson
Född 1703? i Dalsebo?, Vena, Död 1749-04-23 i Libbershult, Mörlunda, Bonde i Libbershult.
Barn: Född: Död:
1 Agneta 1713-11-12 Libbershult, Mörlunda
1 Nils 1715? Libbershult, Mörlunda 1785-01-09
1 Sven 1719-01-12 Libbershult, Mörlu 1798-11-21
Margareta Larsdotter
Född 1725?, Död 1782-06-30 i Libbershult, Mörlunda
Gift med
Sven Olofsson Född 1719-01-12 i Libbershult, Mörlunda, Död 1798-11-21 i Libbershult, Bonde i Libbershult, Mörlunda
Kommentar för Sven Olofsson: Bouppteckning Aspeland F13 s 199.
Kommentar för maka 1 Margareta Larsdotter: Bouppteckning Aspeland F5 s 25.
Barn: Född: Död:
1 Lars 1750? Libbershult, Mörlunda 1797-07-04
1 Nils 1766-07-15 Libbershult, Mörlu 1837-07-15
Mvh
Roger Axelsson
272
« skrivet: 1998-12-15, 12:21 »
En för många okänd källa som behandlar Tuna socken är den senmedeltida handskriften C 44 i Riksarkivet. Den bör dateras till omkring 1500 och innehåller brukarnamn på åtskilliga bönder i socken. Den omfattar endast 5-6 uppslag och borde inte vara så dyr att beställa som kopia.
Någon gång under nästa år utkommer DMS (Det medeltida Sverige), vol 4:4 som omfattar Aspelands och Sevede härader samt det medeltida Tuna län. Mer information om publikationen finns på Riksantikvarieämbetets hemsida.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy