Titel: Blix
Skrivet av: Peder Andersson skrivet 2010-06-05, 19:14
Hej,
Jag har gått igenom Georg Hanssons avskrifter av Hammerdals domböcker, åren 1646-1687, för att se om någon ny uppgift, ex. ett bakarv, kan kasta nytt ljus över släkten Blix' ursprung, och framförallt kyrkoherden och landsprosten Erik Mogenssons (Blix) i Oviken. Det mesta jag hittade var om hans sonson Hans Eriksson Blix (1613-1689) i Grenås, Hammerdal socken.
Det är ett bra tag sedan det diskuterades här på Anbytarforum, om Erik Mogensson. Det jag kan erinra mig, är att det strandat vid ett citat av Bertil Hasselberg i Norsk Slektshistorisk Tidskrift (1963), under Landskap: Jämtland: Allmänt: Blix – släkten, inlägg av Karl Göran Eriksson, 2005-02-08, att Eriks och brodern Lauritz' härkomst är tills vidare osäker. Vissa skäl tala för, att de voro söner till kyrkoherden Mons Olsson i Rödön. (Forum Theologicum XXI s. 158 - Örnsköldsvik 1964).
Går dessa, vissa skäl som talar för att Erik Mogenssons far kunde vara denna Mons Olsson på Rödön, tillbaka på enbart litteraturhänvisningar?
Denne ovan nämnde kyrkoherden Mons Olsson i Rödön torde väl vara, den av Bygdén nämnda (s. 209) Mons Olsson på Rødhan, kyrkoherde (nr 10, 1544-1557) i Rödön.
Har några nya forskarrön framkommit i dager sedan dess?
Någon mer insatt och hugad forskare kanske kan bidra med analys och värdering, av vad som kan komma fram i dager av dessa avskrifter, http://w1.638.comhem.se/~u63806870/hammerdal/index.html (http://w1.638.comhem.se/~u63806870/hammerdal/index.html)
Hammerdals tingslags höstting 1647 29/11: Catharina enkia i Görvik klager effter halfwe gården i Grenås, som Erik Ersson broders sonnen ibidem besitter; begerer nå sin jord igen, och elliest lössa sin broders Isak Erikssons jord i Norge boendes, och elliest till att erfwa sin syster Anna Erssdotter, som hon förmener wara genom dödhen afgången. Resol. Enkian skall skaffa sig sin broders Isakz tillåthelse och kiöpe skrifft, item ett wist beskedh och bewiis ifrå kyrkioherden i Sverige, der hennes syster bodde, att hon döder ähr. Men enkians Chatrins egen erffwe odels jord beståendes uthi 1 mäling 1½ stång, dömes henne, effter hennes K. M:ts nådige Resol. niutha och behålla. ----------
Vet ej om dessa ovannämda personer i domboksutdraget av år 1647 har anknytning till släkten Blix, eller ej. ----------
Hammerdals tingslags höstting 26 november 1650: Hans Eriksson låther opbiuda Grenås tredie gången, till näste arfwingerne att inlösa. Hans satte i rätta 27½ Rd:r och 2½ Rd:r till sonen Tage Månsson. [sonen Tage Månsson?; torde väl vara ett läs- eller skrivfel, eller?]
Hammerdals tingslags höstting 28 november 1653: Lendzmannen Hans Eriksson Blix ahnklagadhe Faste Larsson i Solberg, dedh han uthom lagha doom hafuer inflyt[tat] sin humblegårds hagha in opå sin grannes Sal.[ige] Olof Larssons effterlefuerskas, hustru Britas åkert[...] widh pass 1 3/4 al:r inom gambla haghastodhet, och således sigh tillängna welat. Till wilket han Faste ei undfalla kundhe, uthan badh om tillgifft, och sad[he] sigh sådant aff missförståndh ähr öfuat och giordh ho[...] R:tio. Nembden kundhe honom Faste Larsson icke befrija, uthan saakfelt att böötha effter dedh 17 cap. aff bygninge b. - 40 m:r till tree[skifte].
