NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2009
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2009
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2009-03-07, 17:45
Likpredikningar är och ska betraktas som sekundära källor, i synnerhet den som vi nu diskuterar eftersom det finns motstridiga uppgifter. Jag har aldrig i en likpredikan sett att man utlämnat namnet på en förnämlig kyrkoherde på det sätt som skett här.
Kan Margareta Eriksdotter ha varit styvdotter till en kyrkoherde? Svar: När man eliminerat det omöjliga, så är det som återstår, hur osannolikt det än förefaller vara, sanningen. Är det omöjligt att Margareta Eriksdotter kallas dotter i en likpredikan även om hon råkar vara styvdotter eller fosterdotter? Nej det är det inte.
Om domböcker som genealogisk källa och rörligheten bland bönder. Du tycks föreställa dig att alla bönder har varit egendomsinnehavare (ägare av hemman). Detta stämmer ingalunda stämmer med verkligheten. Skattebönder är ibland lätta att spåra via domböcker under den tid som dessa böcker finns bevarade. Ifråga om krono- och frälsebönder så är det betydligt svårare. Jag vet inte vilka bondefamiljer du talar om. Bondesamhället var ganska stationärt och man kände släkt och grannar! Det är definitivt min erfarenhet.
Om man har väldigt stor tur så kan man genom att kolla i domkapitlens handlingar över församlingar hoppas på mål som handlar om kusingiften o.dyl och som dessutom råkar handlar om just den släkt du eftersöker.
Betydligt svårare blir det med prästmän, ämbetsmän, köpmän och andra persongrupper; de som lämnat sin hembygd. Tillkomsten av släktnamn under 1600-talet underlättar identifikation men inte alltid. Har t.ex. länge sökt efter auktuarien Sven Bergmans i Jönköping anor, ett fall som Lotta säkert känner till. Varifrån kommer han? Du behöver inte svara här eftersom det ligger utanför ämnet. Hur spårar du en person son Sven Bergman om han lämnat sin hembygd och saknar en registrerad antavla. Alla rikets domböcker, eller vad? Det finns otaliga sådana exempel. Hur återfinner man anorna till kh Johannes Simonis d. 1639 i Vissefjärda d. 1639 eller denne svärfar Jonas Jonae d. 1620? Denna fråga var ett dilemma redan 1735! Hade det handlat om adel så ha svaret vait givet i förhand. Detta exempel stöder definitivt Göran Stenbergs upplysning om att ordet anor vid den här tiden var ett begrepp som mestadels användes inom aristokratin?
Excerpt från Vissefjärda kyrkobok C:2 - text skriven av Carl Bechstadius 1735. Han inleder sin redovisning av prästerskapet i Vissefjärda på följande sätt:
Då jag en förteckning uppå thessa tänker at göra /möter mig strax/ icke utan harm, thenne olägenhet, at då icke allenast uthaf allom them, som i the Påf-wiska tider warit Curati, eller Kyrkioherdar och Sochnemäster wid thenne försambling, jag in til thenna dag icke kunnat finna namn på en enda, uthan öro the allesammans i glrömskans mörker gömde; uthan ock 2:do at the som här warit Pastoris efter Refor-mationen, in til thenna tid, them har ock ingen af mina antecessoribus, i någon kyrkionas bok antecknat, eller lemnat på them någon Catalogue, eller then ringaste underrättelse: Hwarföre hwad her efter nu om them blifwer nämnt, thet har jag måst med egen flijt saman-sökia, ock wil nu gifwa om them en sådan kundskap, som jag sambla och bekoma kunnat. Dock i fall lyckan wore mig, eller någon af mina Succestoribus framdeles så blid, at man kunde så namn uppå någon af them, som i the äldre tider lefwat; så blifwer thenne sida, til theras inskrifwande, reen lemnad.
Leif Persson här finns svaret på Östergötlands handlingar. Jag väntar på respons från Niclas. För närvarande har jag hemma mikrokort från riksregistraturet årn 1588-94. Jag har dessutom, efter stort besvär, lagt in det av Niclas Rosenbalck efterlysta utdraget ur Fant, Eric Michael Auctarium ad tabulus Stiernmanni, de liberis regum et principum Sveciae naturalibus här utan att det rönt någon större tacksamhet.