Titel: Adel eller inte
Skrivet av: Markus Gunshaga skrivet 2014-01-18, 23:05
Hej Patrick!
Det var en intressant fråga! Du nämner inte vilket sekel det gäller, och antagligen skiftade praxis beroende på årtal och gällande lag, men jag har tre liknande exempel från 1800-talets Skåne: 1) godsägaren Ture Gustaf Elof Gyllenkrok (1820-1898) fick tillsammans med pigan Johanna Petronella Larsson (1836-1931) uä. sonen Johan Bror (1859-1878). Fadern erkände sonen flera år senare, och genom häradsrättens utslag 1871 hade denna oäkta son blifvit tillerkänd äkta barns rätt. Baron Gyllenkrok gifte sig 1884 med barnets moder, men då var ju sonen avliden sedan ett par år. Det är ju dock utom tvivel att han blivit legitimerad redan då fadern erkände att sonen blivit avlad under äktenskapslöfte.
2) hovmarskalken Gustaf Julius Coyet (1775-1862) fick en uä. son tillsammans med pigan Elina Ahlberg, Julius Carl August (1811-1858). Detta par gifte sig dock aldrig, men häradsrätten fastslog 1835 att sonen var avlad under äktenskapslöfte / föräldrarnas trolovning, samtidigt som man upphävde denna mångåriga trolovning på föräldrarnas egen begäran. Häradsrätten noterade även att ...Elina Ahlberg i särskilt bevittnad inlaga anhållit, med förbehåll att vad lagen om deras sammanavlade barns alla rättigheter stadgar, må komma att oförtryckt äga bestånd (domkapitlets protokoll).
3) kapten Echard af Klercker (1787-1869) fick fyra uä. barn 1819-1833 tillsammans med Sofia Bergh (1801-1888), syssling till en av mina egna anor. Dessa fyra barn blev tydligen automatiskt adliga när föräldrarna slutligen gifte sig 1842, men vad jag lyckats få fram hade barnen inte avlats under äktenskapslöfte, utan endast blivit adliga genom föräldrarnas giftermål / faderns erkännande flera år senare. Här är alltså tre delvis olika fall där uä. barn blivit adliga p.g.a. att föräldrarna antingen varit trolovade vid tillblivelsen, och / eller p.g.a. att föräldrarna sedan gifte sig och fadern erkände faderskapet. Samtliga dessa barn som nämns blev även upptagna i ättartavlorna. Skillnaden kanske ligger i att barnet i ditt fall ju inte bara blev avlat utom äktenskapet, utan även i hordom? Eventuellt gällde annorlunda bestämmelser i sådana fall? Jag vet t.ex. att man under 1700-talet inte fick gifta sig med en person som man tidigare begått hor med, utan särskilt tillstånd osv.