Titel: Sluk
Skrivet av: Leif Tennare skrivet 2014-08-20, 20:51
Efter att periodvis under de senaste åtta åren ha jobbat med att försöka reda ut olösta frågor vad gäller det finska frälset under senmedeltid och på 1500-talet - med speciell fokus på släkten Sluk och dess ättlingar - ätten Stålhandske - så har jag nu fått en ganska god överblick över vad som kan kallas det 'finska frälseklustret'.
Med resultatet i hand av mina tidiga postulat och hypoteser, har jag nu en bra grund att iterativt utvärdera dessa.
I mitt inlägg den 25 oktober 2012, berörde jag släkten Sluks sociala status: ”Jöns Torkilsson tillhörde sannolikt det övre skiktet bland det finska frälset, då han på mödernet förmodligen härstammade från Byskallarna på Åland, och var gift med en dotter till Lars Gunnarsson - en betydande frälseman enl. Anthoni. Hans ställning manifesteras då han nämns som den 1:e i nämnden i Åbo, 1437”.
Att ha en klar uppfattning om vilken samhällsgrupp en individ tillhör, är väsentligt då man skall bedöma rimligheten avseende ett postulerat äktenskap.
Byskallesönerna, hemmahörande i Åland, är de första kända personer, som nämns som 'aduocati Alandiae' (fogde) 1328 och 1353. Dessa var sammanbragta bröder med Jakob Andrissason, 'exactor in Alandiae', som nämnes år 1322, och som tillbyter sig Sunnannäs iUlvsby, och 1347 nämner sig 'legifer partium orientalium iuris finnonici'. Han skriver sig dock som ' Jacobi Andriss de Kumo' (FMS 45). Han var farfar till den Jöns (Magnusson) Kalenske, som år 1367 i Bastö i Åland, pantsatte jord till sin syssling, och där Jöns Torkilssons far, Torkil Nilsson, förekommer som faste och sigillant. Vid samma tillfälle förekom bl.a Magnus Skräddare och Johannes Sigurdsson, med stor sannolikt söner till Sigurd Magnusson (Byskalle) och Tore Garper, bror till Anders Gregersson Garp. Den senare var gift med Margareta Helgadotter i hennes första gifte. I hennes andra gifte, gift med Jöns Andersson I Kimito, mor till Torkil Jönssons (Sluk) hustru, Margareta Jönsdotter.
Anders Garp utfärdar i Vemo 1386 ett brev tillsammans med Lars Gunnarsson - ännu en koppling.
Ytterligare belägg för Lars Gunnarssons sociala status, fås av att Jöns Torkilssons hustru med största sannolikhet i ett första gifte varit gift med Nils Karlsson (Stubbe), son till den svenske frälsemannen Karl Haraldsson (Stubbe), vilken år 1330 nämnes 'aduocatus Finlandiae'.
Släkten Sluk har under 1400-talet starka kopplingar till släkten Svärd / Kurk. Jöns (Olofsson) Sluk förde 1544 t.o.m. ett svärd i sitt vapen efter modern, Brita Pedersdotter i Sunnnäs i Ulvsby.
För att sluta cirkeln, så var Britas ff fm f, underlagsmannen i Tavastland, Jakob Kurke, gift med en dotter till Jakob Andrisson (Kalen) de Kumo.
Beteckningen, det 'finska frälseklustret', beskriver väl släktförhållandena inom den östra rikshalvan, då de finska frälsesläkterna hade många relationer med varandra. Ex.vis, så finner man bl.a. följande släkter - inom loppet av åtta generationer - vara del av/ingifta i Jakob Andrissons släkt: Skelghe, Kurck, Svärd, Ille, Odygd, Dufva, Fleming, Garp, ´Lepas', Ållongren, Jägerhorn, Stålarm, Wildeman och Sluk.
Utgår man från Anthoni och Impola, så är nog alla väsentliga pusselbitar identifierade, om än inte alltid filiationerna, vilket Vähäkangas, m. fl. konstaterat.
Bl.a med utgångspunkt från ovanstående, så känner jag mig mycket säker på att den äldsta kända medlemmen av den släkt Sluk från vilken släkten Stålhandske emanerar, torde vara Torkil Jönsson i Sarela. Som forskelaman (=domare) för biskop Hemming framträder Torkel Jönsson år 1348, och som Torkillus Jonsson de Sarelum som 1:e faste åt en Bengt Åkesson.
Jag har tidigare utgått från att det rörde sig om Sarela i Nådendal, men finner det nu mer sannolikt att det rörde sig om Sarela i Tövsala (där en by Sarela finns noterad i Hiski i mitten på 1700-talet). Där finner man bl.a Anders Garp 1374. Oklart när, så återfinner man i Tövsala kyrkoherden Nils Byskalle,en ättling av den åländska frälsesläkten. 1480 finner man att Christinas av Stensböle sonbarn skulle få Järpilä i Tövsala. Christina var dotterdotter till Peder (Hermansson) Svärd och 4-männing till Nils Jönsso Sluk i Grälsby. År 1402 köper Nils Kurcke gods i Löpö i Tövsala. Margareta Nilsdotter (Stjernkors) får 1468 Rovelax i T. i arv efter sina föräldrar. Hon är gift med Anders Henriksson (Lindelöf) och styvmor till Peder Nilssons (Sluk) hustru i Vääntelä i Lundo.
Basen till mitt hypotesbygge känns rimligt stabil för att bära upp helheten...