NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2013
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2013
Skrivet av: Urban Sikeborg skrivet 2012-09-12, 20:15
Jag uppfattar det som att ditt resonemang förutsätter dels att skrivaren redan 1569 gjorde en klar distinktion mellan begreppet frälse och adel, dels att kronan hade klart för sig vilka som var adelsmän enligt den definition som antogs i och med adelsprivilegierna 1569. Men vitsen med alla frälserannsakningar som kronan genomförde därefter i riket fram till 1600-talets början var ju att kronan inte hade någon bra koll. Henrik Impola ger ju en bra översikt av läget i inledningskapitlet till sin bok. Som du ser av hans beskrivning av grundmaterialet upptar längderna över »adeln» frälsemännen och deras rusttjänst. Jag tar några exempel som jag plockat i all hast från Impolas personsammanställningar under bokstaven A (och som du nog själv enkelt hade kunnat hitta):
- Abraham Gynther till Engelsby var ryttare under adelsfanan, red för frälse och förde vapen, men verkar likväl ha varit av ofrälse börd och blev inte adlad. - Anders Knutsson till Påvalsböle kallas adelsman, men ingen uppgift finns om härstamning eller adlande. - Anders Korp till Hoplax står med i adelsregistren, var tydligen av ofrälse börd men använde i sitt sigill en vapenbild. - Anders Nilsson till Talis står med i adelsregistret 1562 trots att han adlades först 1563. - Antonius Stenhuggare till Kuggböle finns med i den allmänna synen på finska adelns rusttjänst, var frälsemän utan att tillhöra adeln. - Arvid Dubbe till Kråkö var troligen av ofrälse börd, något adlande är inte känt, men han skrevs som adelsman i adelsregistren. - Augustinus Staffansson i Suotaala ingår i adelsregistren men var av oadlig börd och adlades aldrig. »Ett av de talrika exemplen på att en frälsestatus ursprungligen inte berodde på ett formellt adlande och ett sköldemärke utan på rusttjänsten.»
Jag slog också upp den finska adelns i Borgå län trohetsförsäkran till Johan III den 2 februari 1569 och gjorde en snabbkoll av ett par av de adelsmän som »vidt vår adelige äre, tro och sanningh» lovar kungen sin obrottsliga lydnad. [Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. [Ser. 1], Under tidehvarfvet 1521-1718, d. II 1568-1571, Sthlm 1891, s. 226] En av dem var Jost Småpepper till Greggböle. Enligt Impola, s. 198, blev denne aldrig adlad.