Titel: Schmiterlöw
Skrivet av: Lars-Olov Eriksson skrivet 2014-10-31, 10:09
Ojoj. Jag tror att jag avstår från den nivån, speciellt som skrivarna själva inte var i närheten av den eller ens kunde upprätthålla principer inom en enda egen text. Till slut uppfattar jag dåtidens språk som i princip fonetiskt. Det finns vissa grammatiska strukturer, men inte ens skrivarna skulle fått godkänt i en modern tenta. Det är ju regel att snurra till meningarna och syftningsdimman är ofta total.
I Visby på 1650-talet fanns det en kille som hette Stryg eller Stryk eller Strijk eller Strijg. Hur ska man kunna avgöra vad han hette ? Akademin anser att y och ligaturen ij såg olika ut, men det är ju inte alltid sant i praktiken. Man får försöka lista ut hur namnet uttalades. Egen namnteckning bör man ju respektera, men man vet inte hur han uttalade den. Möjligen kunde man leta efter Wisby och Stryk i samma text, men detta är inte garanterat lösningen heller.