NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-15

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-15
Skrivet av: Lars Öhman skrivet 2004-08-22, 17:34
Carl,
 
Tack för Dina båda inlägg. De har kastat ljus över dunkla punkter. Särskilt kvittot från 1603 som fanns i Ångermanlands räkenskaper var värdefullt. Jag kände inte till dess existens tidigare.  
 
Men att Brunes skulle vara identiskt med Brunne, som ju ligger i Stigsjö socken ställer jag mig undrande till. Efter vad jag kan se hos Bucht har aldrig Brunne skrivits Brunes. Däremot anför Bucht ett antal exempel på att Brunnäs i Säbrå har skrivits Brunes på 1500-talet. Därför undrar jag om det inte var i Brunnäs i Säbrå som Pedher Hansson bodde. Och just i Brunnäs i Säbrå bodde ju Lars Hansson intill sin död 1621. Tyko Lundqvist skriver i Boken om Säbrå sid. 102 följande: ”prästsonen i Brunnäs Lars Hansson, står upptagen i längden (Älvsborgs lösen, min anm.) som ogift och slapp därför med 3 daler i skatt. Nu vet vi dock genom Christoffer Hanssons släktbok att han varit gift (eller blev gift efter 1613), ty när han 1621 avlidit omnämnes salig Lars Hanssons barn”.
 
Min gissning på grund av ovanstående är att Pedher Hansson är gift med änkan efter Lars Hansson och därmed styvfar och förmyndare för Lars Hanssons barn. Det kan vara i den egenskapen han sammanträffar med Christoffer Hansson och dennes svåger Måns Erichson om bodelningen.
 
Bygd?n skriver följande som han uppenbarligen hämtat från Cristoffer Hanssons släktbok/räkenskapsbok:
I Säbrå s:n ägde han (JohannesLaurentii, min anm.) rätt mycket jord, som tillföll änkan och barnen, 14? sälland i Helgum, 13? säll. i Brennäs, 7? säll. i Åå och ? säll. i Berglägden.
 
Bygd?n skriver sedan följande om sonen Lars Hansson:  
Lars Hansson, ärfde Åå, Berglägden samt Brennäs, där han bodde, d. apr. 1621;
 
Åå (skrivs idag Åm) är grannbyn till Brunnäs. Sedan har Bygd?n av allt att döma gjort sig skyldig till ett skriv- eller korrekturfel avseende Brennäs. Det ska förstås vara Brunnäs. Den andra grannbyn till Brunnäs är Berge. Enligt Bucht skrevs den byn som Berg eller Bergh på 1500-talet. Berglägden bör alltså ha legat i Berge.
 
Till saken hör att Brunnäs är en liten by med endast en gård enligt Bucht. Och i modern tid har det för övrigt aldrig funnits fler än två hemman i byn. Det verkar således som att Lars Hansson hade ägt praktiskt taget hela Brunnäs, eftersom jordeboken 1542 upptar 15 seland för byn enligt Bucht. Annorlunda förhåller det sig med Åm som var en större by med fyra gårdar enligt Bucht. Lars Hanssons 7 ? seland motsvarar lite drygt en fjärdedel av de 26 seland som jordeboken 1542 upptar.
 
Om nu Pedher Hansson bodde i Brunnäs i Säbrå så fanns det uppenbarligen endast en gård han kunde bebo. Nämligen den som Lars Hansson hade ägt intill sin död 1621. Jag tycker att detta kan tala för min gissning ovan att han gift sig med änkan efter Lars Hansson.
 
Anna Segersdotter skulle sedan ha behållit för sin del de 14 ? seland i Helgum, vilka 1608 skiftades hälften var till Jacob Zäbråzynthius och Christoffer Hansson. Den senare uppges emellertid ha köpt Jacobs andel, vilket framgår av Margareta Grafströms uppsats och som återges i Boken om Säbrå på sida 145.
 
Tyko Lundqvist återger på sid. 85 ett citat ur släktboken/räkenskapsboken på följande vis: Christoffer Hansson nämner 1635 ”den jord jag borde ärva efter vår salig moders moder h:u Gertrud i Nätra”.  Frågan är om han ärvde någon jord efter henne och om det i så fall var den markbit han sålde för 40 daler för sina syskons räkning och som återges av Margareta Grafström på sid. 148 i Boken om Säbrå: ”Här will jag migh förklara för minom syskanom, hvarföre jag the 40 daler uthan allt klander obehindrat behålla kan. Först skall wara bewislight, att salig moder boflyttade Anno 1625 från Nordingrå och till Härnösand (medh allt sitt godha, som på neste bladh skall bli aftecknat). Understundom war hon i staden, (hos dottern Kerstin) synnerligh korsmessotidh, men mest hos migh synnerligh på sistone lågh hon mest på säng, fögha än kartri (kry) intill dess hon Anno 1632 i herranom afsomnade den 3 juni .  Sedan kostade jag på henne hederlighe begrafning och Testamente i Kyrkione och prestene, Nämbl. 65 dal. sölf.mynt, jag mener näst Gudhs hjälp the 65 daler och åtta års föda och sytning skall hafva betalt the 40 daler jag på allas wåra wägnar hafwer opbyrit”.
 
Avslutningsvis kan jag i dessa surströmmingstider inte neka mig nöjet att citera ytterligare en notis av Margareta Grafström från sid. 152 i Boken om Säbrå så lydande: ”Anno 1648 sålde Christoffer en fjärding surströmming till Herr Eric i Resele.” Vem var då Herr Eric som konsumerade så mycket surströmming? Jo ingen mindre än kyrkoherden i Resele, Ericus Michaelis Zebrozynthius. Återigen möter vi detta egendomliga namn Zebrozynthius. Enligt vad Tyko Lundqvist anför på sid 184 i Boken om Säbrå var han son till storbonden Michel Ersson i Bondsjö, Säbrå vilket ska framgå av domboken 1669. Det förklarar Zebro, men varifrån kommer den senare leden zynthius? Herr Eric var visserligen styvfar till Christoffer Hanssons andra hustru. Men det innebär ju inget släktskap med Christoffer Hansson som tydligen endast en enda gång presenterar sig som Christoffer Hansson Z?nthius. Margareta Grafström återger detta på sid. 142 i Boken om Säbrå: ”Anno 1589 den 10 Martii, som var på en måndagh wijd pass 2 slagh efter middagen föddes iagh Christoffer Hansson Z?nthius i Siälewads prästgård”.