NULL Skriv ut sidan - Grundel (och Grundel-Helmfelt)

Anbytarforum

Titel: Grundel (och Grundel-Helmfelt)
Skrivet av: Mats Carlin skrivet 1999-08-05, 09:01
En tack till Nina Olds för att hon gjorde mig uppmärksam på diskutionen här i Rötter
om Kettler/Grundel.
 
Jonas Kuschner är med rätta skeptisk till om Maria Anna Kettler och Johan Grundel
existerat. Vi har dock en ganska detaljerad beskrivelse av äktaparet med många  
bitar med information som kan kontrolleras.
 
Jag citerar Elgenstierna (efter förlorad adelskapsansökan från 1663 i avskrift  
av Palmskiöld [SBL]. Palmskiöld är som regel pålitlig efter vad jag kan förstå) :
 
Denna ätt skall, enligt ett gammalt tyskt, år 1562 av en von Saltza skrivet dokument,  
härstamma från Hans Grundel, en fiskare, vilken 1394, genom att förskaffa tyska kejsaren och  
böhmiske konungen Venceslaus ett silkesrep, varmed denne nedhissade sig, befriade honom ur sitt  
fängelse i Wien, och därför av bemälde kejsare blev 1402 adlad samt med gods i Böhmen begåvad,  
undfående till vapen tre flätade grundlar (ett slags fisk) och därunder några strömvågor  
som drivas av vädret i stilla vatten.
 
Den adlade Jakob Grundels härstamning sådan den här nedan enligt originalgenealogien  
framställes, torde vara tvivel underkastad.
 
Johan Grundel, tysk kejserlig krigsöverste, blev 1571, tillika med sina fyra äldsta fullväxta  
söner i ett olyckligt utfall vid Reval av ryssarna nedsablad. Han skickades 1565 av tyska  
kejsaren Maximilian 2 till hjälp åt Livländerna emot ryska tsar Ivan Vasiljevitj den  
förskräcklige, gjorde dem goda och nyttiga tjänster, var i stort anseende samt förvärvade sig  
godset Joala i Estland. Gift med Maria Anna Kettler, brorsdotter till härmästaren, sedan  
hertigen Gotthard Kettler. Hon, som bodde på ett lantgods nära Reval, skall, kort före mannens  
utfall, blivit av ryssarna fängslad, avklädd naken, överstruken med honung och med järnkedjor  
bunden vid en lind på gården, där hon blottställd för sina egna bins styng, uthärdade i tre  
dagar innan hon dog, varefter ryssarna uppbrände hennes samt mannens, sönnernas och husfolkets  
döda kroppar på et bål.
 
Peter Grundel, född tvilling och sina föräldrars femte son, fördes, jämte sin tvillingsyster,  
efter föräldrarnas dödande 1571, av ryssarna till Pskov (Pleskow), där han sedan skänktes  
såsom slav till en tysk överste i rysk tjänst, vilken sedermera tog honom med sig först till  
Stockholm och därefter till Köpenhamn, varest han lämnade den unga Grundel alldeles utblottad  
efter sig på gatan, upptogs först på barnhuset i Köpenhamn, sedan av konung Fredrik 2 i Danmark  
underhållen i urmakarlära i Hamburg, av konung Johan 3 inkallad från Nürnberg till Sverige där  
han redan 1586 var bemälde konungs sejermakare (urmakare), sedermera därjämte kronprinsen  
Sigismunds kammartjänare och sist, 1607, vägare i den nya vågen i Stockholm. Han fick 1589 av  
konungen brev på Ålstens hemman i Bromma socken. Gift med Elsa Dobbert. [ANR & ELG]
 
Maximilian II, Ivan IV, Venceslaus IV och Gotthard Kettler är dokumenterade historiska personer
som finns i en rad urkunder, som man borde kontrollera. Det största problemet är att ryska och
svenska arkiv från livländska kriget är mycket sparsamma, i huvudsak på grund av bränder i  
arkiven i både Stockholm och Moskva efter denna tid.
 
Signaturen i SBL är A.Åg. (Åberg ?), inte Gillingstam. Vi borde kolla detta igen. SBL skriver
inget mera enn at Johan Grundel och Maria Anna Kettler inte kan beläggas tidigare enn  
von Schantz på 1700-talet och de måste därför räknas som osäkra.
 
