Titel: Bonnat
Skrivet av: Calle Lindström skrivet 2003-07-06, 10:50
Hejsan Birgitta, detta är spännande och av stort intresse för mig. Jag måste dock från början säga att jag inte själv har sökt i något grundmaterial kring släkten Bonnat. Mina uppgifter är tagna från Elgenstierna, Schleger & Klingspor (om Lars Vestgöte) samt nedan angivna källor.
I Släkt och Hävd 1998:1. Om invandrare till Sverige i äldre tid - en skiss. Christofher von Warnstedt. Sid19: En enda adlig schweizare har författaren hittat, nämligen hovstallmästaren Sebastian von Bonnat (död 1612), som en kort tid före sin död avancerade till generalmajor borta i Livland. Honom plockade hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburg med sig på hemvägen från sin kavaljersresa år 1594. Efter hertigens död år 1597 övertogs han av sedermera konung Karl IX. Not (nr 92) sid 35 Även om dennes efterkommande har författaren samlat ihop ett rätt stort material. Släkten utslocknade med Sebastians sonson kaptenen Sebastian B, som dog i Tyskland före fadern senast år 1632. Von Warnstedt bedömer jag som en mycket tillförlitlig forskare och här ger han uppgiften att den förste är död 1612 och vidare en sonson som är kapten (den av dig nämnde ryttaren i tyskt regemente?).
Det är denne förste Bastian som jag har antagit var gift med en dotter till Lars Vestgöte och som förlänades ett antal gårdar i Sörmland. Om jag nu minns rätt var samtliga av de gårdarna tidigare i Lars Vestgötes ägo. Det finns uppgifter om detta i Almquists Frälsegods i Sverige:.
Anders Lignell skriver i boken Beskrifning över grevskapet Dal (1851) följande Den för landets förkofran i alla riktningar så verksamme konung Carl IX lät anlägga stuterier, 'stodgångar', af inhemska djur i flera landsorter. Fyra sådana härstädes (Dalsland) 1610. Till dessa borde hvarje hel krono- och skattebonde lemna 4 'hvelmar' hö årligen. Bastian Bonat förordnades att vara stallmästare öfver alla sådana i Södermanland, Nerike, Wermland, Dal, Westergötland, Småland och Öland. Han borde resa dit 3 eller 4 gånger årligen att tillse huru det förhöll sig och huru de unga hästarne vårdades.
I Person Historisk tidskrift 1998, finns en artikel av historikern Heiko Droste som avhandlar Hieronymus von Birckholtz, Sveriges förste underrättelseman där nämns på slutet ett försök att ersätta denne Birckholtz med en annan spion åt Sverige i Östersjöprovinserna nämligen Heinrich Stammichius, uppenbart på uppdrag av Axel Oxenstierna; ..I december 1617 fick han (Heinrich Stammichius, som var Rat von Haus hos hertig Philipp von Pommern-Stettin) besök i sitt hus i Stralsund av Bastian Bonnat, kunglig svensk överste vaktmästare, som kom tillsammans med två borgare från Stralsund. Mer sägs inte, men Bastian Bonnat är troligen och säkerligen son till den äldre Bastian Bonnat. Jag antar att det är denne Bonnat vars brev om växling av pengar i Markaryd du hänvisar till?
Jag håller med om att uppgiften om Margareta Jostdotters gifte är ett frågetecken. Bastian Bonnat d. ä. avlider 1612, Johannes Richter anges död 1618, så detta stämmer inte. Kan det vara så att Margareta Jostsdotter är gift med Bastian Bonnat nummer 2?, dvs den övervaktmästare som jag nämner ovan? Almquist skriver i boken Frälsegods.. Stockhoms och Uppsala län del 1, sid. 730 Långbro (i äldre tid även Långäbor), 1 mtl. frälse i Öknebo hd, Vårdinge sn. I årliga räntan för 1630 är antecknat, att övervaktmästaren Bastian Bonnat innehade stället som säteri, men året därpå låg gården under Sjuenda. Uppgiften talat för att Bastian Bonnat nummer 2 troligen avlider i början av 1630-talet(?).
Tacksam för dina kommentarer och synpunkter, Vänligen, Calle