Titel: Förbjudna led
Skrivet av: Urban Sikeborg skrivet 2014-09-29, 10:19
Jag skulle personligen inte våga uttala mig om förhållandena och folks syn på äktenskap i förbjudna led utifrån antalet dispensansökningar som finns i Penitentiariets register, dels eftersom vi inte vet i vilken utsträckning folk dömdes av biskopar eller deras officialer i Sverige och därmed inte heller vet hur de drabbade resonerat, dels eftersom mörkertalet måste vara stort med tanke på att det var så kostsamt att ansöka om dispens hos Penitentiariet i Rom att få kan ha haft den möjligheten, och dels eftersom registren för ansökningar till Penitentiariet inte är fullständiga. Det är för många okända parametrar här.
Även påtvingande normer har en tendens att speglas i en kulturs värderingar, särskilt om de är religiöst betingade och förklaras utifrån kristen kontext. (Bibliskt hade den kanoniska lagens bestämmelser i detta avseende mycket litet att göra, så man anförde i stället olika märkliga argument som skäl för systemet, allt inramat av en passande gudfruktighet.) Jag drar mig till minnes ett fall som jag nämnt tidigare från Delsbo på 1590-talet, där sockeninnevånarna var oense om ett visst trolovat par var femmänningar (vilket var okej) eller fyrmänningar (vilket föll inom gränsen för äktenskap i förbjudna led). Därför vägrade kyrkoherden Jonas Petri att viga paret. Här är det befolkningen som håller koll på situationen och som upprätthåller normerna - och så måste det väl ha varit i de flesta fall, eftersom det inte fanns någon folkbokföring. Johan Bure nämner i sin släktbok från 1600-talets första år två fall omkring 1590 där befolkningen håller reda på personers inbördes släktskap och att det initierat åtminstone en officiell undersökning om misstänkt släktskap innan vigsel tilläts. Någon gång för länge sedan läste jag en kyrkomans kommentar någon gång under andra delen av 1500-talet om hur man upplevde detta, även om jag inte kommer var jag hittat citatet längre: »Man stygges äkta den man ärva kan.» Jag misstänker att folks inställning till hjonelagsfrågan åtminstone delvis berodde på hur detta framställdes i det medeltida samhället av kyrka och stat. Om det vet jag ingenting, så jag kan inte gå vidare in på det.