NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 23 augusti, 2012
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 23 augusti, 2012
Skrivet av: Urban Sikeborg skrivet 2009-03-16, 22:15
När det gäller medeltiden måste vi nöja oss med de källor vi har, ofullständiga som de är, och försöka dra de slutsatser vi kan så gott det går - bara vi är medvetna om hur bräckliga de kan vara. Jag tycker inte att Jan Liedgrens tolkning då det gäller Johan Skyttes anor är förkastlig; Liedgren var en mycket skicklig genealog och hade genom sin tid vid Svenskt diplomatarium en unik kännedom om det medeltida materialet. Almquists kommentar, citerad av Hildebrand, måste ses utifrån att man i detaljstudier kunde belägga fall som visade sig vara betydligt mer komplicerade än man först trott. Särskilt då det gäller frälsegods, som kunde användas som vara i arv och byten av skriftande slag i syfte att skapa sammanhängande godskomplex. Jag tror att man alltid måste ha i bakhuvudet att fullständig säkerhet inte kan nås då det gäller medeltida förhållanden på samma sätt som gäller för 1700- och 1800-tal, samtidigt som vi kan inte dra några andra slutsatser än vad de bevarade källorna tillåter oss.
Frågan om Lasse Anderssons hustrus bördsrätt och kronans inblandning kan väl tänkas förklaras på olika sätt. Jag vet inget om de aktuella gårdarnas historia så därmed belastas jag inte av några förkunskaper (underförstått: därför kommer följande text knappast att bidra med något i frågan). Men om jag bara spånar: Gården hade kanske sålts eller bytts bort av någon släkting utan att Lasse Andersson eller hans svärföräldrar haft möjlighet att kräva sin bördsrätt. 1600-talets domböcker innehåller många fall där personer åberopar bördsrätt till hemman som sålts för flera år sedan, stundom flera decennier sedan. Gården kan också ha indragits till kronan p.g.a. att hemmansbesittaren inte förmått betala gårdens utskylder och därmed får övriga bördemän återlösa hemmanet från kronan. Det är kanske irrelevant i sammanhanget men hälsingeprosten Olof Broman (d. 1750) poängterar i en kommentar i sitt verk Glysisvallur att hälsingarna allmänt sett var mycket angelägna om att återlösa hemman som övertagits av kronan på grund av att åborna varit husarma. Om en person bytte bort arvejord mot annan jord kom den senare jorden att betraktas som arvejord, även om den inte tidigare varit i släktens ägo. Det här gör det svårt att vara tvärsäker då det gäller uttolkningen av folks bördsrättsanspråk; frågan om hur man skulle se på bördsrättens tillämpning i sådana fall var också juridiskt en problematisk fråga, i flera avseenden olöst ända till 1734 års lag. Jag ger ett exempel på det i det inlägg jag skrev om bördsrätt i diskussionen Fränka och som du citerar från. Sedan fanns nog gods som kronan (Gustav I) drivit in utifrån rätt svaga anspråk och som bördemännen med tillräckligt god dokumentation kunde göra anspråk på.
Så hur man än ser det så är det svåra frågor att besvara och jag är alltför medveten om min bristande kännedom om detta ämne för att våga mig på några mer konkreta besked.