Titel: Skelghe
Skrivet av: Leif Tennare skrivet 2014-10-26, 22:26
Då jag berört släkten Skelghe i samband med ett flertal frälsesläkter i Sveriges Österland, så är det dags att den får en egen rubrik.
Anthoni inleder sin uppsats ’Bärare av namnet Skelghe och deras släktförhållanden’ [Genos 39(1968)], på följande sätt: ”Namnet Skelghe anträffas under 1300- och 1400-talen vid olika tillfällen i Finland. Det betyder den skelögde och är ett typiskt binamn, men har dock utvecklats till ett släktnamn. Då namnet är liktydigt med det tyska Scheel, frågar man sig om det utvecklats på svensk språkbotten eller eventuellt är ett översättningsnamn, detta så mycket mera som svenska släktnamn uppkomma relativt sent. De synas först komma till användning bland borgerskapet. Nu visar det sig, att namnet först framträder hos Mathias Skelghe, som är borgare i Åbo, civis aboensis. Då vi kort efter Mathias finna en Folke Skelghe, som tydligen är en nära frände till Mathias, troligen bror framträda, synes dennes förnamn betyga, att vi ha att göra med ett genuint svenskt Skelghe” (min kursivering).
Jag drar samma slutsats som Anthoni. Vad Anthoni möjligen inte var medveten om, var att en Eskil Skelghe från Attundaland ingick i den tolvmannakommission som år 1298 reviderade Upplandslagen, i vilken bl.a. riddaren(?) Anders (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=65629) deltog, av mig postulerad far till Finlands hövitsman 1303, Nils Andersson och Lagmannen i Finland, Jakob Andrisson de Kumo, i sitt 1:a äktenskap, och i sitt 2:a med Margareta i Dalkarby (Åland), till kyrkoherden i Kumo, Stigulf Andrisson. Margareta var i sitt 2:a äktenskap med Måns Byskalle mor till bröderna Sigurd och Nils Byskalle, fogdar på Åland. En koppling som är väsentlig för följande resonemang.
För att ta ett steg tillbaka, så har jag tidigare, något lättvindigt, som hypotes angett Jakob Andrisson som far till Nils Skelghe d.ä. – en hypotes som nu synes alltför förhastad. Jag föll i samma fälla som många andra (manliga?) forskare, och valde omedvetet fädernet… Det torde snarare vara så, att släkten Skelghe i Finland var ’ättlingar’ till Jakob Andrisson på mödernet. På fädernet var de sannolikt ättlingar till Eskil Skelghe i Attunda.
Den förste kände Skelghe i Finland var alltså Mathias, vilken år 1330 sigillerar ett kvitto utfärdat av den i Finland verksamme svenske frälsemannen Karl Haraldsson [FMU 385]. Kvittot avser en Nikolaus Magnussons skuld av 100 mark, som fogden fått ta emot av biskop Bengt i Åbo, som därmed avbetalt sin gäld för gods i Önningby. Anthoni har här inte försökt ge en förklaring till varför en borgare i Åbo, sigillerade ett kvitto utfärdat av Karl Haraldsson (Stubbe), Aduocatus Finlandie år 1330! Svaret är ganska uppenbart – Mathias Skelghe måste ha varit en nära frände till Nils Månsson i Önningby, vilken var densamme som fogden på Åland, Nils Byskalle.
Enligt min reviderade hypotes, så var Mathias Skelghe en möjlig sonson till Eskil i Attunda, och gift med en dotter till Jakob Andrisson, son till (riddaren?) Anders i Forkarby, vilken ingick i samma tolvmannakommission som år 1298 reviderade Upplandslagen.
Jakob Andrisson, sammanbragt bror till Nils Magnusson Byskalle, var alltså Mathias Skelghes svärfar, och morfar till Nils (Mathiasson) Skelghe, vilken var far till bröderna Jakob och Nils (Nilson) Skelghe. Jakob Skelghe förde alltså en variant av sin svärfars vapen: ”en balkvis lagd ström [FMS 95] när han sigillerade et brev i Pikis år 1378.
Enligt Anthoni så var den Fulco (= Folke) Skelge, som år 1338 pantsätter jord i Kairis (S:t Karins) förmodligen en nära frände – troligen en yngre bror – till Mathias, nämnd som faste år 1336 omedelbart efter Mathias Skelge. En rimlig slutsats då Mathias själv sålde ’åker och äng’ i Kairis år 1345.
Den av mig tidigare postulerade brodern till Jakob Skelghe, Nils Skelghe (d.y.) omnämnes av Anthoni som ’en Niclis Skelghe’, känd 1392-1410, vilken synbarligen var gift gift med en dotter till Peder Svärd, varigenom ättlingarna fingo arvsanspråk ej blott på Svärd-Kurck-gods utan även på arv efter riddaren Nils Olofsson till Suontaka. Denna slutsats delar jag inte. Jag har i stället under rubriken Nils Olofsson (till Suontaka) (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=65595) visat på, att Nils Skelghe och Peder Svärd med största sanolikhet var gifta med var sin syster till riddaren Nils Olofsson.
