Titel: Scheiding, von
Skrivet av: Stefan E Sundbäck skrivet 2006-06-10, 09:51
Hej, Niclas!
I boken De heliga tecknens hemlighet. Om symboler och attribut, Sjätte upplagan med tillägg, Verbum - Håkan Ohlssons, Lund 1977, skriver Fritiof Dahlby under nummer 313, s. 238f:
'Den sexuddiga stjärnan, det s.k. hexagrammet, kallas också för Davidsstjärnan, Davidsskölden, och är numera en symbol för judarna i hela världen. Hexagrammet finns redan på ett sigill i Sidon från 600-talet f.Kr., på en gravsten i Tarent från 200-talet e.Kr., på en synagoga i Kapernaum, 200-talet e.Kr., men har ursprungligen eljest föga med judendomen att skaffa. Som officiell judisk symbol förekommer den första gången på ett standar i Prag år 1527, mera allmänt först på 1600-talet. Under benämningen Davidssköld uppträdde hexagrammet som judisk symbol vid sidan av Menora, den sjuarmade ljusstaken, som hittils allmänt gällt som Davidssköld, för att så småningom tränga ut den ur synagogorna. Wilhelm säger: På många synagogor är både utvändigt och invändigt en sexuddig stjärna anbringad, den s.k. Davidsstjärnan, på hebreiska Magen David. Den gäller för att vara judendomens symbol och återfinns också på gravstenar. Stjärnan har emellertid mycket litet med judendomen att skaffa och har först i nyare tid fått sin betydelse som judendomens emblem. Skall man tala om en judendomens symbol, alltså om en motsvarighet till kristendomens kors och islams halvmåne, skulle snarast den sjuarmade ljusstaken komma ifråga. Hexagrammet nämns ofta tillsammans med änglar. Enligt gammal uppfattning består änglar och andar av luft och eld. Ritar man hexagrammet i Zodiaken, se nr 325, skall ena triangeln förbinda de till elementet elden tillhörande tre tecknen, den andra triangeln de till luften hörande tre tecknen. Hexagram (och pentagram), se nr 81, kallas ibland av araberna för Salomos sigill. Salomo anses ha utfört underverk med hjälp av dem, han ansågs vara herre över allt vad demoner och onda andar hette. - I den judiska symboliken betecknar hexagrammets sex små trianglar även de sex veckodagarna och sexsidingen i mitten sabbatsdagen. - På mosaiska gravstenar kan man i dag se Davidsskölden med två hebreiska bokstäver i mitten, förkortningar av de hebreiska orden för Här vilar. Den sexuddiga stjärnan kallas slutligen också för Skapelsens stjärna, ty Gud skapade världen på sex dagar. Och så än en gång: Betlehemsstjärnan bör vara sex- eller åttauddig!'
Med andra ord är det tveksamt om den sexuddiga stjärnan på epitafiet symboliserar en judisk släkt.