Titel: Personne
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2015-04-05, 14:03
Stort TACK för dina snabba svar Kjell!
Stiufdottren J: Maria Berto sielf tillstädes på sina och sin frånwarande Broder Johan Bertos wägnar, förklarade sigh aldrig wettat eller hört af någon sådan sin Stiuffaders giäld
---
De nämnda styvbarnen Maria och Johan Berto är barn till framlidne skepparen Monsieur Michael Johansson? Bartou/Barthou/Berto senast 1685 bosatt i Öregrund (se släkten Bertheau, Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del I sidan 43) och hans hustru Kattlin Bönesdotter Bewy(Bewij)/(Cathlin Benoitsdotter Bevi). Enligt sidan 49 (släkten Bevi, Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del I sidorna 44-57), gifte de sig 25/1 1683 i Forsmark.
---
Bevi Tabell 21
Tillkommer dotter Maria troligen gift med skrivaren vid Forsmark Per Andersson (Öregrunds dombok 4/4 1692)
Källa: http://web.comhem.se/kjelltan/rattdel1.htm
---
Detta betyder väl att Joris Fransson Personnes hustru inte var en Maria, utan just denna Kattlin Bönnesdotter Bevi? Detta stämmer ju också bra med att deras dotter hette Cathalin, liksom att en dotter i det tidigare äktenskapet hette Maria!
---
Men om uppgiften i Tabell 13 i Nordisk vallongenealogi, del II sidan 179 + sidan 50 i del I, stämmer om att Judith Fransdotter Personne som dog 22/12 1704, var gift 23/7 1682 i Forsmark med Benoit/Böne/Bönne Benoitsson/Bönesson/Bönnesson Boivie/Boevi/Bevy, (han gifter om sig 22/5 1705 med Margaretha Swan och han dör 12/3 1742 som mästersmältare i Forsmark), då skulle alltså Joris Fransson Personne ha gift sig med sin systers Judith Fransdotter Personnes makes Benoit/Bönne Bönnesson Bevis syster Kattlin Bönnesdotter Bevi, när hon blev änka efter framlidne skepparen Michael Bartou. Hur sannolikt är det?
-------------------------------------
Elizabet Ericsdotter Kallström, f. 23.1. 1707 Börstil Kallriga, faddrar: Manfaddrar: Mäster Jean Personne i Kalriga(Kallriga). Anders Matzon. Qvinfolcksfaddrar: Hustru Anna Pärs dotter, Maria Wellams d.
Källa:
-----
Kallrigafjärden är belägen väster om Öregrund i den södra delen av Öregrundsgrepen.
Källa: Ett geografisk informationssystem för kustvatten
-----
Kallriga låg i Börstil!
Börstils socken har medeltida ursprung. 25 mars 1368 utbröts Östhammars församling och Östhammars stad, 18 mars 1491 utbröts Öregrunds församling och Öregrunds stad.
Åtminstone från 1641 blev Gräsö kapellförsamling under ”Börstils socken”. Gräsö socken avskildes slutligen från Börstil först 1846, men endast i kyrkligt avseende som kyrksocken. I 1871 års jordebok infördes Gräsö som särskild jordebokssocken och först då överfördes kameralt från Börstil till Gräsö följande byar: Gräsö, Nordangärde, Västerbyn, Österbyn, Ormön, Sladdarön, Vigga, Mörtarö, Norrboda, Söderboda och Vässarön. I 1807 års jordebok infördes Forsmarks socken som särskild (kameral) jordebokssocken. Då (i några fall senare) överfördes från ”Börstils socken” till Forsmarks socken följande byar: Bolunda, Habbalsbo, Hermansbo och Kallriga.[3]
Före 1905 tillhörde flera av öarna i socknen jordeboksmässigt Häverö socken i Väddö och Häverö skeppslag.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Börstils församling och för de borgerliga frågorna till Börstils landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Frösåkers landskommun som 1957 uppgick i Östhammars stad som 1971 ombildades till Östhammars kommun, då också området övergick från Stockholms län till Uppsala län.[2] Församlingen uppgick 2006 i Frösåkers församling.[4]
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Frösåkers härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Roslags 1:a båtsmanskompani.[5][6]
Börstils socken (Medeltid) Omfattning: Börstils jordebokssocken omfattar i medeltids- och UH-materialet den nuvarande socknen (1950) samt nuvarande ”Gräsö socken” samt den södra delen av nuvarande ”Forsmarks socken”. Till Börstils kyrksocken hörde även Fälön, som dock kameralt räknades till Häverö socken. 1878 överfördes Fälön till Häverö sn även i kyrkligt avseende. Kyrkby: Börstils by.(UH = Upplands handlingar, i KA (Kammararkivet) från 1922 ingående i Riksarkivet.)[7]
Ur Edvin Gustavssons bok ”Roslags-historiskt IV”. Kapitlet har rubriken ”Ryssåret 1719 och annat i Roslagen”.
Efter ryssarnas ankomst till Kallrigafjärden den 20 juli 1719 hemsöktes Simundö, där fienden uppges ha legat i två dagar. Hela byn, 7 gårdar, avbrändes och boskapen bortfördes. Samma dag brändes nr 2 i Duderö, 2 b. (nr 1 och 3 obrända), Hermansbo, under Forsmarks bruk och Kallriga.