NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013
Skrivet av: Kristian Lagerström skrivet 2013-05-15, 23:45
Här följer en uppdaterad kartläggning av den livländska släktgrenen Blum. Samtliga (hittills noterade) personer med koppling till Livland samt enstaka präster/officerare Blum utan känd hemvist har tagits med. Dels har jag gått igenom alla relevanta register på Krigs- resp. Riksarkivet, dels närmare studerat Gösta Blums Släkten Blum samt Otto Hintzes Geschichte des uradeligen Geschlechts der Herren und Grafen Blome.
I en heraldisk livländsk handskrift från början av 1600-talet konstateras att ätten/-erna Blome för tre olika vapen, varav de två första kan betraktas som varianter. Vapnens huvudmotiv är: 1) Tre växande rosor. 2) Tre växande liljor. 3) En halsbandsprydd springande hund.
Otto Hintze konstaterar vidare att båda motiven förekom parallellt redan hos den nedersachsiska ätten Blome på 1300-talet. Blommotivet konstateras vara det äldre, medan hundmotivet förefaller ha anammats under 1300-talet såsom arvegods via ingifte.
Blommotivet ifråga - vilket som bekant förekommer på Casper Fredrik Blomfelts sigill - finns mig veterligt belagt på följande nedan nämnda personers diton:
Jürgen Blum (gen. 5) 1523.
Peter Blume (gen. 8) 1643.
Friedrich Blum (b) (gen. 9) 1671.
Gerhard Blume (gen. 11) 1740 och 1751.
Hundmotivet ifråga finns representerat hos följande personer:
Melchior Blum (gen. 8) 1638.
Carl Blum (a) (gen. 9), enligt Hintze.
Gerhard Wilhelm von Bluhmen (st Gerhard Blume (gen. 11)) 1763 och 1783. Fr.o.m. 1780 används endast detta motiv av ätten von Bluhmen.
Gerhard Wilhelm valde alltså att begagna hundvapnet, medan hans far föredrog blomvapnet, vars far i sin tur åter begagnade det förstnämnda. Samma vapenväxling noteras mellan Jürgen Blum och dennes sonsons son Melchior. Följaktligen utesluter det ena vapnets bärare ej släktskap med det andra vapnets.
ÄTTEN BLUM
Dietrich Blome till Munzel i grevskapet Wunstorf (i släktens ägo till 1593), nämnd 1210-25. Farfars farfar till riddaren Didrik Blome, nämnd 1342 och 1355, vars sigill med den springande halsbandsprydda hunden är släktens äldsta kända. Denne var i sin tur farfar till den namne, nämnd 1406 och 1423, vilken ca 1406 kom till Holstein och blev stamfader till ättens holsteinska gren.
Gervinus Blum, nämnd i Baltikum 1244.
Johann Blum, nämnd i Baltikum 1330.
1
Johann Blum, drottning Margaretas sändebud i Riga 1393.
Hermann Blum, 1392 Ärzdominus i Revals råd. Sannolikt stamfader till den revalska patriciersläkten Blum, av vilken många yngre medlemmar får samma namn, bl a. Rechenmeister Herman Blum som i St. Olai fs 1692-1700 får barnen Anna Magdalena, Medea Catharina, Johann Lorentz och Gertrud. Sannolikt är vällärde juristen Johann Friedrich Blum (d. före 1695), vars döttrar vigs i samma fs 1695 resp. 1717 en bror till denne, liksom Thomas Blum (samma fs), till vars sons Hermans dop 1711 Herman Blum är vittne.
Enligt Otto Hintze och Gösta Blum nämns en Hermann Blum - far till Simon och Nicolaus nedan - samma år som rådsherre i Riga. Denne Hermann torde i sin tur vara st fogden i Malmö, Burchard Blome, nämnd 1375.
2
Nicolaus Blum, nämnd som riddare 1425 i ärkestiftet Riga. Övertog 1428 godset Stammer (Blomenhof), Smilten sn. Enligt Hintze st Hermann (gen. 1) och far till Herman (gen. 3)
Simon Blum, nämnd som riddare 1425 i ärkestiftet Riga. Övertog 1428 godset Stammer (Blomenhof), Smilten sn. Enligt Hintze st Hermann (gen. 1) och far till Fredrik och Hans (generation 3).
Heinrich Blum, D. O. Cointhur zu Reval 1435. Landhofmeister i Reval, nämnd 1433 och 1435.
