Titel: Cederborg
Skrivet av: Niklas Hertzman skrivet 2016-03-13, 09:45
Hej igen Fredrik !
Jag tolkar domboksnotisen att en bror Jean Björkman är drabant och svågrarna Sven Nilsson i Skillingaryd och Jöns Persson i Linneryd nämns. Jöns Persson är min ana och han var gift två gånger.
1:o med Britta Andersdotter som nämns i katekismilängden från 1692. Hon skall enligt åldersuppgift vara född omkring 1657 och hon dör 1696-1697 (de är gifta enligt mantalslängden 1696, 1697 är Jöns änkling. Dödboken börjar 1698). 1699-02-19 gifter Jöns om sig med Maria Andersdotter och strax efter Jöns död 1708 flyttar Maria till Tånnö enligt anteckning i 1709 års mantalslängd.
Domboksmålet är från 1700 och Jöns kallas svåger. Det borde väl då vara att det är Maria Andersdotter som är syster till Jonas Cederborg, men 100% säker är jag inte. Det kan ju även vara första hustrun och han bevakar sina barns rättigheter. Nåväl det får väl framtiden utvisa.
I Svensk Genealogisk Tidskrift 1955-57 finns på sidorna 277-285 en utredning av Paul Wilstadius med titeln Släkterna Frimolin, Ljungberg, Ljungfelt och Cederborg - Några anteckningar om de äldsta släktleden och deras gemensamma ursprung.
Tabell 5 Elisabet Svensdotter Frimolin, dotter till Sven Andersson (tab 1). F. omkr. 1617, d. som änka hos sin måg länsmannen Jon Thorsson på Högbråten i Åkers socken (Jönk.) 1699 25/6, 82 år gammal, och begr. 8/7 i Åkers kyrka. Gift omkr. 1638 (med säkerhet före 1642 8/11) med länsmannen i Värnamo och Rydaholms pastorat Anders Jönsson, f. trol. på 1610-talet, levde ännu 1680. Länsmannen Anders Jönsson dräpte 1642 8/11 i sin länsmansgård St. Björkekulla i Voxtorps socken (Jönk.) Måns Bengtsson i L:a Rona under en träta i ett nattligt dryckesgille och blev därför på Östbo ting 1643 26-27/2 dömd till döden, vilken dom Göta Hovrätt fastställde s.å. med tillägg, att han skulle efterslås och anses såsom biltog. [Dråpet är utförligt refererat enl. Östbo härads dombok i Knut Johansson: Voxtorpsboken, Värnamo 1953 s.116ff] 1644 hade han enats med den dräptes släkt om mansboten: 100 Rdr, 90 daler kopparmynt, en engelsk klädning och en ko, varefter släkten gav samtycke till hans benådning. 1645 framlade han på Östbo ting K. Mts benådningsbrev av 1644 12/10 och den dräptes änka, Luce Persdotter, intygade, att mansboten var till fullo erlagd. Anders Jönsson synes omedelbart ha återinsatts i sin länsmanstjänst. 1671 begär han på Östbo ting attest, om hur han hållit rustning för Björkekulla i 24 år och varit länsman i Östbo härad i 33 år - alltså från år 1638. Vidare hade han av ryttmästaren Erik Nilsson Askman fått ett hugg i armen, så att den blivit förlamad, varför han hade svårt att nära och föda sig och de sina på ålderdomen. Han kvarstod emellertid i tjänst till 1676 22/2, då det meddelas vid Östbo ting, att länsmannen Jöns Jakobsson enl. fullmakt av 1675 21/10 var satt till länsman i Anders Jönssons ställe över halva Östbo härad. Han omtalas ännu i 1680 års dombok och bodde då på Stadsvik i Tånnö socken (Jönk.). Barn, kända, som kallade sig Björkman: Jonas Björkman, adlad Cederborg 1696 (adl. ätten nr 1336), borgmästare i Mariestad och landskamrerare i Skaraborgs län, död i Mariestad 1700 11/6. Barnlös och slöt själv sin ätt. - Släktsambandet styrkes av Åkers kyrkoräkenskaper LI, vari 1699 30/7 antecknas, att han i testamente efter sin salig moder gav 5 daler. Brita Björkman, g.m. länsmannen Jon Thorsson på Högabråten, Åkers socken (Jönk.).