NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2009
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2009
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2009-03-13, 06:58
I Släkt och Hävd 1994:2 s 101-102 skriver Hans Gillingstam följande, för ätten Rutencrantz´ utforskning, klargörande information i sin rättelse och tillägg till Warnstedts artikel i Släkt och Hävd 1993:
[s 101:] [korrigering och rättelser till:] Släkt och Hävd 1993:2, s 340-354 Hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburg och den svenska ätten Rutenkrantz S340: Den utan källhänvisning lämnade uppgiften, att hertig Gustaf av sin morbror hertig Carl skulle ha blivit utsedd till vice riksföreståndare i egentliga Sverige under hertigens långvariga höstvistelse i Finland år 1597 förekommer ej i den historiska lit- teraturen. I Norddeutsche Familienkunde 1964, s 356, har författaren för denna uppgift ett datum 5. 8. 1597, som ej kunnat verifieras i hertig Carls registratur. Enligt Carl Carlsson Gyllenhielms anteckningar hade hertig Carl ursprungligen avsett att låta honom medfolJa tIll Finland (Historiska handlingar, 20, 1905, s 262; jfr J Werwing, Ko- nung Sigismunds och konung Carl den IX:des historier, 1, 1746, s 353).
S 342: Uppgiften, att Knut Knutssons farfars yngre bror skulle ha varit riksråd är orik- tig, men hans fars äldre bror Axel Andersson var riksråd. Se min släktartikel i Svenskt biografiskt lexikon, 23 (1980-81), s 71. Där har jag påpekat, att hertig Gustafs upp- givna frill.a Anna Knutsdotter ej kunnat återfinnas i samtida handlingar utan tidigast påträffas i A A von Stiernmans 1754 tryckta adelsmatrikel. Härmed kan jämföras, att hon hittills inte kunnat med säkerhet påvisas i hertiginnan Christinas hovstat åren 1594-1596 (SoH 1993, s 343). Uppgiften, att hertig Gustaf skulle ha haft en son med hennes fars förnamn Knut (enligt SoH 1993, s351, född omkr 1595 men enligt samma författare i Lauenburgische Heimat, 99,1979, s 4, omkr 1592), vilket skulle kunna vara ett indicium för att Stiernmans uppgift är riktig, lämnas utan källhänvisning. Uppgiften, att ”hon levde den 7 mars 1598, då hon av hertig Carl fick konfirmation på innehav av säteriet Hallkved med Sundby ladugård (SoH 1993, s 344), återgår på ett brev i hertig Carls registratur januari-juni 1598, f 124. I detta brev skriver hertig Carl, att hertig Gustaf ”haffwer lathit effter sig en frelleson, och att effter wi wele att han tilbörligen och nödhtörffteligen sampt medh modern skall försörgd bliffwe hwilket hans kärlighet, aff oss på sitt yttersta haffwer ”begärat, har både barnet och moderen till nödhtörfftigst oppehälle fått Hallkved, så att hon medh barnet på gardenn sin tillwist och af godzen tilbörligh underhåld haffwe skulle till thess barnet kan komme till lage ålder och modren medh tilbörlighit gifftermåll wardhe försedh. Vad hertig Gustafs frilla hette framgår alltså ej av nämnda brev, som väl snarast tyder på att hans söner hade olika mödrar. Att hennes namn ej nämnes i hertig Carls brev styrker inte påståendet (SoH 1993, s 342), att hertig Gustafs frilla hade så god social bakgrund att
[sidan 101:] han slog ut samtliga kungahusets manliga medlemmar på den punkten. Sannolikt blev hon efter hertig Gustafs död gift med Alexander Raab, som enligt två brev av den 16 maj 1612 (Riksregistraturet januari-juni 1612, maskinfol 310v-311) hade en styvson vid namn Gustaf Gustafsson. Raab beklagade sig då över övervåld av denne och dennes mor och fick försvarsbrev av Gustaf II Adolf. Dagen förut hade kungen skrivit till ärkebiskopen om oenighet och tweedrächt mellan Alexander Raab och hans hustru (Riksregistraturet januari-juni 1612, maskinfoI306v). Hustruns namn nämns ej i något av dessa tre brev. 1618 hette Alexander Raabs hustru Catharina Mattsdotter (Stockholms stads tänkeböcker från år 1592,10,1973, s 128 och 281). Alexander Raab nämns som balberare redan 16 september 1595 (Hertig Carls registratur, f 265v), blev 20 december 1614 Gustaf II Adolfs lifbalberare (Riksregistraturet juni-december, p 1343; jfr J F Sacklen, Sveriges läkarehistoria, 1, 1822, s 330) och begravdes i Storkyrkan 13 januari 1628 (jfr I Simonsson, Ett gammalt bårdskärarehus och dess märke, Samfundet S:t Eriks årsbok 1915, s 79, not 2). Den 4 april 1600 hade han och balberaren Hans Raab av hertig Carl fått marsken Claes Flemings f d stenhus vid Själagårdsgatan i Stockholm, som tidigare tillhört en Kuntze Raab (Riksregistraturet januari- juni, f 75).