Av Nils Skelghes barn känner Anthoni endast till Olof Skelghe, gift med Kristina, dotter till Rötger Ingesson. Utöver Olof så hade Nils Skelghe två döttrar, varav den ena var gift med Hannus Henriksson Hornhus, och den andra, Elin, var gift med Magnus Klausson Fleming (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=64113). Uppgiften i EÄ att Magnus Fleming var gift med Elin Nilsdotter (Kurki) stämmer inte.
Anthoni finner det dock troligt att Olof haft syskon eller åtminstone kusiner. ”Till dem torde man kunna räkna den Jeppe eller Jakob Skelghe, som vid tinget i Borgå 1414 gav domkyrkans ombud herr Anders Erlandsson fasta på sitt skifte (byte) av hustruns gods i Mäkipää i Sagu och Hästö i Bjärnå mot i handlingen inte nämnda gods. Hustrun torde ha varit en dotter till Peder Skräddare, för vilken 2 gods i Mäkipää 1405 reducerades för att senare återställas. Att Jeppe Skelghe tillhörde samma släkt från Egentliga Finland som Olof Skelghe, därpå tyder hans förnamn som är detsamma, som bars av Olofs sannolike farfar Jakob Skelghe, liksom hans giftermål med en frälsedotter från Sagu.”
Vad gäller denne Jeppe eller Jakob Skelghe, känd 1414 och 1421, så rör det sig sannolikt om densamme ’Jaoper’ som var känd 1378, Olofs farbror Jakob. Denne torde ha varit född omkring 1350 och kunde alltså mycket väl vara i livet ännu 1421. Anthoni har förmodligen p.g.a. osäkerhet gällande kronologin, sannolikt felaktigt, postulerat ytterligare en Jeppe Skelghe. Anthonis antagande att Jakobs hustru var en dotter till Peder Skräddare stödjer jag helt, vilket definitivt leder till att det, av kronologiska skäl, rörde sig om Olofs farbror Jakob, enär Peder Sigurdsson Skräddares barn torde vara födda omkring 1560.
Angånde Olof Skelghes barn är jag helt överens med Anthoni: ””Olof Skelghe hade fyra döttrar, den redan nämnda Lucia, Gertrud, Aleta och Kristina. Gertrud och Aleta nämnas blott i Lucias testamenten. Lucia blev gift med sedermera lagmannen och riksrådet Henrik Clausson (Svärd) omkr. 1438. Hon levde ännu 21.12.1490, men var barnlös död 28.2.1496. Systern Kristina var gift med en Jöns Olofsson… Kristina hade tydligen före 1440 ingått ett andra gifte med Hannes skräddare, ty detta år medge hon och den andre mannen, att dottern Birgitta Jönsdotter, junker Jordans hustru… som år 1472 eller 1473 av Lucia Olofsdotter omtalas såsom en arvsberättigad systerdotter.”
Jeppe Skelghes närmaste efterkommande vet vi ingenting om, enligt Anthoni, vilket jag är benägen att hålla med om. Anthoni finner det dock sannolikt, att den senare Borgåsläkten Scheel på något sätt härstammar från honom. Hans antagande bygger på att samtidigt som jordinnehav i Meltola och Fugkaby i Pemar, reduceras för Nils Skelghe 1405, så drabbar detta även en Liunge i exakt samma omfattning – d.v.s. en broders- eller systerdel var.
Det som talar emot detta är att det var Jakobs brors egendom som reducerades, inte hans fars, vilket Anthoni utgick ifrån. År 1472 träffar man på en Liunge Tidiksson, vilken av Ramsay ansätts som stamfar till släkten Scheel, gift med Anna Andersdotter – en dotter till Kristina i Stensböle - och far till ärkeprästen i Åbo, Påvel Scheel. Så långt håller jag med, men jag håller definitivt inte med om att Anna Andersdotter var dotter till Anders Olofsson i Haiko, vilket Ramsay förfäktar, och som Anthoni, om än med tvekan, traderar. I det här fallet så har båda med största sannolikhet fel. Fadern var i stället Anders Jönsson (klöverbladskura) [FMS 183], vilken i sitt första äktenskap med en dotter till Hannus Hornhus, var far till Isak Andersson till Suontaka, och i sitt andra med Christina Arvidsdotter till Stensböle, far till bl.a Anna. Filiationen styrks av att Annas son Påvel förde en klöverbladsskura i sitt vapen. Vad gäller Christina Arvidsdotter, se Stensbölesläkten (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/218919.html?1316367286 target=_blank).
Möjligen tillhörde Påvel Scheels farmor släkten Skelghe, vilket släktnamn han använde sig av i en förtyskad form när han skrev in sig i Rostock universitet 1487…