Titel: Boestadius
Skrivet av: Sven-Åke Eriksson skrivet 2015-11-14, 17:49
Hej,
Detta är svar på en fråga från Krister Frank, ställd under rubriken ”Johan Bures släktbok”, men jag tyckte att svaret passade bättre under rubriken ”Boestadius”, så därför börjar jag en sådan tråd här.
Jag har i alla mina sökningar, bland annat de jag skrev om under ”Johan Bures släktbok” avseende bland annat Johan Persson Kenicius, inte hittat något om syskon eller föräldrar till Petrus Jonae Boestadius (bl.a. kyrkoherde i Estuna sn, Stockholms län i slutet av 1600-talet).
Det enda jag hittat som kan liknas vid ledtrådar är följande, men det leder inte till några slutsatser om släktskap:
Enligt Knut Nilsson Lenæus, i Delsbo Illustrata (1764) skrev magister Elias Petri Ruth följande om Boestadius i sin oration på National Conventet i Upsala 1715: Petrus Jonæ Bostadius, Söderhamnensis, primum Verbi Divini Minister in Delsbo, sed postea Prapositus & Pastor in Æstuna. Vir in seria & jocos artifex. Kanske kan detta tolkas som att han kom från Söderhamn, och det är också en uppgift som anges i flera andrahandsdokument. Jag har letat i mantalslängder för Söderhamn för den aktuella tiden, men inte hittat några ledtrådar.
I brev och andra samtida dokument skrivs hans namn oftast som Boestadius och Bostadius, men även Bestadius förekommer. Jag uppfattar det som att han själv skrivit sitt namn som Bostadius där oe är ihopskrivet, kanske i betydelsen ö. Det skulle kanske kunna betyda att han själv ansåg att han hette Böstadius? Å andra sidan skriver Knut Nilsson Lenæus i Delsbo Illustrata (1764), vars farmors farfar ärkebiskopen Johannes Canuti Lenaeus var gift med Boestadius hustrus faster Catharina Kenicia, att han hette Bestadius, men skref sig ock på sistone Bostadius - kanske hade Knut Nilsson Lenæus hört detta från släktingar?
Petrus Jonae Boestadius använde i vissa brev ett sigill med någon sorts vapenmärke. Sammanlagt har jag hittat sex brev med dessa lacksigill - två på Riksarkivet (Eder, Prästeder, volymerna 8 och 16) och fyra på Landsarkivet i Uppsala (Uppsala Domkapitels arkiv, volym E V 31:1 samt volym E VI 5:1).
En sak jag stött på, som kanske inte har någon som helst koppling, är att det i Early Modern Letters Online (http://emlo.bodleian.ox.ac.uk/) finns ett brev från en Peter Boestadius 1630-10-19 (skrivet på latin till G.J. Vossius). Kanske finns ett släktskap, eller så är det en tillfällighet att det är samma efternamn.
Kanske kan man tänka sig att namnet Boestadius/Böstadius har en koppling till någon by eller liknande, och de platser jag i så fall hittat med sådana namn är Boestad i Nydala sn i Jönköpings län, i Boestad i Nottebäck sn i Krobobergs län, och i Bösta i Umeå landsfg i Västerbottens län. Jag har gått igenom kyrkoräkenskaper och mantalslängder från dessa socknar (i den mån det finns), men utan att hitta någon ledtråd.
Det finns rätt många brev och mötesprotokoll i Uppsala Domkapitels arkiv (i Landsarkivet i Uppsala) där Petrus Jonae Boestadius figurerar, och i Riksarkivet finns någon prästed bevarad. Det är ofta kopplat till tjänsteansökningar, men eftersom han verkade i Delsbo under häxprocessernas tid på 1670-talet, och hade en aktiv del, finns också mycket om det. Det finns en del att läsa om detta i Maria Wallenberg Bondessons ”Religiösa konflikter i norra Hälsingland 1630-1800” (2003, Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm studies in history) och i Marie Lennersands och Linda Ojas ”När oväsendet tystnat, Efterspelet till uppror och religiösa konflikter 1670-1800” (Opuscula Historica Upsaliensia 32). Där finns även gott om källhänvisningar.