Titel: Gilljam / Guillaume
Skrivet av: Lars-Olov Eriksson skrivet 2014-01-14, 14:58
Ojojoj ! Jag accepterade den bild som Leijel verkar ha haft, med precisering utifrån andra källor, som Leijel inte hade tillgång till. Jag gjorde alltså ingen ytterligare kontroll, utan hade bara tänkt tipsa verkliga smeds- och vallonforskare om en möjlig närmare utredning - vilket fått avsedd effekt ! Detta börjar likna en riktig kriminalhistoria (med den tidens synsätt).
Först mitt resonemang.
Att Guillaume skulle ha flyttat från Österby bruk direkt till Kurland 1689 håller jag för mycket otroligt. Wilhelm Facht står ju personligen i bergskollegiet och avger en skriftlig försäkran om att han ska se till att de namngivna personerna inte lämnar landet och han företer underskrivna pass, som knappast kan ha varit förfalskade. Samtliga kom närmast från Björndammen. Om Lucas och Mineur sägs att de dit hade kommit från Medelpad, men om Guillaume sägs ingenting om tidigare ort. Jag utgick från tidigare kunskap om denna, som stöd för Leijels uppgift, som knappast kan ha varit fel i denna del av historien. Kollegiet skrev ju också till landshövdingen på Gotland och uppmanade denne att hålla ett öga på bruksfolket så att de inte lämnade landet, vilket denne besvarade med en personlig försäkran. Jag tror alltså att Guillaume reste med Fachten till Gotland i oktober 1689.
Jag har inte undersökt hans uppträdande på Gotland fr o m oktober 1689, men råkade se att hans hustru var dopvittne i juli 1691.
Leijels rapport i augusti 1692 bygger ju på en utredning, som han har gjort på uppmaning av kollegiet. Han har uppenbarligen inte kännedom om Guillaumes väg via Gotland (han bygger på hörsägen och förhör och har naturligtvis inte tillgång till kollegiets arkiv). Jag har inte tagit reda på vilka källor eller uppgifter han byggde på, men han måste ju ha uppfattat Guillaume som försvunnen från Sverige, när han skriver i augusti 1692. Därav drar jag slutsatsen att denne lämnade Gotland 1691/1692, efter dopet i Lummelunda i juli 1691 men före det att Leijel skrivit sitt brev i augusti 1692. Om han drog till Kurland, vet jag (någon ?) inte med säkerhet, men hela kontexten vid Leijels skrivande är ju det upplevda Kurlandsproblemet.
Efter det att Leijel skrivit sitt brev har tydligen Guillaume lämnat utlandet - hur han tog vägen är väl inte helt uppenbart, men troligen via Gotland (för att få respass om inte annat). Jag har sett i något brev att det förekom att bruksfolk snabbt återvände från Kurland (av besvikelse ?). Dessa återvändare utnyttjades som vittnen och förhördes. Han kan ha tänkt sig att stanna vid Lummelunds bruk, men ångrat sig eller dök han bara upp i Martebo och låtsades ha varit vid Lummelunds bruk hela tiden. Detta verkar vara en företagsam herre, men den sociala kontrollen var ju stenhård, så jag tycker att han skulle ha haft svårt att förklara sin frånvaro från kyrkan, för att inte tala om grannarnas skvaller. Dessutom hade han en stor skuld till Schönbergh att reglera. Kanske han faktiskt tog ut respass från Lummelunda, innan han drog österut (Tillförlitligheten hos flyttlängder är knappast hög - prästen har ju f ö glömt att notera de andra personerna, som bevisligen landade i Lummelunds bruk) ?
En enkel undersökning, som någon kan göra, är att lusläsa de gotländska kyrkböckerna (barn ? dopvittnen ? barnadöd ? barnagifte ?).
För Fachten vore ett sådant försvinnande mycket pinsamt och för hans egen position direkt farligt. Jag ska se om det finns några följdverkningar, vilket det borde ha blivit, i gotländska domböcker, kollegieprotokoll, skrivelser till eller från kollegiet - detta kan dröja, men jag ska rapportera vad jag ser. Om jag bott i Riga, kunde jag ha kvistat upp på riksarkivet och kollat eventuellt kontrakt för Guillaume - en sådan samling finns, men det är helt tröstlöst att arbeta brevledes mot dem (och andra arkiv f ö), p g a ofullständiga/otillgängliga förteckningar och enorma liggtider.
De huvudkällor, som jag byggt på, är följande:
Bergskollegiet huvudarkivet, Inkomna skrivelser E4:89 1692 II: pp321-325 12/8 1692 Leijels rapport till Bergskollegium, [Guillaume: p324 Litt 13]:
[ovan citat]. (Jag ska se om något ytterligare kan utvinnas ur brevet och kollegiets behandling av detsamma)
Emedan såßom Iag hafwer antagit Hammarsmeds Mestaren Claes Lycke medh Mester Swennerne Tuccen Guillaume och Claes Mineur och Lärodrängen Johan Anderßon att arbeta för migh widh Lummelundz bruuk på Gottlandh, warandes dhe fuller medh dheras förre Herrars och Huußbönders goda Paß hwilcka her hoos Sub N:is 1. 2. 3. försedde och medh dheras goda minne mig öfwerlåtne, men som dhet uthi underdånigst föllie af Högl. Kongl. Bergz Collegij förordhning åligger att försäkra, dhet dhe till Gottland och ingen annan uthrijkes ohrt af mig Transporterade warde skole; Hwaföre förplichtar Jag mig her medh på dhet krafftigste som någonsin skee kan, att aldrig någon af deße förbe:te hammarsmeder Mestare, Mesterswenne eller Lärodräng medh min willia eller ringaste wettskap skall nu eller framdeeles fåå reesa till någon uthrijkes ohrt widh dhet answar som der på bör föllia; Thill yttermehra wißo hafwer Jagh detta Egenhändigen bekräfftat. Stockholm dh. 11 Octob:r A:o 1689./. Wilhelm Facht manu propria
Effter sluuten Rächning med Hammarsmeden Touszin Giliame, blifwer han till Biörndambz Bruuk och Kongl: Ränttemest:n Wälborne Herr Nils Schönbergh skylldig Etthundrade Fämbtijo Nije Dl:r 26 öre Kopp:ntt och såßom han begiärar tillstånd att sökia sig arbete på någon annan orth, dy blijfwer sådant honom tillåtit doch med den förmodan i föllie af Kongl: Bergzordningen att bem:te skull, af den honom emottager blijfwer hijth till Bruuket betalt, Biörndambz Bruuk dh 14 Sept: A:o 1689/: O:Hedhin. Concordantiam vidimus Johan: Brodijn C: Duncan manu propria
Lummelunda CI:1 Födde: p144 n137:
1691 dhen 12 Julij Kathrina Clas d: Minöer döbt, födh dhen 8 dit. Hennes Fader En mästare i hammaren, Clas Minöer, Modheren, Maria Clasdoter Lycha. Gudhfäder. . Gudhmödhrer. . Susanna Erichzdoter Tussijns hustru .