Hammerdals tingslags höstting 28 november 1655: Lähnsman Hans i Grenås hafwer låtit lageligen stämbdt Olof Persson i Espnäs, hwilken hafwer fäldt några elgzdiur uthi förbudin tijdh, och nu icke tillstädes är uthan sigh absenterer. Saakfältes för swar lösa till 3 m:r effter det 23 cap. Tingm: B:LL: och saaken till näste tingh remitteres.;
Och vid samma ting (som ovan): Samma dagh trädde för rätten beskiedeligh man Hans Eriksson i Grenås, lähnsman, och framwiste en underskrefwen kiöpe och sams-skrifft, hwar medh han bevisade huruledes han sigh all den jordh medh huusen i Wästergården Gränåås kiöpt hafwer, aff Måns Olofsson i förebe:te Grännås tillförende boendes, hans rätte fäderne gårdh och odelzbördh 3 tundland åker och åkermåhl, och honom derföre gifwit effter egen willia och begeran 54 rijckzd:r som kiöpeskrifften uthwijsar. I lijka måtto hafwer be:te Hans Erichsson till fullo nöije uthbetalt Måns Oluffsson för en fierde part och i be:te gårdh liggiandes medh 30 Rd:r och seendes ähr aff deres giorde underskreffwen kiöpeskrifft, så att summan - 84 Rd:r belöper sigh som förbe:te Wästergården Gränåås uthgifwin är, den sidste medh den förste penningh opburin och richtigt betalt hafwer.
Hammerdals tingslags höstting 27 november 1656: Angaff lähnsman Hans Eriksson i rätta, thed en ungh drängh Per Nilsson i Ede, hafwer belägrat Anna Persdotter i Hallen, och aflat barn samman, ähr aff ächta sängh född. Will och henne till ächta tagha. Derföre dömbdes han till penningar för lönskeläger - 20 m:r, effter det 3 cap: Gifft:m B:LL.
Hammerdals tingslags höstting 28 november 1659: Landzskrifwaren wäll:tt Lars Jonsson inlade uthi rätten en rästlängdh oppå 1658 åhrs kyrkiotijonde som allmogen bestående aff 14 thr korn i Hammerdal och 4 thr och 23 kannor i Ström sochn som inge quittentz lefwererade ähro. Altså bleff förrige lähnsman Hans Erichsson af rättn på lagdt, att skaffa her om godh underrättelsse och beskiedh, eller swara sigh sielff till berörde spanmåhl. Emädan befallningzman wäll:tt Daniel Bertilsson säger sigh icke allenast munteligh uthan någre gånger skriffteligh hafwer honom förmant, det han ofördröijeligen skulle låtha kyrckiotijonde fram komma till sin behörlige och förordnade orth komma. Hwarföre bleff Hans Ericksson för försummelsse arbitral straff på kostat till penning . . . 40 m:r. [= mark] Och der han hafwer något att prætendera, stånde det till laga tingz uthförande / chronones ensaak.
Hammerdals tingslags höstting 26 november 1666: Capitein ehrborn och manhafftig Johan Olofsson Mört, trädde för rätten, kärandes till sin förr detta bonde, Måns Eriksson Mo, effter een heel hemmans ränta för Annis 1655 och 1656. Och Måns opwiser dher emot landzskrifwarens Lars Jonssons qvittentz daterat Hammerdahl den 26 Novembris 1656. På bem:te 2:ne åhrs ordinarie räntor till 6½ rd:r 8 sk:r för hwartera åhret, wara af Måns i Moo richtigt betalte och kvitterade på befallningmannen sal. Jakob Christofferssons wäg:r; Och såsom sal. Jacob Christophersson hafwer anammat af landzskrifwaren alla dess reckningar; Remitteres således H:r Capitein till dåvarande regementskrifwaren, wäl:tt Olof Pedersson Ström, at få her om kundskap och underrättelse, och Måns i Moo kännes för H:r capiteins her å widare till tahlan aldeles frij. Sökiandes sin hemmans ränta för berörde åhren, hwarest han bäst kan och gitter; Och der emot kändes H:r capitein plichtig betala Måns i Moo 2 rd:r som han af Hans i Grenås, på hanss wäg:r nutit och opburit hafwer.
