NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2010
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2010
Skrivet av: Georg Hansson skrivet 2006-05-17, 19:55
Angående Blix-släktens ursprung.
Som jag ser det finns det två linjer att ta ställning till: 1) Släkttraditionen: att en norsk adelsman (Carl eller Peder) rymde undan hertig Christian (senare kung Christian II) i början på 1500-talet. 2) Forskningsteorin: eftersom Herr Måns/Mogens (Karlsson) i Undersåker uppges vara född i Klocksåsen i Näs måste han vara en son till bonden där, Karl Larsson (Laurensson). Denna teori fick under 1900-talet stå oemotsagd, trots att den egentligen saknar bevis.
Linje 1) stöds av epitafiet i Styrnäs kyrka, uppsatt 1654 av Måns/Magnus Persson Blix (f. 1607, död 1658) till hans föräldrars minne. Fadern var Peder Månsson Blix, född 1542 (i Undersåker), död 1632 i Styrnäs. Textens inledning lyder (enl. översättning i Karl Ekmans bok Styrnäs, anteckningar om gammalt och nytt, tryckt 1926/1928): ”Peder Månsson Blix, vilkens berömda förfäder och släktingar nästan alla undanröjts i fäderneslandet Norge under danske konungen Kristian Tyrann, - - - ”
Släkttraditionen återkommer i Jonas Bångs Blixars och Blixencronors ättare-tal (tryckt i Stockholm 1745): ”PEDER BLIX af en gammal Adelig Familia i Norige inkom til Swerige 1502 om honom anförer salig Herr Öfverjägmästaren Magnus Blix följande berättelse: Danske Histori? Skrifwaren Arrild Hvitfeld införer sub Anno 1502 sådane ord: Kong Hans försände sin son Christianum med härskarmakt in i Norige &c. Han lod i lige maade rette en heel hob af den Norske Adel, oc holt saa hus met dennem, at det endnu kendis paa dennem denne dag &c.” Efter en beskrivning av hur flykten från Norge gick till fortsätter Bång: ”Detta bestyrker det Epithaphium som gamle Peder Blixes Sonnesons Son, Magnus Pederson Blix Lands-Secreteraren i Upland, låtit i Styrnäs Kyrka uti Ångermanland til sina Föräldrars Minne 1654 upsätta i följande ord:” Därefter följer epitafiets latinska text.
Släkttraditionen finns med i De Blixers Slegte-Register, av Gerhard Schöning (1722-1780) samt i Bernhofternes Familiebog, av Hans Borch (1697-1765) och E C Tönder (1726-1785). I den förra anges som Herr Måns Karlssons fader: ”Carl, med tillnavn Blix, en Adelsmand, boende i Brynflod sogn i N?s Annex, i hvis Vaaben stoede to Sverd i Krytz, med en Rose oven under, som var sat i Undersager Kirke.” I den senare: ”Carl Klingaasen, en Adelsmand i Jemteland”.
Observera att dessa två, danska, släkttavlor anger att Herr Måns hade en Karl som fader - inte, som de svenska, en Peder. Uppgiften om att han hette Peder Blix verkar komma från överjägmästaren Magnus Blix (som levde 1660-1745) och fördes via Bångs tryckta antavla till Hans Tun?i Prästekrönika. Ännu 1858 (i Sv. Adelns Ättartaflor) finns Peder kvar. Först 1913 är det korrigerat (i Setterdahls matrikel över Östgöta Nation i Lund).
Linje 2) stöds av en uppgift i en av Undersåkers kyrkoböcker, volym NI:1, s.181: ”Hr Måns i Undersåker war född uthi Klaxåhsen och Nääs sochn”, skriven med sen 1600-tals-handstil. Denna uppgift återges av Tun?us, och alla efterföljare, utan att källan anges. På s.182 i nämnda volym finns, med samma handstil, berättelsen om när Herr Måns son, senare kyrkoherden Lars Månsson, bröt benet vid ett fall med hästen, också den återgiven av Tun?us.
Till en början gjordes aldrig kopplingen till Karl Laurensson i Klocksåsen, eftersom de svenska forskarna trodde att HerrMåns far var en Peder. Möjligen var det Leonard Bygd?n som, i sitt arbete med Härnösands stifts herdaminne (publ. 1923-26), upptäckte de brev där Herr Måns i Undersåker själv skriver sig Måns Karlsson (t.ex år 1537). Uppgiften spreds bland forskarkollegorna och J A Setterdahl kunde publicera nya rön år 1913. Karl Laurensson och hans förfäder är omnämnda i många bevarade brev från 1400- och 1500-talen. Tyvärr finns det dock inget enda brev som kopplar ihop Måns Karlsson i Undersåker med Karl Laurensson i Klocksåsen! Tvärtom - det finns ett som utesluter honom!
Henning Sollied skriver om Karl Laurenssons ”arvskifte” (år 1538) i sin i övrigt utmärkta artikel Blix?erne av Jemtland (i Norsk Slektshistorisk Tidskrift 1931). Han kommenterar dock inte det faktum att varken Måns Karlsson eller hans broder Jens (som också var präst) nämns i detta arvskifte. Och vad värre är - de får inte ta del av arvet! Sonen Olof Karlsson får överta hemmanet i Klocksåsen mot att föda och sköta fadern så länge han lever. Systrarna (minst två) nämns inte med namn, men de får vardera 50 mark av fadern och ytterligare 2 av Olof. (Brevet finns publicerat i Diplomatarium Norvegicum som nr 1153 i bind III.)
Kanske finns det någon bland detta forums läsare som kan bedöma om det är troligt att två söner som blivit präster inte skulle omnämnas i arvskiftet efter fadern?
Är det då möjligt att förena dessa två linjer ? Ja, det tror jag. Om adelsmannen Carl Blix tvingades fly undan hertig Christian till Jämtland (som fortfarande var norskt land) kanske han inte ville använda sitt adelsnamn öppet. En flykting som saknar fast egendom och inte begår brott blir ju heller inte omskriven - alltså saknas källorna. Men enligt Schönings släkt-register hade han (åtminstone en tid) placerat sin vapenbild i Undersåkers kyrka, där sonen var kyrkoherde. Vid flykten i början på 1500-talet slog han sig ner i Klocksåsen för att sedan, via Undersåker, återvända till Norge. Vid det laget var den norska adeln redan så decimerad och försvagad att adelsnamnen inte var till någon hjälp. Först när sonsönerna blivit präster och tjänstemän i 1600-talets början, och det var mode att använda släktnamn, togs Blix-namnet till heders igen.