Titel: Adele av Flandern
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2001-11-16, 22:46
Hej Anders mfl!
Kejsar Basileios I var av en armenisk släkt som blivit deporterad ifrån det dåvarande armeniska kärnlandet i nuvarande östra Turkiet. Dessa deporterade personer var ledargarnityret och deras släktingar ur de lokala furstesläkterna i området (se P. Charanis The armenians in the byzantine empire i Byzantinoslavica del 22 (Prag, 1961) s 197). Platsen dit de fördes blev bla Thrakien och Makedonien (dagens norra Grekland, trakten kring Thessaloniki och Ohrid ; gränserna på Balkan mfl har strukturerats om så de historiska namnen är inte riktigt relevanta på dagens kartbild). Orsaken till förflyttningen var att öka assimileringen in i det byzantinska samhället av armenierna och att ta bort eventuella rebellledare i öst; likaså drev arabernas erövringskrig av Armenien under 700-talet iväg många flyktingar in i bysantinska kejsarriket. Armenierna kom att spela en betydande roll vid det byzantinska hovet och många av de betydande släkterna i riket var av armenisk härkomst (ss Skleros, Argyropoulos, Lacapenos, trol. Phokas mm); likaså mången byzantinsk kejsare hade armeniskt påbrå.
Enligt en legend, ursprungligen troligtvis ifrån Photios var kejsar Basileios av det kända partiska-armeniska arsakidiska (ingifta med mamikonider)furstehuset på fädernet och på mödernet besläktad med både Konstantin och Alexander den store. Givetvis finns inga säkra belägg på denna härstamning, som kan vara mer eller mindre uppdiktad. Det är dock intressant att den användes för att legitimera den nya härskarätten. Det var knappast vem som helst som kunde bli kejsare utan att ha blodslinje med andra furstehus, eller föregångare på den byzantinska tronen. En bondson ifrån Makedonien skulle svårligen kunna nå tronen och bli erkänd av sin samtid som laglig kejsare utan börd till den. Tyvärr är källornas uppgifter få. Om Basileios armeniska ursprung och påstådda härstamning, se: N. Adontz, L?Age et l?origine de l?mpereur Basil I i Byzantion 9 (1934) s 229; och även The Oxford Dictionary of Byzantium del 1 (s 186) och del 2 (s 1262). Föräldrarna ska ha flyttat ifrån Adrianopel till Makedonien, varifrån Basileios kom till Konstantinopel. Denna plats för hans uppväxt har sedermera givit hans dynasti namnet den makedoniska av moderna västerländska historiker, fastän hans börd var armenisk. Han uppges ha varit son till Konstantinos och Pancalo. Farfadern anges vara en Hmayeak i Adrianople (levde i slutet av 700-talet) och dennes hustru, en dotter till kejsar Leo V av Bysanz. Christian Settipani har sedan försökt knyta dessa personer till kända arsakider och till den mamikonidiska ätten, vars medlemmar stundom dyker upp i bevarade källor, fastän med ovissa släktsamband, och får en anlinje ned till både armeniska och persiska kungahuset. Givetvis är argumenten svaga och bevisen ohållbara.
För att återgå till kopplingen Adele av Flandern och Knut den heliges dotter Ingerd, gift med folkungaättens stamfar Folke, så kan anföras att antingen var denna dotter född av en annan kvinna utomäktenskaplig eller så var Adele hennes och systern Cecilias mor. Att Adele av Flandern skulle vara modern kan, som Jarl Gall?n anfört i ovannämnda artikel, möjligen styrkas av att en samtida källa anger att Knut den helige var sin faders (kung Sven Estridsen) motsats i anspelning på dennes amorösa liv och således inte är känd för att ha haft en massa frillobarn eller bihustrur likt denne. En intressant notering är vidare att Adele av Flanderns son med Knut den helige , greve Karl av Flandern (född trol. 1084; död i Br?gge 1127) enligt bevarad krönika hade en systerson, benämnd Arnulf i de holländsk-franska källorna, som efter hans död var pretendent på Flanderns tron. Detta sistnämnda tyder alltså på att Adele hade åtminstone en dotter. I hennes andra äktenskap med hertig Roger Bursa av Apulien (i södra Italien) nämns inga döttrar enligt Europäisches stammtafeln Neue Folge, och det är kronologiskt svårt att hon skulle haft en dotterson i myndig ålder 1127 som kunde pretendera på Flanderns tron med tanke på att dessa barn i andra äktenskapet bör vara födda troligen efter 1092. Givetvis inget omöjligt men om det var en dotterson ifrån äktenskapet med Knut den helige kan detta rimma bättre - äktenskapet ingicks troligen ca 1080-1081, och Ingerd och hennes syster Cecilia kan ha fått barn vid sekelskiftet 1100.