NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 23 augusti, 2012
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 23 augusti, 2012
Skrivet av: Urban Sikeborg skrivet 2009-03-15, 18:59
Birgitta: Du har bett mig i en annan diskussion att ge en kommentar här om bördsrätten, men jag vet inte riktigt vad somm förväntas av mig som rör själva bördsrätten. Jag har inte satt mig in i denna diskussion närmare och har ingen bekantskap med de personer som behandlas i denna diskussion och tror därför inte att jag kan bidra med så mycket konkret. Mina egna rön är främst från de norrländska landskapen. Professor Bengt Hildebrand återger i alla fall i sin Handbok i person- och släkthistoria (1961), s. 260, Johan Axel Almquists tes (från Personhistorisk tidskrift 1930, s. 216) att mellan två fixa punkter i en gårds historia [under medeltiden] kunna snart sagt vilka överraskningar som helst ha inträffat och tillägger att detta är alldeles riktigt och manar till försiktighet. Det gäller väl särskilt frälsehemman; du har själv gett ett fall på det ovan. Det förhållande att en gård ägs av medlemmar av en och samma släkt år 1350 och 1450, exempelvis, innebär inte att man törs dra slutsatsen att gården därmed varit i samma släkts ägo hela tiden.
Bristen på ett stringent, detaljerat sätt att beskriva de olika parternas inbördes relation i äldre köpebrev och andra handlingar gör det ibland svårt att dra några bestämda slutsatser om huruvida de var släkt och i så fall hur. Jag tror att man generellt kan säga att man inte kan dra alltför stora växlar på det, till exempel om någon som bara betecknas som släkting inte kan vara en nära släkting som syskon. Du frågar ovan om hur väpnaren Erik Knutsson kunde sälja de gods han ärvt efter sina svärföräldrar. Med reservationen att jag inte har läst Jan Liedgrens text är formuleringen kanske bara ett sätt att utvisa godsens proveniens, att det är fråga om arvegods och att han löst börden från sin hustrus släkt. Hur säljaren kommit i besittning av godset (genom arv eller köp utom börd - avlingejord - eller jord förvärvad genom byte av arvejord eller avlingejord) var mycket viktiga faktorer vid försäljning av jord, eftersom de avgjorde om köparen kunde känna sig säker på att få behålla det köpta godset. Det var fullt möjligt att sälja arvejord till oskylda, men då måste bördemännen ha avsagt sig sin förköpsrätt.
Gustav I:s arv och eget är en märklig historia, hur han egenmäktigt byggde upp ett ofantligt godskomplex med både lagliga och olagliga medel. Du kan nog hitta en del om det i Ulf Söderbergs avhandling Gustav I:s arv och eget i Uppland (Sthlm 1977).
Du får återkomma och dunka mig i huvudet och ge mig lite fler ledtrådar så får vi se om jag har något att bidra med.