Titel: Aspenäsätten
Skrivet av: Anders Hellster skrivet 2003-05-22, 08:53
Jag medger att jag åstadkom ett cirkelresonemang. Syftet var väl inte att bevisa något utan att peka på ett alternativt, möjligt men i nuvarande forskningsläge obevisbart, scenario.
Att Håkan Bolt troligast kom över godset i Västergötland genom äktenskap vidhåller jag dock. Det finns en hel del dokumentation om hans föräldrars ägor som främst låg i trakterna runt Oslo, i Östfolds och Buskeruds fylken. Vare sig i det arvskifte som hölls efter hans far, Agmund Berdorsson Bolt 1422 [DN XXI:292] eller i några andra transaktioner som rör denna familj omtalas, så vitt jag vet, något gods i Västergötland. [Se bl a Henning Sollieds artiklar om Boltätten i NST bd VII (1939--1940)] Men visst, så länge man inte kan utesluta att han förvärvat godset på annat sätt än genom äktenskap med Elin Laurensdotter, t ex i ett tidigare okänt äktenskap, är det fel att använda uppgiften om makeskiftet 1425 som stöd för slutledningar om Elin själv.
Av det jag hittills anfört är det således inte så mycket som logiskt direkt talar för att Elin var född i det första äktenskapet. Å andra sidan kvarstår detta som en möjlighet så länge man kan göra invändningar mot det enda argument som aktivt talar för det andra alternativet. Alltså tycker jag det är förhastat att stryka frågetecknet och ange Elin som Idas dotter.
Visserligen kan jag inte anföra något annat exempel på att mor använts istället för styvmor (eller vad nu den medeltida beteckningen är) men är det helt orimligt att så kunnat ske när en grupp halvsyskon varit församlade tillsammans med en kvinna som uppfostrat dem alla? Andra medeltida släktskapsbegrepp hade ju en flytande betydelse, på samma sätt som morbror idag inte måste tolkas bokstavligt eftersom det även kan beteckna en ingift person. En viss betydelse kan det väl också ha vem som höll i pennan eller ledde diktamen av arvskiftetsbrevet 1447. Det var väl snarast någon av bröderna (Idas med säkerhet biologiska söner) än den, enligt min mening, udda systern Elin.
Ett annat indicium för att Ida inte var mor till Elin, och kanske inte heller till Kristina och Erik, som jag kom på i efterhand: Vare sig Erik, Elin eller Kristina omnämns i Idas brorsdotters, Vadstenaabedissan Anna Fickesdotters, släktkrönika 'Chronicon Genealogicum'. Anna Fickesdotter skrev att hon kände till två barn i Laurens Ulfssons och Idas äktenskap, nämligen döttrarna Anna och Ermegard. I och för sig har hon missat åtminstone två av sina kusiner på denna sida, Detlef och Filippa. Orsaken kan ju vara att de var obemärkta och dog tidigt utan efterkommande, i vilket fall tycks det inte finnas så mycket bevarade vittnesbörd om dem. [ÄSF I:1, sid 16--17] Det är svårare att förklara varför hon missat Elin, om hon nu var en kusin. Eftersom Elin var gift med två norska riksråd, donerade jord till Vadstena kloster och dessutom hade en dotter och dotterson, Gudrun Håkansdotter och Sten Eriksson (Natt och Dag), med gravplatser i den närbelägna Linköpings domkyrka borde hon varit känd för abedissan. [DN XVI:260; Sollied i NST bd VII, sid 271 (återgående på K H Karlssons Samlingar i Riddarhuset)]
Jag har uppehållit mig kring Elin eftersom jag är mest inläst på henne. Men om man, pga av det anförda, sätter frågetecken för hennes möderne finns det nog skäl att vara tveksam även vad gäller Erik och Kristina (vars namn f ö bars inom Katarina Stensdotters nära släkt).