Och vid samma ting (som ovan): Kyrckioherden wördig och wällärde H:r Erik Hedsander, kärade till Jon Olofsson i Grenhås effter 24 skyhlar 8 band skafft-korn, som Hans Eriksson bewitnar, dhen åthniutit; hwilka han nu effter rättens gottfinnande återlefwerera skall och kyrckioherden tillfreds ställa, uthan widare her öfwer molest, alldenstund han Jon Olofsson hafwer ohemult såldt gården och kyrckioherden såleds med sitt jordekiöp träda dhen ifrån, och han Jon Olofson skall effter 12 cap. jordbalken plichta 3 m:r Sm:tt.
Hammerdals tingslags höstting i november 1668: Hans Eriksson i Grenås angaf i rätten, hafue förledin 3die dagh juul bydt en häst medh Sjul Persson i Hallen, uthi godhe mänss närwaru, som tillijka medh honom uthi Granåhs heembudne woro, n:n Jon Eriksson och Per Olofsson i Görvik och Nils Olofson i Gåxsjö, hwilke effter aflagdh eedh, hand å book, betyga, att Siul uthi deras närwaro bytte medh Hanss Erichson häst, och tillbödh honom emillan 3 Rd:r. Men på det Siul ey skulle wara ångerbydt, gaf Hans honom 4 Rd:r dher medh han war glad, seijandhes dhet är nu wähl at jagh fäår nu pening:r till min ryttare Tufwe Jonsson; Hwilket kiöp nu och Siul Persson sielff för rätten tillstår så tillgångit, wara dher medh tillfreds så wähl om affton som om morgon dhe bägge nychter woro; Men ryttaren Tufwe Jonsson haf:r af öf:r dådighet taget Siuls häst, han fick af Hans Erichson, och förleden söndagh effter trettone dagen tiit reest till Grahnäs och uttagit och tillwällat sigh Hans Erichsons häst i stallet och insatt Siuls häst, hwilken häst Hanss Erichson till Datum ey haar fått nyttiat, uthan Tufwe den brukadt, men dhe 4. Rd:r kastadhe Tufwe på bordet hwilke Hans haar satt från sigh till rätta. Dess uthan klagar Hanss Erichson öf:r Tufwe Jönsson hafwa på en söndagh, då Tufwe på samma dagh gick till Herrens högwärdiga nattwardh, men sedhan på wallen skufwat Hans Erichson i Grenåhs, som Per Jonsson i Goxsiö på tillbudin eedh betygar, elliest och Per Rafaelsson bewitnar at Tufwe hafwa winkat af och an medh sin kiäp eller pijk han i handen hadhe. Men Tufwe Jönsson som för rätten stodh och swara skulle till detta, wägradhe sådant, seyandes sigh ey wara stämbdt, derföre han rätten Affronterade och togh sitt afträdhe ey willia swara, effter han ey war lagl: stembder. Men effter corporalen Jakob Slembackz adsistence comparerade Tufwe Jonsson derföre åter tillfrågades Siul Person om han hafuer såldt Tufwe Jönsson sin häst, om han bydt medh Hans Erichson swaradhe der till aldeles ney. Så emedhan Tufwe Jönsson till sådant sig ey unddraga kan reest till Hanss Erichson och emot hans willia uttagit hästen, och sigh tillägnade, och den andre i stallet insatt kunne alt derföre rätten honom Tufwe ey befrija från 28 cap: kong b.LL. till 40 mk:r saker wara. Och sedhan skall Tufwe Jönsson genast tillställa Hans Erichson i Grenåhss sin bydte häst igen, uthan widare oppehåldt. Men för kyrkiofredhen Tufwe kan sigh på kyrkiowallen förseedt, förskontes han oppå Kongl: May:ts nådige behagh för sin medellössheet.