Adelskapsansökan blev innlämnad ca.1663 och är troligen riktigt avskriven i Palmskiöld.
Detta är ungefär 90 år efter Revals belägring i 1571. Kettler-dynastin satt ännu vid  
makten i hertigskapet Kurland (under Polen-Litauen). von Salza är et namn med nära anknytningar  
till Tyska orden (om detta dokumentet existerat eller är en förfalskning vet man ju inte).
Sverige kontrollerade ännu Reval och det omliggande Estland/Livland. Jag vet inte hvilka
rutiner Riddarhuset/drottningen använde för att kontrollera upplysningar på den tiden, men  
sannolikt ville det varit relativt enkelt på denna tid att kontrollera en del av upplysningarna
om Kettler/Grundel (om de gjorde detta har jag ingen aning om).
 
Vilka fakta kan vi kontrollera ?
1. Venceslas IV var fängslad i Wien 1394 [BRI].
2. Grundel är et slags fisk (Sandkrypare [BOH]) med det namnet enbart i Österrike [COF].
3. Silke existerade i Europa 1394 [SNL].
4. Venceslas IV är känd för att ha innsatt trogna bönder/borgare  
   i viktiga positioner till adelns misnöje [BRI].
5. Maximillian II var protestant från 1562 och var kejsare i 1565 [BRI].
6. Reval blev belägrat 1570-1571 av ryssarna [USU].  
   Reval hade 7000-8000 invånare i 1561.
7. Joala strax söder om Narva finns dokumenterad som by från 1497
   och gods från 1600-talet [BHO]. Ryssarna kontrollerade dock Narva med
   omgivningar 1558-1581.  
8. Det är dokumenterat att Ivan IV brände fienden på bål, då
   krimtatarer som härjat Moskva blev brända i 1571 [BRI].
9. Trädslaget lind är viktigt för biodling [SNL].
10. Gotthard Kettler hade flera bröder [se nedanför]
 
Det som fattas är att hitta samtida urkunder som bevisar Johan Grundels och Maria Anna Kettlers
existens och vem Maria Annas fader var. Hans Grundel kan det bli en del svårare att dokumentera,
om han nu någonsin existerat.
 
                        Familjen Kettler
 
Kettler är en gammal Westfalisk släkt som är relativt väldokumenterad. Hertigen Gotthard  
Kettler var son av Gotthard Kettler zu Melrich som dog 9.februari 1556 och hans hustru  
Sibylle von Nesselrode som dog 1571, dotter av Wilhelm von Nesselrode zu Stein [SCH].  
Dessa skulle enligt legenden vara Maria Annas farmor och farfar. Fadern Gotthard Kettler  
zu Melrich anor är dokumenterade tillbaka till Conradus de Hustene som levde 1274-1275 [FAH1].
 
Hertigen Gotthard Kettler var enligt [KET] nionde barnet till riddaren Gotthard Kettler  
zu Melrich (nämnd 1527-1556) och hans hustru Sophie von Nesselrode, dotter av Wilhelm von  
Nesselrode och Elisabeth von Birgel. De nio barnen var [KET] :
1. Gertrud Kettler
2. Diederich Kettler, domherre i Münster
3. Goswin Kettler
4. Wilhelm Kettler, biskop i Münster 1553-1557, död 15.maj 1582 i Coesfeld  
5. Johann Kettler zu Melrich, Amboten och Esseren, gift med Agnes Schenck von Niedeck,  
   dotter av Johann Schenk von Niedeck och Anna con Viettinghoff Schell.  
   Johann Kettler var drost i Elberfeld och geheimsråd och kammarmästare till hertigen  
   Wilhelm von Cleve
6. Wirich Kettler, som dog i Ungern
7. Elisabeth Kettler, gift med Johann von Plettenberg
8. Bertram Kettler
9. Gotthard Kettler, härmästare i Tyska orden i Livland, den förste hertig av Kurland och  
   Semgallen 1561, född 1517, död 17.maj 1587, Lutheran, gift 1566 med Anna, hertiginna von  
   Mechlenburg, dotter av hertig Albrecht (dem schönen) von Mechlenburg och prinsessan Anna  
   von Brandenburg, född 1533, död 4.juli 1602. Huvudstad Mitau.
 
Det er altså 6 möjliga bröder som kan ha varit föräldrar till Anna Maria Kettler.  
                 
En av dessa bröder kan dock uteslutas då [KET] anger Johann Kettlers 9 barn.
Hertigens äldre broder Johann Kettler zu Melrich, Ambothen och Essern var gift med Agnes  
Schenk von Nideggen, dotter av Johann Schenk von Nideggen och Anna von Vittinghoff Schell  
[SCH].
 
