NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2009
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2009
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2009-03-07, 20:10
Hej Göran!
Jag hinner inte med att läsa allt du skriver mellan varven. Här tämligen exploderar inläggen när man kikar in och många frågor följs på nya frågor som följs på sidospår och vinklingar ur de mest olika aspekterna. Nåja, jag har inte den tid som du att skriva på forumet just nu. Men för att svara åtminstone på din ovan ställda fråga till mig torsdagen 05 mars 2009 - 21:51:
Stegeborgs eller Bråborgs slottsräkenskaper finns inte för de intressanta åren kring 1588-1593. Eller har jag fel? Var har du sett det Niclas? mvh Göran
Dessa båda enheters slottsräkenskap, med sina förtäringsregister, mantalslängder, fatabursräkenskaper, inventarium,löneregister, kvittenser och kungliga brev mm finns visst de aktuella åren. Orginalen finns på Riksarkivet (i Kammararkivet) och är mikrofilmade. Vet inte var du letat men du måste missat dessa rejält. De finns som jag anger i arkivserien Östergötlands landskapshandlingar och finns i princip bevarade för varje år. Häri måste finnas uppgifter om Olaus Simonis Clarevallensis och kanske även om hans hustru, och deras eventuella bröllopskostnader om giftermålet 1592 skedde på något av endera slotten Stegeborg eller Bråborg. Östergötlands landskapshandlingar finns som nämnt på mikrofilm och perioden 1590-1595 ser de ut så här:
Bråborgs slott: 1590 - finns ej 1591 CD2590 1592 CD2592 1593 CD2595 1594 CD2596+ CD2597 1595 CD2601
En fråga som jag fortfarande ställer mig är huruvida själva uppgiften om att herr Olof varit hovpräst hos hertig Johan (1589-1618) (dvs Johan III:s son med Gunilla Johansdotter (Bielke)) är korrekt eller ej. Denna fråga aktualiseras av Göran Johanssons insatts att plocka fram Eric Michael Fants Auctarium ad tabulus Stiernmanni, de liberis regum et principum Sveciae naturalibus (1785) [tusen tack för detta Göran - det uppskattas verkligen åtminstone av mig!]. Jag anför Urban Sikeborgs översättning av Fants latinska text:
Kung Erik XIV hade en älskarinna Agda Persdotter, vars far, en finne och borgare i Stockholm, kallades Peter i Porten, och hon själv, på grund av sin skönhet, Charitas (h). Utöver två döttrar som omnämns av von Stiernman hade hon även två andra: Lucretia, som kungen själv nämner 1573 (i) och Margareta, gift år 1592 med Olaus Simonis Helsingius [Olof Simonsson Hälsing]. Denne var född in byn Simonsboda i Ljusdals socken i Hälsingland år 1560 och, efter idoga studier vid Stockholmskollegiet, år 1587 invigd i det andliga ståndet, och därnäst, år 1593, utsedd till hovpredikant åt Johan, hertig av Östergötland, på slottet Bråborg. Kyrkoherde i socknarna Horn och Hycklinge i Linköpings stift, prost 1606, död 1639; hon dog emellertid 1618. Med denne make födde hon en son, Samuel Olai [Samuel Olsson], död som filosofie magister i Wittenberg, och sex döttrar, Christina, Anna, Elisabeth, Emerentia, Märta och Sara, om vars öden vi är obekanta. (k)
[Noter] (g) [Sven Lager-]Brings Samling af åtskilliga handlingar och påminnelser, som förmodeligen kunna gifwa lius i swänska historien, d. 3, s. 252. Anmärkningar till von Dalins Svea rikes historia, s. 3. (h) Palmskiöldska samlingen. (i) Därsammastädes. (k) Carl Fredric [ej Nils Reinhold, Niclas Rosenbalck anmärkning!] Broocmans beskrivning över Östergötland, del 2, s. 12 och flera brev av den vördnadsvärde Nils Wistrand till den frejdade professor Lindblom, 1784.
Är det verkligen möjligt att kronan skulle ge den lille Johan, hertig av Östergötland, en egen hovpräst i början av 1590-talet? För mig ter detta sig som rätt bortkastade resurser eftersom han var ett litet barn utan egen hovhållning; och detta är inte likt något jag läst om, men kanske har jag fel. Den som borde fått en egen hovpräst vore väl i så fall modern Gunilla Johansdotter (Bielke) (1568-1597) som fått just slottet Bråborg till änkesäte 1592. Hertig Johan ska ju dessutom senare ha uppfostrats tillsammans med sin fem år yngre kusin,Gustaf II Adolf (1594-1632) så vilket behov han skulle haft av en lokal östgötsk präst, i form av herr Olof i Horn, har jag svårt att se. Det jag vill poängtera här är att denna uppgift som ursprungligen kommer ifrån Palmskiöldska samlingen (troligen nedskriven på 1710-talet) är felaktig och bygger på hörsägen, förmodligen har man blandat ihop herr Olofs hovprästtjänst hos prinsessan Anna (1568-1625) till att han skulle varit hovpräst hos hennes halvbror hertig Johan. Dessa muntliga ihopblandningar (jfr den s.k. viskningsleken) kan ju även gälla uppgiften om att prästhustrun Margareta Eriksdotter varit Erik XIV:s utomäktenskapliga dotter. Kanske är det så att Margareta Eriksdotters far, liksom hennes make herr Olof Simonis Clarevallensis, haft kopplingar till hovet - ja varför inte så att denne förmente herr Erik kan ha haft tjänst hos Erik XIV. En hörsägen med uppgiften att Margareta Eriksdotters far varit vid hovet kan sedan ha blivit till att hon var dotter av någon vid hovet, en som hette Erik, och som därefter av någon fantasirik person blivit till att hennes far var Erik XIV - och eftersom hon bevisligen inte var någon erkänd dotter så måste hon då givetvis ha varit en frillodotter. Detta är spekulation ifrån min sida, men då Göran även använt sig av dylika så tar även jag mig friheten för att förklara hur myten uppstått, om det nu är en myt förstås.