Titel: Lagman Peter från Njudung
Skrivet av: Mats Lejdeby skrivet 2010-01-25, 18:57
Peters fädernegård var Lundby i nuvarande Vrigstad. Han donerade bl a denna gård till Nydala kloster vid dess start. Hans sonson Peter bekräftar med en ny donation 1238 (SDHK 515) och hänvisar till farfar Peter. Sonsonen var gift med Knut Erikssons dotter Katarina. Sonsonsönerna Lars och Filip bekräftar ånyo detta 1246 (SHDK 565) och hänvisar till far Peter, farfar Lars och farfarfar Peter. I denna handling benämns gården som patrimonium. Farfar Lars var gift med Katarina dotter till Filip Jarl och alltså barnbarn till Birger Brosa. Detta dokumenteras tydligt i Håkanor saga där även Peter senior presenteras som ”Gotorum legifer Petri filius”. De nämnda donationerna förankras ytterligare av kungar några gånger på grund av tvister mellan ortsbor och Nydala kloster. Det handlar oftast om fiskerätt och fördämningar vid kvarnar. De här frågorna har diskuterats av ett flertal forskare bl a Fridt. Hall i Fornvännen 1909. En tidpunkt för Peters placering i Runby får vi i det äldsta bevarade dokument vi har i Sverige, nämligen ett brev författat av ärkebiskop Stefan från 1160-tal (Vibydokumentet). Brevet handlar om en lösning av en ”långt utdragen och skamlig tvist” mellan en kvinna vid namn Doter och hennes son Gere. Den rika och ”av Gud helgade kvinnan” ville överlämna gården Viby till munkarna. Lösningen blev att munkarna äga och fritt disponera egendomen mot viss ersättning. Vittnen i denna uppgörelse var prostarna i Tiundaland, Enköping och Aros samt tre stormän från grannskapet Kol i Sko, Björn i Ström och Peter från Götaland. Sko, Ström och Runby var de tre stormannagårdarna som gränsade till Viby. Att Runby inte skulle vara representerat torde vara orimligt. Här representeras Runby av Peter som kallas götalänning. Jag drar slutsatsen att han var relativt ny i Runby eftersom han kallas götalänning. Jag tror i likhet med några forskare att denne Peter är samma person som Peter Trogill. Samtidigt som Peter dyker upp i Runby byggs Eds kyrka nära hans gård. I kyrkan fanns det då en gammal dopfunt som ser ut att vara gjord av Njudungsmästaren. Samtidigt har vi frågan varifrån fick Runby- och Edsborna kunnande i att bygga stenkyrka av denna typ. Samtidigt med Peter kom ju även Vibymunkarna söderifrån. Ett decennium senare flyttade de till Julita. Efter honom har vi ett stort antal dokument som bekräftar ättens befintlighet och hur släktskapen hänger ihop. Kända författare av historiska böcker som Dick Harrisson och bröderna Lindström m fl tycks vara överens om dessa släktförhållanden när de kommer i närkamp med frågorna. Däremot finns det gott om skriftställare som friskt blandar ihop de olika ätterna som finns representerade i partibegreppet folkungar. När Peter kom till Runby vet jag inte. Vi vet mycket om Runbyborna på runstenstiden och har från runstenarna klart för oss deras kopplingar till Borrestaätten och Jarlabanke. Men mellan runstenstid och pergamentstid finns en lucka på ett par mansåldrar som förstör sammanhangen. Jag kan därför bara ha en lös teori nämligen att Peter kom och gifte in sig i Runbygården. Denna teori vilar på konstaterandet att gårdar som ägdes av Runbyfolket på runstenstiden 100 år senare ägs av Rumbyätten enligt ”pappersdokumentation”. Efter Peter finns flera lagmän i släkten och jag tror att Peter och Germund kom från en lagmanssläkt i Njudung, kanske med säte på Lundby eller Ekesjö hovgård. Det är där jag är intresserad av kopplingar. Mats Lejdeby