NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 08 december, 2013
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 08 december, 2013
Skrivet av: Anders Pemer skrivet 2010-04-01, 16:35
Så fastnade jag uppe en lång forskarnatt när ett oväntat uppslag gav nya spår till ännu en agnatisk de Val-gren utan släktnamnet, från en av de båda bröderna Jan (1729-1789) och Erik (1732-1808) Abrahamsson, födda i Högfors bruk, som nästan aldrig nämns med något yrke i några husförhörslängder, men av Erik Hellerström i Släkt och Hävd-artikeln 1958 kallas hammarsmed vid Högfors respektive sockenskomakare i Karbenning. Söner till Abraham Devall, 1708-1788, smed vid Högfors bruk. Den äldre av bröderna kallas faktiskt Jan Abrahamsson Devall några gånger som dopvittne, förresten, men aldrig skriven med släktnamnet i husförhörslängderna.
En del söner och vidare agnatiska ättlingar har jag spårat sedan tidigare från Jan, ända fram till en enda kvarlevande med namnet Ekberg, som jag försökt slå en signal då och då i ett par år nu, och aldrig riktigt lyckas komma till skott att i stället skriva ett brev till.
Bland Erik Abrahamssons barn var åtminstone två ofullständigt beskrivna som bortflyttade 1781 respektive 1782, men utan någon anteckning om vart. Ett av dem en son Anders.
Härom veckan beställde jag Släkt och Hävd 1960-69 på CD-ROM från GF och med på skivan var ett namnregister till SoH 1950-2001. Där upptäckte jag en forskarfråga från 1985 om ovanstående Abraham Devall. Frågeställaren bodde här i Stockholms län, så på Stadsarkivet kunde jag kolla mantalsregistret 1985 på mikrokort och hitta födelsedatum och fullständigt namn och den vägen hitta honom i nutid, och slå en signal och tala in ett meddelande, där jag gav både mina telefonnummer och min mailadress.
I går eftermiddag fick jag ett mail om att han var en ättling till just Erik Abrahamsson och skulle återkomma med härstamningen, och då blev jag så nyfiken att jag inte kunde låta bli att genast dra igång en snabb mini-antavle-utredning, bara att snabbt gräva fram anornas föräldrar generation för generation. Ett spår blev snabbt en ana född i Västerås, född Berglind, och hennes far var född i Kärrbo, och när jag fick fram hans födelseuppgift hette föräldrarna Anders Ersson och Stina Ersdotter.
En son Anders var ju ett av de för mig försvunna barnen till Erik Abrahamsson, så genast infann sig en spänd nyfikenhet om detta var en agnatisk gren där man hade tagit namnet Berglind. Så var inte fallet, däremot var mamman Stina Ersdotter ett av de andra barnen till Erik Abrahamsson som jag inte hade koll på framåt.
Men som fosterson i familjen fanns en Anders Andersson som kunde tänkas vara son till Stinas bror Anders Ersson. Hans födelseuppgift i Sala stadsförsamling 1806, och att hitta familjen i hfl, bekräftade detta.
Här uppstod då genast ett mycket märkligt problem. På samma sida i Sala stads husförhörslängd AI:13b, sid 177 (GID 2373.42.7500) finns familjen i två olika stora upplagor. Den nedre varianten är den äldsta, där är de inflyttade från Sala socken 1805 och det är Anders Ersson med hustru och fem barn, två söner och tre döttrar, inklusive sonen Anders som föds under denna period. 1810 25/5 anges de flytta till Sala socken.
Högre upp på sidan står enbart Anders och bara två döttrar och sonen Anders som återinflyttade på samma adress från Norrby 1812. Efter denna inflyttning dör båda döttrarna och Anders själv, och sonen Anders är sedan utflyttad till Haraker, till fastern Stinas familj.
Under perioden i Sala socken och Norrby har alltså uppenbart åtminstone hustrun avlidit och förmodligen de två ytterligare barnen, om de inte blivit kvar i Norrby i tjänst som dräng eller piga. 1812 är ändå dottern Stina 19 år och sonen J(oh)an 16.
Jag började genast med Sala landsförsamlings dödbok för att se om hustrun hade avlidit under tiden här, och om det kunde ge en omedelbar genväg till vart i församlingen man hade flyttat och var de skulle letas fram i husförhörslängden.
Det gav resultat direkt. De hade flyttat ut 25/5 från staden till socknen och i socknen hade hustrun dött 28/5 i rödsot. Familjen bodde på Åby ägor. Där återfanns de alla. Och Anders Ersson och alla barnen hade sedan 9/12 1810 flyttat vidare till Norrby.
Där ska man alltså ha funnits dessemellan och fram till återflytten till Sala stad 1812. Men jag har mödosamt plöjt mig igenom hela Norrbys husförhörslängd 1808-1813, och jag hittar absolut inte familjen där!
Så vart tog de i själva verket vägen under den tiden? Någon forskare med koll på de här trakterna som kan förklara det fenomenet? Finns det något samhälle Norrby i någon annan församling i trakten?
Anders Andersson fortsatte fostras med sin fasters familj genom flyttningar till Haraker, Kärrbo, Svinnegarn och Kungsåra. Där flyttade han hemifrån och var länge dräng och ogift tills han 1840 gifte sig, 1842 fick en son, 1843 en dotter och 1844 blev änkling.
Sonen Anders Gustaf Andersson blev så småningom svarvare slutligen i Gävle, där han står som ogift i Folkräkningen 1890, men inte finns kvar 1900. 1880 hade han dock en hushållerska som har tre utomäktenskapliga söner, varav den äldste bär namnet Anders (Anders Fredrik) och den tredje bär namnet Gustaf (Gustaf Adolf).
Alla sönerna kallas sedermera Andersson och just Anders Fredrik och Gustaf Adolf blir dessutom svarvare. Det pekar väl med yppersta sannolikhet på att det var svarvare Andersson och hans hushållerska som fick pojkarna tillsammans. Om de mot förmodan inte skulle ha varit hans biologiska söner får de i vilket fall som helst ses som fosterbarn som fick hans efternamn, och har en plats i släktuppställningarna om inte annat på den grunden.
Gustaf Adolf verkar vara död ogift i Sörböle 1951 (en man med rätt namn och födelsedatum utan uppgift om födelseförsamling i Sveriges Dödbok), Anders Fredrik levde i Åbyn i Hamrånge och levde till 1941. Han var gift redan 1900 och hade fått äldste sonen då. Hustrun levde till efter 1947 och finns med i Sveriges Dödbok med datum då hon blev änka.
De hade tre söner och tre döttrar, varav en gift son dog 1977 i Leksand och en ogift dog 1990 i Forsbacka. (Tredje brodern, född 1901, återfinns inte i Sveriges Dödbok) Beställning av dödsbodelägare från bouppteckningarna efter den gifte broderns änka och från den ogifte brodern, och även från deras mor, är gjord...
Men man undrar som sagt vad man ska tro om Norrby-problemet 1810-1812?