3
Hermann Blum, nämnd 1464 i Smilten och enligt Blum st Nicolaus (gen. 2) och far till Hans (gen. 4).
Friedrich Blum, nämnd 1513 som kyrkoherde i Fellin (Viljandi) i nuv. södra Estland. Enligt Blum st Simon (gen. 2). Kronologiskt kan dock den slutsatsen ifrågasättas.
Hans Blum, borgare i Pernau (d. 1501) och tillika st Simon (gen. 2). Kronologiskt kan dock den slutsatsen ifrågasättas.
4
Hans Blum, nämnd som ägare av Blomenhof (Smilten sn) 1494 och 1510. Död 1523. Enligt Blum st Hermann Blum (gen. 3) och far till Jasper, Jürgen, Johannes, Herman, Walburgis samt Bernt (gen. 5).
5
Jasper Blum far till Johann Blum (a) (gen. 6) och d. före 1545.
Jürgen Blum, nämnd 1523 som st Hans (gen. 4). Begagnade 1523 ej det holsteinska hundvapnet, utan ett föreställande tre växande blommor! Möjligen identisk med Georg (Jürgen) Blohme (gen. 6). Enligt Blum st Hans Blum (gen. 4) och far till Johann Blum (b), Barthold, Heinrich och Hartwich (gen. 6).
Johannes Blum, nämnd 1533 och enligt Blum st Hans (gen. 4). Troligen identisk med namnen (Johann Blum) och ägaren till godset Neu-Pebalg mit Kapershof (Würden), Neu-Pebalg sn (ca två mil söder om Smilten), sålt ca. 1530 av honom till Jacob Tiesenhausen.
Herman Blum, nämnd 1523 och 1538.
Walburgis Blum, nämnd 1515 och 1516, gm Goswin Scmollingk, d. 1515.
Bernt Blum, nämnd 1524 samt 1552 i Pernau.
6
Johann Blum (a), salige Jaspers son (möjl. samme man) uppges 1545 vara Verwandter und Schwager (frände och svåger) till Johann Völkersam (Fölkersahm) till Kalkhunen (Mitau sn) 1515-45, gm Margareta Blum (gen. 6). Förekommer även tillsammans med sin svåger som brevskrivare i Ordensmästarnas arkiv 1546.
Möjl. identisk med namnen och ägaren till godset Neu-Pebalg mit Kapershof (Würden), Neu-Pebalg sn (ca två mil söder om Smilten), sålt ca. 1530 av honom till Jacob Tiesenhausen.
Margareta Blum, dt Jasper Blum (gen. 5) och gm Johann Fölkersahm med vilken hon fick Elisabet gm Christoffer Ropp.
Johann Blum (b), nämnd 1558 och 1566 i Smilten. Enligt Blum st Jürgen (gen. 5) och far till Georg (Jürgen) Blum, Johann och Anna (gen. 7).
Barthold Blum, nämnd 1558. Förlänades i mitten av 1500-talet godset Blomenhof (Svaneborgs sn, Dorptiska distriktet) av ärkebiskop Wilhelm av Riga. Godset förblev sedan i släktens ägo till 1740 då Gotthard Georg Blum sålde det till sin svåger Johan Friedrich von Kruse. Enligt Blum st Jürgen (gen. 5).
Henrich Blum, nämnd 1558 i Lemsals sn (Livland), nio mil norr om Riga. Enligt Blum st Jürgen Blum (gen. 5).
Hartwich Blum, nämnd 1563. Enligt Blum st Jürgen (gen. 5).
Georg (Jürgen) Blohme, Landknecht 1555 i Tuckum (ca fyra mil v om Riga). Sannolikt identisk med brevskrivaren Jurgen Bloeme i Ordensmästarnas arkiv (1556). Möjligen identisk med Jürgen Blum (gen. 5).
7
Johann Blum, nämnd 1583 och 1602 som ägare av Neu-Pebalg. Enligt Blum st Johann Blum (b) (gen. 6) och far till Johann Blum (gen. 8). Möjligen identisk med Johann Blum (gen. 8).
Georg (Jürgen) Blum, ägare av Blomenhof (oklart vilket av dem), nämnd 1599 och 1601. Dräpt ibid. 1602 av Georg von Ungern. Enligt Blum st Johann Blum (b) (gen. 6) och far till Melchior och Philip (gen. 8).
Sannolikt identisk med Georg Blum (gen. 8), vilken 1599 köpte godset Jurckenhof/Koltu, Smilten sn för 1200 polska gulden och samma år gården Kolbratshof (Babetzky).
