NULL Skriv ut sidan - Johan Holmgersson (Hästhuvud) på Sonstorp, Östergötland

Anbytarforum

Titel: Johan Holmgersson (Hästhuvud) på Sonstorp, Östergötland
Skrivet av: Bengt Bergström skrivet 2006-11-05, 01:09
Kalle Thorsberg har rätt, Johan Upplänning är inte identisk med Johan Andersson. Jag har låtit mig luras av texten i fältet Sigillanter i regresten till DS 7262. Där nämns sigillanterna som utfärdaren [Birger Jönsson (pilspets)] samt morbröderna Jöns Jul, Harald (Andersson) Bagge, Jon Upplänning, underlagman i Östergötland, och Brudde i Hagby, häradshövdingsdomhavande i Boberga härad. En jämförelse med brevtexten ger dock vid handen att ett icke betydelselöst och har fallit bort i fältet Sigillanter. Det borde således stå Utfärdaren samt morbröderna Jöns Jul och Harald (Andersson) Bagge, Jon Upplänning ..., Brudde i Hagby ... Varken Jon Upplänning eller Brudde i Hagby var således bröder till Birger Jönssons mor Ingeborg Andersdotter. Samma feltolkning som jag gjorde mig skyldig till här finns även av en annan debattör i det första inlägget under diskussionen om Lars Birgerssons ätt.
 
Att Kalle Thorsberg har rätt inses även av att både Johan Andersson och Johan Upplänning sigillerar Kristina Turesdotters brev angående bodelningen efter hennes make Nils i Stång (Stangenberg) [DS 8141]. Av detta brev framgår även att Kristina Turesdotter och Sigge Magnusson var sysslingar. Är det känt hur de var sysslingar?
 
Jag vill även passa på att tacka Kalle Thorsberg för identifieringen av ingaldir gislason. Det innebär att frågan om vilken Ingevald som var far till syskonen Katarina och Sune kvarstår. Finns det någon som har forskat i Ingevaldsläkten som har svaret?
 
Kaj, lite mer än så går väl att säga om Kettilvast Krok. Visst talar ortografin emot att det var Kettilvast Krok som var involverad i incidenten i Hållen. Tidpunkten för utställandet av försvarelsebrevet och det faktum att vi vet att släkten Krok fanns representerade i Hållnäs sn redan 1312, genom Anders Krok som då betalar markgäld där, talar dock för att det kan ha varit Kettilvast Krok. Bortsett från försvarelsebrevet från 1362/63 [DS 7268] finns han omnämnd som domhavande på hösttinget 1383 i Sotholms hd [RPB 1966, RPB 1967, RPB 1968] och på sommartinget 1384 [RPB 2029], som häradshövding därstädes på sommartinget 1385 [RPB 2129, RPB 2130, RPB 2131] och på hösttinget 1385 [RPB 2163, RPB 2164]. Vad som kan vara intressant att notera är att han i samtliga dessa nio belägg ger fasta på olika egendomar åt biskop Tord Gunnarsson i Strängnäs. Om biskop Tord och hans jordaffärer med Bo Jonsson Grip finns en del av intresse att läsa i Strängnäs stifts herdaminne [Collmar, Ljung, s. 51-57].
 
Beträffande incidenten i Hållen kanske det kan fungera att gå andra vägen. Om den Kettilvast som där omnämns där var Anund Ragvastssons systerson så får vi fråga oss om Peter och Anund Ragvastsöner och Peters son Nils Petersson kan identifieras.
 
Välvilligt tolkat får jag ta Kajs kommentar om ”löskokta spekulationer” som ett halvt erkännande ty även i ett löskokt ägg har äggvitan koagulerat. Då återstår att tillföra ytterligare argument och indicier för att få även äggulan, dvs kärnan, att åtminstone börja koagulera.
 
