NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-28

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-28
Skrivet av: Henrik Lindström skrivet 2005-11-27, 20:02
Några synpunkter på Ingrid Ylvas härkomst.
 
Vill betona att detta inte är några bevis för att hon skulle vara dotter till Sune Sik, men en rad indicier som pekar i riktning mot den sverkerska ätten och eventuellt Sune Sik.
 
Anders Sunesson till Fröberga på Selaö i Mälaren,
stamfar för den adliga ätten Lillie af Greger Matsson /Elgenstierna/ uppges i Wernstedts Svenska Frälsesläkter 1957 s.79 efter ett påpekande av F.Liljeholm, vara p.g.a sigill och namnlikhet antagen son till den 1297 omnämnde Sune Sik. Den Sune Sik som omnämns 1297 och har anknytning till Fröberga behöver i och för sig inte vara av samma släkt som Sverker gamles förmodade son med samma namn. Men ett lustigt sammanträffande som kan tala för att så är fallet finns i den omständigheten  att den ena av Sveriges två runstenar som nämner namnet Sverker finns just i Fröberga på Selaön.
Den andra finns i Östergötland.
 
På Selaö har också funnits en Ulfhildiakyrka. Den behöver inte vara uppkallad efter Sverkers hustru, drottning Ulfhild, men något samband kan indirekt finnas. Med stor sannolikhet hade den sverkerska ätten någon anknytning till Mälardalen, något som passar bra ihop med att Sverker togs till kung av svearna innan götarna accepterade honom; detta trots att han alltid beskrivits som östgöte.
 
En annan intressant omständighet är att Folke jarl död 1210 uppges av J.Peringskiöld (1725 s.106) ha varit gift med Ulhild Sunesdotter Sik. Peringskiöld som var född 1654 kan ha haft tillgång till dokument som förstördes i slottsbranden 1697. Det är omöjligt att avgöra hur tillförlitlig uppgiften är. Folke jarl och hans hustru hade en son Sune och det kan också vara den omständigheten som lett in på Sune Sik. (Sten Carlsson PHT 1953 s.86 not 6)  
 
Hur som helst, om Ingrid Ylva var dotter till Sune Sik, och eventuellt hade systern Ulfhild
kan man tänka sig att hennes tillnamn Ylva faktiskt skulle kunna ha något med farmodern Ulfhild att göra. Det är känt att åtskilliga personer på medeltiden kunde ta namn efter modern om hon var av högre börd än fadern. Ett bra exempel är den danske kungen Sven Estridsen.
 
Sverker var enligt Saxo Gramaticus av ganska låg börd. Sch?ck har i en uppstats i PHT 1953 om drottning Ulfhilds härkomst argumenterat för hennes höga börd. I det fallet skulle Ingrids tillnamn kunna åsyfta hennes släktskap med drottning Ulfhild. Man kan naturligtvis också tänka sig att hon på något vis associerades med vargen och att det bara var ett av de många tillnamnen som höga makthavare i Sverige hade fram till slutet av 1200-talet, såsom jarlen Karl döve eller biskopen Olof lambatunga etc.
 
En annan intressant omständighet är den sägen om att hon skulle vara inmurad i en pelare i Bjälbo kyrka för att som det sades det skulle gå bra för hennes efterlevande så länge hon stod upprätt.
Sägnen dyker upp första gången hos Messenius i början av 1600-talet. Det har spekulerats i om det kan vara någon annan stans hon står upprest, kanske Varnhem, liksom om hon över huvud taget är inmurad någon stans.
Vilket det nu finns någon som helst sanning bakom sägnen eller inte - förmodligen är den bara en sägen - så kan det vara intressant att fundera över varför den tillkommit. Det skulle gå bra för hennes efterlevande, och det gjorde det ju, i alla fall för sonen Birger jarl och för sonsonen Magnus Ladulås, för kung Valdemar och Magnus Ladulås söner kan ju diskuteras hur bra det gick. Men sägnen blir mer begriplig om man sätter samman den med att det inte gått så bra för den kungafamilj Ingrid kom ifrån, den sverkerska. Nu tog man till de övernaturliga krafternas hjälp.
 
Att Birger jarl hade en annan kyrkorättslig uppfattning än sina släktingar på Magnus Minneskölds sida skulle möjligen kunna ha att göra med att han tagit visst intryck av sin mödernesläkt, den sverkerska som varit mer påverkad av den internationella kyrkan, påven, cistercienserna med fler, men han kan naturligtvis också ha påverkats av strömningarna i tiden.
 
 
Detta är som sagt bara indicier och inte bevis, men de pekar i en viss riktning.
Sture Bolin som var mycket källkritisk, avfärdar i sin uppstats om folkungarna i Scandia 1935 inte Sune Sik som far till Ingrid Ylva.
Avslutningsvis kan Nils Ahnlund i Historisk Tidskrift 1945 s.344 citeras angående Olaus Petris uppgifter om den sverkerska genealogin och  Sune Sik.
Att dessa uppgifter stamma från Magnus Erikssons tid och ingå i en för övrigt påfallande välunderrättad genealogisk tradition kan onekligen tala till deras förmån.
 
Ahnlund påpekar därefter en motsättning med en uppgift i Valdemar II:s jordebok om att Burislev
skulle varit son och inte sonson till Sverker, så helt lovprisar han ändå inte genealogin.
I övrigt finner han inte anledning ifrågasätta Sune Sik.  
 
Trots allt är sannolikheten stor att Ingrid Ylva var Sune Siks son och barnbarn till Sverker gamle.
Hur det däremot är med alla de sägner Om Ingrid Ylva som cirkulerat i Karlstorps socken i Småland och upptecknats på 1700-talet låter jag vara osagt.
 
Henrik Lindström