Johann Kettler, född 1514, död 9.oktober 1586, var gift ca. 1550 med Agnes Schenk von  
Nydeggen (Niedeck) och var riddare på Mellrich och Nesselrode, drost i Elberfeld, rådman  
och kammarmästare för hertigen Wilhelm von Kleve. Agnes Schenk von Nydeggen var dotter  
till Heinrich Schenk von Nydeggen och Angela von Vittinghoff, som dog 1602. 28.augusti 1553  
fikk Johann Kettler till län en borg i Warstein kallad den Kettlerska borgen av erkebiskopen  
Adolf. 1572 och för några år senare erhöll han flera län (Ebf Salentin ?). 17.februari 1574  
blev Johann Kettler zu Nesselrodt, rådman och kammarmästare för de Jülichska grevarna med  
sete i Elverfeldt och skulle besörga god rustning. Johann Ketler zu Eggeringhausen hette han
också som rusthållare. 15.november 1578 gav domprosten i Paderborn Dieterich von Fürstenberg  
och amtmannen i Oistinghausen Dietherich Ketteler zue Hovestadt hovet i Niggen Meldercke  
till Johan Ketteler zu Nesselrodt efter nytta och behov [GRU].
 
Johan Kettlers nio barn [KET] :
1. Wilhelm Kettler zu Melrich, Ambothen, Esseren och Nesselrode, drost till Elberfeld,  
   gift 1. 1587 med Adela von Stommel, dotter av Arnold von Stommel zu Neuenhof och Adela  
   von Langen, gift 2. med Guda von Romberg, dotter av Georg von Romberg zu Massen och  
   Hellenberg von Harss.  
2. Heinrich Kettler, död i Frankrike
3. Gotthard Kettler, död i Rom
4. Agnes Kettler, gift 1. med Arnold Haes von Turnich, gift 2 med markgreven  
   von Bronckhurst-Batenburg
5. Anna Kettler, gift med Matthias von der Reck zu Neuenburg
6. Sybille Kettler, gift med Lutter Quadt von Wickradt
7. Elisabeth Kettler, gift med Dietrich Heinrich von Schonberg zu Bacharach
8. Anna Catharina Kettler, gift med Georg Heyden zu Schönrath
9. Johann Sigismund Kettler zu Ambotten, Esseren, Melrich, Montjoie, Oie och Aldendorp,  
   guvernör von Cleve, gift 1594 med Anna Catharina Loë zu Wissen, dotter av Matthias  
   Loë zu Wissen och Anna von Flodorp zu Leuth, han köpte 1603 Melrich av greven  
   von Rietberg.
Varken för Agnes (4), Anna (5) eller Anna Catharina (8) finns det något som tyder på at  
en av dom är identisk med Maria Anna Kettler. Men namnet Anna är tydligen vanligt i  
denna familj.
 
Vem av de andra bröderna kan vara fader till Anna Maria ? Goswin (3) och Wirich (6) vet man  
inget om, bortsett från att Wirich skall ha dött i Ungern [GRU]. Om Goswins hustru, se nedanför.
 
Diederich studerade 1522 i Köln, blev senare prost i Kollegiatstiftet St.Suibert i  
Kaiserswerth och domherre i Münster 1546-1564. Fast Diederich var äldsta sonen, sa han  
ifrån sig sin farsarv 24.juli 1551. 3.oktober 1554 blev han befriade från Exkommunikation  
(++). Han dog 10.februari 1564 i Livland [GRU].  
 
Wilhelm var född ca. 1512 och dog 1582. 1526 blir han antagen til studier och 1539 er han  
domherre i Bologna (nob., canonicus Monasteriensis). 21.juni 1550 fikk Wilhelm fullmakt  
av riksdagen i Augsburg som fyrstlig biskop, 1552 avlägger han ed som domprost (prelat). Han  
var rådman för hertigen av Jülich-Kleve-Mark och ansvarlig för domkapitlet i Münster.  
21.juli 1553 blir Wilhelm vald till fyrstlig biskop i Münster, 29.november 1553 med påvlig  
godkännelse och 24.februari 1554 med kejserliga regalia. En samtidiga Reinhard Lüdicke  
skriver at Wilhelm resignerade 4 år senare då han haft en disput med det Tridentiniska  
Konsil om sin trosriktning. Wilhelm förblev trogen til den Katolska tänkningen.  
24.februari 1557 la han ned sitt embete och levde de resterande 24 år av sitt liv i  
stilla eftertänksamhet. 30.september 1558 fikk han livslång fri logi och underhåll,  
samt från 1559 årligen 1000 riksdaler utbetalt. Han dog den 18.maj 1582. Hans gravkapell
finns alltjämnt i et sakristi i Coesfeld. Gravplattan med vapen finns i Westfaliska amtet  
Denkmalpflege, Münster med följande förfader; Ketteler, Nesselrode, Batenborch (Batenburg),  
Birgell, Hartzfeld, Gronsfeld, Gemmen (Gemen) och Raesfeldt [GRU]. 18.mars 1566 blev  
Wilhelm Kettler fullmektig för biskoparna vid riksdagen i Augsburg [GRU].
 