Hammerdal tingslags höstting 25 och 26 november 1670: Trädde för rätten Sal. Mats Anderssons änkia i Fagerdal, h. Ingeborg Olofsdotter tilljka med sin son Anders Matsson præsenterandes en trowärdigh testamentz skrifft, gifwen aff den gamble ålderstegne mannen Olof Eriksson i Fagerdal, hwarmed bewisandess, huruledess han för sin ålderdoms swagheet ey sielf mächtar sigh utj sin skröplighet förestå, derföre förord sakadt begifwa sigh til syytningz hooss denne sin systerdotter sal. Mattz Anderssons änkia, och henness son Anders Mattzon, med sådan condition, at dhe bägge skohla för swarligen utj Oluf Erichssons lijfztijdh med kläder och födo nödtorffteligen oppehålla, försöria och wäll föreståå, at dhe derföre inför gudh och hwar ährligh man kunna answara, och sedan effter hanss döde dagar honom hederligen och wackert til grafwa befordra låta; Hwaremot Oluf Erichsson för dherass uthstående beswär och omak, effter sin dödh testamenterar h. Ingebor Olufz d:r tridie parten utj Fagerdahls hemmanet och till henness son Anders Mattzon och hanss samptel. syskon, twådelerne utj be:te Fagerdahl, hwilken gårdh ähr Oluf Erichssons aflinge jordh, den han af sin egen medhel kiöpt och sig förwärfwat haf:r, som til seendess ähr af faste brefwet de dato 30. Novembris 1652. Jembwäll af testamentz brefwet de Dato 7. Junij 1669 hwillket testamente wördige kyrkioherden wällärde H:r Erik Hedsander, ländzman wällförståndigh Claes Isaksson Tiock och Hans Eriksson i Grenås [Granååss] betyga, och verificera så passerat wara. Så medan detta testamente icke sträfwar emot Swärgiess lagh, 9 Cap. Jordh b:L.L. at then jordh man haf:r aflat, hafwa j wåldh at giöra af henne hwad han will, hwilket sidermehra för lagh och rätta kundgiordt och stadfästadt ähr, och ingen fanss som här emot sade eller säga kunde, hwarföre dömbde iag med nämbden samma testamente skall fast och stadigt stå och aldrig återgå, wed boott och plicht som Swärgiess lagh förmåhr, uthan Oluf Erichssonss gårdh j Fagerdahl erkänness som bemält ähr under hustru Ingebor och hennes son Anders Mattzon och hanss samptel. syskon at nyttia och bruka och behålla til en ewärdeligh fast wällfångin oklandrat ägendomb, med alla dess tilliggiande lotter och lunder etc.
Hammerdals tingslags höstting 24 november 1673: Hans Eriksson i Grenås opbiuder första gången Per Jonssons hemman i Gåxsjö, pantsatt för 60 Rd:r wederbörande til återlössn.
Hammerdals tingslags vårting den 22 januari 1674: Hans Eriksson i Grenås opböd Hans Jonssons hemman i Gåxsjö andra gången.
Hammerdals tingslags höstting 25-27 november 1674: Hans Erikssons pante hemman i Gåxsjö, opbödz tridie gången.
