Titel: Lars Birgerssons ätt
Skrivet av: Kaj Janzon skrivet 2004-08-30, 11:01
Gabriel, du skriver ovan: Detta innebär väl att man kan dra slutsatsen att Lars Birgersson var son till Birger Jönsson och Ramborg Karlsdotter?
Även jag har ställt mig frågan om Lars Birgersson var det nämnda parets son, vilket väl indirekt framgår av den diskussion du har länkat till?
För ett tag sedan ritade jag upp en släkttavla från de ovan antagna sambanden, men då den delvis är hypotetisk tror jag inte att det är lämpligt att publicera den här.
Emellertid kan jag klistra in en förteckning av de källor som utgjorde underlaget nedan. Du kan väl se om det finns något ytterligare där som kan hjälpa dig på vägen.
Ett par stora och svåra frågetecken är, som du säkert förstår, sigillvapnen.
Borringevapnet är en pilspets [SMV s 599]. Den vanligaste feltolkningen av detta vapen är väl tre strålar (jfr Klockrike-prästen ovan). Den naturliga knäckfrågan blir därför: om Lars Birgersson var son till Birger Jönsson i Borringe, varför förde Lars då en lilja och inte en pilspets i vapnet?
Raneke tar upp Ramborg Karlsdotter [SMV s 772] under något som han efter hennes bror kallat Bodger Karlssons ätt. Något belägg för att Ramborg skulle ha fört det aktuella vapnet (ginbalk belagd med tre liljor) redovisar Raneke dock inte.
Ett snarlikt vapen fördes däremot av Birger Jönssons morbror Harald Bagge [Rosman, Bjärka-Säby och dess ägare bd I s 92] och av den Anders Torstensson som också redovisas av Raneke på sid 772.
Något som förvånat mig är att den alltid kreative forskaren Sven Ljung aldrig försökte göra något av det sistnämnda när han undersökte Torsten Anderssons (domprost i Strängnäs) anor, utan i stället landade i att domprostens far synes ha varit Anders Torstensson som förde en ginbalk i skölden, modern Cecilia Eriksdotter (lilja), faster till ärkebiskopen Nicolaus Ragvaldi [Collmar, Strängnäs stifts herdaminne, del 1 Medeltiden (Nyköping 1977) s 131; se även K. Janzon i Släkt och Hävd 2002:2 s 86]. Om detta kan bara konstateras att där hade Ljung inget på fötterna när det gällde fadern. Han drog helt enkelt till med den enda av honom kända frälseman vid den aktuella tiden som han med säkerhet kunde koppla till Södermanland och som hette Anders Torstensson. Redan Ljungs formulering synes ha varit avslöjar att det rör sig om en gissning.
Nåja, en bra gissning kan ofta vara en god början till en framgångsrik forskningsinsats. Du verkar ha fått upp ett spår här som kan vara värt att följa en bit.
De utlovade källhänvisningarna: DS 3193, 3701, 4590, 4868, 4875, 6290, 7262, SD 419, 1057, RAp 3/5 1385, 21/6 1394, UUBp 9/9 1383, StrLBp 16/8 1423, E 72b RA, Gillingstam Brev ur askan s 79, Ljung i PHT 1963, Mattisson, Medeltida nordiska borg- och sätesgårdsnamn på -holm s 77, Rosman, Bjärka-Säby del 1 s 92 f.
Hoppas att det kan vara till någon hjälp. Lycka till och skicka gärna ett särtryck om du publicerar resultaten.