NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 23 augusti, 2012
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 23 augusti, 2012
Skrivet av: Birgitta Olsson skrivet 2012-08-18, 16:10
Jag återkommer med ett nytt inlägg gällande Jan Liedgrens uppsats om Johan Skyttes medeltida anor från Släkt & Hävd nr 1 1988. Jag har tittat lite närmare på vad Liedgren bygger sin så självsäkra uppfattning på. Efter varje liten del som Liedgren sammantaget ser som lösningen av Johan Skyttes medeltida anor tar jag upp mina funderingar om varför jag inte är så säker på att Liedgrens slutsats är den korrekta.
”Brevtexten slutar med att Katarina ber biskop Hans Brask och herr Ture Jönsson (Tre Rosor) samt ”myna maga” att besegla brevet. Dess svågrars (”maga”) namn har ej utskrivits, som rimligen bör vara kort före 19/4 1525. Tre sigill äro vidhängda, men intet av dem är tillräckligt tydligt för att tillåta en identifiering, i varje fall inte det sista. En nära till hands liggande gissning, att Lars Andersson i Nyköping varit en av de åsyftade mågarna kan därför ej bekräftas.
Ur brev ur askan av Hans Gillingstam, s. 143 ”Breff på en gård kallas Blecckin i Tørisvalla sock i Tivs hærede, ssom Larens Andersson sålde velbørdig jomfru Caterinæ Erixs dotter for 40 mark danska. Datum 1525”. ”1500-tals regest i AoE, vol. 41: häfte 1: Vadstena klosters brev, Litera E, 7. Ej observerad i Liedgren 1988, s. 3.” Liedgren skriver att dombrevet från 1518 gällande några gårdar i Tjust är okänt.
Som jag skrev i ett inlägg stämmer inte det. Dessa gårdar tillhörde Blekhemsgodset så jag tror att hela godsbeståndet från åtminstone 1504, troligen ännu tidigare ägdes av Birgitta, Lars Anderssons i Nyköping.
”Den föregående redovisningen av Blekhems ägarelängd och av de personer, som buro namnet Soop och förde vapnet med ”tre gäddtänder” har visat, att Blekhem i början av 1520-talet ägdes av Katarina Eriksdotter, dotter till en Erik Knutsson av Haga, och i den förra hälften av 1400-talet av en Peder Soop.”
Som framkommit senare stämmer ju inte ovan nämnda antagande. Blekhems ägarlängd borde istället vara som följer:
1480-1482 ägdes Blekhem av Magnus Wallemar, nämns även 1465 enl Liedgren.
Svärfadern Peder Soop ägde vid samma tid Nagelstad ett annat av de gods Birgitta senare ägde.
1504 ägdes Blekhem av Birgitta
1525 såldes det till Katarina Eriksdotter som skänkte det till Vadstena kloster
Det mest dubiösa i Liedgrens uppsats anser jag följande är: ”Någon urkund, som knyter Erik Knutsson själv till Blekhem har ej påträffats. Däremot finnas källor, som visa, var hans sätesgård ”Haga” var belägen. I sin avhandling 1920 om Johan Skytte har Tor Berg omnämnd, att Gustaf I 24/8 1542 utfärdat ett intressant brev för Lasse Andersson, borgare i Nyköping. Däri omtalas, att denne på sin hustru Birgitta ”N-dotters” vägnar har bördsrätt att byta igen en tredjedel i ”Hagaby” i Nykyrkie sochn emellem Wijka” i Östergötland.”
Upplysning om Hagebys tidigare ägare får man genom ett par intressanta brev. Genom ett brev 25/3 1474 sålde Märta Elifsdotter, änka efter Peder Andersson i Hageby, för 30 mark svenska två gårdar i Vislanda och två gårdar i Slätthögs socken båda i Allbo härad till Arvid Trolle, Östgöta lagman. Vidhängt vid detta brev var ett annat brev av Arvid Trolle 1482 (utan dag). Däri intygar denne, att han givit henne ytterligare 3 mark danska ”till sin dotters bröllop”, och han tillägger, att detta ”är witterligt” bl. a, för ”hennes egen måg Erich Knutzsson”.
”Väpnaren Erik Knutssons sätesgård kallar hans dotter Katarina Erilsdotter i sitt ingiftsbrev 1525 ”Haga”. Därmed måste avses någon av de gårdar i bondbyn Hageby, som han ärvt efter sina svärföräldrar, men Haga lät mera ståndsmässigt än Hageby.”
Det finns alltså inget som knyter denne Erik Knutsson till Blekhem, ett Blekhem som Birgitta och hennes syskon ärvt av sin far och mor.
Det står inget i det kungliga brevet från 24/8 1542 på vilket sätt Birgitta hade bördsrätt till gården i Hageby. Det behöver alltså inte vara ett arv efter hennes far eller ens att de var nära släkt.
Att en gård, Hageby som ägs 1474 av en släkt inte behöver vara samma släkt som äger den 60-talet år senare.
Det finns inget som knyter Katarina Eriksdotter varken till gårdarna i Östergötland eller till den Erik Knutsson som Liedgren anför som hennes far. Det enda gemsamma som de tycks ha är namnet. Brydde sig verkligen en nunna om något så trivialt som att Haga lät mer ståndsmässigt en Hageby? Vad vet jag? Finns det ingen annan gård som kan vara detta Haga?
Det finns inget som tyder på att Birgitta och Katarina var systrar. Birgitta sålde Blekhemsgodsen till Katarina men det betyder inte att de måste varit systrar för det.
Det jag skulle vilja rekommendera är att man skrotar Liedgrens så hyllade uppsats gällande Johan Skyttes anor och börjar om från början med de faktiska uppgifter som finns. Vissa guldkorn finns faktiskt i uppsatsen som borde vara rätt utgångspunkt om man vill hitta Johan Skyttes verkliga medeltida anor, nämligen ägarlängden till Blekhem. Med tanke på den dödade panten redan 1504 bör Birgitta, som jag förut skrivit varit född någon gång på 1470-talet fram till senast mitten av 1480-talet. Detta faktum borde betyda att hon och hennes syskon troligtvis var nära släkt med Magnus Wallemar och Peder Soop.
Vore intressant att få ta del av Åtskilliga documenter ang. sätesgården Blekhem som finns i den Posseska samlingen volym 14 som Liedgren nämner som not 3 och 21 om det finns ytterligare information om Blekhem där.