Hammerdals vårting 7 januari 1678: Wälborne H:r öfwerstens Åke Ulfsparres fullmächtig regement skrifwaren Petter Moback klageligen tillkänna gifwer, huru såsom gl. ländzmannens Hans Eriksson i Grenås son Per Hansson hafwer in Augusto emottagit een klöfwia med pengar, i plåtar af regementz qwartermestaren Arfvid Duus til 50 d:r 26 öre Sm:tt, och dhem skulle föra til Frösön, hwilka pengar Pehr Hansson föregifwer hafwa nedsatt i Kläppe by i Kyrkås sochn hoos Olof Heljesson, effter han förnam fienden war för handen, och sedan begifwit sigh tilbaka. Pehr Hansson kan eij undfalla penningarna hafwa fördt, men föregifwer det den danske schergianten Amund Jonson hafwer i Lit fåt spaningh på peningerna och således drifwit hårt på at han samma peninger skulle föra til danske general på Frössöön, hwilket han och giöra måste och fick en stoor plåt i fortzel löön. Men nekar inständ (?) aldrig hafwa be:te p:g:r oppenbarat för fien(?) Dher på honom effter lagh 19 cap. ting b. LL pålagdes lagl. sigh sielff tolffte å näste laga tingh befrija. [forts. §12a]
Och vid samma ting (som ovan): Den 8 janarij præsenterade sigh Per Hansson godwilligen sielf tolffte att gå eed lagh eij warit wållande, hwarken igenom skrifwelsse eller någon kundskap til fienden dhe norske, att p:g:rna som insattes hoos Olof Heljesson i Kläppe och giffwit dhem kunogt eller oppenbarat, hwilket Pehr Hansson lagl. sielf tolffte fulgiorde. Hwarföre effter Sweriges lagh 19 och 20 cap. tingmåla B. LL. befrijas Pehr Hansson ifrån denne 50 d:r Sm:ttz fordran och beskyllningh.
Hammerdals vårting 27 maj 1679: Cronones befallningsman wälb:de Jonas Flodin lät publicera H:r general majorens wäll:e Anders Plntings order at ransaka i hwart tingelagh huru många dragoun stodr ähre lembnade i Hammerdahls tingelagh, dher til nembden på sin eedz plicht angåfwo, 1. Sochneprophossen Sven Olofsson i Sikås haf:r ett swart stoo som lembnadt ähr effter sin förrymbde broder Erich Orrfält. 2. H. Kerstin änkia i Görvik, hafver ett effter sin son, Israel Philipsson. 3. Ländzman Christier Andersson hafver och ett dragoun stoo, som ländzman haf:r A:o 1678 in Januario kiöpt af befall. Nils Salenius för 3 d:r Sm:tt. Effter h:s excel:z högwälborne H:r gouverneurens resolution gifwin finnarne, att Ströms finnarne skola weder syhnas effter Kongl. Maytt:z skogs ordningh, effter dhe uthi 16 à 18 åhrs tijd på sine opbygde torpställe oskattlagde sutit hafwa, hwar til med nämbdens sambtyckio uthkorades föresattes d. 9 julij näst kommande (>) och dertil af nämbden förordnades / Jöns Eriksson i Sikås, Christen Persson i Viken, [se ana XII:4564] Erik Samuelsson i Håxås, Jon Persson i Björnsgård (Fyrås), Jon Olofsson i Hallen, Per Christensson i Solberg, Per Raphelsson i Lorås. Nämbningsman Israel Hansson i Håxås bekänner hafwa tilsagdt Hans Eriksson i Grenås i skiutzferd effter cronones proviant, til leutnanten Anders Curij men sådant försummadt, hwarföre effter 33 cap. ting b. LL sakfeltes til 3 m:k Sm:tt.
[Tillagt i marginalen:] H:r majorn Charlier målsägande ähr, bad och gaf honom effter, dy för XXX.
Hammerdal tingslags vårting 21 juni 1680: Hans Eriksson i Grenås bewilliades fastebref på Per Jonssons hemman i Gåxsjö pantsat för 60 Rd:r effter dhet war lagbiudit och lagståndit, och ingen af börde männerne lagl. med peg:r klandrat hafwa.
Hammerdal tingslags höstting 19 oktober 1680: Hans Eriksson i Grenås bekänner för 3 åhr sedan hafwa med ländzmans (Detta stycke finns ej med i det renoverade protokollet.);
Och vid samma ting (som ovan): Hans Eriksson i Grenås beklagade sig wara pantat oskylldigt 14 d. Sm:t för 1677 åhrs lappränta, där han lijkwähl till Jacob Scharman betallt där å 7 d. Sm:t efter quittans och mehra af dem eij upburitt efter lähnsmanns begäran. Eij heller äre flere skattlappar änn 6 st. som äre förskonthe medh änkel räntta à 6 m:k Sm:t och alltså mehra uthtagitt änn lapparne böra betahla, hwilcket åligger sahl:e befallningzmans Roshemi sterbhuus att clarera.
