NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 15 december, 2008
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 15 december, 2008
Skrivet av: Torsten Berglund skrivet 2008-12-13, 15:11
Göran,
Jag vill först framhålla att jag inte hävdar att likpredikans uppgift om biskopinnans mormors prästhärkomst ovillkorligen måste vara korrekt. Uppgiften handlar ju om en person (biskopinnans mormor) som avlidit mer än 30 år innan denna likpredikan författades vilket givetvis måste tas med i bedömningen. Däremot anser jag att likpredikans källvärde allt för lättvindigt avfärdats av dig och andra i denna diskussion till förmån för ett betydligt mer suspekt sekundärkälla i sammanhanget, nämligen en marginalanteckning av okänt datum och okänd hand i en på 1800-talet förkommen kyrkbok, en anteckning som i vart fall måste ha tillkommit flera decennier efter Margareta Eriksdotters död och mycket väl kan ha införts i kyrkboken först under senare delen av 1700-talet eftersom tidigare omnämnanden av notisen saknas.
Du undrar varför biskopinnans mormors far omnämns i likpredikan när inga andra förfäder tre generationer bakåt är nämnda. Sanningen är dock att ingen av anorna i tredje generationen är omnämnda, inte heller mormors far! Det är ju mormodern Margareta - som har en central betydelse i familje-avsnittet i peronalian eftersom biskopinnan var uppkallad efter henne - som i en inskjuten sats omtalas som kyrkoherdedotter, för att ge ytterligare lite gudfruktig glans över den avlidna biskopinnan Margareta. Det, Göran, är den logiska och enkla förklaringen till varför inte kyrkoherden - och inte heller någon annan av biskopinnans förfäder i den tredje generationen är nämnda vid namn. Överhuvud taget ska man vara medveten om att det är ovanligt att likpredikningarnas personalier över prästerskapet och andra ofrälse personer går djupare in i genealogin än att ange föräldrarnas namn. Här fanns en tydlig formtradition i dessa texter att inte gå längre tillbaka, oavsett hur släktmedveten den avlidnas familj kan tänkas ha varit. Detta är en klar skillnad gentemot de adliga likpredikningarna där genealogi-avsnittet har sin självklara plats i personalian av bördsadliga skäl.
Vidare skriver du att ingen vet vem kyrkoherden Erik skulle ha varit, som om detta skulle vara ett skäl att ifrågasätta likpredikans uppgift att Margareta Eriksdotter var prästdotter. Det är ett märkligt ställningstagande. För alla som sysslat med prästgenealogier på 1500-talet och 1600-talets första hälft är det ett välkänt problem att prästhustrurnas härkomst oftast inte går att fastställa för denna tidsperiod, om deras namn överhuvud taget är känt, p.g.a. avsaknaden av kyrkböcker och domböcker som hade kunnat ge vägledning.
Det finns för övrigt åtskilliga prästmän med namnet Erik inom Linköpings stift och i övriga Sverige som varit verksamma under andra halvan av 1500-talet, men i allmänhet är mycket lite känt om deras familjeförhållanden. Du är helt fel ute när du utan vidare påstår att prästbarn normalt är kända vid slutet av 1500-talet. Min snart 30-åriga forskning i prästsläkter visar på raka motsatsen - gravstenar kan ibland som du säger ge initialerna på prästens alla barn, men det är mycket få gravstenar över 1500-talspräster som finns bevarade i våra kyrkor. Som exempel kan nämnas att bara inom ett relativt litet stift som Västerås har herdaminnesförfattaren Gunnar Ekström i det bristfälligt bevarade källmaterialet kunnat belägga 37 präster vid namn Erik som var verksammma under 1500-talets andra hälft (ca 1550-1599), varav åtminstone 25 var kyrkoherdar. För dessa 37 präster finns endast uppgifter om barn i åtta fall, där ett eller några få prästbarn är kända för eftervärlden. Med andra ord finns det gott om präster med namnet Erik i 1500-talets Sverige som är möjliga fäder till Margareta Eriksdotter, men på grund av källäget torde det vara mycket svårt eller omöjligt att finna ut vem av dem som likpredikan avser när den uppger att Margareta var kyrkoherdedotter.
Beträffande namnskick och så kallad bunden namngivning, som du också anför som ett bestickande argument mot att Margareta Eriksdottter var dotter till en präst vid namn Erik ämnar jag återkomma, eftersom det är ett intressant ämne i sig.
PS. Om Samuel Pihl i Västervik (dottersons son till ovannämnda Margareta Eriksdotter) varit pedagog eller tf rektor någonstans innan han tillträdde sin sista tjänst som komminister i Västervik, tror jag varken Siwers eller Västerviks äldsta kyrkbok kan svara på. Det är information som snarare måste sökas i t.ex. domkapitlets protokoll. Eftersom sonen Andreas Pihl endast var tre år gammal när fadern dog, måste man beakta att han kan ha saknat fullständig kännedom om faderns tjänstgöringar vilket i sin tur kan ha medfört en förväxling av tjänst/tjänstgöringsställe i personalian. Sådant måste man givetvis förhålla sig till när man med sedvanlig källkritik bedömer uppgifterna i likpredikningars personalier.