Det är frestande att här göra antagandet att borgaren i Västerås Folkvin Kettilvastsson som 1374 byter jord med prior Tord i Johannitklostet i Eskilstuna var en son till Kettilvast Krok. Han sigillerade jordbytet tillsammans med välboren man Tuke Petersson [DS 8662]. Om det hade varit den Tuke Petersson som var gift med Ramborg Knutsdotter i hennes andra gifte skulle man via gården Mossle i Värnamo sn kunna knyta an till Gerthorn Krok [DS 6675, DS 8628]. Så enkelt är det dock inte ty Ramborg Knutsdotter nämns som änka efter Tuke Petersson den 29 juni 1374 [DS 8628] medan Folkvin Kettilvastssons jordbytesbrev är utställt först den 9 oktober samma år. Det måste således vara häradshövdingen i Västerrekarne Tuke Petersson som tillhörde Karl Ulfssons ätt (lejon) som sigillerade tillsammans med Folkvin. Det torde inte heller vara Tord Gunnarsson som var prior i Johannitklostet i Eskilstuna ty han tillträdde domprostsämbetet redan den 15 oktober 1371. För att knyta an till den rubricerade Johan Holmgersson kan vi dock konstatera att han i egenskap av häradshövding i Österrekarne fastfor Folkvin Kettivastssons jordbyte [DS 8663]. Eftersom han fastfor jordbytet å tjänstens vägnar ska vi väl inte lägga allt för stor vikt vid hans eventuella släktförhållande med Kettilvast Krok. Det kan dock anmärkas att Tumbo sn hör till Västerrekane hd där Tuke Petersson var häradshövding och inte till Österrekarne.
 
Bland de traderade egendommarna finns Vela i Tillinge sn som senare återfinns hos Bo Jonsson Grip [SD 1040]. Detta torde dock inte vara tillräckligt unikt för att kunna dra några slutsatser utifrån. Mer intressant att notera är att bland de traderade egendomarna finns även ? markland i Västersta Hammar (=Västerby?) i Tumbo sn som tidigare hade ägts av Notholm och Eggard, söner till Eggard Bralstorp [DS 2833]. En delmängd av mina ”löskokta spekulationer” är att Eggard Bralstorps brorson Konrad [DS 1576] är identisk med Konrad Isarsson och även med Konrad Arxö. Vidare har jag antagit att Konrad och hans bror Isar var halvbröder med hälsingefogden Johan Ingemarssons far Ingemar Isesson och hans bror Johan. Detta skulle nämligen förklara varför Stockholmsborgaren Konrad Arxö och hans kollega Johannes Brakel dyker upp i Johan Ingemarssons och Olof Björnssons affärer i Kåddis i Umeå sn [DS 2445, DS 2475, DS 2680]. Om mitt antagande stämmer så var Konrad Arxö befryndad med den släkt som använde tillnamnet Krok. Anledningen till att detta är intressant här är att det inte finns särskilt många belägg för namnet Folkvin överhuvudtaget men bland de få belägg som finns hittar vi Johannes Brakels son Folkvin Brakel [SMP - Folkvin, 1349], Konrad Arxös son Folkvin Arxö [SMP - Folkvin, 1350] och Folkvin Kettilvastsson [SMP - Folkvin, 1374]. Indicierna är tydliga även om källmaterialet är för tunt för att fullt ut visa att Folkvin Kettilvastsson var son till Kettilvast Krok. Det finns emellertid ytterligare en källa att gå till. Enligt sigillinformationen i jordbytesbrevet är Folkvin Kettilvastssons sigill välbevarat och visar hans bomärke. Vad utvisar detta? Kan det tolkas som en pil på en pilbåge?
 
Vem var då Eggard Bralstorps bror? Om hans brorson Konrad var identisk med Konrad Arxö och denne vidare var densamme som Konrad Isarsson så förefaller biskop Isar i Strängnäs ligga bra till. Sven Ljung har i Strängnäs stifts herdaminne anfört att biskop Isar synes ha varit släkt med de från Tyskland till Södermanland inflyttade släkterna Brunkow och Bralstorp [Collmar, Ljung, s. 31]. När gården Almö den 12 februari år 1300 skänks till Riseberga kloster såsom prebende för Cecila Brunkow godkänns detta av biskop Isar och Cecilias bröder Elof och Johan [DS 1304]. Detta kan tolkas som att biskop Isar företräder Cecilias barn i denna fråga. Föräldrar till Kondrad och Isar Isesöner kan således vara Eggard Bralstorps bror biskop Isar och Cecilia Brunkow.
 