Anna Blum, (levde som änka ännu 1592), gm Michael von Rönne (Renne) till Ronneburg, Tauren och Serben (Livland), nämnd som ärkestiftlig vasall 1555 och stod senare i Heinrich von Tiesenhausens tjänst. Änkan förnyade samtliga godsägartitlar från 1439 och 1464 åt sig och sina sju barn, emedan titlarna i Ronneburg var förbrända. Enligt Blum dt Johann Blum (b) (gen. 6)
8
Johann Blum, nämnd 1599 som ägare till Blomenhof. Kusin till Melchior nedan. Enligt Blum st Johann Blum (gen. 7). Möjligen far till Peter Blume (gen. 8).
Melchior Blum, nämnd 1592 - 1641 som ägare till Blomenhof. Enligt Blum ägare av båda godsen Blomenhof. Blomenhof (Smilten) föll ur släktens ägo efter den polska invasionen av Livland i slutet av 1500-talet och skänktes senare av kung Gustaf II Adolf till greve Axel Lillie, vars ättlingar innehade godset till 1685.
Sannolikt identisk med den Melchior Bluhm (gm Barbara Treppen), som 1627 innehade godset Treppen och Dussen och vars arvingar ännu 1696 gjorde anspråk på detsamma. Son till Georg Blum (gen. 7) och far till Jürgen Ebert och Anna (gen. 9).
Melchior begagnade sig 1638 av det holsteinska hundvapnet, vilket enligt Gösta Blum är identiskt med den förres påstådde sonson, överstelöjtnanten Johan Blums.
Philip Blum, yngre bror till Melchior och st Georg Blum (gen. 7).
Georg Blum, köpte 1599 godset Jurckenhof/Koltu, Smilten sn för 1200 polska gulden och samma år gården Kolbratshof (Babetzky). Sannolikt identisk med Georg (Jürgen) Blum (gen. 7).
I Törne-arkivet förekommer en Jürgen Blom nämnd 1616, oklart om det är fråga om födelse- eller dödsår. Jfr Jürgen (Georg) Blomfeld, menig 1710 i Jacob Hindrich von Schwengelm värvade inf-reg. A0054635_00066
Peter Blume, f. på Rügen, sedermera amiral och adlad 1642. Avliden 1649-12-25. Stamfader till adliga ätten Blume (nr. 303), vars vapen (tre växande blommor) utgör ett av motiven på Casper Fredrik Blomfelts sigill. Sannolik far till Friedrich Blum (b) (gen. 9). http://www.adelsvapen.com/genealogi/Blume_ (http://www.adelsvapen.com/genealogi/Blume_)(Blom)_nr_303
9
Friedrich Blum (a), nämnd 1635 och 1645 som arrendator på Blomenhof (sannolikt Svaneborg sn, Dorptiska kretsen) i Livländska överkonsistoriet (Livonica II). Troligen st Johann Blum (gen. 8) och den troligaste farfaders/-farfarsfaderskandidaten till syskonen Blomfelt.
Möjligen identisk med namnen och ägare av det baltiska godset Neuhausen (oklart vilket av dem) som 1631-07-23 ska ha överfallit en ryss och som 1631-08-15 bar en sköld föreställande ett lejon hållandes ett ting, ett motiv som f.ö. även förekommer på Casper Friedrichs och Johan Jacob Blomfelts sköldar.
Friedrich Blum (b), löjtnant vid artilleriet i Vorpommern 1653. Chef för artilleriet i Stralsund 1671. Sannolikt st amiral Peter Blume (gen. 10), då han begagnar sig av adliga ätten Blumes (nr. 303) vapen i sitt sigill (tre växande blommor), vilket f.ö. är ett av motiven i Casper Fredrik Blomfelts dito. Nämnd i rullorna sista gången 1677. Jfr Jürgen Blum (gen. 5), Gerhard von Bluhmen (gen. 11) samt kapten Johann Friedrich Blom som 1788-01-08 begagnar detsamma.
Johan Wilhelm Blume, löjtnant vid Didrik von Falkenbergs reg. 1630. Möjligen far till Carl Blum (a) (gen. 10).
Jürgen Ebert Blum, ägare av godset Blomenhof (Svaneborg sn, Dorptiska kretsen) till sin död 1686. Son till Melchior Blum (gen. 8) och far till Georg Gustaf Blum (gen. 10). Enligt Gösta Blum var även Anna Blum (gen. 10) samt sedermera överstelöjtnanten Johan Blum (ca 1671-1740) barn till denne, en uppgift som dock ifrågasatts, bl a av Leif R. Blom. Johan Blums vapensköld med den holsteinska hunden är vidare enligt Gösta Blum hursomhelst identisk med Melchior Blums (gen. 7). Möjligen även far till Carl Blum (a) (gen. 10).
