NULL
Skriv ut sidan - Runstenar som källmaterial vid släktskapsbestämning
Anbytarforum
Titel: Runstenar som källmaterial vid släktskapsbestämning
Skrivet av: Michaël Lehman (Philippos) skrivet 2005-03-12, 13:48
Med anledning av Marc Hernelinds inlägg i arean Släkter: Bureätten: Släktträffen för Bureättlingar 19-20 juni 2004 (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/57175.html?1110615608#POST455523) fredag den 11 mars 2005 kl. 13.39 och efterföljande diskussion återförer jag denna diskussion till dagordningen genom ett kort referat av professor Gustavssos resonemang. I övrigt instämmer jag med föregående skribenter.
Drygt 200 SLS-patienter har rapporterats från ett 20-tal länder, av vilka 59 patienter är svenska. 37 av de 42 svenska SLS-familjerna har släktförbindelser med de två nordligaste länen och flertalet SLS-patienter kommer från ett begränsat området kring Skellefteå och Piteå. [...]
Det stora flertalet av familjerna kan följas tillbaka till slutet av 1600-talet i kyrkböckerna, som då började föras. Ingen gemensam stamfader kunde hittas i slutet av 1600-talet, sannolikt beroende på att anlaget redan då var väl spritt i det aktuella området. Familjerna har kunnat följas ytterligare tre generationer bakåt utan att konvergera till någon stamfader. Det finns belägg för att medelpadingen Nikolaus Fartegnson, född 1280, som kom till Västerbotten 1327 med den första organiserade invandringen och som slog sig ned i nordöstra Västerbotten, är släkt med nu levande SLS-patienter. Nikolaus Fartegnson har sina förfäder kända, bl a genom runstenar, från 1000-talet i Medelpad.
En av Nikolaus Fartegnsons anfäder var Fale Bure Fartegn, en hövitsman bosatt vid Indalsälven vars förfäder är kända från Sundsvallsområdet, och en runsten i Nolby inte långt från Sundsvall har inskriptionen ?Bergsven och Sigfast och Fride reste denna sten efter Bure, fader sin. Men Fartegn märkte runorna? [...]. Runstenen, som är landskapets näst största, står nära Tunavägen, där denna korsar den gamla kustlandsvägen.
Det finns patienter med Sjögren-Larssons syndrom i Sundsvallstrakten, och man kan förmoda att familjerna har blodsband med Fartegnsläkten, som har funnits i trakten åtminstone från tidig medeltid. Statistiska och genetiska analyser stöder även att SLS-genen har införts i Västerbotten för 700 år sedan via kolonisatörer söderifrån.
Referens Gustavsson, Karl-Henrik, et al. (1995). ?Från runsten till gen : Orsaken till Sjögren-Larssons syndrom ringas in? i Läkartidningen, volym 92 (nr 28-29/95), ss. 2748f.