Titel: Sluk
Skrivet av: Leif Tennare skrivet 2015-10-19, 21:24
Som jag visat tidigare, så hade Nils Torkilsson (Sluk) - i mitt i vissa delar hypotetiska släktträd - utöver sonen Olof och de två döttrarna ytterligare två söner, Jöns och Peder.
Nils Torkilsson bodde i Sauvola i Lundo, halvannan kilometer NO om Haga längs Auraåns norra strand, dit Olof flyttade från Kohjala när fadern dog. Peder bodde ytterligare någon kilometer österut i Vääntelä, och Jöns i Kohjala, cirka fyra km öster om Vääntelä, på andra sidan Aura å.
Under rubriken Stiernkors (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=66180) spekulerade jag kring varifrån Peder Nilsson fått sin del i Vääntelä utan att komma till någon slutsats. Jag visste inte heller vem hans hustru var. Sedan dess har jag funnit att han var gift med en Margareta Jakobsdotter av okänd släkttillhörighet [FMU 4303] vilken som änka, 1491, sålde allt sitt fasta gods uti Hirvois i Merimasku socken till Åboborgaren Staffan kuoto [FMU 4365]. Jag är nu beredd att postulera, att Peder Nilssons hustru var en hittils okänd dotter till Jakob Jönsson Garp, i ett hans första gifte (i sitt andra gifte gift med Ragnhild Eriksdotter, dotter till Erik Jonsson i Sandika).
Hypotesen utgår från en klusteranalys omfattande släkttillhörighet såväl som geografi.
I Anthonis bok hittar man ingen Margareta Jakobsdotter, vare sig i registret eller under Hirvois. Däremot hittar man under Hirvois [Anthoni, s. 334], att en Lasse Bagge och Elena säljer frälse i Hirvois till Staffan Kuoto samma dag [FMU 4364; inte som Anthoni anger 4864] som Margareta. Slutsatsen blir att Margareta och Helena var två systrar vilka sålde sina arvedelar i Hirvois. En viktig ledtråd hittar man då i Helenas brev, där hon ”bider syna kære frendher (min kursivering) Jöns Philppusson och Marthin Philppusson j Ysokylæ, wæpnara, om theris jnciglen”.
Jöns och Mårten var söner till Filip Jönsson (Jägerhorn av Storby) och Margit Pedersdotter (Danske) och var alltså fränder med Margareta och Helena Jakobsdotter. Frågan är på vilket sätt.?
Vad gäller det geografiska klustret, så fanns det Inom en cirkel med ca halvannan kilometers radie på ön Otavas nordspets förutom Hirvois sex frälsegods, bl.a. Kuslax där de ovan nämnda bröderna, Jöns och Mårten Filpusson, påträffas år 1490, söner till Margit Pedersdotter (Danske) och Filpus Jönsson (Jägerhorn av Storby) [FMU 3314,4287]. Margits brorsdotter, Katarina Henriksdotter (Danske), gifte sig i sitt andra gifte med Nils Gregersson Garp ca 1479 [Auct. Papae, n. 248].
I detta scenario var Peder Nilssons (Sluk) hustru Margareta Jakobsdotter alltså kusin till Nils Gregersson, vars hustru, Katarina, var kusin med bröderna Filpusson, vilket kan motivera skrivningen ”kære frendher” då den geografiska närheten väger tungt.
Katarina var i sitt första äktenskap gift med Bengt Olofsson (Dufva), vars far Olof Bengtson var kusin med Elin Nilsdotter Tavast, vilken fick gods i Vääntelä 1467, där Peder Nilsson fanns redan 1444. Bengt Olofssons mor var Kerstin Helviksdotter Stoltefoth, vars far Helvik Stoltefoth år 1418 gav Vääntelä till domkyrkan [Anthoni (1970) s. 318].
I Danskila finner man år 1498 Peder Nilssons (Sluk) kusins dotter, Anna Olofsdotter, Magnus Friis änka [FMU 4809]. Anna Olofsdotter var själv kusin bl.a. med Peder Torkilsson vilken år 1463 fick frälse på jord i Tammes [FMU 3213], men också med Nils Gregersson Garp, Katarinas Henriksdotters (Danske) make!
Även om det anförda inte ger något klart besked om på vilket sätt Peder Nilsson kommit över godset i Vääntelä, så ger det ett starkt stöd för att Peder redan före sitt äktenskap ingick samma 'sfär' som sin blivande hustru, Margareta Jakobsdotter och att hon var en dotter till Jakob Jönsson Garp.
En hypotes av någorlunda hyfsad kvalitet brukar ofta leda till att man kan finna trovärdiga förklaringar till oberoende problemställningar som inte ingått i hypotesbygget. Ett sådant exempel hittar jag under släkten Garp [ÄSF I: 2, s.150b], där man kan läsa att Karin Jakobsdotter möjligen var gift med Jöns Bengtsson, hdh i Masko hd ”som tydligen var gift med en dotter till Jakob Jönsson”. Vem denne Jöns Bengtsson var framgår inte, men han var känd 1437-1442.
Utgår man från mitt scenario ovan, så skulle denne Jöns Bengtsson passa väl in som en son till Bengt Dufva och Ingrid Olofsdotter Tavast, bror till Olof Bengtsson. Ingrid Olofsdotters farfar hette Jöns. Kronologin stämmer desutom mycket bra. Med detta tillägg finner man att Nils Gregersson Garp och hans hustru Katarina Henriksdotter Danske var släkt i 5:e och 7:e led efter Måns Sigurdsson Byskalle. När de gifte sig fick de dispens för släktskap i 3:e och 4:e led. Det ligger ingen konflikt i detta, tvärtom, det stöder hypotesen - i de fall jag har lyckats kartlägga filiationer för dispensansökningar i Finland på senmedeltiden, så har de flesta varit släkt på flera än ett sätt när man går bakåt i generationerna, bortom den fjärde. Det är snarast regel än undantag, och är ett resultat av de täta släktklustren.