Anna Blum (levde ännu 1663) g 1627 m prästen Georg Mancelius (1593-1654). Enligt Blum dt Melchior Blum (gen. 8).
Johan Mathis von Blom, 1658 utnämnd till överste och regementschef i Skåne. Möjligen make till överstelöjtninnan von Blom till Tirimess, Anseküll, Ösel, nämnd 1645.
Martin Blum, nämnd 1626-27 som fältskär vid Christoffer Pangewitz reg.
Martin Blume, nämnd 1658 som överstelöjtnant. Möjligen make till överstelöjtninnan von Blom till Tirimess, Anseküll, Ösel, nämnd 1645.
Confessor Concordus (Conrad?) Blum, nämnd 1642-43 som pastor i Zarnikau (ca en mil nordost om Riga), därefter nämnd 1643-46 som pastor i St. Petri am Strand.
Hans Blum, kornett 1632 vid von Baudissins kav. reg.
Eilart Blum, fänrik 1630 vid von Klyphausens (?) reg.
Gertrud Blum, nämnd 1645 som änka efter Joachim Rossinius, pastor (confessor) i Theal och Fölks, därefter i Karolen (Dorptiska kretsen).
Sophia Blum, nämnd 1669 som änka efter Anders Olsson Dreffenfelt.
***
Heinrich Blum (d. 1661) i Trinitatis fs, Mitau, Kurland (ett par mil v. om Riga) nämns redan 1644 och får 1645 dottern Margareta. 1647 vigs han som nybliven änkling med Maja Valterin med vilken han får Henrich 1648, Elisabeth Dorothea 1649 samt Anna Catharina 1654. Sannolikt är han även far till korpral Johann Blum och snickaren Diedrich Blum (gen. 10).
Heinrich Blum är av allt att döma bror till den NN Blum gm Martin Witten, som får sönerna Martin 1644 och Johan 1650 samt till den Anna Blum som 1649 vigs med Christian Pfeil. Lehfert Blum, vars änka är dopvittne tillsammans med Henrich är sannolikt en broder eller farbroder. Samtliga personer Blum i Mitau verkar f.ö. ur dopvittnessynpunkt vara släkt med varandra.
Socialt sett synes Heinrich Blums familj ha åtnjutit en lägre status än patricierna Blum. Ingen av medlemmarna omnämns heller i den annars mycket utförliga Genealogisches Handbuch der baltischen Rittershaften, varför de möjligen tillhör en annan släkt.
10
Carl Blum (a), ägare till godset Kulsdorf mit Kagesdorf (Pernigel sn.) 1698 (avliden 1712), stamfader till livländska adelsätten von Bluhmen och enligt Genealogisches Handbuch der baltischen Rittershaften släkt med Johann och Melchior Blum till Blomenhof. Hans mor NN uppges vara vid liv ännu 1709 liksom en syster, gm kornetten Johan Lagerström. Carl Blum var gm Dorothea Agnetha Bilcken (ca 1624-1717). Känd barn: Gerhard von Bluhmen (gen. 11) och Agnetha (d. 1710-07-12), gm krigskommissarie Johan Wilhelm Pauffler.
Troligast st Johan Wilhelm Blum (gen. 9) eller Jürgen Ebert (gen. 10). Sonsonen Gerhard Wilhelms ende son får nämligen namnet Wilhelm Eberhard (variant av Ebert), vilket ej synes komma från mödernet eller farmödernet.
Georg Gustaf Blum, svensk löjtnant, d. på Blomenhof (Svaneborg) 1712. Enligt Blum st Jürgen Ebert (gen. 9) och far till Gotthard Georg, Dorothea Helena samt Margareta Gertruda (gen. 11). Möjligen även far till Carl Blum (gen. 11) samt auditör Gustav Blum, nämnd 1699 och bosatt i Riga stad.
Diedrich Blum, snickare och sannolik son till Heinrich Blum (Mitau) som med Gertrud Engelbert får barnen NN 1662, Anna Maja 1663, Albartus 1667, Elisabeth Magdalena 1669 och Christina 1673. Med sin andra hustru Susanna Friedrichs får Diedrich sönerna Hinrich 1676, Johann Friedrich 1679 och Diedrick 1681. Möjligen är den sistnämnde identisk med tidigare nämnde Diedrick Blomfeldt.
