Titel: Alander
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2012-02-20, 05:05
Änkan Maria Larsdotter Höök gifter om sig med borgmästaren i Sundsvall, Johan Alander, död ?/4 1678
Detta framgår av två brev till kungs, troligen skrivna 1680, som finns i RA Biographica under Litt Alander. Maria Larsdotter Höök beklagar sig över att sitta fattig med ”många faderlösa barn”, som hon vill ha hjälp med uppehället till. Hur dessa fördelar sig på de två Johan vet man inte.
I likpredikan skildras dottern Christina Johansdotter Hagtorns uppväxt. Fadern dör i hennes ”späda ungdom” och av skildringen måste hon då ha varit tonårig, troligen konfirmerad - gör ca 1670-1675. Sedan följer en tid då modern ombesörjer hennes uppfostran. Därpå får hon en styvfar - gör ca 1671-1676. När hon gifter sig i slutet av december 1679 är hennes styvfar redan död. Det låter i predikan som att det är samma styvfar hela tiden. Johan Alander dog i april 1678. Då ska Maria ha haft fem barn, varav fyra med Johan Alander (Sundsvalls historia. D. 1). Med måttliga krav på reproduktionsförmåga och anständighet, torde hon ha blivit gift med Alander senast 1674, mera troligt senast 1672. 1672 fyllde Christina 15 år, vilket passar bra in i likpredikan. Det blir trångt för den eventuelle maken Johan Krabat! Jag kollade den uppgivna Biographica-källan i Riksarkivet. Där fanns inget!
Lite om borgmästaren Johan Alander i Sundsvall i olika källor:
http://runeberg.org/nfbm/0255.html Järrkvisle skans, i Medelpad, Indals-Lidens socken, anlades under Karl XI :s danska krig af borgmästaren i Sundsvall Johan Alander, som sedan förde befälet i densamma. Efter krigets slut lämnades skansen att förfalla. L. WrsonM. -------------------------------------------
http://web.telia.com/~u01301515/fagel.html Angränsande socken af Medelpad, har att uppvisa Järqwissla skantz, enligt Palmsköldska saml. upprättad af mantalscommissarien och borgmästaren uti Sundsvall, Johan Alander, som under danska fejden och vid allmogens uppbåd mot norska gränsen antog sig Capitains charge.
Hmmmm.....
Det är möjligen inte så att min tidigare angivne make till Maria Larsdotter Höök, Johan Krabat = Johan Alander? Dvs att min tidigare källa angivit fel släktnamn/tillnamn på Johan!?
Enligt denna sida: Alander uppskjuter häxeriprocess i mars 1674 och är riksdagsman för Sundsvall 1675 i Uppsala och 1676 i Göteborg.
Krigsuppbåd
Borgmästare Johan Alander representerade Sundsvall vid riksdagarna 1675 i Uppsala och 1676 i Göteborg. Vid den förstnämnda hörde han Danmarks krigsförklaring mot Sverige uppläsas. Sundsvall hade i betydande grad påverkats av krigen mot Danmark / Norge under Karl X Gustafs regeringstid. I januari 1677 kunde borgarna i staden hålla tacksägelse för den under ledning av Karl XI vunna stora segern i slaget vid Lund, men följande sommar kom allvaret till Medelpad. Sedan danska trupper infallit i Jämtland utfärdade borgmästare och råd en alarmerande kungörelse den 22 augusti. Borgarskapet skulle utan dröjsmål rusta sig för att deltaga i försvaret. Från varje gård måste en man hållas i beredskap. Landshövdingen, generalmajoren Karl Sparre hade i slutet av 1675 mobiliserat en nordsvensk här till Jämtlands försvar och nu utfärdade denne detaljerade förhållningsorder av olika slag. Alander hade under 1677 tagit livlig del i försvarförberedelserna och bönderna hade begärt att Alander skulle bli deras anförare. Denne fick också någon form av kaptensförordnande och sattes i spetsen för försvaret norrut mot Jämtland i Lidens socken. Där lät han bygga en skans vid Järkvissle och där mötte han sitt öde. Han bevakade skansen under ett halvt år men ådrog sig därvid sin ohälsa, så att han ett halvt år därefter igenom döden avgick.
