Titel: Elsa Kåre
Skrivet av: Kaj Janzon skrivet 2003-04-15, 13:03
Nedan bifogas de färskaste forskningsrönen gällande medeltida uppgifter för Karse och Kårehamn i Löts socken. Källan är den ovan angivna DMS-volymen 4:3 (Stockholm 1996).
Påpekas bör också att hänvisningen till Göransson avser Sölve Göranssons artikel Bygd och bebyggelse i Löts socken under äldre historisk tid i Löt, en ölandssocken och dess människor (Borgholm 1991).
I sin artikel skriver Göransson bl a följande om Löts permebok: Vad man i fallet Löts pergamentsbok förbisett, är att anteckningarna gäller jordägor till Alböke kyrka och prästgård, varför boken måste ha tillhört Alböke kyrka (s 84). Att den utomordentligt kunnige och rutinerade forskaren Göransson på samma sida kallar fru Elsa Kåre för mytisk har jag trots mina förmenta felfinnarambitioner inte funnit någon anledning att anmärka på.
Såsom Göransson påpekar skulle alltså Elsa Kåres -om hon hade existerat - insatser som stenleverantör ha gällt den märkliga kyrkogårdsmuren vid Alböke kyrka. Enligt fil dr Ragnhild Boström, som kan det mesta om Ölands kyrkor, mer än någon annan i alla fall, kan denna mur möjligen dateras till omkr 1500-1510. Från 1300-talet är den hur som helst inte.
Om Karse/Karstorp har Göransson en del att berätta på sid 112 f.
Vad gäller DMS-redovisningen nedan bör det också påpekas att Karstorp faktiskt nämns ännu tidigare än 1554. I en tidigare jordebok (jag har för mig att det var 1549 års) nämns det på listan över förökta fisken eller något i den stilen.
Karse 1554 Karstorp (SmH 1554:14).
SmH 1554 1 skattefiske, till Istad, Alböke sn, och Petegärde.
1554 har en bonde i Istad (Alböke sn) och en i Petegärde ett gemensamt fiske vid K som detta år upptages i jordeboken och påläggs skatt med 2 pund torra gäddor (SmH 1554:14; jfr Löt /Göransson/ s 112f).
Kårehamn/Kåreholm 1440 Curahampn (Karlskrönikan s 226), 1457 Kwrholm (ST 495d)
1440 kommer marsken Karl Knutsson (Bonde) med sin flotta till Kårehamn på väg för att återta Borgholm (Karlskrönikan s 226). 1457 nämns Kåreholm, i kung Kristians försäkran till svenskarna inför det svenska kungavalet, tillsammans med Öland, Borgholm och Älvsborg 'och alla de och län därtill ligga', vilka skall återlämnas till svenskarna. (ST 495a,d). Sammanhanget tyder på att K var en befäst stödjepunkt. 1487 kommer Sten Sture till Kåreholm för att invänta ett möte med kung Hans (Sturekrönikan s 113). 1487 kallar det svenska riksrådet Hansan till möte på Kåreholm angående sjöröveriet på Östersjön (HR 3:2 nr 130). 1508 uppger Hemming Gadh i ett brev till Svante Nilsson att Nils Bosson (Grip) låtit föra sina tillhörigheter( '80 lass') från Borgholm till Kåreholm och lasta det på skepp där (BSH 5: 204). 1508 daterar Nils Bosson sitt uppsägelsebrev till kung Hans i Kåreholm (GAA 4, s 345; se Borgholm).
För övrigt anser jag att om man tänker företa en fjällpromenad ska det helst inte göras i vanliga lågskor.