Hammerdal tingslags höstting 19 oktober 1681: Hans Eriksson i Grenås beklagade sig wara pantat oskylldigt 14 d.[aler] Sm:t för 1677 åhrs lappränta, där han lijkwähl till Jacob Scharman betallt där å 7 d.[aler] Sm:t efter quittans och mehra af dem eij upburitt efter lähnsmanns begäran. Eij heller äre flere skattlappar änn 6 st. som äre förskonthe medh änkel räntta à 6 m:k Sm:t och alltså mehra uthtagitt änn lapparne böra betahla, hwilcket åligger sahl:e befallningzmans Roshemi sterbhuus att clarera.
Hammerdal tingslags höstting 23 och 24 november 1683: Erik Pålsson Lapp ifrå Norderön och Backen och soldaten Daniel Dant fordrade arff så i löst som fast effter sin mohrbroder sahl.[ige] Olof Eriksson i Fagerdal utaf sitt syskona barn hust. Ingeborg Olofsdotter i Fagerdahl som Olufs hemman possiderer och inne hafuer. Hust. Ingeborgh oppwiste Oluf Erssons testamentz skrifft af d. Junij A:o 1669 af innehåld att han henne 1/3 af Fagerdahl hemmanet och 2/3 till sonen Anders Matsson, huilcke därmed lagligen procederat och derå den 25 Novembris 1670 wunnit laga fångzbreef. Item Oluf Erssons testamentz skrifft på sine löösöhren till Anders Matzson af d. 1 Novembris 1675, efftersom hans syskon ingen wårdnat om honom hafft och hust. Ingeborgh uti 26 åhrs tijdh honom skiöthat som framledne ländzman Christer Andersson och Jöns Eriksson i Sikås och Hans Eriksson i Grenås verificerat hafwa. Jöns och Hans tilstå så richteligen aftalt wara. Erik Göransson i Tulleråhssen [Tullingsås] intygade effter sin gamble faders relation att Oluf Erss fadher i Jonsgården uthfattig war och att Oluf intet fick där några löössöhren. Göran Andersson i Öhn om sina 73 åår betygar Erich i Jonsgården aldeles uthfattig wara så att han eij mächtade opföda sine barn, utan een sin dotter låtit af een lapp i lappmarcken opföda och att Oluf icke een halföhres wärde i det lösa ärfde uthan snarare måtte sättia till. Oluf Ersson bortmistade mäst all sin booskap och enär han dödde litet [ägde] föruthan kärill och sådant i förråd. Såssom hust. Ingeborgh Olssdåtter och Anders Matz son hafua opwist laga fångzbreef på Oluf Erssons hemman i Fagerdahl daterat d. 25 Novembris A:o 1670 så kan Rätten intet bijfalla Erich Påhlsson lapp och Daniel Dantt uti des prætension, uthan i anledningh af det 21 Cap. Tingmåhla B. där med låther beroo, och huad lössöhren widkommer som Erich och Daniel i lijka måtto effter Oluf Ersson prætendera, så finnes först effter troowärdige mäns intygande att Oluff Ersson inga löössöhren effter fadren Erich i Jonsgården ärfft och sedan att han sina löössören testamenterat i syttningzlöön Anders Matzson; Altså finnes skiäligt att Anders Matzson deth oqualt behåller.