Carl Blum (b) får i Windau resp. Pilten (Kurland) följande barn: Sophia Gertruda 1675-05-19, Anna Alexandrina 1678-08-05, Mathias Carol 1680-02-15 samt Friedrich Wilhelm 1681-01-05. Varken Carl är ngn annan Blum förekommer vare sig förr eller senare (1636-1710) i någondera socknen, varför man kan anta att han härstammade annorstädes ifrån. Med reservation för det fragmentariska källmaterialet är endast en samtida namne känd, pantherren ovan, vilken således kan vara samme man. Carl Blum tituleras f.ö. alltid Herr.
Johann Blum en sannolikt äldre bror till Diedrich Blum och korpral till fots, vigd i Mitau 1674-04-16 med Susanna NN, vilka dock sedan försvinner ur kyrkböckerna.
Georg Ernst Blum, nämnd 1697 i Burtneck (norra Livland) och 1698. Sannolikt identisk med kaptenen Georg Ernst de Blomme vid Johan von Campenhausens värvade infanterireg. 1678-90. Troligen far till Svante von Bluhm (gen. 11).
Anna Catharina Blum gm pastorn i Ihlen (Kurland, ca åtta mil sydväst om Riga) Barthold Penseleet (d. 1698).
11
Johann Henrik Blohm, mönsterskrivare 1705-1706 (ev. längre) vid Adam de la Gardies reg.; kapt. Claus Johan Dannenfelts komp. Kommenderad 1705-07-01: B0003861_00071 B0003861_00128 B0003861_00172 B0003861_00217 B0003861_00264 A0029645_00342. Såväl tiden, namnet som yrket gör honom till en högst trolig faderskandidat. Därtill tillhör han vid samma tid samma regemente som den tillika namn- och yrkesmässigt intressante fältväbeln Friedrich Wilhelm Blum.
Johann Friedrich Blum, f. 1659-04-11 i en för mig oläslig sn (Törne-arkivet). Möjligen är han identisk med den Joh. Fr. Bluhm, vars ena dotter Margareta Elisabeth vigs med Balthasar Dellingshausen i St. Olai, Reval 1695-04-16. Dottern Gertruta Sophia vigs där 1717-06-18 med löjtn. Johann Henrich Clostermann. Brudens ärborne och vällärde far (yrke: juris practici) uppges vara salig redan 1695. Sannolikt är han då bror/ till ovan nämnde Hermann Blum. Det faktum att han är avliden redan 1695 samt hans döttrars namn gör honom till en mindre trolig faderskandidat till syskonen Blomfelt. Dock förefaller den förstnämnde som en möjligen ngt ung far till Margaretha Elisabeth, varför han ej heller kan avföras helt som Blomfelts ev. far.
Johan Blom, livdrabant i juni 1688; sårad i Narva 1700; följde till Bender; d. i april 1716. Drabant efter att ha varit i tjänst hos Lars Fleming, troligen Baronen Lars Fleming av Liebelitz, från 1680 lagman i södra Finland. Hans son Magnus tjänstgör då som löjtnant vid Drabanterna. Men Lars har haft uppdrag både i Dorpat och Sverige, så det är svårt att säga varifrån Johan kommer. Troligen är han född c:a 1670. Det torde under alla omständigheter vara en son av en god familj, vare sig han nu varit page, eller haft något mer kvalificerat uppdrag. Som drabant var man väl också tvungen att själv hålla både häst och mundering. (Leif R. Blom) Jfr Jonas Blom 1716: A0054701_00181
Johan Christoffer Blom, löjtn. vid Wolmarska lantmilisbataljonen 1701. Wolmar är f.ö. en livländsk stad, 10 km nordost om Riga.
Johan Blum (OBS: ej sedermera överstelöjtnanten med samma namn!), kaptenlöjtnant vid Zweibrückenska infanteribataljonen 1713-07-21; konfirmerad 1714-05-07.
Johan Carlsson Blume, förare vid Björneborgs reg. 1685.
Johan Blum (d. 1718-04-13), bataljonspräst vid Västgöta femmänninsreg.
Major NN Blum, dopvittne i Smilten 1699-10-12. Troligen identisk med Georg Ernst Blum (gen. 10).
