NULL Skriv ut sidan - Hur många %

Anbytarforum

Titel: Hur många %
Skrivet av: Anders Pemer skrivet 2005-04-06, 12:31
Det var säkert av ett sådant skäl. I realtid innebar ett yrkesbyte till brukande av jorden att man i åtminstone prästens ögon bytte stånd från adel till bonde. Jag antar att Riddarhuset inte brydde sig nämnvärt vid den tiden, alternativt såg likadant på saken. Men idag räknas ju adelskap helt och hållet på alla inomäktenskapliga agnatiska linjer från den först adlade.
 
Om det gick till likadant i andra länder också vet jag inte. Men i Sverige blev bönder skoningslöst just bönder som bara skulle bära patronymikon, oavsett vad deras far gjort och hetat i efternamn.
 
Jag har ju min egen raka fädernelinje som exempel:
 
Wolf Pemer, troligen identisk med ett samtida österrikiskt krigsråd med just det namnet.
Nicolaus Pemer, d 1610, handelsman i Augsburg.
Daniel Pemer, 1569-1632, handelsman och rådman i Augsburg (tidvis verksam i Hamburg).
Nicolaus Pemer, 1608-1687, bruksförvaltare, slutligen handelsman i Arboga.
Robert Pemer, 1674-1706, löjtnant i Stettin.
David Niclas Pemer, 1700-1776, löjtnant i Värmland. G m adliga hustrur Örneberg och Belfrage.
David Niclas Pemer, 1757-1849, hemmansägare, Frykerud.
Sven Henrik Davidsson, 1801-1867, torpare, Frykerud.
 
Sven får faktiskt namnet Pemer tillskrivet efter sitt namn en gång i livet, i 1861-65 års husförhörslängd när sonen, min farfars farfar, återupptar det och sedan flyttar till Sundsvall, men i nästa hfl står åter enbart Davidsson.
 
Hans bröder och deras många söner och sonsöner bar bara patronymikon, så småningom något son-namn som fast efternamn och har i några fall gått och tagit helt andra efternamn i stället, utom en som emigrerade till USA och faktiskt tog namnet Pemer då. Vars gren sedan dog ut med två gifta men barnlösa söner
 
Men så här kunde gamla borgerliga likaväl som adliga släkter nedsjunka i bondeståndet som det kallades. Definitivt i Sverige i alla fall, där det var så socialt självklart att man BAR patronymikon och inget annat i bondeståndet, så att eventuella gamla släktnamn definitivt försvann vid en klassvandring nedåt.
 
I andra länder med mindre rigida system för vilka typer av efternamn olika samhällsklasser skulle bära kanske inte fenomenet förekom? Någon som vet bättre än jag?