Hammerdal tingslags höstting 22 och 24 november 1684: Corporalen Jonas Olofsson Flink föredrog hurusom hans hustru Kerstin Wellamsdotter, effter sin fader tillkomer någon arfiord i Fyrås, den styfmodren hust. Märit Hansdotter förwägrar, eftersom gamble syskonen intett skohla wara uthlöste. Då oppwijstes Wellam Perssons styfsönners, Måns, Peder och Salomons Peders söners breff af den 21 april 1684 uti Trondheim [Trunheem], af inne håld att Fyråhshemmanett under deras mohrs ächtenskap inlöstes, och dy prætendera dee sin arfz partt, huil kas mohr Kerstin Eriksdotter betygas för 27 eller 28 åår sedan wara dödh blefwen, och sönerne öfuer tiugu åår warit i Norge [Nårie], och sin arfz prætension i deth fasta icke förr söcht. Wellam Persson dödde för femb åår sedan, och sönerne löösöhrerne widh bårttresandet bekommit. Sedan fordrar corporalen på sin hustrus wägnar, ett halfft tunland jordh som hon ärfde effter sin moder i Viken, och Wellam Pederson sålde för 12½ Rd Specie, och inlöst derföre jordh i Fyråhs. Söker altså corporalen att tillträda så mycken jordh, eller få så många penningar som för hennes arfiord är upburen; warandes een son widh nambn Peder och tree döttrar Kerstin som hemma i landett äre, och Ingeborg är gifft i Norie, och der på tolf åårs tijdh waritt, och intet kräfia låtit sitt fasta. Aff Peder Henrikssons breff och skrifft af den 8 maij befins, att Wellam Pedersson inlöst sin faders systers Kerstin Henriksdotters åttondedels jordepartt i Fyråhs hemmanet medh nije goda Rd:r, och för Agnes Henrichz dotters partt och nije Rd förståendes femb Rd till Peder och fyra till henne sielff. Wellam Persson betyges, af Hans Eriksson i Grenås hafua opburitt sin hustrus ( lucka ) Ersdotters jordepenningar i Skottgården uti Oviken nijo Rd:r Specie af Com ministro i Sunne H:r Erik Thelao. Såssom under Wellam Pederssons ächtenskap medh hustru Kerstin Erssdotter tuenne systerdehlar uthi Fyråhshemmanett med 18 Rd:r äre inlöste, och effter 29:de capitlett Jordabalcken LL hennes barn tillfallitt een trediedehl deraff som är sex Rd:r. Men såssom dee sin rätt förtegatt hafwa, så heemfalla dee Kongl. May:tt och chronan effter 23 cap. Erfdab. LL. I lijka consideration kommer och 9 Rd Specie som Wellam Pedersson af hustru Kerstins jordepenningar i Skåttgården opburitt, och dy så myckett af deth fasta i hemmanett chronan heemfaller och deth öfrige af hemmanett föruthan ett halfft tunland som apart af corporalens hustrus arfiord i Wijken effter sin moder i Fyråhs inlagdt ähr och han äger är tillfallitt Vellam Perssons barn, Peder, tuenne döttrar, af nambnett Kerstin och Ingeborgh. Och emädan som Ingeborgh haar och förtegatt sin rätt, så heemfaller och des jordepartt Kongl. May:tt och chronan effter bem:te 23 capitel. Huad uthlössningen af sonen Peder Wellamsson och swågern Jonas Flinck wedkommer, så pröfwes, att Peder är lijtett mera rådande i hemmanett än Jonas, doch den som kan uthbetahla Kongl. May:ttz och chronans tilfaldne dehl derutinnan blifwe dertill närmast, huarwid är att observera, deth Jonas Flinck på sin hustros wägnar böör niutha i hemmanett dee der inlagde 12½ Rd:r Specie.;
Och vid samma ting (som ovan): Per [Peder] Chrestiersson och Hemming Eriksson i Grenås beswärade sigh öfwer sin granne Hans Eriksson ibm [= ibidem, i samma by, d.v.s. Grenås] för deth han tillägnatt sigh större och fleere äghor i byhn än honom böör effter skatten: warandes een dehl som under deras åboende chronhemman legatt: anhållandes att få låtha oprefwa åker jorden och dehla ängiärne effter öre och örtugh: berättandes att Fickia ängiett och under deras gårdar legatt. Rp. Att han äger halfwa byhn, och dee den andra halfwa dehlen efftersom deth waritt broors bythe, och der effter drager han skatten: föregifwandes sigh eij mehra hafwa, än gode männ honom tildeltt och märckien uthwijsa skola: hafwandes dee tree mählingar åker som grannarne siffta effter, aff uhrminnes tijder legatt under sin gård. Aff ålder skattade byhn för säx tunland, och i fiscalens Rafwal Pålssons tijdh på Hans Erikssons hemman tillöcht een tridiedehl och sedan een siettedehl dito, och i fiscalens tijdh på Hemmings ett halfft tunland på Peders een trediedehls dito tillöcht. Såssom skiäligt pröfwes och Sweriges lagh lijkmätigt är, att huar och een skattar effter öre och örtugh, så böre och ägorne iämkas och dehlas effter skatten. Altså finner rätten billigt wara, att tillåtha Grahnåhs byns ägor i åker och äng oprefwas och skifftas emillan grannarne effter öre och örtugh: förståendes att huardera tilägnas sin gambla åkermåhl, och icke ihopa slåes, äfwen moste och skiee medh ängierne och skogzslåtten, så att den som wäll haar brukatt och rydiatt sin åker och ängh, icke må betungas med elach åker och skogwuxit ängh, och der någon åthskildnat funnes, så tillmäthes af någondera teghan som är belägen wid den andras, som någhot niuta böör.