För att kunna placera Kettilvast Krok behöver vi även ha en uppfattning om varifrån tillnamnet Krok kommer. Den tidigast kände bäraren av namnet i Sverige är Nils Krok (den äldre). Han sålde tillsammans med sin bror Ingemar sitt mödernegods Valla i Flistad sn till Johan Holmgersson [DS 3572]. Som anförts tidigare i denna diskussion finns det skäl att anta att denne Ingemar är densamma som Ingemar Isesson. Nils Krok (den äldre) möter vi första gången 1283 i Sigge Guttormssons testamente [DS 762]. Eftersom han levde ännu 1341 när han tillsammans med Ingemar sålde sitt mödernegods men var död 1352 när Johannes Ekesson sålde den gård han tidigare ägt i Narvered i Vallerstads sn [DS 4769] bör han ha varit ganska ung när Sigge Guttormsson utfärdade sitt testamente. Jag har antagit att det är Sigges barnbarn eller deras män som omnämns i det sammanhang där Nils Krok omnämns. Om Nils patronymikon vet vi ingenting. Sigge Guttormsson hade dottern Helena som var gift med den danske riddaren Ingemar Nielsen som blev dräpt på Gälakvist 1278. Förnamnet på Nils bror Ingemar antyder att det kan vara Helena Siggesdotter och Ingemar Nielsen som var föräldrar till denne Nils Krok. Helena gifte om sig 1284 med Ulf Holmgersson (Ama). Om vi nu ska få ihop pusslet måste vi anta att Nils Krok och Ingemar Isesson var halvbröder på mödernet. Om detta stämmer så måste Helena Siggesdotter efter dråpet på Ingemar Nielsen ha sökt tröst hos någon som gav upphov till Ingemar Isessons patronymikon. Om Ingemar Isesson var halvbror på mödernet med Nils (Ingemarsson) Krok och på fädernet med Konrad Isarsson Arxö så hade Helena Siggesdotter en relation med biskop Isar någon gång mellan 1278 och 1284 och fick då med honom sönerna Ingemar och Johan. Om detta stämmer kommer tillnamnet Krok antingen från Sigge Guttormsson eller från den danske riddaren Ingemar Nielsen.
 
Väpnaren Nils Krok är belagd från 1412 till 1446, uppgiften i litteratur och kommentarfältet i foten av RA brev nr. 22289 är felaktig, det är inte denne Nils Krok som omnämns 1408 [SD 934]. Från 1430 var han häradshövding i Hagunda hd. På detta ämbete företräds han 1446 av en domhavande vid namn Bengt Kettilvastsson [RA brev nr. 24882]. Är det med beaktande av tillnamnet Krok i kombination med den låga frekvensen av Bengts patronymikon för vågat att anta ett släktskap med Kettilvast Krok? Det ska dock påpekas att detta belägg ligger 50 år efter det sista belägget för Kettilvast Krok varför det inte behöver röra sig om en son till denne. Man kan däremot misstänka att den Peder Kättilvastsson som 1451 på Dalby kyrkas vägnar gör ett jordbyte med Bengt Larsson (Björnlår) [RA brev nr. 25842] var bror med Bengt Kettilvastsson. Bengt Larsson (Björnlår) var gift med Nils Kroks brorsdotter Märta Olofsdotter.
 
Per-Åke, Johan Ingemarsson fick genom gåva och köp jord i Östergötland (i Kullerstad sn) redan 1334 även då av Knut Jonsson [DS 3069].
 