[GRU] nämner också marskalken Wilhelm von Neuhoff Ley som följde Wilhelm Kettler 5 av 6  
gånger till riksdagen i Augsburg. Wilhelm von Neuhoff Leys dotter skal ha varit gift i  
sitt andra ekteskap med Goswin Kettler.
 
Källor :
                       
[ANR] Anrep : Svenska adelns ättartaflor II, s.41-44.
[BHO] Feldmann : Baltisches Historisches Ortslexikon, vol.I.
[BOH] Bohusfisk : Våra fiskar (http://www.bohusfisk.se/Sandkrypare.htm)
[BON] Bonniers Lexikon.
[BRI] Encyclopedia Brittanica.
[COF] William N.Eschmeyer (editor) : Catalog of fishes 1998 (http://www.fishbase.org/)
[ELG] Elgenstierna : Den introducerade adelns ättartavlor, Stockholm 1927, s.186-190.
[FAH1] Fahne von Roland : Geschichte der Westphälischen Geschlechter under besonderer  
      Berücksichtigung ihrer Nebersiedelung nach Preussen, Kurland und Liefland, neudruck  
      der ausgabe 1858, Osnabrück 1966.
[FAH2] Fahne : Geschichte der Kölnischen, Jülichschen und Bergischen Geschlechter in  
      Stammtafeln, Wappen, Siegeln und Urkunden.
[FEN] Lutz Fenske und Klaus Militzer : Ritterbrüder im Livländischen zweig des Deutschen  
      Ordens, 1993.
[GRU] Hans Grusemann : Die Frühgeschichte des geschlechts Ketteler (Kettler),  
      12.-16.Jahrhundert, Soest 1990, s. 253-256.
[KET] Friedrich von Kettler : Stammtafeln der familie Kettler (Ketteler), Görlitz 1900,  
      s.14-16.
[KUR] Kurländischen Ritterschaftskomité : Geschlechtsregister derer von Kettler und Grafen  
      von Kettler. (förmedlat av Klas Lackschewitz).
*[LIN] Carl von Linné : Systema Naturae ed.X, s.1-824, 1758.
[SBL] Svenskt biografiskt lexikon, bind 17, 1967, s.356-359.
[SCH] Ditleff Schwennicke : Europäische stammtafeln zur geschichte der Europäischen staaten  
      (neue folge) Band VIII, tafel 91 (die Ketteler).
[SID] Sidenbladh, Elis : Urmakare i Sverige under äldre tider, Stockholm 1947.
[SIE] Siebmacher : Der Adel der Russischen Ostseeprovinzen (Estland, Kurland, Livland, Oesel)
      band 25, 1980, bearbetad av Maximilian Gritzner, barnd III, 11.kapittel, 2.del,  
      Nichtimmatrikulierter Adel.
[SMK] Svenska män och kvinnor, bind 3, 1946, s.121-122.
[SNL] Aschehougs og Gyldendals Store Norske Leksikon, 1999.
[STA] Oskar Stavenhagen : Die Kettler, bez Friherrn und Grafen von Kettler, in Kurland.  
      Genealogischen Gesellschaft der Ostseeprovinzen zu Mitau : Jahrbuch für Genealogie,  
      Heraldik und Sphragistik 1909 und 1910, Mitau 1913.
[USU] Ulf Sundberg : Svenska krig 1521-1814. Stockholm 1998.
 
Okontrollerade källor :
 
Monumenta Germaniae Historica, Zeitschrift: Deutsches Archiv für Erforschung des Mittelalters  
(DA) Band 43 (1987) Thomas R. Kraus, Eine unbekannte Quelle zur ersten Gefangenschaft König  
Wenzels im Jahre 1394, S.135-159.  
 
Holtz, Eberhard, Reichsstädte und Zentralgewalt unter König Wenzel 1376-1400 (Studien zu den  
Luxemburgern und ihrer Zeit 4) 1993.
 
Hlavacek, Ivan, Das Urkunden- und Kanzleiwesen des böhmischen und römischen Königs Wenzels,  
1970 (MGH Schriften 23).
 
Karl Johann v. Blomberg : An Account of Livonia; with a Relation of the Rise,  
Progress and Decay of the Marian Teutonic Order (London 1701)
 
Donnert : Der Livländische Ordens ritterstaat und Russland, 1963, pp.299-310.
 
Rüdling : Det i Flor stående Stockholm.