NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-23
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-23
Skrivet av: Christina Norén-Svensson skrivet 2003-06-14, 22:26
Hej Christiernin-ättlingar och -forskare! Själv ättling i 11:e generation med 2 olika antrådar till Christier Månsson vill jag dela med mig av informationer jag idag fått. Det gäller Axholms slott och Christier Månsson.
Stamfadern för släkten Christiernin, Christier Månsson (1595-1659), var fogde på Axholms slott under 16 år, från 1620-talets början till senare delen av 1630-talet, då han flyttade till Ramnäs. 25 år gammal kom han till Sverige och lyckades den 15 sept. 1621 få anställning, först som skrivare hos Greve Magnus Brahe och året efter, 1622, som fogde över ”Axholms slott och län uti Västmanland”. Brahe lär ha uppskattat sin redlige och duglige fogde så högt, att han nödgade denne att med ett handslag lova att stanna i hans tjänst, så länge han levde. Greve Brahe avled 1633, och eftersom Christier enligt egen berättelse stannade på Axholm i 16 år så tjänade han alltså en tid även mågen och arvingen, den store fältherren Jacob de la Gardie och dennes gemål Ebba Brahe. Dokument finns som visar att Christier Månsson planerade bygga nytt på ”Axholmen”. Han påbörjade bygget, men det slutfördes inte av något skäl.
I skriften ”Fläckebo kyrka” av Bengt Ingmar Kilström, 1999 står att läsa att fogden på Axholm, Christier Månsson år 1642 till Fläckebo kyrka skänkte en predikstol, utförd av den kände ”Fläckebomästaren” Erik Nilsson - ett av hans tidigare verk; kanske rent av det första.
Om slottet Axholms historia vet vi idag följande: Magnus Brahe uppförde slottet på 1590-talet. På 1600-talet nämns Axholmslottet (Stenslottet) på holmen i Fläcksjön. Fast broförbindelse fanns, men den förföll under 1700-talet. Slottet var byggt i sten med torn, spiror och koppartak. Slottet var så stort som den nuvarande platån på Braheholmen. I Ebba Brahes (MB:s dotter) bouppteckning 1674 nämns ett 2-vånings stenhus, stora övre salen, stora nedre salen, silverkammaren, borggårdskammaren och grevinnans kammare. Husgeråd och 16 ekstolar, bord, vävd turkisk tapet, tavlor, 8-armad silverkrona samt franska randiga tapeter. I det historiska arkivet i Lund finns räkenskaper om flera hus. Förutom slottet fanns en borggård med byggnader, bl.a. glashus, smedja, borggårdshuset och stugan vid porten. Axholm rasade ihop efter en brand i mitten av 1700-talet.
Fläckebo hembygdsförening anordnade idag, den 14 juni 2003, ”Axholmsdagen”. Dagen innefattade naturvandring med historiska tillbakablickar samt besök på gamla Axholms gård, som ligger på fastlandet på västra sidan om Fläcksjön med utsikt ut över den s.k. Braheholmen, där Axholms slott en gång låg och där ruinerna efter slottet är fullt synliga än idag. På holmen finns idag en paviljong, byggd omkring 1807 av släkten Posse, kallad Ebba Brahes paviljong. Familjen Posse ägde vid den tidpunkten och fram till slutet av 1800-talet Axholms slott. Paviljongen liknar Axholms slott, som det en gång såg ut. En målning av slottet Axholm finns idag i familjen Posses ägo. Tavlan är en kopia gjord 1770 efter en förlaga från 1736. Ett vykort med samma motiv säljs idag i Fläckebo kyrka.
Holmen skänktes till Fläckebo församling år 1914 av den dåvarande ägaren V-G Lindkvist med en klausul om att ”tavlorna” skulle återställas och holmen vårdas till eftervärlden. År 1940 uppfylldes villkoren och Fläckebo församling fick lagfart på holmen, som idag är ett utflyktsmål för såväl historiskt intresserade som allmänt natur- och fågelintresserade. Tavlorna hämtades från Surahammars kyrka och sattes upp i paviljongen. Tavlorna illustrerar en mytomspunnen sägen om kärleken mellan Ebba Brahe och Gustav II Adolf. Tavlorna i paviljongen är sannolikt från samma tid som paviljongen byggdes dvs. från början av 1800-talet.
Fläckebo hembygdsförening (U) håller på och restaurerar den s.k. Brahe-holmen. I sommar kommer man att kunna erbjuda båtturer ut till ”holmen”. Hembygdsföreningen och Elisabeth Quasthoff i Klockargården, Fläckebo kan ge mera informationer.