NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2013
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2013
Skrivet av: Markus Gunshaga skrivet 2012-12-06, 17:02
När det gäller ovannämnda Catharina Böös' flyttning till Kristianstad var den tydligen ganska plötslig, och togs därför upp vid domkapitlet i Lund 1753 4/7 (konsistoriums protokoll 1753 4/7, §. 6 - Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:30, s. 220-221). Häradsprosten och kyrkoherden i Hjärnarp, Fredrik Botsack meddelade domkapitlet samma dag att klockaren Jonas Hörnings änka Catharina Böös strax efter makens död hade sålt allt som fanns i sterbhuset och reste sin väg till Kristianstad, utan att först ha ordnat husesyn över klockaregården eller ombesörjt klockaresysslans förrättande*. Catharina hade sedermera begärt att få njuta nådåret efter sin avlidne make, men eftersom klockaren Hörning avgått utan livsfrukt och arvingar med änkan visste inte prosten Botsack hur han skulle gå till väga och kontaktade därför domkapitlet.
Domkapitlet meddelade att klockaren ju efterlämnat änka, och praxis var att klockareänkor skulle få njuta ett nådår till godo räknat från mannens död. Av den anledningen kunde änkan Catharina Böös inte förnekas det av henne begärda nådåret efter sin avlidne make. Hon hade ju dock lämnat församlingen utan att komma överens med någon som kunde förestå klockaresysslan under nådåret (en s. k. klockarsubstitut), och om hon inte frivilligt ville underhålla och löna en sådan person skulle prosten själv tills vidare löna honom, och sedan få tillbaka den utlagda kostnaden genom klockaresysslans inkomster under nådåret. Catharina fick därefter njuta det som återstod av inkomsterna, sedan klockarsubstituten avlönats.
* Enligt seden fick änkan under ett års tid räknat från makens död uppbära de inkomster maken skulle haft i tjänsten, ett s. k. nådår - samtidigt skulle änkan helst ordna fram en person som förrättade sysslan under detta nådår, mot en liten del av den avlidne klockarens inkomster under nådåret. Att prosten Botsack kontaktade domkapitlet berodde inte bara på den uteblivna husesynen och att Catharina inte ordnat en person som kunde förrätta klockaresysslan, utan prosten ansåg att inkomsterna under nådåret helst skulle tillfalla klockareänkor som var fattiga och/eller hade små barn att försörja. Uppenbarligen fanns i detta fall inga små barn, och Catharina tycks ha haft stabil ekonomi sedan hon ju sålt alla sina ägodelar.