NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-09
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-09
Skrivet av: Anders Pemer skrivet 1999-10-22, 22:31
Elisabeth,
Som du kanske sett några av oss skriva om under andra rubriker så känns konceptet med YNGRE SLÄKTEN I-LXVIII på slutet av varje artikel ganska otympligt och ologiskt.
Jag har tjôtat och levt om mot namnlagen 1982:670 i diskussionen Efternamn, men har väl ju mer jag tagit till mig av mer nyanserade argument börjat inse att släktforskningen som sådan kommer att överleva det kaos som blivit följden lika väl som man har klarat av det kaos som rådde före 1901.
Därmed är väl mina två enda kvarvarande argument mot de principer nuvarande namnlag bygger på min egen önskan att ha en gällande namnlag att stödja mig på, den dag jag har börjat yngla av mig och vill ge barnen mitt efternamn, och att en publikation som SSK kommer att börja bli väldigt svår att redigera på ett konsekvent sätt i framtiden.
Och när det då gäller SSK är ju frågan om man inte också i det fallet borde anpassa sig efter den verklighet man trots allt lever i.
En artikel om en släkt med ett visst namn i SSK ska ju avse att redovisa hur de namnbärande medlemmarna av denna släkt är släkt med varandra. Och då tror jag ingen dör av att alla som har sitt namn efter sin mor förs in i artikeln i samband med uppgifterna om modern på hennes plats i artikeln. Tvärtom blir det lättare att läsa.
Om nu den strikt agnatiska principen är grunden för allt i SSK borde den ju tillämpas konsekvent, och då ska ju inte två barn till en kvinnlig släktmedlem med olika fäder räknas som en och samma yngre släkt utan som två olika! Detta minns jag att jag läste en kommentar om i någon recension av någon av de senaste årgångarna.
Sedan finns ju uppenbarligen ingen konsekvent regel för yngre släkten-systemet. Nu medtas namnbärande barn till kvinnliga släktmedlemmar, om den släkting som lämnar in uppgifterna vill ha dem med, eller känner till dem, eller bryr sig om dem. 1989, då Pemer var med, fanns också Pemer-ättlingar med i boken på smågrenar inom släkterna Aschan, Indebetou, Kjellberg (och i Trägårdh från Skåne finns Elisabeth Wilhelmina, fru Ihrman, där herr Ihrman var Pemer-ättling).
På den Pemer-ättade kvisten av släkten Indebetou finns en kvinna, som har två barn med namnet, men det visste tydligen inte den som lämnade in släktens uppgifter - eller brydde sig inte om det.
Hon har dem f ö med två olika fäder, och dottern bär faktiskt patronymikon som andranamn, och sin mors släktnamn - rätt kul kombination.
Det finns även i andra avseenden saker, som alltid kommer att bli väldigt olika från utredning till utredning, så länge man inte sätter upp glasklara regler som alla ska rätta sig efter. Numera får man ju ta med alla agnatiska grenar som någonsin funnits om man vill, samtidigt som jag inte själv var riktigt klar över det inför Pemer-artikeln 1989, och städade undan alla som dött utan ättlingar efter sig. I förordet står ingenting om huruvida boken är ett presensverk eller inte. Jag vet inte på rak arm om det har förtydligats i senare årgångar. Finns en enhetlig regel på den punkten nu?
För att visa hur otympligt Yngre släkten-systemet blir i längden kan ju nämnas att de tre yngre Pemer-släkterna i SSK 1989 numera med samma logik (om jag begripit mig på den rätt, men det måste jag väl ha gjort?) är Yngre släkten 2,4 respektive 6. Min syster har hoppat in som nummer 1, ena dottern i tidigare Yngre släkten 1 (Marie) har fått en - dotter, och dottern i tidigare Yngre släkten 2 (Anna-Lena) har fått en son 1993. Om båda min systers barn för namnet Pemer vidare blir storasyster Ebbas barn Yngre släkten 2, medan lillebror William för yngre släkten 1 vidare. Men om en dotter till mig ger sina barn namnet Pemer inträder de som ny Yngre släkten 1... Eller har jag missupfattat systemet?