Titel: Muntlig tradition
Skrivet av: Ingegärd Johansson skrivet 2005-11-25, 00:02
Hej Christer!
Jag blev också intresserad av min släkt genom de berättelser jag fick höra som barn, men jag var inte klok nog att anteckna. Jag har i alla fall upptäckt att allt stämmer inte, och en del kan man inte kontrollera. Men tror jag att även osanna historier kan ge en bra bild av en människa. De äldsta anor som jag har hört berättas om är min mormors mormors föräldrar, och det är ju faktiskt 5 led bakåt. Däremot har jag aldrig hört att man var rädd för att gifta sig med en släkting. Tvärtom verkar det nästan vara en medveten strävan att gifta bort sina barn inom släkten på lagom långt håll. Bland mina anor vimlar det alltså av äktenskap, där makarna är släkt i femte, fjärde och ibland också i tredje led. Dessutom finns det minst ett kusinäktenskap, och det var ju verkligen förbjudet. Det har förvånat mig, att jag aldrig har hittat några kommentarer i kyrkböckerna till de här nära äktenskapen. Var prästerna månne mer överseende än lagen? I domböckerna hittar man ju en del släktutredningar angående skyldskap, men jag tror inte att det sträckte sig längre än till tredje led.