Som komplement till de uppgifter Per-Åke har anfört om väpnaren Nils Krok, hans bror Olof Krok och deras syster som var gift med Lasse Petersson i Ransta kan nämnas att de bör ha varit var barn till Karl Eriksson (Björnram i Uppland) i hans andra gifte med Ingegärd Ingelsdotter (Törne Matssons ätt) som efter mannens död gifte om sig med Karl Magnusson (Örnfot). Hon överlevde även sin andra man vilket förklarar de andelar som Olof Kroks dotter Märta hade i Steninge. En utmaning blir nu att ta reda på hur tillnamnet Krok och Nils Kroks vapenbild traderades till dessa syskon. Då Karl Erikssons son Erik Karlsson i hans första gifte med Ingeborg inte kallar sig Krok kan man anta att namnet kommer från mödernet. Ingegärd Ingelsdotters föräldrar var Ingel Törnesson och Appolonia Jönsdotter. I Törne Matssons ätt känner vi inte till någon som har använt tillnamnet Krok så då återstår det att ta reda på vem Appollonia Jönsdotter var. Jag vill minnas att Kaj har anfört att hon förde en sköld kluven av klöverskura.
 
När det gäller Nils och Olofs syster som var gift med Lasse Petersson (lilja) i Ransta så har Per-Åke anfört att deras dotter Märta var gift med Bengt Larssons (Björnlår) halvbror Arend Larsson. Detta stämmer inte. Arend Larsson hade förvisso i sitt första gifte hustrun Margitta men hon dog 1413 och Arend gifte sedan om sig med Lasse Peterssons dotter Kristina Larsdotter [ÄSF I:1 s. 18]. Kristina Larsdotter hade även två bröder Lasse Krok Larsson i Gerum som var gift med Ingrid Jönsdotter och Jeppe (Krok) Larsson i Ekeby i Vänge sn [SD 1090, SD 1165]. Jeppe kallade sig själv Jeppe Larsson men hans bror Lasse kallade honom Jeppe Krok. I Ekeby i Vänge sn hade tidigare Lasse Peterssons far Peter Bengtsson ägt jord [RPB 2514]. Jeppe Krok blev dräpt av Ulf Staffansson (ulv) i Munsö [SD 2464]. Efter dråpet på Jeppe tar hans son Peter Jeppesson över i Ekeby och byter bort jord i Körlinge i samma socken vilket sigilleras av Nils Krok och Bengt Larsson (Björnlår) [RA brev nr. 22289]. Nils Krok stadfäster även tillsammans med sin hustru Ingegerd Tordsdotter Vadstena klosters rätt till två gårdar i Gerum där Lasse Krok bodde [RA brev nr. 24537]. Troligen är den J?rle Petersson som sedan finns i Ekeby i Vänge sn en son till Peter Jeppesson.
 
Lasse Petersson i Ransta bör även ha haft en syster som var gift med Nils Engelbrektsson, bror till Engelbrekt Engelbrektsson, ty Nils kallar Lasse Petersson sin svåger. Vidare kan noteras att när Lasse Krok Larsson utfärdar ett urfejdabrev i Köpenhamn till Ulf Staffansson (ulv) i Munsö för dråpet på sin bror Jeppe Krok så gör han det tillsammans med fränder och vänner vilka är Nils Erengislesson (Hammerstaätten), Nils Gustavsson (Rossviksätten), Knut Uddsson (Vinstorpaätten), Bo Djure (Bonde), Gottskalk Bengtsson (ulv), Ture Stensson (Bielke) och Magnus Eriksson (Örnfot). Här kan noteras att både Nils Gustavsson och hans son Erik Puke tog aktiv del i Engelbrekt Engelbrekts uppror. Hur dessa sigillanter var befryndade med Lasse Krok återstår att lösa. Jag kan dock konstatera att Lasse Krok gjorde fastighetsaffärer med Knut Uddssons bröder [SD 1687, SD 1738, SD 1741, SD 1773, SD 2043, SD 2836] och Nils Krok sigillerade för Gottskalk Bengtsson [SD 1517]. Slutligen var Nils Kroks mor omgift med Karl Magnusson (Örnfot).