NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-01
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-01
Skrivet av: Per-Åke Borssén (Pab) skrivet 2007-08-31, 17:54
Hänvisar till min fråga måndag den 20 aug 2007 kl. 13.26 ovan: Kan Farden i Åsse ha varit Nils Fardjäknssons far, som vi vet även har givit ärkebiskopen Olof fiskevatten i Indalsälven år 1324 (MÄU 16)? Kan tidspannet aldrig brukade..., af ålder och är uhrminnes häffd vara så stort (ca 180 åt) och sträcker sig bak till Olof den vises tid?
Kan det vara så att Farde i Åsse inte skrevs ursprungligen till denna by utan brevutställaren och tingsrätten antog detta, då utsagan kom från två mäns, i byn Åsse, vittnesbörd påå sitt yttersta?
Kanske att Farde i Åsse istället skulle var Farde i Åsen (Fors sn i Jämtland), som i Torp bytte fisket i sjön Torringen på jämtlandsgränsen och halva [Torrings]ån (= Getterån) mot ett halvt fiske i Ångeforsen med Olof den vise, ärkebiskop 1316-32. (MÄU 120)
Ärkebiskopen Olof hade även fiskevatten i Indalsälven. År 1324 erhöll han efter Nils Fardjäknssons far (MÄU 16). År 1331 delar herr Olof och kungsåren Johan Ingemarsson egendom som de äger gemensamt. Herr Olof skall ha för sig och sina efterträdare fiske i Ragunda och en fjärdedel i byn Fors (DS 2850).
Breven av 1300 och 1314 visar att en Fartegn och hans syskonbarn, Spjälbud, samt Fartegn i Herleby hade godsintressen i Jämtland och speciellt i Ragunda, pilgrimsleden från Ångermanland genom Ragundaskogen till Själastugan (Stugun) och utefter Indalsälven.
De båda Fartegn torde vara identiska. Fartegn (utan lokalbestämning vid Sköns kyrka, år1300) skrevs självklart först - t o m hans syskonbarn Spjälbud står före alla andra fastar. På samma storvulna sätt uppträder Fartegn i Herleby. En tydlig markering att detta är talesmannen för hela Hälsingland, välkänd bland världsliga och kyrliga maktens män i även i Uppland såväll som i Jämtland/Norge. År 1314 skrivs Fartegn i Herleby till skillnad mot en annan Fartegn; hans namne i Nässum, som uppträder i samma brev.
Fartegn maktposition förutsätter att han förfogade över flera sätesgårdar - Herrleken (Holm och , Boteå, Ragunda och Skön, för att nämna några troliga (Leif Grundberg 2006, Medeltid i centrum, s 199 ff). Möjligen el sannolikt verkade hans söner, mågar eller annan närskyld frende eller ättling även uifrån dessa sätesgårdar: sonen Nils Fartegnsson - kanske i Skön/Ragunda förvaltade troligen Medelpad och Jämtland (har någon checkat ifall den norske riddaren Bengt Nilsson (krökt arm) möjligen skulle kunna vara Nils Fartegnssons son?); Hökar Petersson i Bjärtrå , Klemens i Kalvnäs/Boteå; Farde Unge - Klappsta, Ullånger sn, Herresta, i Viggerå sn med Berg; båda söder om Skuleberget och Mjällom väster därom.
Att denne storman och 'regionkung' hade flera sätesgårdar i Hälsingland och fiskevatten i åar och älvar, där laxfisket var som bäst, är rimligt att anta. (Ångermanälven (Sollefteå o Överlännäs m fl socknar) ; Indalsälven (Ragunda Fors m fl socknar) samt Ljungan (Borgsjö, Torp, Tuna (Dimdalens fiske) m fl socknar) utefter älvarna - både uppströms och nedströms. (forts)