NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-28
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-28
Skrivet av: Kaj Janzon skrivet 2003-07-16, 15:43
Hej Niclas, Du kunde inte låta bli va?
Din anmärkning är åtminstone delvis riktig i sak. Jag har inte HT 1945 tillgänglig just nu och minns inte alla detaljer som lett till att det som enligt Ahnlund 1945 var känt om Ingrid Ylvas härstamning (och det var en hel del) inte senare har etablerats som fakta i den modernare standardlitteraturen.
Om inte jag minns helt fel - rätta mig gärna om så är fallet - var huvudproblemet i sammanhanget att Ahnlund i väsentliga delar byggde sitt resonemang på Olaus Petris 1500-talsuppgifter om en Simon Sik som nämns tillsammans med Folke Filbyter m fl, och därvid envisades med att påstå att dessa härrörde från en särdeles tillförlitlig 1300-talsförlaga. Ahnlund hävdade dessutom att Olaus P måste ha haft tillgång till en fullständigare avskrift än alla andra som spritt liknande kungalängder. Emellertid påpekade Ahnlund själv det märkliga i att inga andra källor än just Olaus Petris försvunna förlaga hade något alls att säga om Ingrid Ylvas föräldrar och att den enda i tiden rätt liggande 'Sune Sik' som kunde återfinnas i oberoende källor var en Sone Sik i den norska Håkonssagan, som stupade vid ett slag i Nidaros 1240.
De enligt Ahnlund själv - med undantag för kronologin - osäkra uppgifterna hos Olaus P. kombinerade han sedan med andra från Rasmus Ludvigsson och från en gravsten över en Sune Sverkersson, vilken han med hjälp av indiciekombinerande från de övriga källorna utnämnde till kung Sverkers son. Samtidigt står det klart att alla skriftliga uppgifter som stöder hans resonemang på ett eller annat sätt har sitt ursprung i en och samma källa, Olaus Petris krönika.
Gravstenen över Sune Sverkersson är såvitt jag förstår det i sammanhanget sämsta av Ahnlunds bevis. Den främsta experten i Sverige på medeltida gravmonument och inskrifter på sådana, Sölve Gardell skrev nämligen i sin Gravmoument från Sveriges medeltid (Stockholm 1945), s 196 att man säkerligen med rätta kopplat den aktuella stenen till den Sune Sik som är nämnd 1297. Vad jag kan minnas upplevde jag Ahnlunds försök att bortförklara Gardells resultat som närmast pinsamt. Det var så uppenbart hur det önskade slutresultatet styrde Ahnlunds argumentering och bevisavvägning. Det var bl a i detta sammanhang han skrev om en 1300-talskälla, när han menade Olaus P:s krönika från omkring 1540.
Det är alltså i högsta grad ett indiciemål där olika uppfattningar stått mot varandra och det som säkert kan bevisas dessvärre nog begränsar sig till det som står i SBL-artikeln enligt ovan.
Jag ska läsa om HT 1945 när jag får tag på den och återkommer därefter, om det skulle visa sig nödvändigt att rätta eller förtydliga det jag nu skrivit. Förmodligen är det nödvändigt eftersom du uttrycker dig så kategoriskt om det som verkligen är känt och därigenom underkänner den bedömning som gjorts av Gardell och i SBL-artikeln om Folkungaätten där frågan om Ingrid Ylvas härstamning överhuvudtaget inte diskuteras.