Kapten NN Blum, nämnd i Riga stad indirekt vid åtminstone två tillfällen då hans hustru (änka?) agerar dopvittne: till commissarie Gustav Otto Strandmans och Margaretha Elizabeth Maas dotter Maria Christina, f. 1707-05-25 (Domkyrkofs.) samt 1707-06-25 (St. Petri) till Daniel Heinrich Bökelmanns och fru Barbara Martens dotter Birgitta Dorothea. Vid detta tillfälle uppges hon heta Helena von Dornfeld eller möjligen Charlotta Helwig, beroende på vilken läsordning som gäller. Kaptenskan avlider i St. Jacobi 1709-04-15. Maken är - möjligen - dopvittne vid ett enda tillfälle som kapten Bluhe (trol. slarvfel för Bluhm/Blume!) till kapten Bartholdt Focks dotter Jacobina, f. 1708-07-25 (s. 228). OBS: Dopprästen sägs här vara ifrån Burträsk och heta Philipp Nothelffer! Paret - eller änkan - är således bosatta i Riga stad ca 1707-09. Vad som talar emot honom som Blomfelts far är dels hans okända förnamn, dels hans hustrus kända dito. Rimligen borde Blomfelts förstfödda döttrar i så fall ha fått heta antingen Helena eller Charlotta. Dock kan ha självfallet ha varit gift tidigare, varför han också står med på listan.
Troligen identisk med Conrad Blume (gen. 11), kapten 1703 eller möjligen med Johan Christoffer Blom (gen. 11), löjtnant 1701.
Friedrich Wilhelm Blum, dopvittne (soldaten...) i St. Mikaels fs, Reval 1700 och sannolikt identisk med sedermera fältväbeln (1704-06) vid Adam de la Gardies infanterireg. (dvs samma som mönsterskrivare Johan Hinrich Blum ovan): A0029645_00192, A0029645_00228 A0029645_00362 B0003861_00011 B0003861_00038 B0003861_00089 B0003861_00119 B0003861_00161 B0003861_00208
Gerhard Blume / von Bluhmen f. ca 1679 (son till Carl Blum ovan) och d. i Kircholm sn (Riga-distriktet) 1758-02-04. Herre till Kulsdorf 1712-48, därefter herre till Lindenberg, Üxkull sn, Riga-distriktet. Uppger sig ha fem söner 1725. Gift med Catharina Elisabeth Schlüter (dt Martin Schlüter). Kända barn: Catharina Elisabeth, Gerhard Wilhelm f. 1726, Anna Dorothea f. 1733 samt Johanna Eleonora.
Gerhard begagnar 1740 och 1751 motivet med tre blommor (blåklockor alt. tulpaner) som sigill, medan sonen, Gerhard Wilhelm begagnar det holsteinska hundmotivet 1763 och 1783.
Conrad Blume, kapten vid Mengdens lettiska lantmilisreg. 1703. Samma år tillhörde även Gerhard Blume ovan samma reg.
Gotthard George Blume (d. 1758-06-16), gm Agnetha Jaerttz (dt Jacob Jaerttz) i St. Johannis, Dorpat 1742-11-30. Far till Georg Jacob Blum 1744-07-22 (samma fs.). Enligt Blum st Georg Gustaf (gen. 10).
Dorothea Helena Blum, fånge i Moskva 1710. Enligt Blum dt georg Gustaf (gen. 10).
Margareta Gertruda Blum, g efter 1721 m Johan Friedrich von Kruse. Död 1736 på Blomenhof. Enligt Blum dt. Georg Gustaf (gen. 10).
Carl Blum, g. i Dorpat 1735-10-10. Möjligen st Georg Gustaf (gen. 10).
Carl Johan Blohm i Walk (nära gränsen till dagens Estland) gm rådsherredottern Juliana Dorothea Hirsch 1731-11-25 och avliden där som Stadtältester 1750-10-04. En Simon Nordman avlider i Walk 1738 och uppges då ha varit tjänare hos Herr Blohm. En trolig son är Johan Gotthard Blohm gm Agneta Charlotta Forbus, vilka får flera barn i Walk 1765-88. Möjligen st Georg Gustaf (gen. 10).
Svante (ryska: Sawelin) von Bluhm (d. i Pernau 1755-02-25), sedermera rysköverstelöjtnant. Svante var gm Eleonora von Ropp med vilken han får sonen Georg Christopher 1751-06-17 (Riga Domkyrkofs.). Uppger sig 1754 ha sex söner och nämns 1756 (!) som ägare till godset Tirimess (jfs överstelöjtnantinnan von Blom 1645). Troligen st Georg Ernst Blum (gen. 10).