Källa: Glimtar ur Medelpads historia, Sundvalls kommun. Lars Dixelius. Suecia antiqua et hordierna (det forna och nutida Sverige) Erik Dahlberg ----------------------------------------------------
Från Rötter: #194. (30 oktober 1996) Finns det någon mer än jag som är intresserad av ämbetsmannasläkten Alander? Stamfadern var Daniel Bertilsson, borgmästare i Sundsvall kring mitten av 1600-talet. Sönerna och sonsönerna blev befallningsmän (fogdar) och borgmästare i Jämtland/Medelpad resp Härnösand. Jag tror släkten dött ut men vet inte säkert. Enligt en uppgift är detta inte samma släkt som en Ålandssläkt med samma namn. Per-Olov Österlind.
Svar: Såg din fråga angående släkten Alander, kan tyvärr inte hjälpa dig. Kanske kan du hjälpa mig lite? Har själv Daniel Bertilsson långt bak i mina anor, via en av hans döttrar Anna Bertilsson gm Samuel Eriksson. Intresserad av ev föräldrar till Daniel och syskon till Anna. // MVH Mats Petersen, Frösön. -------------------------------------------------------------
http://www.skola.sundsvall.se/inlid/indalsalven.htm Vid Jerkvitsle fanns äfven i forna tider ett minne från hårda bardalekar, en skans som anlades pa 167O-talet under kriget med Danmark af d. v. borgmästaren Joh. Ahlander i Sundsvall, hvilken här kommenderade såsom befälhafvare emot anfall från norska gränsen. Lemningarne äro dock numera så godt som alldeles förstörda. En backe v. om Jerkvitsle by bär namnet Likarebacken och antages hafva fått sitt namn deraf, att någon förlikning eller fredsslut der egt rum.
Om man vill veta mer om dessa händelser kan man börja med Sundsvalls historia. D. 1, fortsätta med Krigsmagtens styrkor (Julius Mankell, finns på Google numera) och sedan gå in i Krigskollegiums korrespondens (kul men helt konsumerande - det finns dock ett förträffligt index till denna) !).
o mantalscommissarien och borgmästaren uti Sundsvall, Johan Alander, som under danska fejden och vid allmogens uppbåd mot norska gränsen antog sig Capitains charge. Att han var mantalskommissarie parallellt med borgmästarskapet från 1667 framgår av hans brev till kungs, vari han begär ersättning för detta (Biographica).
o ”Alander uppskjuter häxeriprocess i mars 1674”. Ja, jag blev nyfiken på häxprocesserna för ett par år sedan och stötte då på Alander.
o Riksdagsmannen Alander. I Riksdagsarkivet finns för den intresserade säkert en eller två fullmakter, liksom ståndsprotokoll mm. I kanslikollegiets arkiv har han säkert också avsatt spår, liksom kanske i riksregistraturen. Naturligtvis finns han även i stadens och länets handlingar. Eftersom han dog på våren 1678, ett riksdagsår, och han var befullmäktigad till borgarståndet, blev det en del skrivande om detta.
Hans efterträdare skrev ett brev 1680, vari antalet barn hos änkan anges till exakt fem. --------------------------
I Biographica finns ett brev från Johan Alander, vari han kräver lön för sitt extrauppdrag som mantalskommissarie efter 1667. Med tanke på att Johan Hagtorn var mantalskommissarie och Alander övertog dennes änka kanske han övertog även dennes jobb ! Hagtorn skulle ha flyttat före sin död alltså.
Av detta skäl har jag börjat studera vad som kan ha hänt i Kammarkollegiets kansli. Jag börjar med registraturet och går igenom brev till landshövdingarna i Västernorrlands och Upplands län respektive för 1666-1667. Hittar man något där kan man gå in i protokollen och i inkommande brev för att nysta upp historien. Det är ett fysiskt ansträngande jobb för det producerades två 30 cm-volymer per år, så man måste stå och läsa ca 4000 sidor per år. Det går ganska fort (1300 sidor på ett par timmar idag), för det är prydligt uppställt. Man läser adressatfältet, stoppar på Carl Sparre resp Göran Gyllenstierna och läser ämnesrubriken, om intressant läser man hela brevet. Det är ju skrivet av en och samma skrivare i bokform, så det är inte så svårt.