NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-10

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-10
Skrivet av: Torsten Berglund skrivet 2001-03-09, 15:15
Hej Boris!
Jag har sökt efter den av dig omnämnda boken av Oscar H Olsson i LIBRIS, men ej funnit någon sådan. Kan det vara Från vår bygd, del 3, utg av Tegneby hembygdsförening, [Nösund] 1969, som du åsyftar?
 
Jag har tagit del av din antavla, som jag fann på din hemsida på Internet, och tittat på den aktuella härledningen som du frågar om här ovan, d v s anorna till bonden Sven Henriksson i Nordgåren, Varekilsnäs, Stala sn, död ca 1674. Han har i din antavla begåvats med en fäderneanlinje i fem generationer, som avslutas med en Olof Tollesson, född ca 1380. Jag antar att alla dessa uppgifter återgår på Oscar H. Olssons forskning som du refererar till i din fråga ovan.  
 
Förutom att det helt saknas uppgifter om när personerna i fråga är belagda och i vilka källor, så finns åtminstone en uppenbar märklighet: Den ovannämnde Sven Henrikssons i antavlan angivne far Henrik Tollesson, f. ca 1590, död efter 1620 i Sörgård, Varekilsnäs, Stala uppges vara son till Tolle Amundsson, f. ca 1500, död ca 1568. Hur går detta ihop? Här tycks saknas minst ett par generationer i anlinjen.  
 
Generellt bör uppskattade födelseår av det slag som du har tagit med i den aktuella medeltida anlinjen undvikas. Finns källbelägg för när en person var i livet, så anges datum och källa, t ex levde 1435 12/3, köpebrev, RAperg, eller med hänvisning till litteratur som omnämner belägget. Är personerna endast belagda i sekundära källor som inte nämner något om när personen var i livet - t ex i en dombok i samband med en arvs- eller bördstvist där flera generationer kan räknas upp - så får man nöja sig med att bara ange namnen och källan. Ett gissat födelseår för en man, beräknat utifrån när hans barn finns belagda, kan ju slå såväl 10 som 20-30 år fel eller ännu mer beroende på hur gammal han var när han blev far, så det blir tämligen meningslösa gissningar.  
 
Beträffande brevet från 1611, så skulle jag, i likhet med Roger Axelsson, vilja råda dig att försöka spåra landstingsmannen Gustaf Olssons i Prästbackas ättlingar. Om han hade några barn, så finns det en chans att brevet fortfarande finns kvar i släktens ägo, och i annat fall känner de förmodligen till om gårdsarkivet eller personarkivet efter landstingsmannen deponerats i något lokalt arkiv.
 
Själv lyckades det mig att i mitten av 1980-talet spåra upp ett försvunnet pergamentsbrev från 1484 rörande bergsfrälseegendomen Klingsbo i Dalarna. Brevet var omnämnt i en tidningsartikel i början av 1900-talet, men det var helt okänt för redaktionen för Svenskt Diplomatarium i Riksarkviet. Brevet visade sig ännu finnas i samma släkts ägo hos ett barnbarn till den som ägde brevet i början av 1900-talet, men hela gårdsarkviet hade flyttat med familjen från Dalarna till Uppsala. (Se artikel i Släkthistoriskt forum 1986:3, s 17ff).    
 
M v h
Torsten Berglund