NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 15 december, 2008
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 15 december, 2008
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2008-12-14, 00:29
Torsten
Jag vill för min del framhålla att jag inte hävdar att likpredikans uppgift om biskopinnans mormors prästhärkomst ovillkorligen inte skulle kunna vara korrekt.
Däremot, som du och flera andra vet, så talar vi om biskopar och biskopsbarn jämnåriga med Johannes Thomae Agrivillensis Bureus och andra storheter såsom Palmskiöld, Peringskiöld, Hadorph .... m.fl.. Så vitt jag förstår var tidsanadan under 1600-talet sådan att släkt och anor stod högt upp på dagordningen; sannolikt också hemma hos Jonas Petri Gothus och svärsonen Samuel Enander.
Du skriver överhuvud taget ska man vara medveten om att det är ovanligt att likpredikningarnas personalier över prästerskapet och andra ofrälse personer går djupare in i genealogin än att ange föräldrarnas namn. Här fanns en tydlig formtradition i dessa texter att inte gå längre tillbaka, oavsett hur släktmedveten den avlidnas familj kan tänkas ha varit. Margareta Jonasdotters likpredikan är ett undantag. Om jag inte minns fel så var morfadern Olaus S. Claervallensis (en förnämlig kyrkoherde om man så vill) omnämnd och ytterligare en generation antyds.
Du skriver vidare det är ju mormodern Margareta - som har en central betydelse i familje-avsnittet i personalian eftersom biskopinnan var uppkallad efter henne - som i en inskjuten sats omtalas som kyrkoherdedotter, för att ge ytterligare lite gudfruktig glans över den avlidna biskopinnan Margareta. Det, Göran, är den logiska och enkla förklaringen till varför inte kyrkoherden - och inte heller någon annan av biskopinnans förfäder i den tredje generationen är nämnda vid namn. Det stämmer bara delvis. Du borde ha skrivet: Det, Göran, är EN logisk och enkel förklaring....etc..som dock inte utesluter andra. Det äldsta barnet gavs av traditions oftast mormoderns namn (förutsatt att hon var död). Det var intet sätt unikt.
Din Erik-statistik, Torsten, är intressant. Kan vi lita på den eller bör vi själva kolla? Hur många av dessa Erikar var f.d. katoliker? Celibatet påverkade barnafödandet.
Marginalanteckningarna är egentligen ingen källa; de existerar de facto inte. Vi är således helt utlämnade åt Hadorph, Erik Michael Fants Auctarium ad tabulas Stiernmanni, de liberis regum et principum Sveciæ naturalibus (1785) och Per David Widegrens uppgift i Försök till en ny beskrifning öfver Östergöthland (1817). Och jag måste då fråga dig: Torsten, vilken anledning hade någon av dessa att förhärliga Margareta Eriksdotter i Horn? Det är mycket svårt att förstå. Jag har funnit det spännande och intressant att med stöd av primära källor undersöka om det kan ligga någon sanning i påståendet att Margareta var dotter till Erik XIV. Sannolikt finns inget svar. Resonemanget måste därför bygga på indicier; mer eller mindre starka.
Ett par andra utgångspunkter som jag anser bör tas med i diskussionen:
Gustav Vasa skrev ett brev till den sextonårige Magnus, som hade begett sig till hertig Erik i Kalmar, med förhållningsregler om rentlighet m.m.. Vidare skrev kungen: Och eljest att du på allt sätt tager dig till vara för alla farligheter som är med mycket rännande och löpande uppå Öland och annorstädes så att du icke bräcker benen söner på dig. [Lars-Olof Larsson: Gustav Vasa, landsfader eller tyrann]. Vad hade föranlett dessa varningar? Den lättsinnige hertig Erik?
Lite mer spektakulärt kanske men Erik XIV kan själv ha haft uppfattningar om sin egen personlighet. Om man läser och försöker tolka hans anteckningar i sin almanacka från 1575 (PHT 1912) så blir åtminstone mitt intryck att han plågades av sin egen omoral. Var det så att en av hans föreställningar om sin egen person var att han ville se sig som en moralens förkämpe och rent av prästman - se kungens egendomliga namnlängder i Sabellici Opera. Vad menade han egentligen när han 1575 skrev nedanstående om Erik Henrikssons (präst på Öland enligt en av kungens namnlängder). Personlighetsklyvning? Såg Erik XIV sig rent av själv som någon slags präst? - Kan beskydde konunger drötninger och teres barn, Afwerie hoor och ketteri men icke orenlighet - Kan achte uppå Konunger och Drötninger, passelig krigsman, kan bryst redier och arser, uti frie konster något förfaren - Udi frie konster och Medicina, Krigssaker förfaren - Kan dräpe Trolkare hoorkarle dumpe och dräpe tem som afguda offer äta hele bryst rädier och arsser, något frie från hor, och styggeligheet, förster och herrers höfligheet i Italien.
PS. Min erfarenhet av prästforskning räcker för att konstatera att en genomgång av domkapitlets protokoll samt inkomna handlingar från städer och socknar är ett absolut s.k. måste. Relevanta handlingar ligger således till grund för mitt påstående; domkaptitlets handlingar innehåller inget om rektorsskap så långt jag har kunnat finna. Utan en noggrann genomgång vore det inte bara förmätet utan också omöjligt att uttala sig med någon grad av säkerhet om t.ex. Samuel Pihls karriär. Torsten, texten i en likpredikan duger inte, den måste alltid kollas.
(Meddelandet ändrat av Passord den 14 december, 2008)
(Meddelandet ändrat av Passord den 14 december, 2008)