S343: Påståendet, att frilloskapet var en i lag erkänd institution, är missvisande. Frillobarn nämns i våra medeltidslagar på sådant sätt att dessas utgivare C J Schlyter i sin ordbok till dem översatt frillobam med oäkta barn. Yngre västgötalagen nämner frillor endast i kyrkobalken, där det stadgas böter för den som återgår till en frilla han gjort slut med (Å Holmbäck och E Wessen, Svenska landskapslagar, 5, 1946, s216). Enligt östgötalagens ärvdabalk fick frilla ej ärva sitt barn (Holmbäck och Wessen, a a. 1:1, 1933, s 125). Upplandslagen och västmannalagen ger arvsrätt till barn till en fäst kvinna, som mannen tidigare haft som frilla (Holmbäck och Wessen, a a, 1:2, s 73; d:o, 2:2, 1936, s 52). Dessa är landskapslagarnas enda omnämnanden av frillor, såsom framgår av de ordlistor som finns i varje band av Schlyters editioner. Uppgiften, att frillan av samtiden skulle ha kallats förtidshustru , har ej kunnat verifieras i ordböckerna (jfr Personhistorisk tidskrift 1990, s 126).
S345: Gustaf Rutenkrantz' begravningsvapen i Fittja kyrka kan sammanställas med att två gårdar i Fittja by, som varit warit Gustaf Gustafssons modher af furstinnan på Eklesundh en tijdh longh förlänte, indrogs till kronan den 27 augusti 1613 enligt Riksregistraturet juli-december, p333; jfr avkortningslängden i Upplands handlingar 1610:14:1 . S347: Uppgiften, att Magnus Rutenkrantz var gift med Christina Månesköld, torde vara oriktig, såsom nyligen visats av N F Beerståhl i uppsatsen Några problem rörande adliga ätten Stråle af Sjöared äldre generationer (SoH 1990), s 132, enligt vilken hon i varje fall hade barn med hans bror Gustaf Rutenkrantz; Beerståhls förmodan, att de aldrig var gifta, är obestyrkt. Uppgiften i SoH 1993, s 347 och 352, att Christina Månesköld dog senast 1628, kan korrigeras till den 14 april 1638 (Linköpings stifts herdaminne 5:1, 1938, s 77).
[s 102:] S347, not 2: Hänvisningen till RKB (dvs Riksarkivets serie Räntekammarböcker), vol 26 (år 1560). s79, stämmer inte. Vol 26 innehåller handlingar från år 1551, me- dan handlingarna från år 1560 finns i vol 38. Ingel av där befintliga folierade häften har så många blad som 79. Det ar sålunda ovisst, varifrån uppgiften om hertig Magnus' av Sachsen-Lauenburg besök den 25 juni 1560 vid hertig Eriks hov i Kalmar härrör.
5350: Uppgiften, att hertig Johans av Sachsen-Lauenburg gemål Ingeborg var dotter till den 1250 avlidne svenske kungen Erik läspe och halte, torde kunna korrigeras till att hon i stället var dotter till dennes syster Ingeborg i hennes äktenskap med Birger jarl. Se härom min uppsats Utomnordiskt och nordiskt i de äldsta svenska dynastiska förbindelserna (Personhistorisk tidskrift 1981), s2).
S351: Birgitta Rutenkrantz har av Beerståhl i hans ovan citerade uppsats, s 132 ff, visats ha fött barn ännu 1649, varför uppgiften, att hon var dotter till den redan 1597 avlidne hertig Gustaf, måste korrigeras till att hon var dotter till dennes son Gustaf Rutenkrantz. för vilken uppfattning Beerståhl även framlagt godshistoriska indicier där samt s 139. not 15. och s 140. not 16. Av Åsbo kyrkoarkiv C: 1, p 28. framgår tydligt, att Beerståhls alternativa läsning (s 140, not 18) Götavi (Giöttwij) är att föredra framför det svåridentifierade Grufverij (s 133), och att Ebba Stråles fadder 1635 alltså inte är Knut Lillie af Ökna utan Knut Lillie af Greger Mattsons ätt. Hans Gillingstam
Det som bör observeras är dock att Gillingstams identifiering av Gustaf Gustafsson, som kallas styvson till balberare Alexander Raab, med frillosonen Gustaf Gustafsson till hertig Gustaf vilar på svaga grunder, faktiskt enbart på att namnet är detsamma. För att göra en identifiering krävs betydligt mer än en namnlikhet.
Det gäller att värdera uppgifter som förekommer och att skilja källfakta ifrån spekulation och klart markera detta i sina texter, det vinner alla på.