NULL
Skriv ut sidan - Släktskap i Sverige under medeltiden
Anbytarforum
Titel: Släktskap i Sverige under medeltiden
Skrivet av: Ralf Palmgren skrivet 2013-03-02, 20:45
I historievetenskaplig och genealogisk forskningslitteratur från 1800-talet och större delen av 1900-talet presenterades medeltida svenska släkter som ätter. Då hade forskarna en bild av att det existerade ett ättesamhälle i Sverige under medeltiden. Det här finns dock inte dokumenterat i bevarade källor från medeltiden. Idén uppkom nämligen först under 1800-talet i Tyskland. Därifrån spred den sig sedan fort till bland annat Sverige. Nuförtiden är idén dock förkastad.
Det är inte känt hur en ätt egentligen definierades i Sverige under medeltiden. En släktkrets kunde inkludera alla människor som genealogiskt härstammade från en gemensam anfader eller anmoder. På så sätt kunde en person tillhöra flera så kallade ”ätter” samtidigt. En släktkrets kunde även innefatta att alla personer som man var släkt med eller befryndad med. En ”ätt” kunde även definieras i ett snävt perspektiv. Då var alla personer som enbart härstammade från en enda specifik anfader inkluderas. I Sverige var släktskapet dock närmast bilateralt. Med andra ord fanns det inte några medeltida svenska släkter som enbart hade ett släktskap från en gemensam stamfar. Släktskapet räknades i stället från både svärdssidan och spinnsidan. Det är inte känt vilkendera som ansågs vara viktigare. Det finns nämligen belägg i källorna på att vissa personer använde matronymikon i stället för patronymikon. I det här fallet kan t.ex. riddaren, lagmannen och riksrådet Nils Sigridsson (Natt och Dag) nämnas. Han avled tidigast år 1299. Han använde matronymikon i stället för patronymikon. Matronymikonet användes troligtvis eftersom modern var av högre samhällelig rang än fadern.