NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-15
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-15
Skrivet av: Kaj Janzon skrivet 2005-12-15, 13:59
Jag tror att ett par saker bör tilläggas. Carl Mauritz Kjellberg ansåg att Erikskrönikans Joar Blå var en historisk person [HT 1888], identisk med den i kung Erik Erikssons brev från 1222 [DS 216] som sigillvittne (d v s i praktiken en av utfärdarna) nämnde Joar Johansson, vars förekomst i detta sammanhang förtigs av Sture Bolin i SBL. Bolin förbigår Joar, trots att han inte kan ha varit ovetande om att t ex Pipping i sin vetenskapliga kommentar till Erikskrönikan anslutit sig till Kjellbergs uppfattning [Rolf Pipping, Kommentar till Erikskrönikan (Helsingfors 1926) s 141 f]
Pipping påpekar vidare att en dominus Joarus faktiskt förekommer som sigillvittne även till ett kung Valdemars brev från omkring 1250 [DS 863] och då som den tredje (av fyra) i sigilleringsrangordningen efter kungen och linköpingsbiskopen, men före östgötalagmannen [Pipping s 141].
Kjellberg lämnade efter sin historiskt någorlunda sannolika identifiering fast mark när han knöt ihop Joar Johansson med Erikskrönikans berättelse om herr Joars kappa som kunde tänkas innehålla en kung:
Tha swarade herra Joar bla Thenna kiortil jak hauer h?r aa ther wil iak en konung vtfaa
Detta uttalande - kombinerat med jarlens efterföljande tystnad - tolkade nämligen Kjellberg på så sätt att han tog herr Joar på orden: Det var ett seriöst anbud, grundat på att uttalaren tillhörde en kungaätt, nämligen den erikska.
Kjellberg kopplade alltså ihop Joar blå med Erik den heliges förmodade bror Joar Edvardsson, vars existens, för att citera Pipping, framgår av DS 64 och 67.
Kjellbergs antagande är inte helt oproblematiskt. Om man kunde visa att det funnits en högfrälse person vid namn Johan Joarsson som levat omkring 1200 och om Erik den heliges bevisligen existerande bror i det andra av sonen Knut Erikssons brev [DS 67] skulle identifierats något tydligare än som herr konungens farbror J (J. patruus domini regis) så skulle utan tvekan Erikskrönikans episod tämligen friktionsfritt falla på sin plats i ett dynastiskt pussel (den i DS 64 förekommande Joar Edvardssons relation till kungen anges inte).
Erikskrönikans berättelse om Joar blå får alltså kraftfullt stöd av två 1200-talsbrev, av vilka det senare visar att det i kretsen kring den unge kung Valdemar faktiskt fanns en högättad man vid namn Joar.
Vad är då min poäng med detta? Jo, jag finner det en aning komiskt att herr Joar i det här sammanhanget endast får ett parentetiskt avfärdande. Enligt min uppfattning står vi nämligen på betydligt lösare källmässig grund när vi diskuterar Ingrid Ylvas föräldrar, än när vi kommer in på ämnet Joar blå.