Hammerdal tingslags vårting 29 och 30 mars 1686: Per Hemmingsson i Görvik kärade till sin broder Jon Hemmingsson som brukat fadershemmanet ib:m aff 2 1/3 tunlandh tillhopa, huilket dem båda intet föda kan, och Joon intet mächtigh dhet allena häfda och des uthskylder betalla och befruchtar att hemmanet blifwer ödhe, begärandes tillståndh dhet att sällia: hafwandes gifwit Joon 20 richzdal. för sin anpart, som sedan blef ryggiat, och allenast igenfått 10 richzdal. der till medh hafwer Peder uthlöst sin syster Sara med 7 R:d etc. - Huar emoth exciperades sålledes, att han haar lefwereratt tijo R:d specie och för tree åhr sedan nijo dal. kopp.m:tt, men Peder föregifwer sig allenast fått 6 dal. kopp.m:tt. Joon berättar sigh taga af Erik Olofsson i Ede nijo dal. k:r m:tt och dem till Pehr lefrera i herr Pehrs Gestrini gårdh, då ingen meera än dee båda, woro tillstädes. Erich Olsson berättar Joon af sigh få 9 dal. wettandes intet huru lefwereringhen skedde. Peder sägher sig eij fått mehra än sex dal. kopp.m:tt. Sedan haar Joon till Erik Månsson på Åsen betalt på Peders wägnar tree richzdal. som Peder tillstår och femb R:d:r fordrar Erich ännu, dem Pehr sägher sigh skyldigh wara. Peder är skyldigh Erik Göransson i Tullingsås femb R:d för huilka han känner Joon godh. Hans Eriksson i Grenås haar och af Peder fodra 2½ R:d som och känner Joon derföre godh. Under deras action angafs, dem wara skyldigh een post penningar för och på 1681 åhrs saaköhren, huar med ingen längre dilation kan gifuas, som består effter sochnskrifwarens angifwande af 52 d. 23: 16 p:r Sm:tt, huar emooot dhe intet säija kunde; Altså wärderade nämbden berörde hemman aff 2 1/3 tunland effter landzens gångh á 18 R:d á 6 m:k Sm:tt. Facit 63 dal. Sm:tt huar utaf saaköhren drages, och altså blifwer behållit 10 d: 8: 8: Sm:tt huraff 2ne gamble syskon som intet uthlöste äre, böhre hafwa 7 dal: 16 öre Sm:tt. Pål Hansson i Håxås uthlät sigh willia ofwanbem:tt hemman effter werderingh köpa, och uth fästade, morgondagen willia der på lefwerera 30 dal. Silf.m:tt för huilka Daniel Andersson i Ede caverade, och resten på saak öhren som är 22 dal. 23: 16 p. Sm:tt låfwar han nästkommande Karin-mässa betala och clarera. Gamble syskonen skall han och emottaga och försöria emooth deras arfsrätt i hemmanet: förbehållandes dem och des fränder dhet inlösa på tree åhr, som 27 cap. tingmåhlabalken dicterer och biuder. ----------