Titel: Stålhandske
Skrivet av: Leif Tennare skrivet 2015-12-27, 19:38
Drivkraften under sju års forskning rörande släkten Sluk och den adlade grenen Stålhandske, har primärt inte varit att Harald Stålhandske råkar vara en av mina anor, utan istället själva utmaningen i att kartlägga en släkt vilken till stor del har förbigåtts, eller felaktigt traderats, av tidigare forskare. Bröderna Harald och Joen Stålhandske omnämns exempelvis över huvud taget inte i Anthonis bok, 'Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel'. Detta trots att de verkade i Finland och adlades på 1500-talet - en klar 'särbehandling'. Slutsatserna har baserats på ett i princip obefintligt underlag.
För att förstå släktens plats inom det finska frälset, så har jag varit 'tvungen' att engagera mig mer eller mindre djupt i de flesta (sen-)medeltida finska släkterna, och då framför allt relationerna dem emellan. Detta för att kunna sovra bland många tänkbara hypoteser och därmed förhoppningsvis identifiera några få troliga hypoteser - och helst en med högre förklaringsvärde än de övriga.
Hausen har något anakronistiskt beskrivit Haralds, av Ramsay postulerade, inträde i det finska frälsekollektivet: ”Vi hafva ingen som hälst antydan om hvilka förmåner hustru Anna månde besuttit.(men) sedan hon blifvit återinsatt i sina rättigheter ingalunda vanlottad. Det är då icke att undra öfver att snart nog en tredje friare anmälde sig hos den burgna änkan.” På annan plats skriver han: ”Men därefter torde Harald Tyrilsson fått sin verksamhet förlagd till Åland. Själffallet dröjde det ej länge innan han här sammanträffade med och lärde känna Anna Henriksdotter. De funno att de passade för hvarann , och för tredje gången seglade Germundöfrun in i den äktenskapliga hamnen.”
Verkligheten under det nordiska sjuårskriget var förmodligen betydligt krassare än så - liksom under större delen av medeltiden - och att därmed i princip alla frälse giftermål i Finland stod mellan fränder, i snäv såväl som i vid mening. Harald dök inte upp från 'ingenstans' (d.v.s. Östergötland) på Åland, utan tillhörde redan från födseln det finska frälset med rötter i den gamla lagmanssläkten Sluk, och deltog sannolikt redan 1555 i det då uppblossade ryska kriget, liksom hans mer namnkunnige frände, Klas Erikson Fleming, vilken utnämndes till hövitsman i kriget 1556. Ungefär vid samma tid återfinns såväl Harald och Joen Tyrilsson, som Klas Fleming och Haralds blivande svåger, Lars Fleming, i hertig Erik:s hov.
Följande geneagram belyser frändskapet mellan ett urval av för ämnet relevant individer utgörande ett starkt stöd för postulatet att Harald Stålhandske tillhörde släkten Sluk. Det illustrerar också den starka kopplingen till släkten Fleming, vilken jag tagit upp ett antal gånger i tidigare inlägg - relationen mellan Klas Fleming och bröderna Stålhandske har jag tidigare karaktäriserat som ett patron/klient förhållande, men det torde snarare ha rört sig om deras relativa positioner inom ett kluster av fränder, i vilket släkten Fleming hade en stark central ställning.
Relationerna återgivna i geneagrammet uppfyller alla av mig kända randvillkor, inklusive kronologi.
Matts Larsson (Ruuth), kom till Finland från Östergötland för att delta i det ryska kriget, sannolikt ca 1495-97. Han hade då redan fränder i Finland. Detsamma torde gälla Josef Pedersson (svinhuvud), make till Matts Larssons fars syssling, Ingrid Jönsdotter (Geet). Ingrid Jönsdotter var f.ö. kusin till Elin Björnsdotter (stjärnkors), Joakim Flemings maka.
Matts Larsson Ruuth gifte sig med en okänd arvtagerska till Luhtiala i Mäskälä, där hans son, Anders Mattsson, fogde i Säxmäki och tidvis medlem i slottsloven på Tavastehus, senare påträffas. Den enda sekundärkälla jag hittat som omnämner Luhtiala är Impola, där det framgår att Peder Svenske till Mervis (Hattula) via sin hustru Dorotea Kristiernsdotter innehade ett frälse och ett skattehemman i Luhtiala. Doroteas far, Kristiern Pedersson Diekn, var brylling till Erik Joakimsson Fleming, Matts Larssons brylling. Då Dorotea dessutom ägde ett skattehemman i Kirstula (Mäskäla) där Elin Björnsdotters far, Björn Ragvaldsson köpt ett hemman 1471, så kan man ana ett frändskap mellan Dorotea och Matts Larssons hustru. Kirstula ligger bara ca en halv mil väster om Luhtiala. Björn Ragvaldsson var dessutom brylling till Tyril Nilssons fff Olof Nilsson (Sluk).
Jag har tidigare postulerat att den Anna Olsdotter som år 1539 innehar det skattehemman i Luhtiala som kom att ägas av Anders Mattsson, var hans mor och därmed Matts Larssons okända hustru. Då Doroteas mff, var Olof Assersson, är det ett möjligt scenario att Anna Olofsdotter tillhörde denna släkt.
Med tanke på de många kopplingarna mellan släkterna i geneagrammet, så torde det i stort återge en korrekt bild av släktbanden och Harald Stålhandske platsar mycket väl i släktnätverket såsom en medlem av frälsesläkten Sluk - en släkt som funnits i Finland åtminstone sedan slutet av 1200-talet.